Låt lönerna bli lönsamma

Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer.

Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär 4 Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt 5 Svenskarnas möjligheter att göra lönekarriär 6 Sverige ligger långt efter 7 Kvinnor har i regel sämre möjligheter 8 Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär 9 Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större 10-11 Bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken och i vissa delar av landet 12-13 Grafik: Lönekarriärbarometern i sammanfattning Lönekarriär från bäst till sämst 14-16 Tabell: Alla yrken, rangordnade efter lönespridning Stora regionala skillnader 17 Tabell: Län, rangordnade efter lönespridning Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen 18 Tabell: 30 största yrkena rangordnade efter skillnad i lönespridning mellan könen Frågor & svar 19 Så gör vi vår lönekarriärbarometer 20 Låt lönerna bli lönsamma Lönekarriärbarometer 2014, Ledarna 2

Låt lönerna bli lönsamma Att klyftorna ökar i Sverige lär bli en av valrörelsens hetaste frågor. Och de ekonomiska klyftorna har ökat de senaste åren mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Men bland dem som arbetar ser det annorlunda ut. I årets Lönekarriärbarometer från Ledarna framgår att lönespridningen fortfarande är mycket liten i många yrken på svensk arbetsmarknad. Den är också liten mellan olika yrken till och med LO konstaterade nyligen i en rapport att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän har minskat sedan 2006. Liten lönespridning betyder att det är svårt att göra lönekarriär. Alla medarbetare får i stort sett samma löneutveckling, oavsett hur mycket de bidrar till verksamheten. Det skapar naturligtvis svaga drivkrafter för medarbetarna att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och små möjligheter för cheferna att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som bidrar till bättre resultat. Den viktigaste förklaringen till att lönerna är så sammanpressade i Sverige är omoderna kollektivavtal med individgarantier och generella påslag som tvingar de lönesättande cheferna varje år höja lönerna för alla, oavsett arbetsinsats. Men även i branscher som omfattas av modernare avtal smetas lönerna alldeles för ofta ut i stort sett lika för alla. Ett aktuellt exempel är Bankarbetsgivarna som tecknade ett sifferlöst avtal med Finansförbundet 2011. Men man använde avtalet för att hålla tillbaka lönerna istället för att differentiera dem. Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick nyligen till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det obegripligt att sifferlösa avtal missbrukas av arbetsgivarna. Med garanterade (eller inga) löneökningar för alla eller de flesta blir lönen bara en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka. Man vet inte om lönekostnaden arbetar för företagets utveckling och stärker konkurrenskraften, eller om den bara en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Med ordentligt differentierad lönesättning blir löneökningarna istället en möjlighet att investera. Cheferna kan placera löneökningarna hos de medarbetare vars beteende leder till ökade prestationer och resultat. Och i förlängningen därmed också bättre resultat för hela företaget. Lönerna blir lönsamma. Sedan förra årets Lönekarriärbarometer har det tecknats fler sifferlösa kollektivavtal än tidigare. Det är glädjande. Men ansvaret vilar tungt på arbetsgivarna att följa avtalens intentioner så att fler kan göra lönekarriär. Annika Elias, Ordförande Ledarna Sveriges chefsorganisation 3

Vikten av att kunna göra lönekarriär Människor arbetar inte enbart för att få betalt. Jobbet är mycket mer än så arbetskamrater, utveckling, självförverkligande och sammanhang, för att bara nämna några av alla komponenter som kan göra ett arbete meningsfullt och motiverande. Men lönen är viktig. Det är lönen som ger den frihet som ett arbete i grunden syftar till. Lönen är ett sammanfattande mått på vårt bidrag till och vår betydelse för verksamheten. Lönen är också en stark drivkraft genom att den, om den sätts på rätt sätt, hjälper oss att utvecklas i vårt arbete. Det finns många undersökningar om hur vi svenskar tycker att löner ska sättas på rätt sätt. De flesta av oss vill bli individuellt bedömda. Vi vill att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig. Vi tycker att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad. Möjligheten att påverka sin löneutveckling med egna insatser att göra lönekarriär är ett bra mått på lönesättningen och lönekulturen i en bransch, i ett yrke eller på en arbetsplats. Om möjligheterna att göra lönekarriär är stora bidrar löneprocessen till att arbetet blir roligare och motivationen högre än om möjligheterna är små. Dels är det viktigt för de som leder verksamheten cheferna. Lönen kan vara ett värdefullt verktyg för ett gott ledarskap. På den moderna arbetsmarknaden vill allt fler medarbetare ha chefer som ställer höga krav och ger tydlig återkoppling. En chef som ger i stort sett samma löneökning till alla säger i praktiken att alla medarbetare presterar lika. Dels är det viktigt för de verksamheter människor arbetar i. Motiverade medarbetare presterar bättre vilket leder till bättre resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. Goda möjligheter att göra lönekarriär ger därmed mer dynamiska och starka företag och verksamheter än om möjligheterna är små. Löneutrymmet kan användas strategiskt, genom att investeras där det ger bäst utdelning i form av utveckling och resultat. I forskningslitteraturen syns därför ett positivt samband mellan möjligheterna att göra lönekarriär och företagens produktivitet och lönsamhet. Särskilt tydligt är detta samband när möjligheterna ökar på arbetsplatser eller i en ekonomi där lönerna tidigare varit väldigt sammanpressade. Det finns med andra ord såväl principiella och praktiska som ekonomiska argument för att lönekarriärmöjligheterna bör vara goda i arbetslivet. Men att medarbetarna har goda möjligheter att göra lönekarriär är viktigt också ur andra perspektiv. 4

