Myndigheterna gjorde mer skada än nytta

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och kriminologi Myndigheterna gjorde mer skada än nytta Tidigare våldsutsatta kvinnor om deras upplevelser av kontakten med myndigheter Harmanpreet Kaur & Marie Woxström 2021 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete Handledare: Pär Grell Examinator: Catharina Löf

Abstract Title: The authorities did more harm than good - Previously abused women about their experiences with authorities. Authors: Harmanpreet Kaur and Marie Woxström The aim of this qualitative study was to examine how previously abused women in Sweden have experienced the contact they had with authorities as a result of the violence they were exposed to. Data collection has taken place through seven interviews with previously abused women. The results showed that these women mostly had negative experiences with social services and the police. They wished that these two authorities had more knowledge about intimate partner violence. The results have been analyzed with theories about social support and trust. The women experienced a lack of social support and developed a low level of trust in the authorities. The results in this study are consistent with previous research regarding negative experiences of contact with the authorities. The discussion shows that it is important to improve the work with abused women so that more women dare to seek help. Keywords: intimate partner violence, experiences, police, social services, women.

Sammanfattning Titel: Myndigheterna gjorde mer skada än nytta - Tidigare våldsutsatta kvinnor om deras upplevelser av kontakten med myndigheter. Författare: Harmanpreet Kaur och Marie Woxström Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt den kontakt de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. Insamling av data har skett genom sju intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna mestadels har negativa upplevelser av den kontakt de haft med socialtjänst och polis. De önskade att dessa två myndigheter hade mer kunskap om våld i nära relation för att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på ett bättre sätt. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter om socialt stöd och tillit. Kvinnorna har upplevt ett bristfälligt socialt stöd och utvecklat en låg tillit gentemot myndigheterna. Studiens resultat och tidigare forskning har visat sig gå i linje med varandra till stor del gällande negativa upplevelser av myndighetskontakten. I resultatdiskussionen framgår det att det är viktigt att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor så att fler vågar söka hjälp. Nyckelord: kvinnor, polis, socialtjänst, upplevelser, våld i nära relation.

Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla informanter som ställde upp i vår studie. Tack för att Ni tog Er tid att besvara våra intervjufrågor och berätta om Era upplevelser. Vi vill även tacka vår handledare Pär Grell och våra kurskamrater som har bidragit med feedback under studiens gång. Vi vill även tacka varandra för ett bra samarbete och förståelse för att livet utanför studierna kan komma i vägen ibland. Denna studie har utförts gemensamt av oss studenter som har delat på ansvaret kring alla delar i studien. Högskolan i Gävle, juni 2021 Harmanpreet Kaur & Marie Woxström

Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund... 1 1.1 Problemformulering... 2 1.2 Relevans för socialt arbete... 2 1.3 Syfte... 3 1.4 Frågeställningar... 3 1.5 Uppsatsens disposition... 3 2. Begreppsförklaring... 4 2.1 Våld i nära relation... 4 2.2 Olika former av våld... 4 2.3 Socialtjänsten... 5 2.4 Stöd... 6 2.5 Skyddat boende... 6 2.6 Kvinnojour... 6 3. Tidigare forskning... 7 3.1 Litteratursökningsprocessen... 7 3.2 Sammanställning av tidigare forskning... 8 3.2.1 Informellt stöd... 8 3.2.2 Våldsutsatta kvinnors kontakt med polisen... 8 3.2.3 Socialtjänstens insatser... 9 3.2.4 Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten och polisen... 10 3.3 Tidigare forskning i relation till denna studie... 11 4. Teoretiska utgångspunkter... 12 4.1 Socialt stöd... 12 4.2 Tillit... 13 4.3 Tillämpning av teoretiska utgångspunkter... 14 5. Metod... 15 5.1 Forskningsdesign... 15 5.2 Tillvägagångssätt... 16 5.2.1 Urval av informanter... 16 5.2.2 Insamling av data... 17 5.2.3 Genomförande... 18 5.3 Analys av data... 19 5.4 Uppsatsens trovärdighet... 19 5.4.1 Validitet... 19 5.4.2 Generaliserbarhet... 20 5.4.3 Reliabilitet... 20 5.5 Etiska ställningstaganden... 20 6. Resultat och analys... 23 6.1 Presentation av informanter... 23 6.2 Upplevelser av kontakten med myndigheterna... 23 6.2.1 Socialtjänsten... 23 6.2.2 Polisen... 27 6.2.3 Stöd från andra aktörer... 28 6.3. Sådant som hade kunnat göras annorlunda... 29

7. Diskussion... 31 7.1 Studiens viktigaste resultat... 31 7.2 Jämförelse med tidigare forskning... 32 7.3 Resultatdiskussion... 33 7.4 Förslag till fortsatt forskning... 34 Referenser... 35 Bilagor... 41 Bilaga 1 Intervjuguide... 41 Bilaga 2 - Förfrågan om deltagande... 43 Bilaga 3 - Informationsbrev till informanterna... 44 Bilaga 4 - Information om samtycke... 46

1. Inledning och bakgrund FN definierar våld mot kvinnor som: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], 2021). Våld mot kvinnor har blivit mer och mer uppmärksammat i Sverige under 2021, bland annat till följd av att fem kvinnor mördades av män mellan 30/3 och 17/4 (SVT nyheter, 2021). Det ökade våldet har gjort att detta problem uppmärksammats politiskt och i media. Socialstyrelsen har bland annat fått i uppdrag att under 2021 ge socialtjänsten ekonomisk möjlighet att förbättra arbetet med våld i nära relation (Regeringen, 2021). Mäns våld mot kvinnor ses i dagsläget som ett globalt samhällsproblem och mellan 30-60% av världens kvinnor har utsatts för fysiska eller sexuella övergrepp vid något tillfälle (NCK, 2021). År 2020 anmäldes 23 200 fall av misshandel mot vuxna kvinnor och 1530 fall av grov kvinnofridskränkning (NCK, 2021). Av de 23 200 anmälningarna om misshandel hade 80 % av kvinnorna en relation med förövaren. Socialstyrelsen (2021) framhåller att de vanligaste formerna av våld är fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt våld och försummelse. Dessa begrepp förklaras under kapitlet Begreppsförklaring. Oftast kombineras flera olika former av våld och det är sällan enstaka händelser, utan ett mer systematiskt mönster av våldsutövande. I 5 kap. 11 socialtjänstlagen (SoL) tydliggörs det att socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp samt att nämnden ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det finns olika stödformer som ges till våldsutsatta kvinnor, och i regeringens proposition 2006/07:38 (2007) framhålls det att det från socialtjänstens sida kan handla om ekonomiskt bistånd, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Vidare kan stödet även komma från kvinno- och brottsofferjourer. Utöver detta ges stöd från polisens sida i de fall våldet polisanmäls (NCK, 2017). Stödet kan bland annat handla om polisens samverkan med andra samhällsinstanser, säkerhetssamtal eller 1

