Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar.
Innehållsförteckning Syfte med projektet 3 Bakgrund 3 Metod och material 4 Resultat 5 Slutsatser och diskussion 6 Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultatet 8 Kontaktuppgifter 0 Ekonomisk redovisning 1 Bilagor Förstudie/examensarbete Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar.
Syfte med projektet Identifiera de viktigaste problemen med dagens hjälmlås och bandjusteringar. Att hitta alternativa spännen/lås från andra användningsområden, till exempel flygstolsbälten, MC-hjälmar, barnbärselar typ Babybjörn etc. Ringa in principer för lätthanterliga lås. Till exempel med mål att klara låsning och längdjustering med en hand. Ringa in principen för lätthanterliga bandlängdsjusteringar. Ringa in principen för lätthanterliga justeringar mellan fram- och bakinfästningar så att hjälmen sitter i rätt vinkel. Ringa in principen för hantering av överkottsband. Samordna principerna till lösningar som tillgodoser dagens krav för godkända cykelhjälmar och lätthanterlighet. Framtagning av prover för praktiska test med alternativa lösningar Utvärdering och rankning av lösningarna, minst tre principlösningar, jämförs med dagens traditionella standardlösning. Bakgrund Att använda cykelhjälm har blivit alltmer spritt, utbudet av hjälmdesign har blivit större. Fortfarande görs däremot lite eller inget åt hjälmarnas lås eller hanterbarhet för att anpassa de ihållande banden till huvudets storlek. Ibland lånar man varandras hjälm, ibland vill man ändra bandlängden beroende på om man använder mössa eller inte. Man kan se hjälmanvändare som helt undviker att använda låset under hakan därför den är för trång och krånglig att justera. Särskilt för barn, men även för vuxna. En del är rädda att använda låset för risken att klämma huden emellan låsdelarna. Man kan påstå att dagens bandsystem och lås är av samma princip hos de flesta hjälmleverantörer: En bandslinga vars båda ändar mynnar ut på ena sidan av låset. För att justera längden på detta behöver man: a. Ta av hjälmen, lossa en gummiring som håller bandändarna på plats. Om denna inte lossas rullar den in mot låset och hindrar möjligheten att justera. b. Öppna bandändarna från låset och justera till tänkt längd. Denna hantering är riktigt svår på dagens hjälmar, bland annat för att två band ska justeras i samma lås. c. Prova om det passar, alternativt justera igen. d. Trä in bandändarna under gummiringen igen. e. Justera balansen i draget mellan fram och bakband för rätt dragriktning. f. Låsa snäpplåset vilket fordrar tvåhandsgrepp. Idesign har länge arbetat med design av cykel- och skidhjälmar för bland annat Sport Atlas och Quicksilver. Vid Vägverkets cykelhjälmstävling fick Idesign hederspris för förslaget C/O. I kontaktarbetet med presumtiva tillverkare har intresset för alternativa hjälmlås och bandjusteringar visat sig klart större än för alternativ design till hjälmarna. Hanteringsproblematiken upplevs som ett eftersatt område. En faktor är att dagens hjälmtillverkare i regel köper standardsystem för band och lås där lösningarna ser lika ut i hela branschen. Den funktion på dagens hjälmar som utvecklats längst är sannolikt det ställbara nackbandet vars funktion är att hålla bak hjälmen på huvudet, tyvärr ingen säkerhetshöjande funktion men däremot komforthöjande. Den är ofta reglerbar med ratt eller snabblås. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 3
Metod och material Vår arbetsmetod tillämpas som i många andra design- och utvecklingsprojekt. I detta projekt avses dock inte produktanpassning eller slutgiltig design utan konceptuella lösningar för prov och utvärdering i syfte att sålla ut de intressantaste idéerna. a. Problemidentifiering b. Krav, regler etc. c. Idéfas med inspiration från andra områden. Konceptuella lösningar d. Gallring av lösningar för vidareutveckling e. Framtagning av funktionsmodeller till utvärdering, bland annat genom CAD/CAM teknik i egen 3D-plotter. f. Utvärdering av fungerande principlösningar med presumtiva användare g. Sammanställning av resultatet för presentation mot möjliga intressenter för ev. fortsatt samarbete mot marknadsanpassade lösningar. Tidplan Fas 1: a-d. Januari-Februari 2007 Fas 2: e Februari-Mars 2007 Fas 3: f-g April-September 2007 Just möjligheten att ta fram fysiska modeller på idékoncepten är ofta avgörnade när användare eller intressenter ska kunna bedöma lösningarna. En bild i all ära. Men ett spänne eller ett lås som man kan applicera på en hjälm ökar förståelsen avsevärt. Det gör det lättare att kunna jämföra med andra lösningar, inte mins befintliga. Resurser: Idesign har gedigen kunskap om hjälmar, design och hantering/ergonomi. Genom våra designverktyg i CAD/CAM kan vi ta fram prototyper i ABS-plast för praktiska prov i full skala. Detta är en väsentlig del i ansatsen, dvs. med praktiska prov och utvärdering i samråd med presumtiva användare. Utvärdering: Rekrytering av olika grupper av typanvändare: barn, ungdom och vuxna. Gruppen omfattar cirka tio personer för att få en vägledning om olika lösningars funktion och gillande. Lösningarna kommer beskrivas genom utlåtande från olika försökspersoner i utvärderingsarbetet. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 4
