Remissyttrande SOU 2016:23 Beskattning av incitamentsprogram

Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA c/o KG10, Kungsgatan 8 111 43 Stockholm +46 (0)8 678 30 90 www.svca.se Finansdepartementet 2016-08-01 Dnr Fi2016/01042/S1 Remissyttrande SOU 2016:23 Beskattning av incitamentsprogram Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) är föreningen för aktörer inom ägarformen private equity. Private equity-fonder utvecklar bolagen genom att tillföra kompetens, erfarenhet och kapital till onoterade bolag. SVCA representerar aktörer i hela ekosystemet för kapitalförsörjning: affärsänglar och venture capital i tidiga skeden till growth capital och buyout i senare skeden och mogna bolag. Private equity-sektorn hel- eller deläger över 900 portföljbolag i Sverige med närmare 200 000 anställda i olika branscher över hela landet. Det motsvarar 4 % av de anställda i Sverige. Omsättningen från portföljbolagen motsvarar ungefär 8 % av svensk BNP. SVCA verkar för att skapa långsiktiga, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att främja kapitaltillförsel och kapitalimport. Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) lämnar nedan sina synpunkter på de remitterade förslaget om beskattning av incitamentsprogram från utredningen av skatteregler för incitamentsprogram (SOU 2016:23). 1 Sammanfattning SVCA tillstyrker delvis utredarens förslag med vissa ändringar, men föreslår även att de generella reglerna för personaloptioner ändras för att dessa ska fungera som ett effektivt incitament för anställda i främst tillväxtbolag. SVCA har inhämtat kunskap och erfarenheter från Storbritannien om hur deras regler för personaloptioner samverkat för att främja tillväxt i näringslivet. I Storbritannien finns två olika system för beskattning av optioner. Ett regelverk tar sikte på personaloptioner som ges ut från i princip vilket bolag som helst, medan det andra regelverket (EMI) är riktat till små och medelstora bolag i vissa branscher. SVCA har därutöver inhämtat information från föreningens medlemmar om hur, de av utredningen föreslagna reglerna, skulle fungera för dem och hur de anser att de behöver förändras för att fungera som katalysator för tillväxt. SVCA konstaterar att ett huvudproblem med de nuvarande personaloptionsreglerna, är att beskattning sker redan då optionen utnyttjas. Det vill säga att beskattning sker innan innehavaren av optionen faktiskt har erhållit någon kontant ersättning som kan användas för att betala skatten. Detta har bidragit till att personaloptioner historiskt i mycket liten utsträckning har använts av onoterade bolag i Sverige. Att beskattningen sker när den skattskyldige faktiskt erhåller kontant ersättning skulle vara förenligt med syftet med den s.k. kontantprincipen, som är huvudregeln för beskattningstidpunkten i inkomstslaget tjänst. 1

Med utgångspunkt i att beskattning ska skjutas upp till den tidpunkt kontant ersättning erhålls har SVCA arbetat fram ett förslag till nya regler som ska kunna tillämpas av alla bolag oavsett storlek och utan andra begränsningar. SVCA förslår att beskattningen av personaloptioner ska ske först då den underliggande aktien sålts. Vinsten ska beskattas dels i inkomstslaget tjänst och dels i inkomstslaget kapital enligt en särskild uppdelningsgrund som tar sin utgångspunkt i att värdeökning fram till utnyttjandet av personaloptionen ska beskattas som inkomst av tjänst och därefter ska värdeökningen beskattas som inkomst av kapital. Fördelningen mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital ska som huvudregel ske med utgångspunkt i en värdering av aktierna vid utnyttjandet av personaloptionen. SVCA föreslår även att en schablonregel införs för fördelningen mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital som komplettering till huvudregeln. Schablonregeln utgår ifrån att värdehöjningen mellan tidpunkten då personaloptionen utgivits och tillfället då underliggande aktie sedan säljs varit linjär. Dock ska tjänstebeskattning alltid avse minst 2 år. Det innebär att underlag för inkomst av tjänst beräknas enligt följande: - Vinsten * (högsta av 730 (2 år) och antalet dagar mellan tilldelning och utnyttjande av option)/(antalet dagar mellan tilldelning av option och försäljning av underliggande aktie). Resterande del beskattas som inkomst av kapital. SVCA tillstyrker delvis utredarens förslag om kvalificerade personaloptioner. Enligt SVCA innehåller