Lönekarriär ett bra mått på om lönerna sätts individuellt Utifrån att de flesta svenskar vill bli individuellt bedömda i lönesättningen, och att kopplingen mellan arbetsinsats och lön ska vara tydlig, är lönespridning i grunden positivt. Eftersom människor har olika höga ambitioner i jobbet och bidrar olika mycket till verksamheterna vi arbetar i, indikerar lönespridningen i vilken grad lönerna inom ett yrke faktiskt sätts efter prestation och kompetens. Den speglar att den som gör ett riktigt bra jobb och tar mycket ansvar också belönas för detta. Den redovisar, kort och gott, hur pass individuell lönesättningen är inom ett yrke, och hur stora möjligheterna är att göra lönekarriär. I Sverige finns statistik över lönerna i hundratals olika yrken. I statistiken kan man både se hur mycket människor tjänar i genomsnitt, men också hur lönespridningen ser ut. Måttet på lönespridning är hur lönerna inom en grupp förhåller sig till varandra, till exempel inom ett yrke. Den redovisas som kvoten mellan olika lönelägen inom gruppen, till exempel mellan de högsta och de lägsta lönerna, eller mellan de högsta och medianlönen (se figur). Som mått på lönekarriärmöjligheterna är avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna i ett yrke bättre än avståndet mellan högsta och lägsta lön, det som på fackspråk kallas kvoten mellan den 90:e och 50:e percentilen. Detta av två skäl: På stora delar av arbetsmarknaden har lönekarriären från lägsta till medianlön svag koppling till prestation och kompetens lönen stiger istället på grund av faktorer som den enskilde inte kan påverka, till exempel ålder, erfarenhet och generella påslag. Lönekarriären från medianlön till de högsta lönerna är i högre grad en följd av goda arbetsinsatser, större ansvar och fortsatt utveckling, och lönespridningen är därmed också ett mått på graden av individuell bedömning i lönesättningen. När vi på de följande sidorna resonerar kring och jämför möjligheterna att göra lönekarriär i olika yrken är det således detta lönespridningsmått vi använder. Så här mäter vi möjligheterna att göra lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer) När lönespridning mäts rensas i regel den lägsta och högsta tiondelen bort, för att undvika att ett fåtal extremt höga eller ett fåtal extremt låga löner ska snedvrida resultatet. 5

Små möjligheter till lönekarriär i Sverige I Sverige finns en föreställning att lönespridningen ökar de som tjänar bra tjänar allt bättre jämfört med de som tjänar mindre bra. Den föreställningen är både rätt och fel. Precis som exempelvis LO visat i sin återkommande rapport Makteliten har samhällets absoluta toppskikt sedan början av 1980-talet fått allt högre inkomst i förhållande till den genomsnittliga industriarbetarlönen. Men för de flesta vanliga arbetande svenskar är LO:s sätt att mäta lönespridning inte relevant. De varken vill eller strävar efter att bli företagsledare eller sitta i regeringen. De vill göra bra ifrån sig och utvecklas vidare inom det yrke de har, och ha möjlighet att göra lönekarriär utan att byta bana. Och inom yrkena ser möjligheterna att göra lönekarriär helt annorlunda ut. I 2013 års Lönekarriärbarometer konstaterade vi att det procentuella avståndet mellan medianlönen och de högsta lönerna har legat still, eller till och med minskat något, under 2000-talet. I årets barometer syns inga tecken på att denna trend skulle vara på väg att brytas den totala lönespridningen ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Inte heller tycks den växande politiska debatten om behovet av större möjligheter att göra lönekarriär i framför allt välfärdsyrkena ännu fått genomslag i den faktiska lönesättningen. I stora välfärdsyrken som förskole-, grundskole- och gymnasielärare är lönespridningen fortfarande väldigt liten, liksom i de flesta yrken inom vård och omsorg. Faktum är att lärarkåren, vars dåliga lönekarriärmöjligheter varit föremål för debatt under många år, har fått se lönespridningen krympa sedan millennieskiftet. I början av millenniet var skillnaden mellan median- och högsta lön för grundskollärare drygt 18 procent. Idag är skillnaden nere i knappt 16 procent. Det återstår att se om de statsbidrag till så kallade karriärtjänster i skolan som regeringen började betala ut under 2013 kommer vända den nedåtgående trenden de närmaste åren. Lönespridningens utveckling i sverige 1970-2012 i % 80 70 tjänstemän 60 50 40 30 20 arbetare 10 0 1970 75 80 85 90 95 00 05 10 Under 2000-talet har skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen blivit mindre för tjänstemän och varit konstant för arbetare. Källa: Svenskt Näringsliv: Fakta om löner och arbetstider 2013 6

Sverige i internationellt bottenskikt Även i internationell jämförelse är lönerna väldigt sammanpressade i Sverige. I den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s återkommande sammanställningar av lönespridningen i medlemsländerna har Sverige länge varit ett av de länder där avståndet mellan medianlön och de högsta lönerna är klart minst. Så också i år. Liksom 2013 är det i Sverige, Italien och Norge som möjligheterna att göra lönekarriär är minst. Det generellt höga löneläget i en relativt liten grupp yrken gör att den totala lönespridningen i Sverige kring 60 procent ligger betydligt högre än de 15-16 procent som vi tidigare såg var fallet i stora yrkesgrupper som undersköterskor, grundskollärare och lastbilsförare. Inom denna begränsade grupp av högkvalificerade yrken, till exempel chefer och specialister, är lönespridningen stor. Här finns goda möjligheter att göra lönekarriär. Men ur ett chefsperspektiv är det viktigt att även medarbetarna kan göra lönekarriär. Cheferna vingklipps i sin roll som lönesättare om de inte tydligt kan premiera utveckling och goda prestationer. Och på stora delar av arbetsmarknaden har cheferna inte möjlighet att göra det. I mer än hälften av alla yrken är avståndet mellan medianlön och högsta lön mindre än 25 procent. I kronor räknat handlar det ofta bara om tre-fyra tusenlappar i månaden före skatt. Större än så är inte den potentiella ekonomiska premien för till exempel sjukgymnaster, elektriker, gymnasielärare eller skogsbrukare som under ett helt yrkesliv arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Lönespridning i OECD I procent chile 192 israel 165 portugal 162 usa 138 ungern 137 sydkorea 133 polen 104 luxemburg 103 irland 102 slovakien 101 storbrit. 100 frankrike 99 spanien 96 österrike 94 australien 93 kanada 90 grekland 87 tjeckien 85 nya Zeeland 85 japan 84 schweiz 84 tyskland 79 nederländ. 78 belgien 77 finland 75 island 75 danmark 68 sverige 66 italien 53 norge 48 Tillsammans med Italien och Norge har Sverige den minsta skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen för alla yrken på hela arbetsmarknaden. Källa: OECD Employment Database 7

