UV MITT, RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Stenålder i Bällstaberg Uppland, Vallentuna socken, Bällsta 2:19, RAÄ 477 och RAÄ 478 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Stenålder i Bällstaberg Uppland, Vallentuna socken, Bällsta 2:19, RAÄ 477 och RAÄ 478 Dnr 421-4587-2005 Karin Neander
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 08-5191 8200 Fax 08-5191 8459 www.raa.se/uv uvmitt@raa.se 2006 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Rapport 2006:17 ISSN 1403-9044 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Utskrift Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. LV 2006-06-26 (dnr 601-2006/1260)
Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...4 Topografi och fornlämningsmiljö...4 Mål och metod...5 Resultat...5 Referenser...7 Administrativa uppgifter...7 Bilaga. Objekt- och schakttabell...8 Figurer 1. Utdrag ur Lantmäteriets Terrängkarta med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000....9 2. Utdrag ur Ekonomiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000....10 3. Plan över utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Skala 1:5 000....11
Med anledning av fortsatt bostadsbebyggelse i Bällstaberg, Vallentuna socken, Uppland, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, utfört en arkeologisk utredning i maj 2006. Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare två stensättningar registrerade, RAÄ 477 och RAÄ 478. Vid utredningen registrerades fem objekt som boplatslägen. Sammanlagt upptogs 21 schakt. Inom objekt 2 påträffades spår av en stenåldersboplats. Inledning Med anledning av fortsatt detaljplanearbete inför bostadsbebyggelse vid Bällstaberg, Vallentuna socken, Uppland, beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län om en arkeologisk utredning inom nämnda område. Utredningen genomfördes i maj 2006, av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt. Uppdragsgivare var JM AB Region Öst. Utredningsområdet är beläget öster om Arningeleden och är cirka 750 000 kvadratmeter stort och består huvudsakligen av kuperad skogsmark. Projektansvarig var Karin Neander. Vid utredningsgrävningen deltog även Hanna Larsson. Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare två fornlämningar registrerade, RAÄ 477 och 478, två stensättningar. Sammanfattning Vid den arkeologiska utredningen upptogs totalt 21 schakt fördelade på fem objekt. Inom objekt 2 framkom rester av en stenåldersboplats i form av fynd av slagen kvarts. Objekt 2 utgör därmed fast fornlämning. Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet är en del av ett sprickdalslandskap och utgörs av kuperad skogsmark med morän längs höjdsträckningarna och lägre liggande glaciala och postglaciala leror. Höjden över havet varierar mellan 40 och 55 meter, vilket innebär att platsen varit tillgänglig från äldre stenålder. Då utgjorde området ett vidsträckt skärgårdslandskap med mindre och större öar med större landområden västerut. Trakten är mycket fornlämningsrik och tidigare har en rad arkeologiska utredningar och undersökningar gjorts. Inom det nu aktuella utredningsområdets västra delar ufördes en arkeologisk utredning inför byggandet av Arningeleden (Schierbeck 1993). Där påträffades bland annat en stensättning RAÄ 476, som senare undersöktes och borttogs (Drotz & Hamilton 1995). Österut framkom ytterligare två stensättningar RAÄ 477 och 478 samt ett boplatsläge. Dessa låg utanför Arningeledens utredningsområde och berördes därför inte då. Den arkeologiska utredningen inför Bällstaledens byggande berörde den nu aktuella utredningens centrala västra del (Jakobsson 1998), inga andra fornlämningar påträffades där. Väster därom utfördes hösten 2005 en arkeologisk utredning som inte resulterade i några nya fornlämningar (Neander 2006). Strax nordväst om utredningsområdet är en gravgrupp, RAÄ 505, en osäker gravgrupp, RAÄ 506, osäkra stensättningar, RAÄ 509 och RAÄ 510 samt två torplämningar, RAÄ 507 och RAÄ 508, belägna. I anslutning till utredningsområdets södra del låg tidigare en stenåldersboplats, RAÄ 479, som undersöktes 1997 (Graner 2005). Lösfynd av yxor från stenålder har registrerats vid flera platser i närheten av utredningsområdet, bland annat vid Sången i Vallentuna (Inv. nr. 12168). 4 Stenålder i Bällstaberg