dock förslaget alltför omfattande begränsningar som riskerar att hämma genomslaget av reglerna och då minska möjligheten att skapa tillväxt. SVCA förordar därför att flertalet av de begränsningar som förslagits bör tas bort. Främst anser SVCA att reglerna inte ska begränsas till små bolag utan att de i likhet med de brittiska EMI-reglerna ska kunna tillämpas av små och medelstora bolag. Även när det gäller de kvalificerade personaloptionerna ska en uppdelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital ske vid beskattningen i syfte att systemen för beskattning av de olika typerna av personaloptioner ska bli så enhetliga som möjligt. För de kvalificerade personaloptionerna ska dock den del som hänför sig till inkomstslaget kapital vara skattefri. SVCA tillstyrker att kvalificerade personaloptioner inte ska utgöra underlag för arbetsgivaravgifter och att kostnaden för dessa inte heller ska vara avdragsgill. SVCA anser dock att motsvarande ska gälla även för vanliga personaloptioner. Att förmånen inte utgör underlag för arbetsgivaravgifter stödjer främst tillväxtbolag och är därför näringspolitiskt motiverat. 2 Allmänt om utredningens förslag De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Reglerna ska bara tillämpas på avtal om förvärv av värdepapper och optionsavtal som ingåtts efter den 31 december 2017. I kommittédirektiv 2014:33, som föranledde utredningen, fastslogs att tilldelning av finansiella instrument till nyckelpersoner i, särskilt nystartade och mindre, företag kan vara ett viktigt verktyg när det gäller ägarstyrning. Utredaren tillsattes för att se över de gällande skattereglerna för sådana instrument, med ändamålet att främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande 2

investeringar i företag. Syftet var att göra reglerna konkurrenskraftiga och därigenom öka möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens för svenska företag och således främja tillväxt. I direktivet framgår att de grundläggande skatterättsliga principerna skulle beaktas och att avsikten är att skattereglerna ska förbättras. Vad gäller den del av förslagen från utredningen som gått till remiss kan det i huvudsak delas in i tre delar. Första delen rör förslag om utökade skyldigheter för arbetsgivare när det gäller från vem förmånen anses utgiven. Den andra (och största) delen av utredningen rör förslag om införande av kvalificerade personaloptioner där, om förutsättningarna uppfylls, mottagaren undgår förmånsbeskattning och arbetsgivaren undgår arbetsgivaravgifter. Den tredje, avslutande, delen av förslaget rör utökade skyldigheter att rapportera till Skatteverket avseende värdepappersförmåner och personaloptioner. Utöver de tre delarna som anges ovan har utredaren även föreslagit en förändrad värdepappersregel. Detta förslag har dock inte gått på remiss och SVCA bortser således från denna del av utredningen. SVCA vill dock framhålla att förslaget i denna del skulle ha inneburit stora problem för tillväxtbolag i Sverige och SVCA stödjer därför att denna del av förslaget inte gått ut på remiss. 2.1 EU-rättsliga aspekter SVCA avstyrker av EU-rättsliga skäl, att ett krav på att utländska bolag ska ha fast driftställe i Sverige, införs. Ett grundläggande kriterium för att få ställa ut kvalificerade personaloptioner är, enligt utredarens förslag, att utställaren är ett mindre företag. Definitionen för företag i förhållande till dessa regler omfattar svenska aktiebolag eller utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om bolaget hör hemma inom EES eller det finns ett skatteavtal som omfattar informationsutbyte. SVCA ställer sig frågande till varför inte alla bolag inom EES omfattas oberoende av om fast driftställe i Sverige föreligger eller ej. Den föreslagna regleringen torde, på grund av nu nämnda avgränsning, kunna anses strida mot EU-rätten. När det gäller övriga begränsningar konstaterar SVCA att utredningen föreslagit mer omfattande begränsningar än vad som gäller i Storbritannien för EMI-reglerna. SVCA är av uppfattningen att det inte förefaller finnas något rättsligt stöd för att Sverige ska behöva ha mer omfattande begränsningar än vad som är fallet med EMI-reglerna och därmed anser SVCA att de förslag till ändringar som lämnas nedan inte skulle strida mot EU-reglerna om statsstöd. 3 Ändringar i arbetsgivaransvaret SVCA avstyrker föreslagen ändring i 15 kap. 7 Skatteförfarandelagen och 2 kap. 3 Socialavgiftslagen (2000:980). Utredningen föreslår att reglerna för arbetsgivarskyldigheter då ersättning erhålls från utgivare utanför Sverige ändras så bestämmelsen omfattar även tidigare anställda (15 kap. 7 Skatteförfarandelagen och 2 kap. 3 Socialavgiftslagen). 3