Kvinnor har i regel sämre möjligheter I barometern syns också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Den totala lönespridningen är betydligt mindre för kvinnor än för män. Detta speglar naturligtvis att många yrken med små möjligheter att göra lönekarriär domineras av kvinnor, till exempel inom vård, skola och omsorg. Men även inom ett och samma yrke har kvinnor i regel sämre möjligheter att göra lönekarriär än män. Till exempel är lönespridningen större bland män än bland kvinnor i 80 procent av de 30 största yrkesgrupperna på svensk arbetsmarknad. Att detta skulle bero på att skillnaderna i prestation, ansvar och utveckling genomgående är mindre bland kvinnor än bland män är en orimlig slutsats. Det tycks istället som att män automatiskt får en bättre löneutveckling än kvinnor när lönerna i hög grad sätts schablonmässigt. Könsskillnader i ett urval av de 30 största yrkesgrupperna Andel kvinnor inom yrket Andel män i inom yrket Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m fl. Grundskollärare 7% 93% Lönespridning i procent: kvinnor 14,8% Män 17,3% Skillnad: -2,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män 21% 79% Lönespridning i procent: Kvinnor 15,4% Män 16,9% Skillnad: -1,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Barnskötare med flera Köks- och restaurangbiträden 13% 87% Lönespridning i procent: Kvinnor 11,7% Män 19% Skillnad: -7,3 procentenheter för kvinnor jämfört med män 29% 71% Lönespridning i procent: Kvinnor 13,6% Män 18,1% Skillnad: -4,5 procentenheter för kvinnor jämfört med män Övrig kontorspersonal 24% 76% Lönespridning i procent: Kvinnor 25,9% Män 46,7% Skillnad: -20,8 procentenheter för kvinnor jämfört med män Lönespridningen för kvinnor och män skiljer sig åt, trots att de arbetar i samma yrke. Här jämför vi lönespridningen i fem av de största yrkesgrupperna. Du hittar könsskillnaderna för ytterligare 25 yrken på sidan 18. Källa: SCB 8

Här ska du arbeta om du vill göra lönekarriär Lönespridning för samtliga yrken över 50% 51 55 46 50 41 45 35 40 jämtland dalarna värmland örebro västra götaland halland norrbotten västerbotten västernorrland gävleborg västman- Land uppsala stockholm söderman- Land östergötland gotland jönköping kalmar kronoberg skåne blekinge Störst stockholms län 76% Minst kalmar län 37% Möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig inte åt bara mellan olika yrken och mellan kvinnor och män. Den som vill ha stora löneutvecklingsmöjligheter bör också tänka på var i landet han eller hon bosätter sig. Sammantaget för alla yrken är lönekarriärutrymmet störst i storstadslänen Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. I Stockholm är lönespridningen både i procent och i kronor mer än dubbelt så stor som i Kalmar, där lönespridningen är minst. En del av förklaringen till att den totala lönespridningen är störst i storstadslänen är strukturen på den lokala arbetsmarknaden. Det finns helt enkelt fler och en större andel välbetalda arbeten i inte minst den privata tjänstesektorn i Stockholm och Malmö än det gör i till exempel Oskarshamn eller Östersund. Men det finns också avsevärda regionala skillnader i lönespridningen inom en och samma yrkesgrupp. En bibliotekarie i Stockholm som avancerar från medianlön till högsta lön får nästan 7 000 kronor (24 procent) mer i månaden. En bibliotekarie i Sundsvall eller Härnösand som gör samma sak får däremot bara 3000 kronor (11 procent) mer i lön. Denna skillnad skapar naturligtvis helt olika drivkrafter för att prestera och utvecklas så mycket som möjligt i sitt arbete, och helt olika möjligheter för cheferna att använda medarbetarnas löner för att premiera initiativkraft, förkovran och andra beteenden som leder till att verksamheten når uppsatta mål. I somliga yrken är de regionala skillnaderna ännu mer påtagliga. En psykolog i Stockholm har starka ekonomiska drivkrafter att förkovra sig, eftersom de högsta psykologlönerna är nästan 14 000 kronor (39 procent) högre än medianlönen. I Kalmar är situationen den omvända skillnaden mellan median- och högstalön är knappt 4 000 kronor (10 procent) i månaden. Även om den underliggande strukturen på arbetsmarknaden delvis kan förklara regionala skillnader i total lönespridning, går dock helhetsmönstret igen när man jämför lönespridningen inom varje yrke. Möjligheterna att göra lönekarriär är inte alltid, men i de flesta fall större i storstadslänen än i landsbygdslän som Halland, Värmland och Gotland. 9