Mål och metod Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar inom utredningsområdet för att så långt som möjligt undvika alternativt minimera ingreppen i dessa. Utredningsresultatet ska också kunna användas som planeringsunderlag. Utredningen omfattade följande delmoment: Excerpering av arkivmaterial. Momentet omfattade kartstudier, Genomgång av Antikvarisk-topografiska Arkivet, ATA, Fornminnesregistret (FMR) samt lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM). Fältinventering, vilken utgjordes av en okulär besiktning av utredningsområdet för att lokalisera ovan mark synliga fornlämningar samt identifiera bra topografiska lägen för ovan mark inte synliga fornlämningar, till exempel boplatser. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar. Med traktorgrävare upptogs schakt ned till orörd marknivå. Efter inmätning med GPS och dokumentation lades schakten igen. Avslutningsvis sammanställdes resultaten i en rapport. Resultat Inom hela utredningsområdet finns många gränsrösen men även andra typer av stenmarkeringar liksom ett stort antal mindre urtag ur berget. Längs norra delen av en höjdsträckning i den nordöstra delen av utredningsområdet återfinns möjligen rester efter fågelfångstanläggningar i form av stenrader och andra formeringar i sten. I södra delen av samma höjdsträckning finns flera ytor med klappersten dock utan synliga konstruktioner. Inom de södra och delvis östra delarna av utredningsområdet är marken delvis sank och utgörs där av äldre åkermark och hagmark genombrutna av, delvis grävda, vattendiken. Som ovan nämnts fanns sedan tidigare två stensättningar registrerade som fornlämningar, RAÄ 477 och RAÄ 478. RAÄ 477 ligger strax nordost om objekt 1, RAÄ 478 är belägen cirka 70 meter nordväst om objekt 3. Inom utredningsområdet registrerades fem objekt, samtliga boplatslägen. Närmast i den nordvästra delen av utredningsområdet låg objekt 1, ett mindre sydvästligt läge intill och sydväst om en bergsträckning på cirka 45 meter över havet. Objektet var beläget i gles barrskog som var bevuxen med lingonris och mossa. Fyra schakt upptogs inom området men inga spår av fornlämning påträffades. Objekt 2 var beläget i det nordvästra hörnet av utredningsområdet i barrbeväxt skogsmark som täcktes av lingon-, blåbärsris och mossor. Området var välavgränsat åt nordost och öster av en höjdsträckning och av en skarp sluttning i väster. Höjden över havet låg kring 45 meter. En skogsstig löpte tvärsöver området och ytan nordost därom var tämligen plan och blockfri medan ytan sydväst om stigen var svagt sluttande. Inom objektet upptogs 4 schakt. I ett av schakten, schakt 5, framkom fynd av slagen kvarts. Objektet utgör fornlämning. Stenålder i Bällstaberg 5
Fynden av slagen kvarts inom objekt 2 påvisar en ny, ej tidigare känd, stenåldersboplats. Utifrån fyndens nivå över havet på cirka 45 meter kan man anta att boplatsen är från äldre stenålder, förutsatt att boplatsen varit strandbunden. Då är lokalen äldre än den vid Lilla Gävsjö, RAÄ 479, som fram till nu var den enda kända stenåldersboplatsen i trakten. Boplatsen vid Lilla Gävsjö är en liten boplats där merparten av fynden bestod av slagen kvarts, men även av brända ben från bland annat säl. Boplatsen har tolkats som en jaktstation (Graner 2005). Topografiska förutsättningar finns för att den nu upptäckta stenålderslokalen är betydligt större och kanske utgjort platsen för en mera varaktig boplats eller besökts upprepade