larmtelefon för den utsatta kvinnan eller ansökan om kontaktförbud för förövaren vilket innebär att förövaren inte får kontakta individen på något sätt (Polisen, 2020). 1.1 Problemformulering Att bli utsatt för våld riskerar att ge konsekvenser på både den psykiska och fysiska hälsan, men det kan också ge sociala och ekonomiska svårigheter för den som blir utsatt (Statens Kommuner och Regioner [SKR], 2021). Våldsutsatta kvinnor har lagstadgad rätt att få hjälp och stöd från sin kommun, och stödinsatserna ska vara individuellt utformade efter varje kvinnas behov och förutsättningar (Jämställdhetsmyndigheten, 2020). Forskning visar att kvinnor som har kontakt med socialtjänsten i samband med sin våldsutsatthet ofta har negativa upplevelser av myndigheten i form av ett osympatiskt bemötande eller att de inte fått den hjälp de önskat alternativt behövt av socialarbetare (Ekström, 2016; Häggblom & Möller, 2007; Jones & Vetere, 2017). Även polisen har lågt förtroende hos våldsutsatta kvinnor, och det kan handla om att kvinnorna känt sig missförstådda eller upplevt en känsla av att inte bli tagen på allvar av polisen (Belknap et al., 2009; Pratt-Eriksson et al., 2014). Det finns inte särskilt mycket nationell forskning på detta område och därför vill vi göra denna studie för att få en uppfattning om hur läget kan se ut i Sverige idag. Något som inte framkommer särskilt mycket i forskning är hur kvinnorna själva upplever det givna stödet, vilket denna studie ämnar att uppmärksamma. I denna studie låter vi därför tidigare våldsutsatta kvinnor komma till tals angående hur de har upplevt kontakten med socialtjänsten och/eller polisen, och se vad som eventuellt kunnat göras annorlunda för att i framtiden kunna förbättra förutsättningarna för arbetet med våld mot kvinnor. 1.2 Relevans för socialt arbete Eftersom våld mot kvinnor är erkänt som ett globalt samhällsproblem (NCK, 2021) är det viktigt att förstå och ha kunskap om problemet samt att socialarbetare och polis ska bemöta våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt. Det gäller även andra professioner, närstående och allmänheten. Genom att undersöka kvinnornas personliga upplevelser av kontakten med socialtjänst och polis är det möjligt att få en uppfattning om det finns något som redan fungerar bra samt om det finns något som dessa professioner kan göra annorlunda i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. 2

1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt den kontakt de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. 1.4 Frågeställningar Hur upplever kvinnorna det stöd de fick av socialtjänst och/eller polis? Hade stödet kunnat utformats annorlunda, i så fall hur? 1.5 Uppsatsens disposition Denna studie är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet börjar med en inledning till ämnet, problemformulering, studiens relevans för socialt arbete samt syfte och frågeställningar. Kapitel två beskriver de centrala begreppen i studien, kapitel tre redogör för litteratursökningsprocessen samt tidigare forskning, och kapitel fyra redogör för de valda teoretiska perspektiven. En redovisning om metodvalet sker i kapitel fem kring val av forskningsdesign, tillvägagångssätt vid urval av informanter och insamling av data samt studiens genomförande. Studiens trovärdighet och etiska överväganden diskuteras även i kapitlet. Resultat och analys redovisas i kapitel sex. Kapitel sju är det avslutande kapitlet som är diskussionsdelen och den innehåller en kort sammanfattning av resultatets viktigaste delar, en jämförelse mellan studiens resultat och tidigare forskning, en resultatdiskussion för att sedan avslutas med förslag till fortsatt forskning. 3

2. Begreppsförklaring I detta kapitel förklaras begreppen våld i nära relation, de olika formerna av våld och socialtjänst. Stöd, skyddat boende och kvinnojour är ytterligare begrepp som förklaras. 2.1 Våld i nära relation Våld i nära relation innebär att en individ blir utsatt för våld av en närstående som är en person som den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till (NCK, 2021). Våldsutövaren utsätter individen för våld för att utöva makt och kontroll i relationen, och kan vara allt från handlingar som är subtila till grova brott samt att de kan handla om allt från att bli förlöjligad till att bli utsatt för allvarliga hot (Socialstyrelsen, 2021). Att bli utsatt för våld i nära relation innebär att en person kan bli utsatt för olika former av våld, det kan handla om: fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt, latent våld samt försummelse (NCK, 2021; Socialstyrelsen, 2021). Kvinnor som upplevt våld i nära relation benämns som våldsutsatta i denna studie. 2.2 Olika former av våld Det fysiska våldet kan bestå av handlingar som leder till fysisk smärta, och exempel på sådana handlingar kan vara att rivas, nypas, knuffas, ta stryptag, våld med tillhyggen eller fasthållning (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Psykiskt våld innefattar både indirekta och direkta hot gentemot en individ, och gentemot andra människor i individens liv (Socialstyrelsen, 2021). Det kan vara att våldsutövaren dagligen kritiserar, ifrågasätter och kränker individen (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Den utsatte kan även bli isolerad från vänner och familj genom att våldsutövaren använder hot, och brutna överenskommelser kring umgänge med barn är också ett exempel på psykiskt våld (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Sexuellt våld innebär att en individ, mot sin vilja, blir tvingad till att utföra sexuella handlingar, spela in filmer för sexuella ändamål, tvingas ha oskyddat samlag, prostituera sig eller får sin sexuella integritet kränkt (Holmberg & Enander, 2010; Moser Hällen & Sinisalo, 2018). 4