Så skulle lönekarriärmöjligheterna kunna bli större Som tidigare nämnts indikerar lönespridning i vilken grad de som arbetar har möjlighet att påverka sin löneutveckling med egna insatser, och i vilken mån de lönesättande cheferna har möjlighet att fördela löneutrymmet individuellt efter ansvar och prestation. Trots att de flesta svenskar vill att lönerna ska sättas individuellt, och att den som presterar bra, tar ansvar och strävar efter att utvecklas ska ha en klart bättre löneutveckling än den som gör det i lägre grad, har vi i Sverige en väldigt centraliserad modell för att sätta löner. I många branscher och yrken förhandlar fack och arbetsgivare fram kollektivavtal med procentsatser och krontal som bestämmer löneökningarna för alla som arbetar. Visst kan avtalen i varierande grad innehålla potter som ska fördelas individuellt ute på arbetsplatserna, men slår i regel fast en garanterad löneökning för alla som tar större delen av löneutrymmet i anspråk. Det sluts även avtal med stort inslag av individuell lönesättning, men ofta fungerar de dåligt i praktiken. Många gånger saknar de lönesättande cheferna mandat från sina överordnade att faktiskt sätta lönerna efter prestation, och det saknas ordentliga strukturer för att systematiskt arbeta med lönekriterier, mål och uppföljning. Att smeta ut löneökningarna ungefär lika för alla är då en enkel utväg, eller så sker den individuella fördelningen så godtyckligt att medarbetarna inte ser och förstår kopplingen till sin egen arbetsinsats. Oavsett om bristen på individuell lönesättning beror på avtal som dikterar procentsatser eller arbetsgivare som inte följer avtalens intentioner, blir konsekvensen små och dåliga möjligheter för medarbetarna att göra lönekarriär. Även om många arbetsgivare är dåliga på att ta ansvar för avtalens implementering, är det i vår lönekarriärbarometer dock tydligt att möjligheten att göra lönekarriär har ett samband med graden av individuell lönesättning. Vi vet att lönerna i högre grad sätts helt lokalt och individuellt, direkt i samtal mellan medarbetare och chef, i många av de yrken som ligger i topp i vår barometer. Men individuella löner ska inte vara en självklarhet bara för ett fåtal. Det ska vara en självklarhet för alla. Oavsett om man är direktör eller distriktssköterska ska man ha möjlighet att göra en ordentlig lönekarriär. För att åstadkomma detta behöver lönebildningen i Sverige bli helt lokal, individuell och prestationsbaserad. Vi behöver fortfarande starka kollektivavtal som slår fast övergripande villkor och formulerar spelreglerna för lönesättningen. Men den konkreta lönesättningen bedömningen av arbetsinsatserna och fördelningen av pengar måste få ske ute på arbetsplatserna, i samtal mellan chef och medarbetare. En sådan lönemodell ställer stora krav. På fackförbunden, att avstå från att falla tillbaka i omoderna krav på löneutjämning eller detaljstyrning. På arbetsgivarna, att ge lönesättande chefer ett tydligt mandat och att bygga upp fungerande strukturer för mål och bedömningar som medarbetarna förstår. Arbetsgivarna får heller aldrig aldrig! missbruka frånvaron av centralt fastslagna procentsatser och krontal som ett redskap för att hålla tillbaka berättigade löneökningar. Ansvaret för detta faller lika tungt på gammalmodiga fackförbund som på arbetsgivare som lovar runt men håller tunt. 10

Det gjorde exempelvis Bankarbetsgivarna med det sifferlösa avtal man tecknade med Finansförbundet 2011. Det slutade med att Finansförbundet sade upp avtalet i förtid och parterna återgick till en mer omodern avtalsmodell med generella löneökningar. Istället för att höja lönerna strategiskt mest till de medarbetare som presterar och bidrar till bättre resultat måste nu bankernas arbetsgivare höja lönerna för alla medarbetare oavsett hur väl de utfört sitt arbete. Ur ett arbetsgivarperspektiv blir därmed lönerna åter igen en kostnad som betalas ut utan att man vet vad man får tillbaka en död utgift i likhet med lokal- eller elkostnader. Men även om lokal, individuell och tydligt prestationsbaserad lönebildning ställer stora krav på arbetsmarknadens parter är det den lönemodell de flesta svenskar efterfrågar, i undersökning efter undersökning. De har svårt att förstå dagens centraliserade lönemodell, och ser ofta ingen tydlig koppling mellan arbetsinsats och löneutveckling. De accepterar inte att möjligheterna att göra ordentlig lönekarriär ska vara ett privilegium för ett fåtal utvalda, utan vill att det ska vara ett privilegium för alla. Låt oss lyssna på dem. 11

bra lönekarriär bara möjlig i ett fåtal yrken i många yrken, framför allt i välfärdssektorn, lönar det sig dåligt att prestera. en bra lönekarriär är bara möjlig i en liten grupp chefs- och specialistyrken. 24 800 kr/mån Filip Förskollärare har en typisk förskollärarlön. men filip är ambitiös, driven och kommer ständigt med nya bra idéer som utvecklar verksamheten. 31 400 kr/mån beata banktjänstemän har också en typisk lön för sitt yrke. men hon har ett otroligt servicesinne, och drar ständigt in nya kunder till sin bank och får gamla kunder att troget stanna kvar. både Filips och beatas chefer är extremt nöjda med deras arbete, år efter år. varje år premieras de med en större lönebetalda i sina yrken. 51 500 kr/mån +20 100 kr 27 900 kr/mån +3 100 kr Filips månadslön är då bara 12 procent högre än medianlönen för förskollärare. +12% beatas lön ligger däremot långt över 64 procent vad en typisk banktjänsteman tjänar. +64% det är det här som är lönekarriärutrymme, det vill säga möjligheten att höja sin lön genom att prestera bra. så Här mäter Vi möjligheterna att Göra Lönekarriär Lönekarriärutrymmet är skillnaden mellan den typiska lönen medianlönen och lönen för den bäst betalda tiondelen i ett yrke. 10:e percentilen (den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer) medianvärde (den lön där 50 procent tjänar mindre och 50 procent mer) 90:e percentilen (den lön där 90 procent tjänar mindre och 10 procent mer) 17 19 12

...och bara i vissa delar av landet det är inte bara vad du jobbar med som påverkar möjligheterna att göra lönekarriär, utan också var i sverige du råkar arbeta. Lönespridning för samtliga yrken över 50% Filip Förskollärare 51 55 norrbotten 46 50 kronoberg 7% Jämtland 17% 41 45 35 40 västerbotten här kan filip höja lönen minst här kan filip höja lönen mest jämtland västernorrland beata banktjänsteman kronoberg 24% här kan beata höja lönen minst stockholm 104% här kan beata höja lönen mest dalarna gävleborg västmanvärmland Land örebro västra götaland halland jönköping skåne uppsala stockholm södermanöster- Land götland kronoberg kalmar blekinge störst stockholms län 76% gotland minst kalmar län 37% 64 104 55 stora regionala skillnader inom samma Yrke 46 genomsnittligt lönekarriärutrymme i hela landet (%) 40 Län med minst lönekarriärutrymme (%) Län med störst lönekarriärutrymme (%) 17 18 15 16 13 7 8 kronoberg jämtland gotland stockholm 13 gotland 20 kalmar 22 14 västernorrland 28 28 stockholm 7 gotland västerbotten 24 halland örebro 24 kronoberg stockholm förskollärare och fritidspedagoger köks- och restaurangbiträden grundskollärare övriga sjuksköterskor försäljare, fackhandel datatekniker banktjänstemän och kreditrådgivare 13

