Kingdom of Tonga, Pule anga Tonga Huvudstad: Nuku alofa (25 500 invånare 2013)

Promemoria CANBERRA Landfakta: Tonga Officiella namn: Kingdom of Tonga, Pule anga Tonga Huvudstad: Nuku alofa (25 500 invånare 2013) Yta: 748 km² Folkmängd: 106 440 (2014 est CIA) Befolkning: Polynesier (främst tonganer) och européer Befolkningstillväxt: 0,09 % (2014 est CIA) Officiella språk: Engelska, Tonganska Religioner: Kristna (protestanter 64,9%, mormoner 16,8%, katoliker 15,6%), övriga 2,7 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kung Tupou VI Premiärminister: Lord Siale'ataonga Tu ivakano (sedan den 22 december 2010) Utrikesminister: Lord Siale'ataonga Tu ivakano Politiska partier som är representerade i parlamentet: Democratic Party of the Friendly Islands (12 platser) oberoende kandidater (5 platser) Senaste allmänna val: 25 november 2010 Nästa allmänna val: Under 2014 Nationaldag: 4:e november Internationella medlemskap: FN, PIF, WTO, IMF, Interpol, WHO, m.fl. Valuta: Tongansk Pa'anga (TOP) Växelkurs: 1 TOP = 3,513 SEK (april 2014) BNP (total): 477 milj. US$ (2013 est) BNP/Capita: 8 200 US$ (2013 est) BNP-tillväxt: 1 % (2013 CIA) Inflation: 2 % (2013 est) Arbetslöshet: Uppskattningsvis mellan 5 och 13 % beroende på beräkningsgrund Viktigaste näringar: Fisk, turism, jordbruk Största handelspartners: Australien, Japan, Nya Zeeland, USA, Sydkorea Viktigaste exportprodukter: Squash, fisk, vanilj, rotfrukt

Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Svensk export till landet: Svensk import från landet: 30 000 SEK (2013, Kommerskollegium) 0 SEK (2013, Kommerskollegium) Kort historik Tonga blev en monarki år 1845 efter flera års strider mellan lokala hövdingar. Kung George Tupou I tillträdde tronen och avskaffade livegenskapen samt införde en jordreform för att ge varje tongansk man ett stycke mark. År 1875 infördes den författning som än idag är i kraft och som gjorde öriket till en konstitutionell ärftlig monarki. Den stadgar bland annat att yttrandefrihet, rätten till liv och egendom samt likhet inför lagen ska finnas. Ett parlament med både adliga och icke adliga ledamöter instiftades också. Oroligheter och ekonomiska problem vid början av 1900-talet tvingade George Tupou II att ingå ett avtal med Storbritannien som gjorde Tonga till ett brittiskt protektorat. Avtalet innebar att Storbritannien garanterade öriket självständighet och skydd i utbyte mot ansvaret för Tongas utrikespolitik och försvar. Protektoratet kvarstod fram till den 4 november 1970, då Tonga blev en självständig stat och medlem i det brittiska samväldet. Tongas politiska system Tonga är en konstitutionell monarki där kungen, historiskt sett, har utövat en betydande makt inom lagens ramar. Under 2010 skedde dock betydande demokratiska framsteg och stora delar av den politiska makten överfördes från monarken till parlamentet. Under år 2010 hade landets sitt första demokratiska allmänna val. Före reformerna dominerades det politiska livet av kungahuset och de adliga familjerna enligt 1875 års konstitution. Medborgarna saknade rätten att välja ledare eller regeringssystem. Monarken delade makten med regeringen, vars ministrar monarken själv utsåg. Det lagstiftande parlamentet, som i princip inte hade något politiskt inflytande, utgjordes av 16 medlemmarna av regeringen, 9 valda adelsmän samt 9 folkvalda representanter. Val till parlamentet hölls vart tredje år. År 2005 tillsattes Nationella kommittén för politiska reformer vars ändamål var att utreda vilka områden inom politiken som behöver reformeras. Utredningen var klar i augusti 2006, men maktens svar dröjde dock och anses vara en bidragande förklaring till upploppet samma år. Under år 2008 tillsattes en konstitutionell kommission för att utreda vilka förändringar som behövs i

Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) det politiska systemet. I november 2009 presenterade de sin rapport med ett antal rekommendationer som ytterligare kom att beskära kungens makt. Delar av denna demokratiska förändring har implementerats under 2010. Kungen förblir statschef och överbefälhavare i det nya systemet och bibehåller sin rätt att upplösa parlamentet och lägga in veto mot lagförslag, men förlorar sitt politiska inflytande. Han behåller dock betydande makt över det juridiska systemet där han även fortsättningsvis utser domarna i högsta domstolen. Kungen har varit en viktig drivkraft bakom reformerna och har stött demokratiseringen. Efter förändringarna består parlamentet av 26 ledamöter vilka väljs för en fyra årig mandatperiod. Av dessa är 17 folkvalda via de 17 valkretsarna medan, 9 även fortsättningsvis utses av de adliga familjerna. Kungen utser premiärministern men på förslag från parlamentet. Premiärministern utser därefter 11 ministrar. Från de återstående 14 väljs en talman och resterande utgör oppositionen. Medborgare kan rösta från och med 21 års ålder. Politisk översikt Vägen mot demokrati Under år 2006 väcktes demokratihoppet när dåvarande kungen åkte till Nya Zeeland för vård. Kronprinsen var då ställföreträdande regent och lät bland annat tillsätta den folkvalda ministern Feleti Sevele som premiärminister. Dessförinnan hade posten enbart innehatts av adeln. När den äldre kungen dog utlovade den då tillträdande kungen George Tupou V att påskynda reformeringarna mot en demokratisering. Detta drog dock ut på tiden och det arrangerades demonstrationer i huvudstaden i november 2006. Demonstrationerna urartade i våldsamma upplopp där offentliga byggnader vandaliserades, affärsdistrikt plundrades och närmare 80 % av affärerna förstördes. Tonga fick begära polisär förstärkning från Australien och Nya Zeeland. Upploppet mattades av efter att staten utlovat nyval till parlamentet under år 2008. Våldsamheterna resulterade i åtta dödsfall och att demokratireformerna hamnade något utanför blickfånget. Istället fokuserade staten på att återuppbygga huvudstaden och ställa de ansvariga till svars. Det mesta av det rättsliga efterspelet till upploppen är nu avklarat. Historiskt val För den demokratiska rörelsen i Tonga var valet den 25 november 2010 en stor framgång och ett resultat av en lång demokratisk kamp. Det nya

Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) parlamentet är det första någonsin där en majoritet av ledamöterna är folkvalda. Inför valdagen hade 42 000 personer av totalt 70 000 röstberättigade, registrerat sig för röstning. Valdeltagandet bland dessa slutade på 89 %, en fördubbling från valet 2008. Den viktigaste valfrågan var enligt undersökningar den ekonomiska politiken. Valet övervakades av 14 valobservatörer från Australien och Nya Zeeland vilka bjudits in på initiativ av regeringen. Ledaren för Australiens valövervakningsteam, f.d. diplomaten Bob Davies, har i efterhand försäkrat att valet var fritt från fusk. Den nya regeringen Valets stora vinnare såg inledningsvis ut att bli the Democratic Party of the Friendly Islands (DPFI). Tolv av partiets medlemmar valdes in i parlamentet varav nio på huvudön Tongatapu. Övriga fem folkvalda platser i parlamentet vanns av oberoende ledamöter. Ledaren för DPFI, och den sedan länge uttalade ledaren för Tonga s demokratiska rörelse Akilisi Pohiva, framstod då som den självklara premiärministerkandidaten. Regeringsförhandlingarna tog dock en oväntad vändning då de nio adelsmännen, till mångas överraskning, visade sig ha stöd från samtliga fem oberoende ledamöter. Således kunde deras premiärministerkandidat Lord Tu ivakano väljas till premiärminister med siffrorna 14-12. Utgången var ett bakslag för alla dem som hoppats att Tonga skulle få sin första folkvalda premiärminister. I egenskap av premiärminister utsåg Lord Tu ivakano en ny regering bestående av tolv ministrar inklusive premiärministern. I den nya regeringen finns sex folkvalda parlamentsledamöter, varav två från DPFI, tre adelsmän samt två personer utan plats i parlamentet. Bland de två ministrarna utan egen plats i parlamentet återfinns regeringens enda kvinna, Ana Taufe ulungaki, Minister of Education, Women s Affairs & Culture. Totalt kandiderade tolv kvinnor till parlamentet men samtliga misslyckades. Sedan 1875 har endast fyra kvinnor suttit i parlamentet och två varit ministrar. I mitten av mars 2012 avled kung George Tupou V på ett sjukhus i Hongkong. George Tupou V:s bror, kronprins Tupouto'a Lavaka, blev ny kung under namnet Tupou VI. Han beskrevs som djupt religiös och politiskt konservativ, men ansågs inte utgöra något hot mot den demokratiseringsprocess som inletts under hans företrädare. Nästa allmänna val kommer att hållas under 2014 och sannolikt i november månad.

Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) Rättväsendet Rättssystemet är präglat av den brittiska modellen (common law) och av traditionell sedvanerätt. Rättssäkerheten är förhållandevis god och rättegångar är offentliga med möjlighet att överklaga domslut till högre instans. Domstolarna är oberoende och har möjlighet att pröva och ogiltigförklara politiska beslut. Till de lagstadgade straffen hör skadestånd (kompensation), böter, piskning, fängelse och döden. I praktiken har dock dödsstraffet inte utdömts sedan 1982. Brister med rättsväsendet är att det finns begränsad mediefrihet, diskriminerande lagstiftning gentemot kvinnor och korruption. Ekonomi Tonga är ett fattigt och ekonomiskt underutvecklat land som är beroende utav utländskt ekonomiskt bistånd. Den främsta inkomstkällan är pengar som skickas hem av tonganer som lever och arbetar utomlands, främst från Nya Zeeland, Australien och USA. Landet kom därför att drabbas hårt av den globala finanskrisen. Ekonomin domineras av småskaligt jordbruket och fiske, näringar som drabbas av tropiska cykloner. Numera är turism den näst största inkomstkällan för landets myndigheter. Landet har tidigare gjort stora ansträngningar för att utveckla sektorn och hoppas på än större återbäring från detta i framtiden. Tonga har fortfarande stora problem med korruption och utpekades tidigare som ett av världens mest korrupta länder (topp 10 år 2007 enligt Transparency International), men efter att landet alltmer har tagit tag i problemet rankas det numera som en mittennation. Landets ekonomi är bräcklig och börjar först nu återhämta sig från 2006 års upplopp. Hög inflation och utbredd arbetslöshet är problem som behövs ta hand om. Försök sker nu att stimulera återväxt av affärsverksamheterna. Enligt IMF krävs utökade privata investeringar och en bredare exportbas för att markanta förändringar ska kunna ske. Det kommer dock att dröja länge innan ekonomin är helt återställd och skulderna från återuppbyggnaden är betalda. När ekonomin väl är stabiliserad lär de sociala förhållandena följa efter och då kan möjlighet ges för den blygsamt utvecklade turismen att nå sin fulla potential. Tongas främsta exportdestinationer är Nya Zeeland, USA, Australien, Sydkorea och Japan. Vanilj, rotfrukter och kava kan nämnas bland de

Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) exportprodukter som finns. Tillverkningsindustrin är liten och består främst av byggmaterial, kläder och kokosolja. Importen domineras av billiga förbrukningsvaror, livsmedel, bränsle och industriella produkter som maskiner och fordon. Viktiga importländer är Australien, Nya Zeeland, USA, Kina och Fiji. Det råder ett kraftigt underskott i handelsbalansen då importen är närmare 12 gånger större än exporten. En del av underskottet vägs upp av inkomster från turismen och utländskt bistånd. Utrikespolitik Inom utrikespolitiken strävar Tonga efter att underlätta utrikeshandeln och att ha vänskapliga relationer till länder i allmänhet och stormakter i synnerhet. På grund av landets historia i det Brittiska samväldet är relationerna till Storbritannien, Australien och Nya Zeeland av särskild vikt. Tonga har även varit mycket aktivt inom Pacific Islands Forum. Landet har utlandsrepresentation i Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Kina, USA samt i FN. Tonga stödde den USA-ledda koalitionen i kriget i Irak. Under år 2004 skickades en mindre styrka till Irak och under 2007 och 2008 skickades soldater på nytt. (Insatsen är nu över.) Tonga deltar också i den regionala fredsbevarande styrkan RAMSI som har varit förlagd på Salomonöarna sedan 2003. Tonga har en liten försvarsstyrka och har i övrigt försvarsavtal med både Australien och Nya Zeeland. Detta omfattar bl.a. tre patrullbåtar som Tonga opererar under Pacific Patrol Boat Program (som leds av Australien). Medlemskap i internationella fora Landet blev den 14 september 1999 antagen till Förenta Nationerna som dess 188:e medlemsstat. Tonga är även medlem i bland annat Internationella Valutafonden (IMF), Världsbanken, Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) och WIPO. Av betydelse på senare tid har kan nämnas Tongas inträde i World Trade Organisation (WTO) som skedde i juli 2007. Tonga är en långvarig och aktiv medlem i the Pacific Islands Forum (PIF) och var värd för dess årsmöte år 2007. Landet driver också ett nära samarbete med Australien inom PIF. På den regionala nivån märks även medlemskap och samarbete inom bland annat the Pacific Community och the Forum Fisheries

Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) Agency. Landet har även ratificerat Rarotongafördraget som betyder att Tonga är en del av the South Pacific Nuclear Free Zone. Tongas aktivitet inom dess geografiska område har gett det ett relativt stort inflytande över regionala frågor. Relationen till EU EU är en långvarig samarbetspartner i utvecklingsfrågor. Detta samarbete har främst fokuserats på ögruppen Vava u och berört frågor kring utbildning, infrastruktur, hälsa och sanitära förhållanden. Tonga är en av de fjorton stater i Oceanien som skrivit under Cotonouavtalet och är därmed berättigade till en mängd handels- och biståndsmässiga fördelar. Till följd av det på senare år stärkta EU-Pacific Partnership har unionen sedan år 2006 strävat efter att utöka den politiska dialogen och bistå med fler utvecklingssamarbeten. En genomgående riktlinje i detta är kravet på ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Relationer med Sverige Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Tonga. Ett svenskt honorärkonsulat finns i huvudstaden Nuku alofa. Den nuvarande honorärkonsuln heter Aloma Johansson. Tonga har ingen representation i Sverige. Handel mellan Sverige och Tonga Sverige exporterar främst verkstads- och kemiska produkter samt stål och järn till Tonga. År 2013 var den totala exporten värd 30 000 SEK. Sverige hade ingen import från Tonga under 2013. Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 *** E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra

Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Sveriges honorärkonsulat i Nuku alofa Konsul: Aloma Johansson Kontakt Telefon: +676 25 269, 22 855 Fax: +676 22 882 E-post: aloma@johansson.tbu.to Besöksadress: Level 2, F.W.C. Commercial Building Salote Road, Fasi Moe Afi Nuku alofa Postadress: Consulate of Sweden, F.W.C P.O. Box 103 Nuku'alofa Tonga