Orkesterkonsert: Schuberts stora i C Lördag 28 april 2012 kl 15.00, Sjöströmsalen Swedish National Orchestra Academy Dirigent: Roland Kluttig Solister: Sofia Gustavsson, Alberto García de León Fernández
Program Jonas Müthing (f. 1985) PRISMA (uruppförande) Salvador Brotons (f. 1959) Perceptiones percutides Relax Conflict Fear Restlessness Hate and Terror Love and Peace paus Franz Schubert (1797 1828) Symfoni nr 9 C-dur D944 Andante - Allegro ma non troppo Andante con moto Scherzo: Allegro vivace Finale: Allegro vivace Tack till: Kom ihåg att stänga av din telefon. Fotografering och inspelning vid evenemanget är inte tillåten.
Roland Kluttig, dirigent Roland Kluttig (f.1968) tillhör de främsta företrädarna för den yngre generationen av tyska dirigenter. Hans verksamhet omfattar i lika hög grad symfoniska konserter som opera, och hans ständigt växande repertoar sträcker sig ända till det mest nyskrivna inom det konstmusikaliska området. Mellan åren 2000-2004 var Roland Kluttig kapellmästare vid operahuset i Stuttgart vilket sammanföll med att huset utnämndes till årets operahus inte mindre än 4 år i rad. Bland de produktioner han dirigerade där kan man nämna Schönbergs Moses und Aron, en lovordad uppsättning som sedermera spelades in och gavs ut på CD. Andra operor som han dirigerade under tiden i Stuttgart var Don Giovanni, Les Contes d Hoffman och de moderna operorna Al gran sole (Luigi Nono), Das Mädchen mit den Schwefelhölzern (Helmut Lachenmann) och Neither (Morton Feldman), och 2005 dirigerade han världspremiären av Richard Ayres opera The Cricket Recovers på Aldeburgh-festivalen i England. Ett blixtinhopp som dirigent på Norrlandsoperans MADE-festival 2007 ledde till en inbjudan att dirigera Brittens Peter Grimes våren 2009. Uppsättningen, regisserad av Tobias Theorell och med Michael Weinius i huvudrollen möttes av idel lovord av en enig kritikerkår. Nyligen har Roland Kluttig gjort stor succé med sin tolkning av Alban Bergs Wozzeck på Norrlandsoperan. Roland Kluttig är känd för att sätta ihop fantasifulla och intressanta konsertprogram, ett område som han lägger ner mycket tid och energi på att utveckla. Två talande exempel på hans intressanta programläggning är kombinationen av Varèses Ameriques med Frank Zappas verk för stor symfoniorkester som gjordes med Dresdner Philharmoniker och Haydns Sieben letzte Worte med Messiaens Expecto ressurectionem, framförda med Berlin Konzerthausorchester. Sofia Gustavsson, Alberto García de León Fernández, Slagverk Alberto García de León Fernández avslutade sina studier på kandidatnivå i Real Conservatorio Superior de Musica de Madrid 2008. Samtidigt studerade han också vid Madrid OKHO Percussion Academy. Sin masterexamen i orkesterspel (SNOA) på Högskolan för scen och musik tog han år 2011. Sofia Gustavsson har studerat musik på heltid sedan 2004 då hon började på Framnäs folkhögskola. Kandidatexamen i musikalisk gestaltning tog hon vid Musikhögskolan vid Örebro universitet. Hon studerade på masterprogrammet SNOA på Högskolan för scen och musik och de senaste 6 månaderna har hon varit utbytesstudent på Guildhall School of Music and Drama i London. Sofia och Alberto möttes under sin studietid i Göteborg och har fått möjlighet att spela tillsammans både i orkestersammanhang, slagverksensemble och kammarmusik. Våren 2011 vann de provspelningen för att få vara solister på denna konsert. V.g. vänd!