Lönekarriär från bäst till sämst Möjligheterna att göra lönekarriär är goda för en relativt liten grupp av chefer och specialister. I många yrken, inte minst i offentlig sektor, är den potentiella premien mycket liten för den som arbetar hårt, tar ansvar och presterar bra. Rangordningen är gjord utifrån den procentuella skillnaden mellan de högsta lönerna och medianlönen i varje yrke. I den högra spalten redovisas skillnaden i kronor per månad, före skatt. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år. Några yrken har tillkommit sedan förra årets barometer. Det beror på att det statistiska underlaget för dessa små yrkesgrupper i fjol var för litet. Likaså har några yrken som var med i fjolårets barometer t ex piloter och lantmätare i år fallit bort på grund av för litet statistiskt underlag. placering placering Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend 2014 2013 1. 1 värdepappersmäklare 153,3 96600 2. 2 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 128,3 79700 3. 3 driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 109,2 39000 4. 5 chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 96,4 39800 5. 4 försäkringsrepresentanter 96,2 33000 6. 7 Övriga jurister 93,7 26600 7. 13 företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 88,7 36200 8. 10 organisationsutvecklare 79,9 31000 9. 14 inköps- och distributionschefer 79,8 35500 10. NY matematiker 75,0 37500 2014 2013 Yrke % kr Trend 11 39 advokater och åklagare 72,0 33500 12 8 ekonomichefer och administrativa chefer 71,8 37600 13 6 chefer för övriga mindre företag och enheter 70,3 24600 14 12 övriga företagsekonomer 70,3 26700 15 NY övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 69,7 27200 16 33 övrig säkerhetspersonal 67,5 16000 17 11 chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 64,5 20000 18 22 övriga drift- och verksamhetschefer 64,4 29000 19 42 chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 64,3 22500 20 19 banktjänstemän och kreditrådgivare 64,0 20100 21 17 reklam- och pr-chefer 61,9 32500 22 29 driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 60,9 21200 23 9 idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 60,7 17000 24 25 driftchefer inom byggverksamhet 60,3 27200 25 18 personalchefer 59,8 30700 26 21 bil-, båt- och husvagnsförsäljare 59,4 18400 27 20 övriga chefer inom specialområden 59,3 29400 28 71 chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 58,3 17500 29 35 universitets- och högskollärare 57,4 19500 30 36 kemister 56,6 22700 31 28 marknadsanalytiker och marknadsförare 56,2 22100 32 50 farmakologer m.fl. 56,0 25100 33 37 revisorer m.fl. 55,8 20100 34 31 företagssäljare 55,4 18900 35 24 driftchefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 54,9 24000 36 34 försäljnings- och marknadschefer 54,9 30500 37 16 språkvetare, översättare och tolkar 52,7 13700 38 32 högre ämbetsmän och politiker 52,6 31900 39 38 it-chefer 50,9 28000 40 27 driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 50,7 27900 41 46 militärer 50,3 15100 42 53 säkerhetsinspektörer m.fl. 50,0 16000 43 44 verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 49,3 21300 44 56 ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 48,6 17000 45 62 administrativa assistenter 48,5 13100 46 45 personaltjänstemän och yrkesvägledare 48,0 15400 47 40 fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. 47,8 16500 48 23 demonstratörer, uthyrare m.fl. 47,5 9500 49 43 forsknings- och utvecklingschefer 47,2 27400 50 48 övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. 46,3 14300 51 52 datatekniker 46,0 14400 52 NY chefer för mindre byggföretag 45,8 14200 53 79 tandläkare 45,3 19500 54 NY chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 45,3 15400 55 51 övriga civilingenjörer m.fl. 44,0 17500 56 NY värderare och auktionister 43,9 13200 57 41 dataoperatörer 43,8 14000 58 58 administratörer i intresseorganisationer 43,6 14400 59 101 apotekare 43,1 15600 60 57 övriga dataspecialister 43,0 17000 61 103 fartygsbefäl m.fl. 42,7 15200 62 NY meteorologer 42,4 14000 63 59 jägmästare m.fl. 42,2 13700 64 74 veterinärer 42,1 16100 65 61 statistiker 41,9 14700 14