Det materiella våldet riktas mot individens personliga ägodelar (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Det är de ting som har en känslomässig betydelse för den våldsutsatta som oftast är de saker som våldsutövaren väljer att förstöra (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Ekonomiskt våld ger sig uttryck genom att den våldsutsatta inte får kontrollera eller har insyn i sin egen ekonomi. Det kan också handla om att individen blir tvingad till att skriva på lån, teckna bolag eller äktenskapsförord mot sin egen vilja (Moser Hällen & Sinisalo, 2018; Socialstyrelsen, 2021). Latent våld visar sig genom kroppsspråk, underförstådda meningar och blickar (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Det latenta våldet kan uppstå efter en tidigare våldshändelse som har gjort att den våldsutsatta partnern blir tvingad till att anpassa sig på grund av rädsla, för att undvika att bli utsatt för andra former av våld (Moser Hällen & Sinisalo, 2018; Kvinnojouren Lund, 2021). Försummelse är den våldsform som har till syfte att skapa otrygghet eller skada individer som är i behov av vård och omsorg, genom att till exempel låta bli att ge en individ hens mediciner eller mat (Moser Hällen & Sinisalo, 2018; Socialstyrelsen, 2021). 2.3 Socialtjänsten Socialtjänstens uppdrag är hjälpa och stötta medborgare i kommunen (SoL, 2:1 ), och för att kunna göra det har myndigheten delats in i olika enheter. Enheter kan benämnas och delas in på olika sätt, i olika kommuner. Dessa enheter är uppdelade utifrån de grupper som lagstiftningen benämner som särskilda grupper som socialnämnden ska beakta (SoL, 5:1 11 ), och kan bestå av bland annat av enheter för stöd, vård och omsorg, barn och familjeenheten, vuxenenheten samt enheten för ekonomiskt bistånd (Timrå Kommun, 2019). Som våldsutsatt kan enheter för barn - och familj, vuxen samt ekonomiskt bistånd vara de delar av socialtjänsten som är aktuella (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, 2014). Barn - och familjeenheten arbetar med att ge stöd och hjälp till barn som kan fara illa samt se till att de får växa upp under goda och trygga förhållanden, vuxenenheten arbetar med att erbjuda stödinsatser för vuxna som är i exempelvis missbruk eller varit utsatt för våld och enheten för ekonomiskt bistånd arbetar med att hjälpa individer som kan ha svårt att klara sin egen försörjning (Timrå Kommun, 2019). 5

I denna studie har vi utgått från barn och familjeenheten samt vuxenenheten då det är de enheterna som kvinnorna har nämnt vid insamling av data. Fortsättningsvis kommer vi att benämna dessa två enheter som socialtjänst. 2.4 Stöd Stödet som socialtjänsten kan erbjuda till våldsutsatta kvinnor kan variera men det kan vara att erbjuda behandling, stödsamtal, råd, praktiskt stöd i form av att ta kontakt med andra aktörer, erbjuda olika former av boenden, kontaktperson och ekonomiskt bistånd (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Att hjälpa och skydda människor är en av polisens uppgifter (Polislag, 1 ), vilket innebär att även polisen kan erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor. Det kan exempelvis vara larmtelefon, säkerhetssamtal eller kontaktförbud (Polisen, 2020). Mer om vad stöd innebär och vilka typer av stöd som kan ges till våldsutsatta kvinnor utvecklas i kapitlen om Tidigare forskning och Teoretiska utgångspunkter. 2.5 Skyddat boende Ett skyddat boende kan erbjudas till personer som är i behov av skydd på grund av hot, våld eller andra övergrepp (Socialstyrelsen, 2013; Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Skyddade boenden kan vara rum i gemensamma boenden eller jourlägenheter (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). På ett skyddat boende finns olika insatser, det handlar oftast om samtal och stöd för att hjälpa personen att förändra situationen. Det är socialnämnden som gör bedömningen och beslutar om en individ ska placeras på ett skyddat boende efter att ha utrett vilka behov som finns (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). 2.6 Kvinnojour Kvinnojourer ingår i den ideella sektorn och är en ideell förening som erbjuder våldsutsatta kvinnor stöd i form av rådgivning, samtal, stödkontakter och skyddat boende (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). Förutom att erbjuda skyddat boende, stöd och rådgivning arbetar kvinnojourer med att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor samt opinionsbildning. Kvinnojourerna i Sverige kan se olika ut beroende på antal medlemmar, den geografiska positionen, personal samt finansiering men alla har samma mål; att arbeta för ett samhälle som är jämställt och fritt från våld (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). 6

3. Tidigare forskning I detta kapitel kommer först litteratursökningsprocessen att redovisas och därefter en sammanställning av tidigare forskning. Avslutningsvis kommer en redogörelse om hur tidigare forskning som har presenterats har för relevans för vår studie. 3.1 Litteratursökningsprocessen Sökprocessen av tidigare forskning har gjorts via databaserna SocIndex och Discovery. Inklusionskriterier som användes var publiceringsår 2000 2021 och peer reviewed. Publiceringsåren bestämdes utifrån att vi ville hitta aktuell forskning men samtidigt inte riskera att gå miste om forskning som gjorts tidigare. Genom att läsa abstracten från de första 50 artiklarna kunde vi välja ut de artiklar som hade relevans för studien. Artiklar som valdes är både internationella och nationella. De valda artiklarna lyfter tidigare våldsutsatta kvinnor och deras beslut att lämna våldsutövaren, hur livet efter ett våldsamt förhållande kan se ut, vad kvinnorna upplevt som ett viktigt stöd i deras processer och kvinnors upplevelser kring kontakten med socialtjänst och polis. Via SocIndex har sökningar gjorts med sökorden women AND victims of violence AND moved on in life (6 träffar, 1 utvald) och women AND victims of violence AND support (706 träffar, 3 utvalda). Meningen: contributing factors for women to move on from an abusive partner (1659 träffar, 2 valda) har även använts. Resultatet av den sökningen var inte baserad på den sökta meningen, utan med hjälp av SmartText Searching som finns i databasen hittades artiklar baserade på de enskilda sökorden. Intimate partner violence or domestic violence or partner abuse AND support or help or care AND police (299 träffar, 1 vald) och abused women AND Sweden (47 träffar, 1 vald) har också använts. Via Discovery användes sökorden female or woman or girls AND experience of leaving an abusive relationship (235 träffar, 2 valda), women AND experience of leaving an abusive relationship AND Sweden (1 träff, 1 vald) samt abused women AND Sweden AND police AND support (5 träffar, 1 vald). Vi valde även att gå utanför databaserna och söka efter mer nationell forskning via referenslistor från tidigare C-uppsatser, som har skrivit om våld i nära relation. Vi hittade en rapport från Socialstyrelsen, två kartläggningar om hur arbetet med våld i nära relation har sett ut i ett av Sveriges län samt hur socialtjänsten arbetar med våld i nära relation i samma 7