gånger under en längre tid. I den nordvästra delen av utredningsområdet låg objekt 3, läget markerades redan vid utredningen inför Arningeleden (Schierbeck 1993). Området sträckte sig utmed en mindre körväg i öst västlig riktning och låg i tät barr- och lövslyskog intill och söder om en bergssträckning. Området låg på knappt 45 meter över havet och marken var blockrik och täckt med mossor. Fyra schakt grävdes inom området men inga fornlämninsindikerande spår framkom. I den centrala östliga delen av utredningsområdet, nordost om en mindre körväg var objekt 4 beläget, ett utsträckt läge där svaga hak i nordväst sydostlig riktning kunde skönjas. Området begränsades av en höjdsträckning i nordost. Nivån låg mellan 45 och 50 meter över havet. De bästa förutsättningarna för fornlämningsspår tycktes vara i den sydvästliga delen av området där bergssträckningen formade en krok både åt norr och väster. I de sex schakt som togs upp inom området framkom inga spår av fornlämning. Objekt 5 var beläget i den södra delen av utredningsområdet i svagt sluttande barrskog med lingon- och blåbärsris, mossa och ljung på marken. Objektet var topografiskt väl avgränsat i form av en svag avsats med skyddande berg i väst och nordväst. Tre schakt grävdes inom området med inga fornlämningsindikerande rester påträffades. Således utgör endast ett objekt fornlämning (objekt 2). Vidare antikvariska åtgärder beslutas av Länsstyrelsen i Stockholms län. 6 Stenålder i Bällstaberg
Referenser Drotz, M. & Hamilton, J. 1995. Arningeleden. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1995:13. Stockholm. Graner, G. 2005. Lilla Gävsjö en tidigneolitisk boplats i ytterskärgården. Väg 264. Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen, rapport 2003:13. Stockholm. Jakobsson, M. 1998. Bällstaleden. UV Stockholm, rapport 1998:3. Stockholm. Neander, K. 2006. Bällstaberg. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2006:3. Stockholm. Schierbeck, A. 1993. Arningeleden. Hägerneholm Vallentuna. Väg 264. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:78. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4587-2005. Länsstyrelsens dnr: 431-05-75478. Projektnummer: 1220504. Undersökningstid: maj 2006. Projektgrupp: Projektledare Karin Neander, projektmedarbetare Hanna Larsson, systemförvaltare Helen Grenler, samtliga från Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Underkonsulter: Upplands Schakt Ek. förening, Box 2111, 750 02 Uppsala. Exploateringsyta: 750 000 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 0f, 11I 0g. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6601606 y 1629600. Höjdsystem: RH00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: digitala foton med Unr 4166_1 3. Fynd: Fynd med Fnr 1 3 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Stenålder i Bällstaberg 7
Bilaga. Objekt- och schakttabell Objektnummer och Schaktbeskrivning objektbeskrivning 1. Boplatsläge Schakt 1: 4 1,5 m stort och 0,1 0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder gulröd moblandad sand, rikligt med småsten och sten, 0,05 0,35 m stora; rötter. Schakt 2: 4 1,5 m stort och 0,15 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder gulrör moblandad sand, i övre delen humusbemängd, rikligt med småsten och 0,05 0,5 m stora rundade stenar; rötter. Schakt 3: 5 1,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulröd moig sand, rikligt med småsten och 0,05 0,4 m stora stenar, enstaka 0,5 m stora stenar; stubbe i nordöstra delen. Schakt 4: 4 1,5 m stort och 0,15 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjock, därunder, i norra delen, gulröd moig sand, i södra delen gul moig sand; måttligt med småsten och 0,05 0,3 m stora stenar. Ett block, 1 m stort, i västra kanten. Status Ej fornlämning 2. Boplatsläge Schakt 5: 4,5 1,5 m stort och 0,05 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder rödbrun moig sand, måttligt med småsten och 0,05 035 m stor sten, 1 större, 0,4 m stor sten i sydöstra delen. Fynd: slagen kvarts i form av 1 kärna och 1 avslagsfragment i stråk ca 1 m från sydöstra schaktkanten. Schakt 6: 3 1,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjock, därunder gulröd moig sand, något mörkare i centrala delen av schaktet. Måttligt med småsten och 0,05 0,3 m stora stenar. Schakt 7: 6 1,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,1 0,2 m tjock, därunder gulröd moig sand. Måttligt med småsten och 0,05 0,4 m stora stenar. Fynd: 1 osäkert fynd av slagen kvarts, i västsydvästra delen av schaktet. Schakt 8: 3 1,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder ljust brungul moig sand, måttligt med småsten och 0,05 0,2 m stora stenar. Fornlämning 3. Boplatsläge Schakt 9: 3 1,5 m stort och 0,25 0,45 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder gulröd grusig och småstensbemängd sand, rikligt med 0,1 0,4 stora stenar, enstaka 0,5 m stora; rötter. Schakt 10: 2,5 1,5 m stort och 0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder gul, grusig och småstensbemängd sand. Inslag av rundade stenar, 0,1 0,35 m stora. Schakt 11: 3,5 1,5 m stort och 0,2 0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder röd sand med moinslag, mycket rikligt med småsten och rundade 0,05 0,35 m stora stenar, enstaka 0,8 m stora. Schakt 12: 3,5 1,5 m stort och 0,1 0,4 m djupt. Torv 0,1 0,2 m tjock, därunder gulröd sand med rikligt med småsten och 0,05 0,3 m stora stenar, 1 större sten, 0,5 m stort, i norra delen. 4. Boplatsläge Schakt 13: 4 2 m stort och 0,05 0,3 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun moig sand med tämligen kompakt med sten 0,05 0,2 m stor och småsten. Schakt 14: 4,5 1,5 m stort och 0,0,1 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjock, därunder mörkt rödbrun moig sand med tämligen kompakt med sten, 0,05 0,4 m stora och småsten. Grövre materialet i toppen på schaktet. Schakt 15: 6,5 1,5 m stort och 0,2 0,45 m djupt, djupast i norra delen. Torv 0,1 0,2 m tjock, därunder mörkt rödbrun moig sand med kompakt med småsten och 0,05 0,4 m stora stenar; grövre stenmaterialet i toppen på schaktet. Schakt 16: 2,5 1,5 m stort och 0,3 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun moig sand med mycket rikligt med småsten och 0,05 0,2 m stora stenar. Schakt 17: 8 1,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt, grundare åt söder. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder brun moig sand med rikligt med småsten och 0,05 0,15 m stora stenar. Schakt 18: 2,5 1,5 m stort och 0,2 0,35 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gul sand med moinslag med mycket rikligt med småsten och 0,05 0,35 m stora stenar, enstaka 1 m stora block; rötter. Ej fornlämning Ej fornlämning 5. Boplatsläge Schakt 19: 4 1,5 m stort och 0,25 0,4 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder svartsotigt humus/ sandlager med inslag av skörbränd sten, 0,05 0,15 m stora skogsbrand, berg i dagen i nordvästra och sydöstra delen; rötter. Schakt 20: 3 1,5 m stort och 0,0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulröd moig sand med rikligt med småsten och 0,1 0,2 m stora stenar; rötter. Schakt 21: 1,5 1,5 m stort och 0,25 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulröd moig sand med rikligt med småsten och 0,1 0,2 m stora stenar; rötter. Ej fornlämning 8 Stenålder i Bällstaberg
Fig. 1. Utdrag ur Lantmäteriets Terrängkarta 11I SO och 10I NO med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Stenålder i Bällstaberg 9
Fig. 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 11I 0f Vallentuna och 11I 0g Angarn med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 10 Stenålder i Bällstaberg
Stenålder i Bällstaberg 11 Fig. 3. Plan över utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Skala 1:5 000.