Lönekarriär från bäst till sämst 2014 2013 Yrke % kr Trend 66 60 kemiingenjörer och kemitekniker 41,6 13800 67 68 civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi 40,9 16500 68 120 filosofer, historiker och statsvetare 40,8 14500 69 47 inköpare 40,6 14200 70 55 civilingenjörer m.fl., elkraft 40,5 16000 71 82 ljud- och bildtekniker 40,3 10200 72 72 civilingenjörer m.fl., maskin 40,0 14800 73 99 speditörer 40,0 11800 74 78 övriga agenter m.fl. 39,3 11700 75 69 byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 39,1 13500 76 66 civilingenjörer m.fl., kemi 38,8 15700 77 67 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 38,8 8100 78 63 bagare och konditorer 38,7 8200 79 64 journalister, författare, informatörer m.fl. 38,7 12600 80 49 nationalekonomer 37,5 15000 81 54 formgivare 37,5 12000 82 89 civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 37,1 15900 83 77 systemerare och programmerare 36,4 14100 84 140 regissörer och skådespelare 36,4 9100 85 106 fysiker och astronomer 36,2 14100 86 70 övriga ingenjörer och tekniker 36,1 12000 87 107 musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning 36,1 10600 88 76 biologer 35,8 11600 89 75 tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 35,7 10000 90 84 administratörer i offentlig förvaltning 35,5 11900 91 94 präster 35,4 12400 92 83 redovisningsekonomer m.fl. 35,3 10600 93 113 andra lärare och instruktörer 35,2 8800 94 92 läkare 35,1 21400 95 97 sociologer, arkeologer m.fl. 34,5 10900 96 85 fotografer 34,5 9000 97 105 försäljare, dagligvaror 34,3 8700 98 87 ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 33,8 11500 99 121 skogsmästare m.fl. 33,3 10400 100 110 resebyrå- och turistbyråtjänstemän 33,3 8100 101 80 maskiningenjörer och maskintekniker 32,9 10900 102 114 tele- och elektronikreparatörer m.fl. 32,5 9400 103 88 civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 32,5 12400 104 95 geologer, geofysiker m.fl. 32,4 11200 105 123 betongarbetare 32,2 9600 106 115 maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri 32,1 8700 107 109 maskinoperatörer, tryckeri 31,7 8500 108 182 processoperatörer, träfiberindustri 31,6 7200 109 86 industrirobotoperatörer 31,6 8300 110 96 socialförsäkringstjänstemän 31,2 7900 111 142 inspicienter, rekvisitörer m.fl. 31,1 7900 112 91 miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 31,0 9200 113 100 övrig kontorspersonal 30,8 7700 114 126 elingenjörer och eltekniker 30,5 9800 115 236 maskinoperatörer, bryggeri m.m. 30,5 7600 116 65 dataregistrerare 30,3 7100 117 124 lagerassistenter m.fl. 30,0 7400 118 90 kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 30,0 7100 119 283 maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning 29,7 6500 120 102 laboratorieingenjörer 29,5 8700 121 93 kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik 29,4 9100 122 118 telefonister 29,4 6500 123 134 arkitekter och stadsplanerare 28,6 10000 124 104 bank- och postkassörer 28,4 5900 125 112 chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 28,0 9800 126 189 frisörer, hudterapeuter m.fl. 28,0 6600 127 NY reseproducenter 27,7 7600 128 119 försäljare, fackhandel 27,6 6800 129 151 kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. 27,2 7100 130 129 byggnads- och brandinspektörer 27,1 8700 131 150 receptionister m.fl. 26,7 6000 132 122 maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 26,6 6900 133 145 processoperatörer, kemisk basindustri 26,5 8100 134 116 inkasserare m.fl. 26,4 6600 135 224 tandsköterskor 26,1 6100 136 191 andra sjuksköterskor med särskild kompetens 26,1 9300 137 154 truckförare 26,0 6600 138 187 husdjursuppfödare och husdjursskötare 26,0 5300 139 165 verktygsmaskinoperatörer 26,0 6700 140 169 flygmekaniker och flygreparatörer 26,0 6800 141 162 verksamhetschefer inom utbildning 25,9 10300 142 NY distributionselektriker 25,6 7100 143 139 bokförings- och redovisningsassistenter 25,4 6600 144 117 övriga servicearbetare 25,4 5200 145 175 maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri 25,0 6600 146 167 bil- och taxiförare 25,0 5500 15

Lönekarriär från bäst till sämst 2014 2013 Yrke % kr Trend 147 159 skräddare, modister och ateljésömmerskor 24,9 5100 148 156 maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 24,8 6900 149 143 arkivarier, museitjänstemän m.fl. 24,7 6900 150 266 smeder 24,7 6900 151 168 maskinoperatörer, bokbinderi 24,7 6200 152 177 djursjukvårdare 24,7 6000 153 144 dietister 24,5 6700 154 132 butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 24,5 6100 155 193 fritidsledare m.fl. 24,5 5800 156 149 verktygsuppsättare 24,3 6600 157 127 transportassistenter 24,3 7300 158 111 koreografer och dansare 24,0 6200 159 178 tulltjänstemän 24,0 7200 160 190 operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning 24,0 7600 161 185 maskinoperatörer, kött- och fiskberedning 23,9 5600 162 153 driftmaskinister m.fl. 23,9 6600 163 138 sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 23,7 7000 164 NY privatbokbindare 23,7 5400 165 157 övriga maskinoperatörer och montörer 23,5 6100 166 137 croupierer m.fl. 23,2 5200 167 164 maskinoperatörer, vävning och stickning 23,2 5700 168 166 gruv- och bergarbetare 23,2 7900 169 172 poliser 23,1 7100 170 198 maskinoperatörer, plastindustri 23,1 5700 171 186 övrig vård- och omsorgspersonal 23,0 5600 172 161 maskinoperatörer, ytbehandling 23,0 5600 173 171 finmekaniker 22,9 6000 174 136 lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. 22,8 7300 175 108 avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 22,8 7800 176 181 verksamhetschefer inom vård och omsorg 22,6 8300 177 180 maskinoperatörer, mejeri 22,5 5700 178 152 lackerare 22,5 5400 179 184 trafikinformatörer m.fl. 22,4 5800 180 148 elmontörer och elreparatörer 22,3 6300 181 200 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 22,3 6400 182 158 guider och reseledare 22,2 5100 183 176 text- och bildoperatörer m.fl. 22,1 5800 184 196 övriga sjuksköterskor 22,1 6300 185 174 kartingenjörer m.fl. 22,1 6100 186 170 handpaketerare och andra fabriksarbetare 22,0 5200 187 206 kockar och kokerskor 22,0 5000 188 204 fordonsmontörer m.fl. 22,0 5900 189 141 motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 22,0 5700 190 237 stenhuggare m.fl. 22,0 5400 191 128 storhushållsföreståndare m.fl. 21,9 5300 192 173 övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens 21,9 5800 193 210 montörer, el- och teleutrustning 21,3 5100 194 235 övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 20,9 4900 195 197 förare av jordbruks- och skogsmaskiner 20,9 5000 196 212 sågverksoperatörer 20,9 5500 197 146 maskinoperatörer, pappersvaruindustri 20,8 5500 198 188 godshanterare och expressbud 20,5 5300 199 205 slaktare, styckare m.fl. 20,5 5500 200 195 trädgårdsodlare 20,5 4400 201 133 vaktmästare m.fl. 20,5 4500 202 201 fastighetsskötare 20,4 4800 203 216 platsförmedlare och arbetsvägledare 20,4 5500 204 202 agronomer och hortonomer 20,3 6700 205 208 processoperatörer, glas och keramiska produkter 20,3 5400 206 125 maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri 20,3 6200 207 243 psykologer m.fl. 20,0 6900 208 219 receptarier 20,0 6000 209 247 övriga terapeuter 20,0 5300 210 288 slipare m.fl. 19,9 5000 211 226 maskinoperatörer, gummiindustri 19,8 4900 212 218 domare 19,8 10900 213 270 mätaravläsare 19,7 4600 214 301 maskinoperatörer, kvarnindustri 19,6 5100 215 249 värmebehandlingsoperatörer 19,5 5600 216 217 processoperatörer, papper 19,3 6000 217 281 isoleringsmontörer 19,2 4800 218 209 övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 19,1 4900 219 241 hovmästare, servitörer och bartendrar 19,0 4200 220 211 geriatriksjuksköterskor 18,9 5600 221 260 skorstensfejare och saneringsarbetare 18,9 4700 222 230 bensinstationsföreståndare m.fl. 18,6 4700 223 220 sjuksköterskor, medicin/kirurgi 18,6 5700 224 73 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18,5 3800 225 194 svetsare och gasskärare 18,5 4800 226 223 maskinoperatörer, trävaruindustri 18,5 4600 227 234 taxeringstjänstemän 18,5 4800 228 183 flygtekniker 18,4 6500 229 98 flygvärdinnor m.fl. 18,2 6000 16