län, och en avhandling om socialtjänstens stöd till kvinnor som har varit utsatta för våld i en nära relation. Artiklarna som exkluderats i sökningsprocessen gjordes utifrån dess syften som handlade om varför våldsutsatta kvinnor stannar kvar i våldsamma förhållanden och upplevelse av stöd utifrån myndighetsperspektiv, men även dubbletter exkluderades. Valet att använda oss av 17 artiklar togs dels på grund av det korta tidsspannet som denna studie har sträckt sig över, dels att vi upplevde att dessa artiklar gav en bred och nyanserad kunskap. 3.2 Sammanställning av tidigare forskning Följande text är en litteraturöversikt som kommer att presenteras utifrån fyra funna teman; informellt stöd, våldsutsatta kvinnors kontakt med polisen, socialtjänstens insatser samt våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten och polisen. 3.2.1 Informellt stöd Att få stöd i någon form kan vara en stor hjälp för att ta sig ur ett förhållande där kvinnan blir utsatt för våld och informellt stöd såsom familj, vänner och kyrkan är något som ofta betonas som värdefullt (Brosi et al., 2020; Baholo et al., 2015; Chadambuka & Warria, 2020; Häggblom & Möller, 2007; Jones & Vetere, 2017). Kvinnorna i studierna uttrycker att det informella stödet varit avgörande för att ha haft styrka till att lämna förhållandet och kunnat bygga upp ett nytt liv efteråt. Även Belknap et al. (2009) belyser det informella stödet. Enligt författarna är det ofta släktingar och vänner som upplevs som ett informellt stöd, följt av grannar och kollegor. Ofta upplevs det informella stödet som viktigare än det institutionella stödet, som kan vara exempelvis polis och socialtjänst. 3.2.2 Våldsutsatta kvinnors kontakt med polisen Många kvinnor anmäler sin förövare till polisen och i en studie av Lee et al. (2010) framkommer det att 78 % av kvinnorna i studien hade kontakt med polisen minst en gång under tiden de var våldsutsatta. I studien framkommer det även att ju allvarligare skador kvinnan drabbades av och ju mer begränsad hon blev av förövaren, desto mer kontakt hade hon med polisen. Lee et al. (2010) framhåller dessutom att ett kortare förhållande med förövaren innebar kontakt med polisen i högre utsträckning än för de kvinnor som hade haft ett längre förhållande med förövaren. Trots att en del kvinnor har kontakt med polisen finns 8

det många fall som aldrig kommer till polisens kännedom (Socialstyrelsen, 2016). Anledningar till detta är ofta att förövaren är just en närstående till offret men också på grund av att kvinnan kan tänka att polisen ändå inte kommer att kunna hjälpa henne, att hon inte tror sig orka genomgå en rättsprocess eller att hon är rädd för att utsättas för mer våld om hon anmäler (Socialstyrelsen, 2016). 3.2.3 Socialtjänstens insatser Socialtjänsten kan tillhandahålla flera olika insatser till våldsutsatta kvinnor (Ekström, 2016). Det kan handla om stödsamtal med en socialsekreterare, hjälp med boende, stöd i föräldraskap för de kvinnor som har barn och hjälp vid kontakt med andra instanser i samhället. Kvinnorna behöver ofta ekonomiskt stöd då en del är låginkomsttagare men det kan även bero på att mannen styr över kvinnans ekonomi. Även praktisk hjälp kan vara aktuellt, så som att hämta saker från parets gemensamma bostad och få informations gällande vårdnad om barnen (Ekström, 2016). Stödet kan även vara en stöd- eller kontaktperson som kan följa med kvinnan på till exempel rättegång och besök hos polisen eller rena samtal som gäller våldsutsattheten då kvinnan ofta har ett behov av att prata om det hon upplevt (Ekström, 2016). Enligt Gustafsson (2016) och Westerlund (2015) kan skyddat boende, boende på HVB-hem (hem för vård och boende) samt vistelse på kvinnojour erbjudas till våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna som utsatts för våld tenderar att bli mer självsäkra när de lämnat våldsutövaren och det finns två utmärkande faktorer till det; skyddsboenden och volontärstöd (Buchbinder & Karayanni, 2019; Choi et al., 2019). Författarna skriver att dessa stödformer ger kvinnorna en bättre förmåga att hantera stress. Dessutom leder detta till att kvinnorna börjar se sig själva som egna individer med egna rättigheter. Arbetet inom socialtjänsten ställer krav på lyhördhet, god kommunikation, respekt samt förståelse och enligt många våldsutsatta kvinnor är det av stor vikt att det första samtalet med en socialsekreterare känns bra för att kvinnan fortsättningsvis ska våga ta emot hjälp (Socialstyrelsen, 2016). Enligt Westerlund (2015) används riskbedömningsinstrument när det handlar om att bedöma risk och hot mot kvinnan samt behov av skydd för hennes del. Insatser sätts sedan in utifrån bedömningen som gjorts med dessa instrument. Informanterna som arbetar inom socialtjänsten i Westerlunds (2015) studie uppger att det är mycket viktigt att riskbedömningsinstrumenten används systematiskt och korrekt, annars används socialsekreterarens magkänsla för att sätta in insatser för kvinnan vilket upplevs mycket riskabelt av informanterna. Socialstyrelsen (2016) framhåller att socialtjänsten alltid har ett 9