Jonas Müthing, komposition Jonas Müthings musikaliska resa började på gitarren; genom kontrabas och piano blev han intresserad av att skriva musik själv. Sin kandidatexamen i musikteori tog han i Karlsruhe och nu läser han sin master i komposition i Göteborg. I sin musik söker han en egen väg mellan traditionella kompositionstekniker och avantgarde, mellan konst- och underhållningsmusik. www.jonasmuething.wordpress.com Swedish National Orchestra Academy Swedish National Orchestra Academy är en tvåårig masterutbildning i orkesterspel vid Högskolan för scen och musik i ett samarbete med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs- Operan. Studenterna får möta professionella musiker både i undervisningen och i orkesterproduktioner. Nästa orkesterkonsert är den 25 maj under ledning av dirigenten och utbildningens konstnärlige ledare Kjell Ingebretsen. Orkestern spelar balett- och musikalmusik av Rossini, Prokofjev, Stravinskij och Bernstein. Programkommentarer Jonas Müthing: PRISMA PRISMA:s inledande klanger representerar vitt brus genom hela orkestern; varje instrument repeterar några få toner var för sig, var och en i sitt eget tempo. Men vad finns bakom brusets oriktade energi? Vilka musikaliska möjligheter kan hittas i den här klangen? Flera filtreringsprocesser genomförs och varierande aspekter av den inledande klangen som rytm, klangfärg och melodi undersöks och utvecklas. Med det första, kaotiska bruset som utgångspunkt upptäcker, visar och kombinerar musiken olika skeden av brus och klarhet. Men filtreringen kräver för mycket av systemet. Filtren börjar läcka; hål, sprickor och rispor uppstår. Klang som egentligen skulle hållas tillbaka av filtren kommer igenom systemet och manifesterar sig som brus i bakgrunden som stabiliseras och som till slut utgör förgrunden. Samtidigt destabiliseras filtreringsprocesserna så att de slutligen blandas och försvinner i klangen som tränger genom filtren. Något som började som en skada i systemet har etablerat sig som ett nytt filter. Jonas Müthing
Salvador Brotons: Perceptiones percutides Den spanske tonsättaren Salvador Brotons föddes i en musikalisk familj i Barcelona. Han blev en mångsidig musikpersonlighet som med tiden lämnade hemstadens konservatorium med högsta omdömen i såväl flöjtspel som dirigering och komposition. Han verkade 1977-85 som försteflöjtist i olika orkestrar i Barcelona, men fick 1985 ett stipendium från Fulbrightstiftelsen som möjliggjorde det för honom att fortsätta sin karriär i USA, där han sedan dess varit flitigt verksam vid olika universitet. Som dirigent har han engagerats runt om i världen, främst i Prag, Moskva, Israel och Sydafrika. Tonsättaren Brotons har under senare år tilldelats en lång rad priser och fått beställningar från många förnämliga orkestrar och ensembler. Hans musik spelas ofta runt om i världen. I november 2005 uruppförde Raanana Symphonette i Israel hans verk Perceptiones percutides som ensemblen beställt och som tillägnades slagverksduon PercaDu. Verket kan betraktas som en dubbelkonsert för slagverk och stråkorkester i sex satser, vilka speglar företeelser och känslor i ett modernt samhälle. Den första satsen kallas Relax och låter vibrafon och klockspel klinga i fridfull omgivning. Men freden är kortvarig och följs av Conflict, en snabb revolterande sats för aggressiva stråkar och med en dominerande, virtuos marimba. Fear är en vanlig känsla hos nutidsmänniskan, och den satsen börjar med tremuli i marimbans djupa register för att sedan genomgå en dramatisk förändring innan man återgår till inledningens mörka stämning. Den fjärde satsen kallas Restlessness och är ett kort, elegant och snabbt scherzo som presenterar slaginstrument utan specifika tonhöjder (bongos, tom-toms, tempelblock, kastanjetter) i nervösa rörelser. Hate and Terror speglar i skiftande tempi en rad olika stämningar: gong, cymbaler och tom-tom förutsäger fasansfulla händelser. Så slutar verket med Love and Peace där vi når den underbara tillvaro vi alla drömmer om. En ny kromatisk melodi presenteras och upprepas två gånger. Första satsens stämning återkommer uppblandad med element från Fear och Conflict, men dessa efterskalv lugnas i den mycket avkopplande och mjuka avslutningen. Stig Jacobsson Franz Schubert: Symfoni nr 9 C-dur D944 Franz Schubert skrev sin första symfoni som sextonåring, och därefter följde i stort sett en ny symfoni varje år fram till och med nr 6 från 1818. Då hade han sugits in i ett turbulent bohemliv i Wien, och börjat umgås med sångare, diktare och bildkonstnärer nästan i ett kollektiv. Han blev centralgestalten i de salonger (Schubertiader) som kamraterna kallade till, där hans pianostycken, kammarmusikverk och sånger ofta framfördes för första gången. I mars 1828 lämnade Schubert in en symfoni till Gesellschaft der Musikfreunde i Wien. Han hade skrivit musiken några år tidigare, och denna symfoni var den enda symfoni han fullbordade under sina sista tio år. Man tog emot den och började repetera men fann snart att den var alldeles för krävande och V.g. vänd!