Lönekarriär från bäst till sämst 2014 2013 Yrke % kr Trend 230 225 vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 18,1 4200 231 239 kriminalvårdare 17,9 4200 232 215 gjutare 17,9 4700 233 199 montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 17,5 4200 234 213 möbelsnickare m.fl. 17,4 4200 235 240 boutredare 17,3 4200 236 228 biomedicinska analytiker 17,2 4700 237 221 bibliotekarier m.fl. 17,2 4700 238 214 pastorer 16,9 4200 239 257 lastbils- och långtradarförare 16,8 4200 240 233 gjuterioperatörer 16,7 4200 241 268 installationselektriker 16,7 4800 242 264 röntgensjuksköterskor 16,6 4900 243 231 skogsbrukare 16,6 4000 244 245 kaféföreståndare 16,5 3300 245 227 barnmorskor 16,5 5200 246 229 renhållnings- och återvinningsarbetare 16,4 3800 247 250 lokförare 16,4 5300 248 242 murare m.fl. 16,3 4600 249 81 övrig servicepersonal, personliga tjänster 16,3 3500 250 163 övriga djuruppfödare och djurskötare 16,3 3500 251 254 brandmän 16,2 4500 252 255 sjuksköterskor, psykiatrisk vård 16,2 4900 253 232 flygledare 16,2 10400 254 275 brevbärare m.fl. 16,0 3600 255 147 grovarbetare inom bygg och anläggning 16,0 4200 256 192 trädgårdsanläggare m.fl. 15,9 3600 257 251 tandhygienister 15,9 4300 258 246 anläggningsarbetare 15,9 4600 259 263 socialsekreterare och kuratorer 15,8 4500 260 238 behandlingsassistenter m.fl. 15,8 4100 261 265 gymnasielärare i allmänna ämnen 15,8 4500 262 252 grundskollärare 15,8 4200 263 303 optiker 15,7 4900 264 253 verktygsmakare m.fl. 15,6 4200 265 258 skötare och vårdare 15,5 3800 266 261 operationssjuksköterskor 15,4 4900 267 272 bangårdspersonal 15,3 4200 268 271 undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 15,2 3700 269 222 montörer, träprodukter m.m. 15,2 3700 270 244 sjukgymnaster m.fl. 15,1 4100 271 160 anläggningsmaskinförare m.fl. 15,0 4000 272 267 akutsjuksköterskor m.fl. 14,8 4700 273 276 processoperatörer, pappersmassa 14,8 4900 274 282 VVS-montörer m.fl. 14,7 4400 275 273 köks- och restaurangbiträden 14,6 3000 276 277 ugnsoperatörer m.fl. 14,3 4200 277 274 logopeder 14,1 4200 278 278 biblioteksassistenter m.fl. 13,9 3100 279 297 målare 13,9 3500 280 287 speciallärare 13,9 4100 281 NY tråddragare m.fl. 13,7 3600 282 248 tunnplåtslagare 13,7 3700 283 130 övriga byggnads- och anläggningsarbetare 13,6 3600 284 289 hotell- och kontorsstädare m.fl. 13,6 2800 285 155 övriga byggnadshantverkare 13,6 3800 286 279 lärare i estetiska och praktiska ämnen 13,6 3700 287 256 maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 13,4 2900 288 293 gymnasielärare i yrkesämnen 13,1 3800 289 299 barnskötare m.fl. 12,7 2700 290 284 arbetsterapeuter 12,6 3400 291 290 tågmästare m.fl. 12,6 3400 292 294 förskollärare och fritidspedagoger 12,5 3100 293 207 däckspersonal 12,4 3300 294 286 kioskföreståndare 12,4 2600 295 292 barnsjuksköterskor 12,4 3700 296. 291 distriktssköterskor 12,3 3700 297. 259 maskinoperatörer, tobaksindustri 11,9 3100 298. 280 buss- och spårvagnsförare 11,6 2900 299. 285 väktare och ordningsvakter 11,6 3000 300. 295 skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 11,6 3500 301. 296 valsverksoperatörer 9,4 2900 302. 135 montörer, papp- och textilprodukter m.m. 8,2 1800 303. 269 stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare 7,7 2100 304. 302 glashyttearbetare m.fl. 7,3 1900 305. 298 tidningsdistributörer m.fl. 6,7 1700 17

Stora regionala skillnader Den totala lönespridningen för alla yrken skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet. Klart störst är den i Stockholm, och minst i Kalmar. Trendpilen anger hur den procentuella lönespridningen i yrket har förändrats sedan föregående år. 2014 2013 Yrke lönekarriär % lönekarriär kr Trend 1. 1 Stockholms län 75,6 21700 2. 3 Skåne län 55,8 14900 3. 2 Västra Götalands län 53,6 14300 4. 4 Östergötlands län 52,3 13600 5. 5 Uppsala län 51,0 13400 6. 6 Västmanlands län 48,3 12700 7. 9 Örebro län 45,6 11800 8. 7 Kronobergs län 44,4 11600 9. 15 Västerbottens län 44,2 11400 10. 8 Blekinge län 44,0 11400 11. 10 Västernorrlands län 43,4 11100 12. 14 Norrbottens län 43,1 11300 13. 11 Hallands län 42,1 10900 14. 21 Gotlands län 41,6 10400 15. 12 Gävleborgs län 41,1 10600 16. 19 Dalarnas län 40,3 10200 17. 13 Jämtlands län 39,8 9900 18. 18 Värmlands län 39,5 10200 19. 17 Södermanlands län 38,3 9700 20. 16 Jönköpings län 37,8 9600 21. 20 Kalmar län 37,2 9400 19 18