SVCA avstyrker den föreslagna ändringen då det finns en logik inom ramen för nuvarande system att endast de som är anställda omfattas av reglerna då arbetsgivaren i dessa lägen får anses ha god kontroll över de förmåner den anställde erhåller. Motsvarande kontroll över tidigare anställda kan knappast anses finnas eller ens vara möjligt eller önskvärt då tidigare arbetsgivare tvärtom kan ha stora svårigheter att hantera arbetsgivarskyldigheter för eventuella förmåner som kan anses kopplade till den tidigare anställde. Det svenska systemet för arbetsgivarskyldigheter bygger på att den som utger en förmån ska ha ansvaret. Undantagen från denna huvudregel bör avgränsas till situationer där det finns en pågående anställning. Det kan även noteras att 2 kap. 3 Socialavgiftslagen (SAL) inte, som anges i utredningen, avser den bestämmelse som gäller personaloptioner. Personaloptioner regleras i 2 kap. 1 2 st SAL där det särskilt regleras att det är den, i vars anställning personaloptionen erhållits, som har arbetsgivaransvaret. Enligt SVCA bör dock den s.k. personaloptionsregeln ändras så som framgår nedan. 4 Vanliga personaloptioner 4.1 Utgångspunkter och forskningsgrund I Storbritannien finns ett antal samverkande regelverk för skattegynnade aktiebaserade incitament för olika typer av företag. Dessa har i princip beskrivits på ett korrekt sätt i utredarens förslag, men det som saknas i utredarens förslag är en analys av hur regelverken samverkar och vilken effekt de har haft på tillväxt och produktivitet. När det gäller CSOP och SAYE kan det konstateras att dessa riktar sig till i princip alla anställda oavsett företag medan EMI är särskilt riktat till uppstartsbolag och har mer förmånliga regler. Inkomst inom ramen för CSOP och SAYE beskattas som kapitalvinst medan däremot inkomst från EMI är helt skattefri. Syftet med att införa CSOP och SAYE var främst att ge anställda större möjlighet att bli delägare i företagen de arbetar i och därmed ta del av den värdetillväxt de skapar. I uppföljande utvärderingar av de olika regelverken har det dock framkommit att en kombination av CSOP och SAYE för större företag ger en produktivitetsökning om 4.4 % och den mest betydande effekten återfinns där hos noterade bolag där produktivitetsökning hänförlig till aktiebaserade incitamentsprogram var 4.9%. De viktigaste faktorerna för ökad produktivitet synes vara dels ökad delaktighet i företaget och dels möjligheten att bibehålla nyckelpersonal. Att s.k. long term incentive programs (LTIP) och då i synnerhet aktiebaserade sådana har gynnsam effekt på företags produktivitet stöds av rapporten GEO Global Equity Insights 2014. Det finns även stöd i rapporten Making executive pay work The psychology of incentives från PwC för att anställda i stor utsträckning vill undvika risk. Rapporten ger alltså stöd för slutsatsen att det har stor betydelse för deras beslut att delta i incitamentsprogram om de riskerar att beskattas utan att få någon inkomst. Det är därför viktigt för att underlätta införandet av personaloptioner att dessa inte riskerar att leda till beskattning innan inkomst faktiskt erhålls. Rapporten ger också vid handen att enkelhet i program är viktigt för att de ska bli framgångsrika. Det bör därför vid utformandet av ett regelverk för personaloptioner säkerställas att programmen kan göras enkla och begripliga samt att utfallet 4

skattemässigt måste vara förutsägbart och att ingen beskattning sker innan deltagarna faktiskt erhåller kontanta medel. SVCA drar, av den forskning som finns tillgänglig, slutsatsen att personaloptionsreglerna i Sverige bör ändras så att de kan kombinera funktionen av SAYE och CSOP och förenkla implementeringen av program där anställda äger aktier i bolag där de är anställda. Vidare bör regelverket säkerställa att så långt möjligt ska ingen beskattning ske förrän deltagarna erhåller kontant ersättning. När det gäller EMI har reglerna varit riktade till små och medelstora tillväxtföretag. Syftet med dessa regler har främst varit att förbättra möjligheten att rekrytera och bibehålla nyckelpersoner i företag som haft svårt att konkurrera med löner, men där anställda istället kan