lång. Tar man hänsyn till alla repriser blir speltiden över en timme! Robert Schumann betecknade den med all rätt som himmelskt lång, och den överträffades vid denna tid endast av Beethovens nionde symfoni, med vilken den också har andra likheter. När konserten gavs hade denna stora C-dursymfoni bytts ut mot Schuberts tio år gamla sjätte symfoni den som brukar kallas lilla C- dursymfonin. I november detta år avled Schubert, så den nya symfonin fick han aldrig höra. Hans efterlämnade manuskript hamnade hos hans likaså komponerande broder Ferdinand, och i dennes gömmor hittade Robert Schumann symfonin efter ytterligare elva år. Schumann blev eld och lågor, liksom Mendelssohn, vilken samma år uruppförde symfonin med Gewandhausorkestern i Leipzig. Tiden hade äntligen kommit ifatt. Schubert numrerade aldrig sina symfonier, så vilket nummer ska denna symfoni ha? De flesta musikvänner har nog vant sig vid att kalla stora C-dursymfonin för nr 9 men när nu det ledande musikförlaget Breitkopf & Härtel kommit med en nyutgåva bär den nr 8 det nummer som man vant sig att sätta på den så kallade ofullbordade symfonin. I den nya editionen bär den ofullbordade nr 7. Varför krångla till det? Bakgrunden är följande: När musikvetenskapsmannen Otto Deutsch arbetade med sin kronologiska katalog över Schuberts alla verk (D-nummer), var han helt säker på att Schubert hade skrivit en symfoni mellan nr 6 och den ofullbordade, som han kallade nr 8, men att denna för tillfället var försvunnen. Han var lika säker på att man i framtiden skulle hitta denna nr 7, så han reserverade ett nummer för den. Han ansåg sig ha hittat antydningar om en sådan symfoni i Schuberts brev. Men någon sådan symfoni har fortfarande inte hittats, och numera anser man att den aldrig skrevs. Det har alltså uppstått en försmädlig lucka i numreringen av Schuberts symfonier och förlagets tanke var nu göra serien begriplig. För övrigt lämnade Schubert åtminstone ytterligare två-tre ännu mer ofullbordade symfonier efter sig. Stig Jacobsson Medverkande Violin I Gaianeh Pilossian, SNOA, konsertmästare Andreas Nyberg, SNOA Sofia Eklund SNOA Emmi Salmi, Budapest Diana Lewtak, SNOA Izabela Blawat, Gdynia Francisco José Infantes, Bryssel Rocio Vilaplana, SNOA Irene Fitzgerald-Cherry, SNOA Eva-Maarja Forslund, frilans Violin II Sofia Hallberg, SNOA Nadezda Galaktionova, SNOA Martina Monti, Loreto Aprutino Emelie Molander, SNOA Amna Khawaja, SNOA Elin Thorsell, Piteå Helena Pechter, interpretation Rocio Navarro Barranquero, Malaga Maria Ekvall, frilans
Viola Karin Wallmyr, SNOA Alette Beier-Fangen, interpretation Genta Hoxha, Malmö Sebastian Lee, SNOA Iina Hirvonen, SNOA Jakob Suchentrunk, Wien Jill Johansson, frilans Cello Ruth Spargo, SNOA Anja Strautmanis, SNOA Rebecca Wise, Amsterdam Irene Alvar Rozas, SNOA Johanna Niederbacher, MuKk Amelie Helmstad, Odense Kontrabas Michael Carlqvist, SNOA Hjalmar Høeg Rønningen, Malmö Miriam Tuominen, Åbo Martin Wingate, frilans Flöjt Francisco López Martin, SNOA Rebecca Björklund, SNOA Helen Benson, SNOA Oboe Gabriella Eeles, SNOA Sandra Simon Monje, SNOA Ekaterina Skidanova, SNOA Klarinett Lucy Rugman, SNOA Paula Bereijo López, SNOA Fagott Ida Svensson, SNOA Nicholas Macorison, SNOA Pedro Pérez Conejero, SNOA Horn Tora Moe Fause, SNOA Martino Torquati, SNOA Virginia Simon Monje, SNOA Alexander Hambleton, SNOA Trumpet Jonas Larsson, SNOA Martin Isaksson, frilans Trombon Sho Matsuzaki, SNOA Johannes Elmberg, MuKk Ivar Nilsson, SNOA Jakob Florea Nøstvik, MuKk Pukor Johan Bejke, frilans Förklaringar Interpretation: Interpretation for foreign students MuKk: Musikerutbildningen SNOA: Swedish National Orchestra Academy Orkesterkoordinator Maria Andersson Orkestervaktmästare Robert Gustavsson, Jenny Haraldsson