Resultat Målet med projektet har i stor sett uppfyllts, dvs att utveckla alternativa band- och spännelösningar till hjälmar om underlättar av- och påtagning av hjälm samt att lättare kunna justera bandlängd och bandinställnngar. Avsikten med projektet är att ta fram alternativa idékoncept till lås- och bandlösningar och att omsätta vår erfarenhet och projektresultatet till mer designade slutprodukter tillsammans med tillverkare/producenter av hjälmar och spännen. I bilagan som är författad av Alexandra Johansson och Carina Nässén är den första delen i projektet och den bas som resultatet vilar på. Vi kallar det en förstudie. I den här rapporten görs en vidareutveckling av det arbetet, främst grundat på sakkunniga i hjälmbranschens synpunkter, bla från represnetanter från POC, Etto och SportAtlas. Dessutom har vi stämt av synpunkter med Karl Gustav Andersson på SP som arbetar med hjälmprovning. Vidare kontakter har varit professor Ulf Björnstig, olycksanalysgruppen på Umeå Lasarett samt Christian Wetterberg SMP (Svensk Maskinprovning) som arbetar bla med cykelhjälmslås och regelfrågor. Båda ser möjligheter i att ändra EU-direktiven för att tillåta lösningar som underlättar justering av hjälmbanden. Tre huvudspår har präglat arbetet i projektet: 1. Lättinställt hakband 2. Särskiljning av hakband och sidoband 3. Möjlighet till slutet hakband för att slippa öppna låset. 1. Lättinställt hakband Dagens gängse bandjusteringslösningar är uppbyggda som en slinga som slutar i dubbla bandändar vid låset. Om man kan få ett enkelt band blir det också enklare att justera längden på. Kan man dessutom göra bandspännet med en lös bom som låser bandet, likt den princip som flygstolarnas bälten, så låser det lätt och löper lätt när man vill släppa på det. En bandände kommer då behöva tas om hand när man har kortat bandet under hakan, ju kortare desto längre ände. Det gör att ett lås som sitter på en sidan istället för det regelrätta under hakan, blir lättare för änden att fall ned utmed kinden, än när det sitter under hakan. EU-normen kräver att låset ska sitta under hakan för att inte riskera skador på käkbenet. I själva verket finns det sidospännen som är större eller lika stora som låset under hakan, vilket gör normen poänglös. Lättinställt hakband kan även åstadkommas på var sida så man får två ställen att justera på. En fördel med det är att om låset sitter under hakan kan man centrera det genom justeringsmöjligheter på två sidor. 2. Särskiljning av hakband och sidoband Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 5
Bakgrund och fullskalestudier 1 3 2 Bilden tv. visar principen för de vanligaste band- och spännelösningarna. Det är en bandslinga som går igenom hela hjälmen. Ska man ändra längden på bandet så den sitter bra på huvudet ska båda banden som löper genom haklåset lossas (2), men innan måste en snodd som håller bandändarna på plats lossas (1). Om längdjusteringen är större måste hela bandslingan dras igenom hjälmen för att sitta symmetriskt igen. En tendens är då att efter flera justeringa så hamnar låsen vid örorna allt längre ned (3). Att ingen hjälmtillverkare har tagit de här problemen på allvar kan tyckas märkligt. Vår bild är att man köper på design, då spelar bandsystemen mindre roll. Och konsumenten har väldigt liten möjlighet att påverka, eftersom det saknas valmöjlighet. Denna traditionella lösning rankades som sämst av fem utvärderade principer i förstudien. I förstudien har ett antal spännen tagits fram i full skala för att kunna bedömas av försökspersoner. Den här modellen är tänkt att kunna låsas fast mot kinden i en halvhård båge som sitter i hjälmen. Denna lösning rankades högst, men är inte möjlig att bli godkänd i dagens EU-direktiv. MC-lås får däremot ha låsen på sidan, likaså andra typer av hjälmar, tillexempel för klättring och hockey. Bandjusteringsspänne med flytande låspinne ger ett avgörande mycket enklare längdjustering, typ det som används på flygstolsbältena. Den här principen rankades i förstudien som nummer två. Det ger ett något dyrare spänne, men vi talar om ören snarare om kronor. Principen med bandslinga under hakan som kortas med spännet, likt ett klockarband, rankades som nummer tre. Principen illustreras på nästa sida med två alternativa spännen som medger enkel förlängning. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 6