ta del av framtida vinster om företaget är framgångsrikt. Eftersom risken är avsevärt mycket högre att sådana små och medelstora bolag i en uppstartsfas fallerar, har det i Storbritannien ansetts nödvändigt att skattemässigt gynna anställdas aktieplaner för att göra aktiebaserad ersättning mer attraktivt i dessa små och medelstora bolag. Utvärdering av EMI-regelverket har visat att den främsta fördelen med EMI har varit att bibehålla nyckelpersoner i företaget vilket varit av stor vikt för den typ av snabbt växande bolag som reglerna varit riktade till. SVCA har även efterfrågat vilka problem snabbt växande bolag i Sverige främst sett när det gäller dagens regler. Ett grundproblem för bolag som är i en tillväxtfas är att den affärsidé och den kunskap som bolaget har tidigt kan värderas oerhört högt utan att värderingen ännu motsvaras av vinster i bolaget. När ett personaloptionsprogram i ett tillväxtbolag löper ut och deltagarna utnyttjar sina optioner uppstår höga underlag för arbetsgivaravgifter som dessa bolag inte har möjlighet att betala ur sina löpande vinster. I värsta fall kan sådana program leda till att bolagen hamnar på obestånd. Även om utfallet inte är så illa att tillväxtbolaget hamnar på obestånd har sådana bolag vanligen inte möjlighet att utnyttja de avdrag som medges vilket gör att hela kostnaden för arbetsgivaravgifter måste bäras av bolaget. I motsats har ett vinstdrivande bolag möjlighet att göra avdrag för såväl förmånen som arbetsgivaravgifterna vilket ger en skatteminskning på bolagsskatten om ca. 28,9 % av förmånsvärdet. Det innebär att den faktiska kostnaden för arbetsgivaravgifter endast blir ca. 2,5 % för mogna vinstdrivande bolag. För att särskilt stödja tillväxtbolag är det därför rimligt att förmån av personaloption inte utgör underlag för arbetsgivaravgifter men att förmånen inte heller är avdragsgill. I utredarens förslag anges att det statsfinansiella tappet av att undanta personaloptioner från arbetsgivaravgifter skulle bli stort. Beräkningarna verkar dock vara baserade på att endast arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla, men hela förmånen samt arbetsgivaravgifter är ju avdragsgilla och därmed bör kostnaden bli betydligt lägre jämfört med utredarens slutsats. SVCA anser sammanfattningsvis att det underlag som finns stödjer att det finns en samhällsekonomisk vinst i att förenkla och gynna aktiebaserad ersättning i företag i allmänhet och att det dessutom finns tungt vägande skäl för att ha särskilt gynnsamma regler för vissa små- och medelstora företag. Regelverken bör vara samordnade så att de i så stor utsträckning som möjligt behandlas på ett likartat sätt och att regelverken ska vara så enkla som möjligt för att kostnaden för bolag som tillämpar dem ska minimeras. Slutligen bör reglerna så långt möjligt vara utformade på ett robust sätt för att motverka skatteundandragande i enlighet med de principer som regeringen lade 5

fram i sitt tiopunktsprogram mot skatteflykt som presenterades den 28 april 2016. SVCA:s förslag till ändringar och tillägg avseende utredarens förslag är baserade på dessa utgångspunkter. 4.2 Val av värdepappersregeln eller personaloptionsreglerna SVCA föreslår att arbetsgivaren, vid utgivande av personaloptioner, har valmöjligheten att avgöra om dessa ska beskattas i enlighet med den s.k. värdepappersregeln i 10 kap 11 IL eller det av SVCA föreslagna nya reglerna för personaloptioner. Det ska vara möjligt att göra ett val där teckningsoptioner behandlas som personaloptioner för att onoterade bolag att kunna ge ut personaloptioner. Detta val sker genom att arbetsgivaren, på kontrolluppgiften till Skatteverket, fastställer enligt vilket regelverk optionen ska beskattas. Valet ska inte kunna omprövas fritt men däremot ska rättelser kunna ske vid rena misstag. 