ansvar att erbjuda hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor, oavsett om förövaren är dömd för brottet eller inte, eller ens polisanmäld. Från socialtjänstens sida finns ett visst missnöje när det gäller arbetet med våld i nära relationer (Westerlund, 2015). Personer som har en roll inom socialtjänsten och arbetar med våld i nära relation har intervjuats i Westerlunds (2015) studie, och i den framkom det att rutiner för arbetet inte följs på ett systematiskt sätt och att personalomsättningen är ett stort problem. Detta är bidragande orsaker till att våld inte alltid upptäcks, utan att det ofta upptäcks i samband med att den våldsutsatta kvinnan söker hjälp för något annat. 3.2.4 Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten och polisen I flera olika artiklar uttrycker kvinnor en misstro och negativ inställning mot socialtjänsten; det kan handla om att de tidigare haft dåliga upplevelser av myndigheten (Ekström, 2016), att de känt sig bemötta på ett osympatiskt och icke hjälpsamt sätt av socialarbetare (Jones & Vetere, 2017) eller att kvinnorna blivit behandlade som offer (Häggblom & Möller, 2007). Andersen och Saunders (2003) lyfter att socialtjänsten och andra organisationer som arbetar med våld i nära relationer generellt sett behöver göra mer för att nå ut till kvinnorna och bedöma deras behov på ett korrekt sätt. Även Pratt-Eriksson et al. (2014) framhåller att det i socialtjänstens fall finns en misstro från våldsutsatta kvinnors perspektiv. I författarnas studie framkommer det att kvinnorna upplevt att de behandlats som ovärdiga, att deras åsikter inte varit viktiga, ett minskat självförtroende och att socialsekreterare inte brytt sig om deras lidande. Vidare upplevde kvinnorna sig förrådda av systemet och beskrev en känsla av att återuppleva våldet genom socialtjänsten. Detta bidrog till att kvinnorna kände att det inte var värt att söka hjälp för sin våldsutsatthet. Det finns även en misstro mot polisen när det gäller hur de arbetar med våld i nära relation (Belknap et al., 2009; Pratt-Eriksson et al., 2014). Polisen är en av de myndigheter som har lägst förtroende hos våldsutsatta kvinnor, och för de kvinnor som utsätts för det allvarligaste våldet upplevs polisen som mindre stödjande än för de kvinnor som utsätts för mindre allvarligt våld (Belknap et al., 2009). Våldsutsatta kvinnor förklarar i Pratt-Eriksson et al. (2014) studie att de känt sig missförstådda och inte tagna på allvar av polisen samt att polisen fick dem att känna sig sårade, besvikna och ensamma. 10

3.3 Tidigare forskning i relation till denna studie Efter att ha gått igenom dessa 17 artiklar har vi fått en bredare syn på betydelsen av informellt stöd men inte särskilt mycket på det professionella stödet, bortsett från att många tidigare våldsutsatta kvinnor är negativt inställd till socialtjänsten. Vi har fått kännedom om orsaker till misstron för socialtjänsten och polisen samt vilka insatser som de båda myndigheterna erbjuder. Tanken med studien var att genom frågeställningarna vidare undersöka vilket stöd som gavs till våldsutsatta kvinnor, vad som fungerat bra och vad som eventuellt kan förbättras inom socialtjänstens och polisens arbete med våldsutsatta kvinnor utifrån vad kvinnorna berättade om sina upplevelser av kontakten med myndigheterna. 11

4. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel kommer de teoretiska utgångspunkterna socialt stöd och tillit att redogöras för samt motiveras till varför de har valts. Avslutningsvis kommer en förklaring för hur socialt stöd och tillit har tillämpats i vår studie. 4.1 Socialt stöd Socialt stöd är stöd som en individ kan få utav vänner, familj, grannar, olika organisationer och föreningar (Hogan et al., 2002). Författarna skriver att socialt stöd kan komma från olika källor där vänner och familj är en naturlig källa. Stöd från den naturliga källan kallas för informellt stöd (Brosi et al., 2020; Baholo et al., 2015; Belknap et al., 2009; Chadambuka & Warria, 2020; Jones & Vetere, 2017). Organisationer som exempelvis socialtjänsten och polisen är formella källor, vilka ger formellt stöd (Hogan et al., 2002; Rose et al., 2000). Att få socialt stöd bidrar till en individs hälsa och möjlighet till att finna hanteringsstrategier för att hantera livssituationer som kan vara stressfulla (Rose et al., 2000). Det sociala stödet består av fyra stödformer (Cohen & Wills, 1985; Hinson Langford et al., 1997; Institutet för stressmedicin [ISM], 2017), och den första formen är instrumentellt stöd som innefattar praktisk hjälp och hjälp med materiella resurser. Det kan innebära direkta lösningar som exempelvis ekonomiskt stöd, fysisk hjälp eller hjälp med transporter (Cohen & Wills, 1985; Hogan et al., 2002). Informativt stöd i form av vägledning, information och rådgivning är den andra typen av stöd (Cohen & Wills, 1985; Hogan et al., 2002). Emotionellt stöd är den tredje typen av stöd vars huvudsakliga funktion är att tillhandahålla stöd som leder till att en individ känner omtanke, empati, tillit och uppmuntran (Hogan et al., 2002). Detta kan ske genom exempelvis att ha en specifik person som individen kan samtala med (ISM, 2017). Värderande stöd är den fjärde sortens stöd som bidrar till att hjälpa en individ att förstå hens värde, och att individen accepteras och uppskattas för den hen är, inte det som hen har gått igenom. Denna stödform bidrar till att öka individens självkänsla (House et al., 1985; Langford et al., 1997). I vår studie har instrumentellt, informativt och emotionellt stöd använts vid analysen då vi upplevde att socialtjänst och polis inte arbetar med värderande stöd. Stödet som våldsutsatta kvinnor får är avgörande för om de väljer att lämna sin våldsutövare och hur de väljer att hantera den traumatiska händelsen av att ha blivit våldsutsatta i en nära relation (Rose et al., 2000). Därför valdes socialt stöd som en teoretisk utgångspunkt till att 12