En förutsättning för att kunna justera hakbandet enkelt vill vi påstå är att man måste skilja på hakband och sidoband. Det kan man göra på två sätt: a. helt hakband ända upp till hjälmens infästning. b. ett hakband som utgår från ett sidospänne som i sin tur är fästat i sidoband. I bilagan illustreras behovet av sidobandets inställning för att det ska gå fritt från örat. En fördel med att skilja sidoband från hakband är att man kan välja ett nättare band på sidan. EU-normen föreskriver att hakbandet ska vara minst 15mm brett. Det på sidan kan vara 9mm vilket blir smidigare och spännet blir mindre. En annan fördel med lås på sidan är att det möjliggör enhandshantering av låset just mot kinden som blir ett mothåll, se bild på dellösning L i förstudien. 3. Möjlighet till slutet hakband för att slippa öppna låset. Ett slutet band kan underlätta av- och påtagning på ett påtagligt sätt, det möjliggör plötsligt en enhandshantering. EU-normen föreskriver dock att bandets lås ska kunna öppnas under belastning med en hand, det fordrar en release funktion eftersom en slinga är sluten. Det kan lösas genom att bandslingan kompletteras med lås eller att slingan kan öppnas avsiktligt. Funktionen med en slinga har vi sett underlättar hanteringen för en merpart av testpersonerna. Om slingan är sluten så klarar man enhandshantering, därför är det viktigt att öppningsbarheten görs som ett extra moment. Eventuell slinga är en option och är inte en konflikt för de andra huvudspåren. Men vi ser att slinga plus lås blir en mer komplex lösning. Sara visar här hur ett hakband öppnas med klockarmbandslås. Det blir då cirka 9cm längre när det öppnas, vilket räcker för att få fram bandet så det går fritt från hakan. Här föredrar Sara att luta huvudet så att bandet faller framför huvudet så hjälmen kan tas av. Allt detta görs enkelt med enhand, både för att ta av och sätta på hjälmen. Spännet medger enkel efterdragning av bandlängden så den sitter lagom hårt. I den här versionen av bandlås öppnas slingan genom att rappa ur så mycket band som behövs för att ta av sig hjälmen. I Saras fall är bandförlängningen då nästan 15cm. Det är avsevärt mer än ovan. Förmodligen därför klocklåset öppnar upp lite bredare under hakan. Sara föredrar det mjuka bandet, inte minst för att det är så smidigt att spänna åt igen. Det blir naturligt samma moment jämfört med ovan. Notera den undre metoden att ta hakbandet upp mot hjälmen för att sen lyfta av den. De högra bilderna visar hur lösningarna ser ut i fastsatt läge. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 7
Hakband Sidoband Sidojustering Hakspänne Sidojustering Hakspänne Sidojustering Hakspänne A 1 Hakband upp A till hjälmen och sidoband med justering för örat genom ett beslag i hakbandet, samt i längsledd med nackbandets längd. Detta ger enklare bandinställning än dagens hela Aslinga. Samma 1 som A sett framifrån och låset under hakan. 1 B 2 B 2 Hakband upp B till sidojusteringsbandet som är en slinga. Det här medger nättare sidoband och ett lås på sidan. Fördelen med detta är att hakbandets längd är lätt att reglera och medger enhandsöppning enligt föregående sida. Samma 2 som B sett framifrån, notera låset på sidan. Denna lösning är inte godkänd enligt EU-direktivet som fordrar lås under hakan. Hakbandsjustering likt MC-princip med två ringar. C 3 C 3 C 3 Hakband upp till sidojusteringsbandet som är en slinga. Medger lås under hakan eller som här ett förlängningsbeslag av bandet, typ klockarmband. Det medger en enkel öppning av slingan underhakan, visas ovan tv. på föregående sida. Klockarmbandslösning eller ett traditionell lås. Båda medger längdjustering av hakbandet undertill. Överskottsbandet vill dock hänga ned, vilket kan tas om hand i hyska på hakbandet. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 8