4.3 Beskattningstidpunkt SVCA föreslår att beskattningstidpunkten för personaloptioner skjuts fram tills tidpunkten då den underliggande aktien avyttras. Huvudregeln för när inkomster ska tas upp till beskattning är, enligt kontantprincipen, när den skattskyldige kan disponera över den. Enligt den nu gällande värdepappersregeln ska en personaloption som förvärvats på förmånliga villkor tas upp till beskattning det år optionen utnyttjas eller överlåts. Detta har medfört att utgivandet av personaloptioner i Sverige har varit av mycket begränsad omfattning i onoterade bolag, eftersom den skattskyldige tvingas till beskattning vid ett skede då denne faktiskt inte förfogar över de likvida medel som skatten ska betalas med. Det kan särskilt påpekas att onoterade bolags aktier inte är likvida på det sätt som gäller för noterade aktier och att en möjlighet att sälja aktierna på en aktiv marknad saknas. Det finns alltså särskilda skäl att skjuta fram beskattningen av onoterade aktier som erhålls genom en personaloption. För att öka användandet av personaloptioner som ersättningsmedel för nyckelpersonal i bolag och på så sätt öka möjligheten för dessa att växa och bli lönsamma, anser därför SVCA att förmån av personaloption ska tas upp till beskattning först det år den underliggande aktien säljs. För att systemet ska vara så enhetligt som möjligt bör enligt SVCA möjligheten att ge ut personaloptioner enligt de föreslagna reglerna gälla även för noterade bolag. Aktier, som förvärvats genom utnyttjande av personaloption ska särskiljas från andra aktier som innehavaren har i samma bolag när det gäller beskattningen. Aktier som erhållits genom utnyttjande av en personaloption ska anses avyttrade före andra aktier för det fall innehavaren även innehar andra aktier som civilrättsligt är identiska med de aktier som förvärvats genom utnyttjande av personaloption. Alla former av avyttring innebär att beskattning utlöses. Det vill säga att även arv, gåva eller underprisöverlåtelser föranleder beskattning. Vid såväl arv, gåva som underprisöverlåtelse ska tillgången anses ha avyttrats till marknadspris. 6

För att förhindra kringgåenden och även begränsa möjligheten till uppskjuten beskattning i tid föreslår SVCA att även om ingen avyttring av underliggande aktier skett ska beskattning ske senast 5 år efter att aktierna förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. 4.4 Fördelning av inkomsten mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst 4.4.1 Huvudregel SVCA föreslår att det vid beskattningen sker en uppdelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Som huvudregel ska uppdelningen göras genom att skillnaden mellan marknadsvärdet på aktien när den förvärvas och lösenpriset för optionen beskattas i inkomstslaget tjänst. Marknadsvärderingen av aktien när den förvärvas ska som utgångspunkt göras i enlighet med 61 kap 2 IL. Det ska sägas att värderingen enbart görs för att fastställa underlaget för inkomst av tjänst vid tillämpning av huvudregeln. Beskattning sker alltså inte förrän den underliggande aktien avyttras. Den resterande delen av vinsten som hänför sig till tiden från det att optionen utnyttjas till det att den underliggande aktien avyttras, beskattas i inkomstslaget kapital. Utdelning på aktierna beskattas som inkomst av kapital. 4.4.2 Schablonregeln Som ett alternativ till den ovan nämnda huvudregeln för uppdelningen mellan inkomstslagen föreslås att en schablonregel införs. Syftet med schablonregeln är att den skattskyldige ska kunna undvika de svårigheter och kostnader som en regelmässig marknadsvärdering vid utnyttjandet av en personaloption skulle kunna medföra. Den grundläggande principen för schablonregeln är att värdeökningen är proportionell mellan tilldelningen av personaloption och den slutliga försäljningen av den underliggande aktien. Vid tillämpning av schablonregeln ska dock som minimikrav två år hänföras till den del som beskattas i inkomstslaget tjänst oavsett när utnyttjande av personaloptionen skett. Den formel som enligt schablonregeln ska användas för att bedöma vilken del som ska beskattas i inkomstslaget tjänst är således: - Vinsten * (högsta av 730 (2 år) och antalet dagar mellan tilldelning och utnyttjande av option)/(antalet dagar mellan tilldelning av option och försäljning av underliggande aktie). Den kvarvarande delen som inte beskattats som inkomst av tjänst beskattas i inkomstslaget kapital. Utdelningar som eventuellt erhållits på aktier ska läggas tillbaka och ses som ersättning för aktien vid avyttringen och fördelas enligt schablonregeln. Redan betald skatt på utdelningar gottskrivs innehavaren. 4.4.3 Internationella beskattningseffekter Den tjänstebeskattade delen av avkastningen anses vara lön för arbete och ska anses hänförlig till det arbete som utförts mellan tilldelningen av personaloptionen och utnyttjandet av densamma. En anställd som delvis arbetat utomlands vid intjänandet av den tjänstebeskattade delen ska kunna undantas från skatt i Sverige enligt sexmånaders- respektive ettårsregeln (3 kap. 9 första och andra stycket IL). 7