analysera resultatet då en av studiens frågeställningar avser att undersöka kvinnors upplevelser av stödet de har fått i samband med våldsutsattheten. 4.2 Tillit Begreppet tillit kan vara svårt att definiera med bara en specifik definition (Grosse, 2009), men kan jämföras med orden tilltro och förtroende (Blennberger, 2009). När det kommer till yrken som arbetar med att hjälpa andra är tillit en viktig och avgörande faktor (Jessen, 2010). Tillit utvecklas och uppstår i olika arenor i samhället såsom familj, skola och olika samhällsorganisationer. Tidigare erfarenheter som människor har kring tillit till andra är en bidragande faktor till om en individ kommer att välja att visa tillit för olika aktörer i framtiden (Blennberger, 2009; Lundåsen & Pettersson, 2009). Enligt Blennberger (2009) kan tillit delas in i social tillit, allmän social tillit samt systemtillit. Den tillit som finns mellan individer som känner varandra kallas för social tillit, tillit mellan människor som är inte är bekanta med varandra kallas för allmän social tillit och tillit mellan människor och organisationer, professioner eller institutioner kallas för systemtillit (Blennberger, 2009). I vår analys har vi valt att fokusera på systemtillit utifrån att studien avser att undersöka kvinnors upplevelser av den kontakt de haft med myndigheter. För att det ska kunna uppstå en systemtillit måste det finnas en tillit till de kunskaper som en profession eller institution besitter samt förtroende till att de som arbetar inom professionen eller institutionen vill, så långt de kan, hjälpa till att tillgodose behoven som kan finnas hos individen (Jessen, 2010). Motsatsen till tillit är misstro, och när det skrivs om tillit brukar det även skrivas om misstro. Att misstro någon innebär att det finns en brist på tillit (Blennberger, 2009). Misstro utvecklas, likt tillit, inom olika arenor i samhället utifrån samma premisser (Blennberger, 2009). Misstro uppstår när den enskilde känner en rädsla eller har förutfattade meningar om att individer inom olika arenor kommer att agera på ett sätt som är missgynnande för den enskilde (Blennberger, 2009). Att det finns en misstro till socialtjänst och polis är något som framkommit i tidigare forskning (Belknap et al., 2009; Ekström, 2016; Häggblom & Möller, 2007; Jones & Vetere, 2017; Pratt-Eriksson et al., 2014). Utifrån att studiens syfte var att undersöka tidigare våldsutsatta kvinnors upplevelser av den kontakt de har haft med myndigheter, närmare bestämt socialtjänst och/eller polis i samband med våldsutsattheten, upplevde vi att tillit och 13

misstro var teoretiska utgångspunkter som var aktuella att använda för att analysera resultatet kring kvinnornas upplevelser. 4.3 Tillämpning av teoretiska utgångspunkter Socialt stöd med fokus på instrumentellt stöd, informativt stöd och emotionellt stöd har använts för att analysera och lyfta fram vilka former av stöd kvinnorna har fått i samband med våldsutsattheten, samt vilket stöd de önskat att de hade fått. Med socialt stöd som teoretiskt perspektiv kunde vi även lyfta det som kvinnorna upplevt som gynnsamt respektive mindre gynnsamt stöd. Tillit användes för att analysera hur kvinnorna har upplevt den kontakt de haft med socialtjänsten och/eller polisen. Med hjälp av tillit med fokus på systemtillit samt misstro kunde vi få en bättre förståelse av kvinnornas upplevelser. 14

5. Metod I detta kapitel kommer studiens forskningsdesign, tillvägagångssätt, urval av informanter, insamling av data samt analys av data att beskrivas. Avslutningsvis kommer uppsatsens trovärdighet samt de etiska ställningstaganden som har tagits att diskuteras. 5.1 Forskningsdesign Bryman (2018) skriver att en forskningsdesign är som en ram som ska tydliggöra hur insamling av data samt analysering av data ska ske i en studie. Vi har utformat en kvalitativ forskningsdesign då vår uppsats bygger på en empirisk studie med syfte att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt kontakten de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. Kvalitativa metoder kan ses som en passande metod för studier där människors egna berättelser lyfts fram, och kan ses som ett begrepp som innefattar olika metoder där bland annat intervjuer ingår (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via mail för att samla in data som har bidragit till att besvara studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren utformar ett antal frågor som en guide, att frågorna kan ställas i den ordning som känns bäst då det inte finns någon specifik ordningsföljd och att möjligheten att ställa följdfrågor finns (Bryman, 2018). Vi hade en svårighet att bestämma vad för slags intervjuform mail ingår i, men vi ansåg att semistrukturerade intervjuer var det som efterliknade vårt utformande mest då en del informanter inte svarade på alla frågor, och att vi valde att mejla följdfrågor. En styrka med att använda sig av kvalitativa metoder är att det går att anpassa forskningsdesignen under processen då det finns en större flexibilitet när det kommer till att kombinera olika verktyg såsom att läsa litteratur, intervjua och analysera insamlade data än inom kvantitativa metoder (Ahrne & Svensson, 2015). En svaghet med kvalitativa metoder är att det kan finnas en svårighet i att veta om det som en informant berättar och menar, tolkas på ett liknande sätt av forskaren (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Utifrån att intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor har genomförts vid insamling av data har uppsatsen fått en fenomenologisk ansats. Fenomenologi avser att studera sociala fenomen genom att försöka förstå individers upplevelser av verkligheten utifrån deras egen livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket går i linje med vår studie. 15

Att koppla ihop teori och forskning är något som bidrar till att det insamlade materialet ses som någonting mer än bara en text (Svensson, 2015). Enligt författaren kan det leda till en förståelse av något eller ge en bild av hur något kan vara. Detta kan göras antingen utifrån ett induktivt synsätt som innebär att fokus ligger på resultat och därefter dras slutsatser utifrån teori, eller ett deduktivt synsätt där hypoteser formuleras utifrån valda teorier och därefter kommer resultat (Bryman, 2018; Kvale & Brinkmann, 2014). Ett ytterligare synsätt att använda sig av inom forskning, som vi har använt i vår studie är ett abduktivt synsätt som kan ses som en växelverkan mellan de induktiva och deduktiva synsättet, vilket innebär att insamling av empiri och teori påverkas av varandra (Larsson, 2005; Svensson, 2015). Valet att använda ett abduktivt synsätt gjordes utifrån att vi ville lägga vikten på de tidigare våldsutsatta kvinnornas egna perspektiv av kontakten de haft med myndigheter i analysen. 5.2 Tillvägagångssätt 5.2.1 Urval av informanter Vid urvalsprocessen användes ett målstyrt urval som innebär att valet av informanter sker utifrån målet med studien samt på ett strategiskt sätt (Bryman. 2018). För att medverka i vår studie hade vi inklusionskriterier att informanterna skulle vara kvinnor som tidigare varit våldsutsatta i en nära relation, vara minst 18 år gamla och haft kontakt med socialtjänst och/eller polis i samband med våldsutsattheten. Dessa kriterier valdes då de går i linje med studiens syfte och frågeställningar. Valet av åldersgränsen 18 år sattes för att underlätta för oss själva vid inhämtning av samtycke då intervjuer med minderåriga kan kräva samtycke från vårdnadshavare (Källström Cater, 2015). I och med att studiens syfte var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt kontakten de har haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten ansågs det rimligt att ha med kriteriet om att kontakten ska ha varit avslutad för att kunna samla in data som kunde bidra till att besvara studiens syfte och frågeställningar. Facebookgrupper användes för att komma i kontakt med informanter. De grupper som var aktuella hade fokus på våld i nära relationer samt grupper som enbart tjejer fick vara en del av, och därmed blev det ett urval kring miljön att hitta informanter. I tjejgrupperna diskuterades livet i allmänhet; familjeliv, kärlek, yrke och ekonomi bland annat. Det gick inte att urskilja någon förbestämd inställning mot just myndigheter då detta inte var något som gruppen specifikt fokuserade på. I de grupper som fokuserade på just våld mot kvinnor fanns 16