Samma yrke men nästan alltid bättre lönekarriär för männen I landets 30 största yrken arbetar sammanlagt drygt 1,8 miljoner personer. Men möjligheterna att göra lönekarriär skiljer sig tydligt åt mellan kvinnor och män, även om de arbetar i samma yrke. Något tydligt samband mellan könsfördelningen i yrket och skillnaden i lönespridning syns inte. 2014 Yrke Könsfördelning i procent lönespridning i procent Skillnad i lönespridning kvinnor Män kvinnor Män mellan könen, i procentenheter 1. Administrativa assistenter 79 21 40,2 85,0-44,8 2. Övrig kontorspersonal 76 24 25,9 46,7-20,8 3. Kockar och kokerskor 53 47 13,3 29,7-16,4 4. Övriga servicearbetare 38 62 16,3 31,4-15,1 5. Universitets- och högskollärare 46 54 44,6 57,8-13,2 6. Bokförings- och redovisningsassistenter 90 10 23,5 33,7-10,2 7. Hotell- och kontorsstädare m.fl. 68 32 11,7 20,9-9,2 8. Försäljare, fackhandel 62 38 25,3 33,5-8,2 9. Barnskötare m.fl. 87 13 11,7 19,0-7,3 10. Fastighetsskötare 11 89 15,2 21,3-6,1 11. Lagerassistenter m.fl. 21 79 25,7 30,6-4,9 12. Köks- och restaurangbiträden 71 29 13,6 18,1-4,5 13. Övriga sjuksköterskor 91 9 21,8 25,0-3,2 14. Administratörer i offentlig förvaltning 62 38 34,1 37,2-3,1 15. Handpaketerare och andra fabriksarbetare 34 66 18,9 21,9-3,0 16. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 93 7 14,8 17,3-2,5 17. Datatekniker 21 79 43,5 45,9-2,4 18. Skötare och vårdare 74 26 14,7 16,7-2,0 19. Systemerare och programmerare 20 80 35,7 37,2-1,5 20. Grundskollärare 79 21 15,4 16,9-1,5 21. Läkare 49 51 33,9 35,3-1,4 22. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 82 18 18,2 18,4-0,2 23. Företagssäljare 29 71 54,6 54,8-0,2 24. Övriga maskinoperatörer och montörer 25 75 23,6 23,5 0,1 25. Förskollärare och fritidspedagoger 92 8 12,5 12,3 0,2 26. Verktygsmaskinoperatörer 11 89 26,0 25,8 0,3 27. Försäljare, dagligvaror 68 32 36,1 33,9 2,2 28. Motorfordonsmekaniker och -reparatörer 2 98 24,6 22,0 2,6 29. Lastbils- och långtradarförare 4 96 21,4 17,1 4,3 30. Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 2 98 27,2 22,3 4,9 17 19

Frågor & svar Fråga: Större möjligheter att göra lönekarriär betyder det att Ledarna vill öka löneskillnaderna? Svar: Löneskillnader har inget egenvärde. Men löneskillnader är bra om de speglar sakliga skillnader i prestation, ansvar och resultat. Och eftersom så många svenskar upplever att kopplingen mellan arbetsinsats och löneutveckling är svag i deras yrke, är det sannolikt att mer individuella och prestationsbaserade löner skulle leda till större löneskillnader på svensk arbetsmarknad. Fråga: Vill Ledarna att ingångslönerna på arbetsmarknaden ska sänkas? Det skulle också skapa större lönekarriärmöjligheter med ert sätt att mäta. Svar: I vår barometer använder vi skillnaden mellan medianlön och högsta lön som mått på möjligheten att göra lönekarriär. Därför har vi ingen anledning att ta ställning i debatten om nivån på ingångslönerna på svensk arbetsmarknad. Men principiellt tycker vi generella lönenivåer är föråldrat även den som är ung eller oerfaren vill i regel få sin lön satt efter prestation, ansvar och resultat. Fråga: Kan inte de små löneskillnaderna i Sverige helt enkelt bero på att alla som jobbar gör ungefär lika bra ifrån sig? Fråga: Tycker ni att de medarbetare som gör sämst ifrån sig inte ska ha några löneökningar alls, eller till och med få lönen sänkt? Svar: Höjd lön är inte en rättighet, utan ska vara resultatet av att man utvecklas och når uppsatta mål. Syftet med höjda löner är att premiera goda insatser och beteenden som bidrar till att verksamheten utvecklas. Samtidigt är sänkt eller oförändrad lön på sikt ett dåligt sätt att stimulera förändring och utveckling. Om medarbetare inte alls lever upp till arbetets krav och mål bör en bra chef gå till botten med orsakerna till detta och tillsammans med medarbetaren lägga upp en handlingsplan för hur denne ska lyckas bättre i framtiden. Fråga: Ni säger att alla borde ha lika bra lönekarriärmöjligheter som chefer och specialister. Är det då inte bättre att minska lönespridningen bland högavlönade chefer än att öka den bland dem som har vanliga jobb? Svar: Många som arbetar i vanliga yrken upplever idag att kopplingen mellan arbetsinsats och lön är väldigt svag, och att detta är orättvist. Den orättvisan skulle inte bli mindre för att fler tvingades uppleva den. Svar: Rent teoretiskt, ja. Men erfarenheterna från Sverige och andra länder är att individuella och prestationsbaserade löner leder till att lönerna skiljer sig åt mer än de gör i många yrken idag, eftersom människor har olika höga ambitioner och bidrar olika mycket till verksamheterna de arbetar i. 17 19 20