En anställd som är bosatt utomlands vid beskattningstidpunkten beskattas enligt Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med 20 procent för den del som anses vara tjänsteinkomst och som intjänats genom arbete i Sverige. Vid fördelning av beskattningsrätten enligt skatteavtal följer enligt SVCA av OECD:s riktlinjer för personaloptioner att inkomsten av en personaloption, det vill säga den tjänstebeskattade delen enligt SVCA:s förslag, ska anses intjänad för arbete utfört mellan tilldelning och utnyttjande av personaloptionen. Fördelning av beskattningsrätt bör normalt ske enligt skatteavtal på denna grund. Den som har latent beskattning på grund av personaloption bör ha en deklarationsskyldighet avseende detta även vid begränsad skattskyldighet efter utflyttning från Sverige. 4.5 Arbetsgivaravgifter Ingen del av inkomsten från försäljning av aktier enligt personaloptionsregeln ska utgöra underlag för arbetsgivaravgifter. SVCA:s förslag innebär inte något betydande skattebortfall avseende de bolag som går med vinst och därmed annars kunnat utnyttja avdrag för kostnaden för personaloptioner. Däremot skulle det innebära en lättnad för de bolag som inte går med vinst men vars aktier är högt värderade och som därför enligt nuvarande regler skulle belastas med en hög kostnad för arbetsgivaravgifter. Dessa bolag bör i stor utsträckning vara just sådana tillväxtbolag som det finns goda näringspolitiska skäl att stödja. 4.6 Avdragsrätt SVCA anser att förmånen av personaloptioner och kostnader för denna, inklusive arbetsgivaravgifter, inte ska vara avdragsgill för bolaget. 5 Kvalificerade personaloptioner 5.1 Sammanfattning av utredningens förslag Enligt förslaget ska personaloptioner under vissa förutsättningar anses vara kvalificerade och varken förmånsbeskattas eller vara föremål för socialavgifter. Kostnader för utställande av kvalificerade personaloptioner är inte avdragsgilla. När andelarna avyttras ska marknadsvärdet vid förvärvet användas vid beräkning av det underlag som ligger till grund för att bestämma vilken del av kapitalinkomsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital och i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap. IL. För att reglerna om kvalificerade personaloptioner ska vara tillämpliga krävs att ett antal villkor avseende företaget, företagets verksamhet och den anställde är uppfyllda. Reglerna tar sikte på onoterade företag som har färre än 50 anställda, har högst 80 Mkr i omsättning och som är yngre än sju år. Företaget får bland annat inte bedriva bank- eller försäkringsverksamhet. För optionsprogrammet och innehavaren gäller att värdet på optionerna, när optionsavtalet ingås, inte tillsammans med värdet på övriga utestående kvalificerade personaloptioner får överstiga 100 miljoner kronor samt att värdet på en anställds innehav av kvalificerade personaloptioner inte får överstiga 5 miljoner kronor. När värdet beräknas ska man ta ledning av transaktioner som 8

genomförts inom 12 månader före optionsavtalet eller i brist av sådana, det egna kapitalet i företaget. 5.2 SVCA:s synpunkter och förslag till ändringar SVCA tillstyrker i princip utredarens förslag som innebär skattelättnader för företag som befinner sig i en tillväxtfas. SVCA anser dock att reglerna bör utvidgas och modifieras så de passar med det förslag om vanliga personaloptioner som framförts ovan. Enligt SVCA är det nödvändigt att reglernas tillämpningsområde utvidgas för att reglerna ska få den tillväxtfrämjande effekt som är avsikten med förslaget. Vid avstämningar med SVCA:s medlemmar, som utgörs av bland annat aktörer som investerar i tidiga faser: affärsänglar, affärsängelnätverk, venture capital-fonder och dessas rådgivningsbolag mfl, vilka har stor kunskap och erfarenhet om vad som krävs för att reglerna ska vara ändamålsenliga, har det klart framgått att reglerna i sin nuvarande utformning riskerar att inte kunna utnyttjas i någon nämnvärd utsträckning av de bolag som reglerna syftar till att stödja. Såvitt framgår av reglerna finns inget krav på det aktiepris som ska stipuleras i personaloptionen (ett s.k. strike price ). Det bör alltså vara möjligt enligt de föreslagna reglerna att ha ett oerhört lågt strike price, även om det enligt publicerade ställningstaganden från Skatteverket inte kan vara 0 kr, eftersom avtalet då inte kvalificerar som s.k. personaloption. Däremot finns