huvudsakligen en negativ inställning mot myndigheterna, främst mot socialtjänsten. Detta var något vi hade i åtanke inför datainsamlingen. Att använda Facebookgrupper var ett val som vi ansåg vara passande då det är en stor plattform och på detta sätt kunde vi nå ut till många kvinnor. Antalet informanter som har använts i studien är sju. Att enbart använda oss av sju informanter beslutades då denna studie sträcker sig under en kort och begränsad tid. 5.2.2 Insamling av data Insamling av data har skett via intervjuer. Med intervjuer var förhoppningen att få en god förståelse för informanternas upplevelser och erfarenheter, vilket oftast är ett syfte med intervjuer som tillvägagångssätt (Kvale & Brinkmann, 2014). Den vanligaste formen av intervjuer är när intervjuaren och informanten möts fysiskt (Bryman 2018), men på grund av den rådande COVID 19 pandemin har intervjuerna genomförts via mail. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan datorstödda intervjusätt vara sådana som utförs via mail genom att skicka frågor till informanten och sedan få tillbaka svaren. Vi formulerade en intervjuguide (se bilaga 1) med så öppna frågor som möjligt, som utgjorde en struktur där bakgrundsfrågor ställdes först, därefter gick det över till frågor om stödet och slutligen ställdes avslutande frågor. Att använda sig av öppna frågor vid intervjuer ger informanter möjligheten till att kunna svara fritt på de frågor som ställs utifrån deras egna tankar och ord (Bryman, 2018), vilket var en anledning till att kvalitativa metoder i form av intervjuer valdes till denna studie. En nackdel som kan uppstå när öppna frågor formuleras är att datainsamlingen kan innehålla ett stort material där allt inte går att använda sig av (Bryman, 2018). Detta var något vi upptäckte när vi fick tillbaka intervjusvaren från informanterna, att svaren varierade mycket i innehåll. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att en fördel med mail som intervjuform är att den inte kräver transkribering då svaren på frågorna fås färdigskrivna. Det finns dock även nackdelar såsom att intervjuformen kräver att både forskare och informant besitter förmågan att skriva på ett begripligt sätt, att det blir en mindre detaljrikedom i svaren samt att det saknas interaktion då forskaren och informanten varken ser eller hör varandra (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi upplevde att det var relativt enkelt att förstå varandra genom mailintervjuerna, dock märkte vi att alla skrev på varierande sätt då en del informanter skrev mer begripligt än andra samt att vissa höll sig till frågorna mer än andra. 17

Intervjuer via mail upplevdes som en fördel av oss studenter då informanterna hade möjlighet att besvara frågorna när det passade dem och i den takt de ville inom den satta tidsramen. Valet att använda mail som intervjusätt gjordes, förutom av hänsyn till pandemin, utifrån att den valda målgruppen av olika anledningar kanske inte skulle känna sig trygga med att koppla upp sig via datorn eller kanske inte heller ville visa sig för oss studenter (jfr Kvale & Brinkmann, 2014). Genom detta tillvägagångssätt kunde de ändå göra sina röster hörda. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att en fördel med intervjuer via mejl är att det kan upplevas enklare att ta upp intima aspekter av informantens liv än vid en fysisk intervju. 5.2.3 Genomförande Det första vi gjorde var att kontakta administratörerna i fyra valda Facebookgrupper och gav information om studien samt frågade om tillåtelse om att ställa en intresseförfrågan till gruppmedlemmarna. När vi fick tillåtelse att publicera en förfrågan formulerade vi en intresseförfrågan om deltagande (se bilaga 2) som sedan publicerades i tre av grupperna, då vi inte fick något svar av den fjärde gruppens administratör. Intresseförfrågan innehöll kort information om studiens ämne och syfte, om oss studenter, vilka personer studien riktar sig mot, anonymiteten samt att intervjun skulle genomföras via mail. De kvinnor som var intresserade av att delta tog kontakt med oss via mail eller Messenger, och fick informationsbrev (se bilaga 3) samt information om samtycke (se bilaga 4) mailade till sig. Informationsbrevet innehöll en mer utförlig beskrivning av studiens syfte, medverkan, anonymitet, hantering och förvaring av insamlade data. Information om samtycke beskrev vad som gäller vid intervjuerna kring förvaring, anonymitet, medverkan och inhämtning av samtycke. Informanterna lämnade skriftligt samtycke genom att besvara mailet eller genom ett meddelande på Messenger. När samtycke var inhämtat fick informanterna intervjufrågorna mailade till sig, och fick även ett slutdatum när frågorna skulle vara besvarade och tillbakaskickade. Vi valde att sätta en tidsram på cirka 1,5 vecka för att ge informanterna tid till att besvara frågorna, men också för att det inte skulle gå alltför lång tid så att informanterna skulle glömma bort att besvara frågorna. När vi fick tillbaka intervjusvaren och läst dem, mailade vi de följdfrågor vi hade till respektive informant. 18