Sidojustering Sidojustering Sidojustering Hakspänne Hakspänne Hakspänne D Hakband D upp till en hård sidobåge, likt en hockeyhjälm. Det medger ett sidolås som kan tryckas fast mot kinden eftersom D det blir ett mothåll. Denna lösning har fått bäst ranking av försökspersonerna i förstudien. Den är tyvärr dyr och heller inte godkänd enligt EU-normerna. 4 D 4 sett framifrån. Överskottsbandet på sidan är lätt att justera och ta om hand. Den styva sidobågen måste 4 kunna vikas in i hjälmen när den inte används, detta är inte löst här. E E E Hakband upp till sidojusteringsbandet som är en slinga. Likt B, men med hakbandsjustering med lös bom. 5 5 5 Samma som B sett framifrån, notera låset på sidan. Denna lösning är inte godkänd enligt EU-direktivet som fordrar lås under hakan. F F F Hakband upp till sidojusteringsbandet som är en slinga. Här är lås och hakbandsjutering i samma del. Denna lösning är inte rankad i förstudien. Den borde lösa de flesta behoven så man får lås och bandlängdsjustering i samma moment. Låset är ett typ Clamcleat där röda linan kilas i ett räfflat spår. 6 6 6 Denna F-lösning är inte heller godkänd i dagens EU-norm eftersom låset sitter på sidan. Hakbandet måste i det även vara minimum 15 mm,,så linan måste täckas av ett skyddband på insidan. Linan är tänkt att fixeras av en styrpinne, se punkten linslingan till vänster. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 9
Slutsatser och diskussion Vår övertygelse är att det finns klara utvecklingsmöjligheter för enklare hantering av hjälmspännen, band och lås. De lösningar som ser mest framkomliga ut rent hanteringsmässigt är ett slutet band under hakan som man släpper ut och vränger framför huvudet. Oavsett om bandet förlängs med en variant på klockarmbandslösning(fig.c), genom att förlänga bandet med ett bandlås under hakan (fig.a) eller som på stora bilden nedan där bandet släpps upp på sidan (+fig.e). Bandslingekonceptet har rankats högt bland försökspersoner. Den variant nedan är den som medger stor bandände genom att den kan hänga från örat och nedåt. Konceptet medger även ett lås på sidan. Nackdelen är dock att det inte är godkänt enligt dagens EUnormer. Bandslingeprincipen kan utformas så det klarar EU-normen, men fordrar då mer komplexa lösningar med lås undertill och längdjusteringar på var sida. Allmänt ger bandlåset med lös bom en klar hanteringsfördel mot dagens spännen med fast bom. Dagens lösning är förstås lite enklare att producera, den klarar även dubbla band. Men det är just detta som skapar hanteringsproblemen: svårt att trä om dubbla band. Den högst rankade lösningen i examensarbetet bygger på styva slingor likt de på hockyhjälmar, vi tror dock att denna lösning blir både kostsam och klumpig, varför den inte förs fram här i denna huvudrapport. Vi kan bara hoppas att regelverket ses över för att medge lösningar för enklare hantering. När dagens hjälmtillverkare ser värdet av att erbjuda bättre band- och låslösningar för att få konkurrensfördelar. Då kommer de sannolikt att trycka på för att få förändringar i regelverket, även om det tar upp till fem år. Någon måste börja, kanske kan myndigheter arbeta för sådana förändringar. Detta är en komplex fråga hur lösningarna kan förbättras. Vi har haft förmånen att fördjupa oss i möjligheterna och ser också en bra potential i vad som kan förbättras. Med vår kompetens hoppas vi att det kan utgöra en grund för att arbeta vidare med tillverkareanvändare och myndigheter. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 10
Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultatet Två viktiga möjligheter med resultatet av vårt arbete som kan gynna trafiksäkerheten: 1. Att regelverket med EU:s normer för cykelhjämar kan ändras så det medger alternativa lösningar till dagens. En sådan är att medge att låset sitter på sidan, istället för dagens krav att sitta under hakan. Här har våra kontakter via Olycksfallsgruppen med prof. Ulf Björnstig, SMP:s Christian Wetterberg samt Klas Johansson, Sportatlas som är representerad i normarbetet uttryckt motiv för att möjliggöra en förändring av regelverket. 2. Att genom våra kontakter och kompetensen som vi byggt upp här, kunna omsätta våra erfarenheter från projektet i verkliga produkter, som nya lås och spännen. Här ser vi en stor utvecklingspotential för att göra förbättringar. Det fordrar dock intressenter som kan bära utvecklingskostnader initialt innan det kan bli lönsamt. Vi ser dock en stor potential för den hjälmtillverkare som kan och vill implementera nya och bättre band- och låsfunktioner på sina hjälmar. Det kan förstärka produktens attraktivitet avsevärt om den är lätt att ställa in, ta av och på. Vi sprider resultatet genom denna rapport och forstätter vårt kontaktarbete för att hitta intressenter att vidareutveckla designkoncept till mer attraktiva och lättanvända produkter. Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 11
Kontaktuppgifter Johan Larsvall Idesign Sweden AB Mälarvarvsbacken 14 117 33 Stockholm Tel 08-840800, fax 08-840403 contact@idesign.se www.idesign.se Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 12
Idesign AB Mälarvarvsbacken 14 117 33 STOCKHOLM Telephone : 08-84 04 00 Fax : 08-84 04 03 E-mail : contact@idesign.se Utveckling av principlösningar till enkla och lätthanterliga cykelhjälmlås och bandjusteringsanordningar. 13