såvitt framgår inget hinder mot att en kvalificerad option kan ge rätt att om 3 år för ett pris om 1 krona förvärva aktier som idag har ett värde om 5 miljoner kronor. Detta skulle alltså i stor utsträckning innebära att bolag helt utan tillväxt kan använda kvalificerade personaloptioner som substitut för lön till lägre beskattning. SVCA ser att det vore mer ändamålsenligt att reglerna mer tydligt syftar till att gynna bolag som har en stark tillväxt. SVCA ställer sig även frågande till om onoterade bolag civilrättsligt kommer att ha möjlighet att ställa ut personaloptioner till anställda i bolaget i fråga och förordar därför att reglerna ändras så att dels teckningsoptioner kan omfattas och dels att optionerna kan ges ut av ägaren till bolaget. 5.2.1 Utvidgat tillämpningsområde SVCA avstyrker införandet av villkoren avseende företag av mindre storlek enligt föreslagna 11a kap. 4. I Storbritannien tillämpas särskilda regler för personaloptioner som ges ut i små och medelstora företag. SVCA föreslår att de svenska reglerna bör likna de brittiska i detta avseende och omfatta både företag av mindre storlek och medelstora företag. Med detta ska avses företag med upp till 250 anställda och en omsättning på högst 400 miljoner kronor. SVCA avstyrker förslaget att företaget inte får ha bedrivit verksamhet i mer än 7 år enligt 11a kap. 4. SVCA invänder mot rationaliteten att ett bolag som har existerat under 10 år men sedan börjar växa kraftigt skulle vara i mindre behov av möjligheten att tillhandahålla sina nyckelpersoner ett konkurrenskraftigt optionsprogram. Exempelvis tillväxtbolag inom life science har en mycket lång utvecklingscykel. Det är svårt att se att denna begränsning skulle vara motiverad. Begränsningen kan även förväntas leda till att verksamhet som bedrivits i ett bolag som funnits i mer än 7 år och som ser behov av att kunna ge ut kvalificerade personaloptioner kommer att lägga ner stora resurser på att ombilda sin verksamhet för att kunna bedriva verksamheten i nybildat bolag. Om reglerna däremot ska tolkas på sådant sätt att sådan ombildning ses som ett kringgående och verksamheten så att säga följer individer riskerar reglerna att få till effekt att en entreprenör endast har en chans att lyckas för 9

att sedan bli märkt och inte kunna starta nya bolag som då skulle kunna ge ut kvalificerade personaloptioner. Det står klart för SVCA att begränsningen till 7 år inte kan anses försvarbar. SVCA anser även att det krävs ett förtydligande när det gäller kravet att inte 25 % eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt får kontrolleras av ett eller flera offentliga organ. SVCA anser inte att det är klarlagt vad som ska räknas som ett offentligt organ. Förslaget tycks inte reglera hur riskkapitalfonder eller samriskbolag som delvis finansieras med medel från exempelvis EU ska behandlas. SVCA anser därför att det av lagstiftningen klart ska framgå att även bolag som fått riskkapital från helt eller delvis statligt finansierade riskkapitalfonder eller samriskbolag ska kunna ge ut kvalificerade personaloptioner och att detta bör tydliggöras i lagstiftningen. SVCA anser allmänt att det bör vara svårt att på förhand avgöra vilka verksamheter som är innovativa och att det därför bör övervägas att endast undanta verksamheter baserat på vad som krävs för att få godkännande från EU-kommissionen enligt reglerna om statsstöd. Anses det ändå nödvändigt med begränsningar utöver vad som krävs enligt reglerna för statsstöd vill SVCA lyfta fram att det finns risk för att innovativ teknologisk verksamhet riskerar att inte kunna ge ut kvalificerade optioner om de tillhör vissa branscher (t.ex. bank- eller finansieringsrörelse, redovisningstjänster). Visserligen anges i utredningen att just när det gäller s.k. fintech ska sådan verksamhet inte ingå i bank-och finansieringsrörelse, men SVCA anser att det finns en risk i att högteknologiska bolag som ingår en koncern där bank- och finansieringsrörelse bedrivs kommer att hindras från att utnyttja reglerna om kvalificerade personaloptioner. Förslaget bör ses över i denna del för att säkerställa att bolag som bedriver verksamhet inom fintech och andra innovativa teknologiska verksamheter ska kunna ge ut kvalificerade personaloptioner. 