5.3 Analys av data En tematisk analys har använts vid bearbetning av det empiriska materialet som innebär att det insamlade materialet delas in i teman (Bryman, 2018). Att använda en tematisk analys bidrog till att vi kunde se återkommande teman och samband i det som de olika personerna berättade. Utifrån att vi använde mail som tillvägagångssätt behövdes inga transkriberingar göras, och vi kunde påbörja analysprocessen med att läsa igenom det insamlade materialet. Att lära känna sitt material är fördelaktigt då det redan vid det steget kan innebära att teman skapas (Braun & Clarke, 2006). Detta var något vi själva upptäckte efter att ha läst igenom materialet ett antal gånger. Nästa steg var att koda materialet, vilket Braun och Clarke (2006) förklarar som ett sätt att sortera sitt material. För att ha något att utgå ifrån vid start valde vi att använda oss av studiens frågeställningar: hur upplever kvinnorna det stöd de fick av socialtjänst och/eller polis? och hade stödet kunnat utformats annorlunda, i så fall hur? som huvudteman. Vi började med att koda insamlad data i två olika färger utifrån de två huvudtemana och därefter gjorde vi ytterligare en färgkodning som resulterade i att vi fann tre underteman; socialtjänst, polis och stöd från andra aktörer. 5.4 Uppsatsens trovärdighet 5.4.1 Validitet Inom samhällsvetenskap syftar begreppet validitet på om den valda metoden undersöker det som är tänkt att undersökas i stället för att mäta, som validitet ursprungligen betyder (Kvale & Brinkmann, 2014). Larsson (2005) skriver att validitet är kopplat till forskaren och dennes förmåga att ifrågasätta, tolka och kontrollera det som har kommit till kännedom. För att öka validiteten i vår studie fokuserade vi på att utforma intervjufrågor som kunde hjälpa till att besvara studiens syfte och frågeställningar. Att utforma en intervjuguide innebar att alla informanter fick besvara samma frågor, som bidrog till att insamlade data blev direkt relevant till vår studies syfte och frågeställningar. Svensson och Ahrne (2015) skriver att ett ytterligare sätt för att öka validiteten i en studie är att vara transparent i sin text. Detta är något vi har eftersträvat i studiens olika delar genom att vara tydliga med att beskriva vilka beslut vi tagit och varför de har tagits. 19

5.4.2 Generaliserbarhet Svensson och Ahrne (2015) skriver att generaliserbarhet handlar om att ett resultat kan säga något om en större population eller en annan miljö (s. 26). I vår studie har vi intervjuat ett fåtal personer som inte blivit helt slumpmässigt utvalda, och inom kvalitativ forskning är möjligheten att generalisera resultat begränsad då denna form av forskning utgår från syftesbestämda och mindre urval (Bryman, 2018; Larsson, 2005). Även om vi i denna studie inte kan uppfylla kravet utifrån den definition som Svensson och Ahrne (2015) använder, upplever vi ändå att resultatet kan bidra till att skapa kunskap inom socialt arbete om hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige kan uppleva kontakt med myndigheterna i samband med våldsutsattheten. Denna kunskap kan bidra till att professioner, framförallt socialtjänst och polis, som möter våldsutsatta kvinnor får en inblick i hur kvinnor som söker hjälp kan uppleva kontakten. 5.4.3 Reliabilitet Frågor om ifall resultatet kan reproduceras av andra och om informanternas svar kommer vara detsamma under en intervju eller variera beroende på intervjuare hör ihop med reliabiliteten i en studie som syftar på tillförlitligheten och konsistensen kring resultatet (Kvale & Brinkmann, 2014). Likt generaliserbarhet är även kriteriet om reliabilitet svårt att fastställa då kvalitativa metoder avser att beskriva eller upptäcka fenomen (Larsson, 2005). Det vi som intervjuare kunde göra för att öka tillförlitligheten kring resultatet i studien var att informera informanterna om konfidentialitet kring intervjun samt det empiriska materialet som förhoppningsvis innebar att informanterna kunde känna sig trygga i att besvara de frågor som ställdes. Ett ytterligare val vi tog för att öka tillförlitligheten var att erbjuda kvinnorna intervjuer via mail. På så sätt blev kvinnornas svar anonyma. 5.5 Etiska ställningstaganden Då studien har avsett att undersöka ett känsligt ämne har det varit viktigt att ha haft olika etiska aspekter i åtanke. I denna studie har etiska dilemman diskuterats med utgångspunkten från Vetenskapsrådets (2017) fyra etiska krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som deltar i en studie ska få information om vad studien handlar om samt att deltagandet är frivilligt (Vetenskapsrådet, 2017). Inför vår studie blev 20

informanterna informerade om studiens syfte redan vid förfrågan om deltagandet och fick utifrån det avgöra om de ville medverka. Ingen press sattes på informanterna att gynna studien då frågorna som ställdes enbart avsåg att besvara studiens forskningsfrågor samt att informanterna själva fick välja vilka frågor de ville besvara. Möjligheten att när som helst kunna dra tillbaka sin medverkan i studien förmedlades även till informanterna. Detta är något som går i linje med samtyckeskravet som innebär att deltagare i en studie ska kunna dra tillbaka sin medverkan när som helst (Vetenskapsrådet, 2017). Information om samtycke (se bilaga 4) formulerades inför studien för att informera informanterna om vad som gällde kring intervjuerna, och samtycke inhämtades skriftligt via mail eller Messenger innan intervjufrågorna skickades till informanterna. Enligt samtyckeskravet ska det även informeras om vilka risker som kan medfölja ett deltagande i en studie (Vetenskapsrådet, 2017). Vi som studenter visade medvetenhet om att det kunde bli påfrestande för informanterna att berätta om sina upplevelser och därmed valde vi att tillhandahålla kontaktuppgifter till bland annat kvinnojour, kurator/psykolog samt socialtjänst. Detta ifall informanterna kände behov av stöd efter intervjuerna. Frågan om hur det kändes att berätta om sina erfarenheter ställdes även för att ge informanterna känslan av att vi värnade om deras mående samt att de inte bara var ett objekt för forskning. Anonymiteten säkerställdes enligt konfidentialitetskravet som innebär att informanternas identitet inte ska gå att identifiera (Vetenskapsrådet, 2017), och denna studie innehåller inga personliga detaljer om informanterna som kan röja deras identitet. Känsliga detaljer har utelämnats och informanterna har fått slumpmässigt utvalda fiktiva namn i resultatet. Efter att ha publicerat förfrågan om deltagande i studien på Facebook var det många kvinnor i de olika grupperna som skrev kommentarer direkt i inlägget där de visade intresse för att delta i studien. Många skrev även långa kommentarer om sina egna bakgrunder och upplevelser av att vara våldsutsatt. Detta trots att vi skrev i inlägget att kontakt med oss skulle ske privat via mail eller Messenger. Vi upplevde det som problematiskt då anonymiteten inte säkerställdes från början, även om det var på deras egna initiativ att skriva kommentarerna. Därför valde vi att stänga av kommentarerna till slut för att förhindra att fler skulle skriva liknande kommentarer. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in inte får användas på ett sätt som påverkar informanten och får inte heller användas i exempelvis reklam (Vetenskapsrådet, 21