5.2.2 Tidigare andelsinnehav SVCA avstyrker införandet av villkor att den som ska erhålla en kvalificerad personaloption inte får äga några andelar i bolaget som ger ut personaloptionen. Istället föreslår SVCA att anställda med aktieinnehav som ger väsentligt inflytande i det utgivande bolaget undantas från rätten att erhålla kvalificerade personaloptioner. I normalfallet bör aktieinnehav understigande 10 % inte anses väsentligt. 5.2.3 Inkomstslag SVCA föreslår att uppdelningen mellan inkomstslagen tjänst och kapital för kvalificerade personaloptioner sker på samma sätt som för vanliga personaloptioner. Detta för att systemet för beskattning av de olika typerna av personaloptioner ska bli så enhetligt som möjligt. För de kvalificerade personaloptionerna ska dock gälla att den del som inte är hänförlig till inkomstslaget tjänst blir skattefri. Vid tillämpningen av schablonregeln ska för kvalificerade personaloptioner följande formel gälla för att särskilt gynna uppstartsbolag där tiden mellan tilldelning och utnyttjande kan antas vara längre: - Vinsten * 730/(antalet dagar mellan tilldelning av option och försäljning av underliggande aktie). 10

5.2.4 Arbetsgivaravgifter SVCA tillstyrker att inkomst av kvalificerade personaloptioner inte ska utgöra underlag för arbetsgivaravgifter. 5.2.5 Avdragsrätt SVCA tillstyrker att förmånen av kvalificerade personaloptioner och kostnader för denna inte ska vara avdragsgill för bolaget. 6 Rapporteringsskyldigheter 6.1 Sammanfattning av utredningens förslag Kontrolluppgift ska lämnas om förvärv av värdepapper på grund av tjänst oavsett om det skett på förmånliga villkor enligt 10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229,) eller ej. I det senare fallet gäller kravet bara onoterade bolag. I kontrolluppgiften ska framgå vilka värdepapper det gäller samt det betalade priset. Överlåtaren av värdepappret ska vidare dokumentera de nödvändiga uppgifterna för bedömningen av om förvärvet skett på förmånliga villkor, och i så fall hur stor förmånen är, eller ej. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om värdepappret, hur värdet bestämts och med hjälp av vilka värderingsparametrar. Även avtalen för överlåtelsen ska bifogas. Skatteverket har getts utrymme att meddela föreskrifter på området. 6.2 SVCA:s synpunkter och förslag till ändringar SVCA föreslår att det införs ett tillägg till Skatteförfarandelagen 49 kap. 4 2 st. där det framgår att en oriktig uppgift inte föreligger om kontrolluppgift enligt den föreslagna 22 kap. 26 och 27 Skatteförfarandelagen lämnats och uppgifterna inte är osanna. Avsaknad av uppgifter ska däremot vara Skatteverkets ansvar att efterfråga och utredning av värderingsfrågor ska inte kunna utgöra osann uppgift. SVCA anser inte att ökade krav på uppgiftslämnande i sig är orimliga, men det bör kopplas till en utredningsskyldighet för Skatteverket där lämnande av uppräknade uppgifter innebär skydd mot skattetillägg och efterbeskattning. Skatteverkets rätt att besluta om skattetillägg vid lämnande av oriktig uppgift bortfaller i de fall den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. När det gäller efterbeskattning får sådan ske inom sex år från utgången av beskattningsåret vid bl.a. lämnande av oriktig uppgift. Något motsvarande undantag som det som gäller för skattetillägg finns inte vad gäller efterbeskattning. När ett bolag lämnar en sådan kontrolluppgift som avses ovan bör risken för både skattetillägg och efterbeskattning bortfalla för den skattskyldige. Eftersom det vid lämnandet av kontrolluppgift avseende förvärv av värdepapper, som angivet i förslaget, måste göras svåra bedömningar innehållande betydande gränsdragningsproblematik, bör det från den skattskyldiges sida vara tämligen problematiskt att avgöra om den lämnade kontrolluppgiften ger tillräcklig information för att undvika skattetillägg. Att även eliminera risken för efterbeskattning bör anses motiverat av 11

samma skäl som anges ovan angående svårigheterna vid bedömningen. Skatteverkets utredningsskyldighet bör alltså aktualiseras och efterbeskattning inte kunna ske så länge fakta i kontrolluppgiften är korrekt oavsett om värderingen stämmer med hur Skatteverket anser att värderingen borde ha skett. Det kan inte heller anses alltför betungande för Skatteverket att vidare utreda frågor där ytterligare information krävs för att kunna bedöma utgångspunkterna i den värdering som gjorts och kunna fatta ett korrekt beskattningsbeslut. Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA Isabella de Feudis, VD isabella.de.feudis@svca.se +46 8 678 30 90 12