1/17 BESLUT 2014-03-31 Dnr: 13/02646 SAKEN Kalla fakta Avslag till varje pris och TV4Nyheterna, TV4, 2013-11-10, program om LSS; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Programmet Kalla fakta Avslag till varje pris frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet eller mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Inslaget i TV4Nyheterna frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. SÄNDNINGARNA Kalla fakta Avslag till varje pris den 10 november 2013 Programmet handlade om att kommuner anlitade juridiska konsulttjänster med fokus på att utbilda handläggare att ge avslag till personer med funktionsnedsättning som ansökt om stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I programmets påannonsering sades följande. För 20 år sedan kom det en unik lag i Sverige. Den sade att alla människor ska ha rätt till ett värdigt liv oavsett vilket handikapp man har. Men någonting har förändrats. Kvällens Kalla fakta handlar om en ny marknad. En marknad där konsulter reser runt i landets kommuner och lär ut hur de ska säga nej till svårt funktionsnedsatta som behöver hjälp. I reportaget som följde medverkade CP-skadade Jack och hans mor som fått stöd enligt LSS. LSS-insatsen som kommunen betalade var en stödfamilj där Jack fick möjligheten att leva ett aktivt familjeliv som inte hans biologiska familj kunde ge honom. Reportern berättade att kommunen år 2011 ansåg att Jack hade goda levnadsvillkor ändå och stödfamiljen drogs in. Reportern sa sedan följande. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se
2/17 Vi får tips till redaktionen. Konsulter reser runt i landet och lär kommuner hur de ska ge avslag till personer med svåra funktionsnedsättningar. Uppgiftslämnarna vill vara anonyma. Ett citat från en intervju lästes sedan upp. Det enda som tas upp är hur kommunerna ska kunna säga nej. Hur man ska kunna frångå möjligheten att ge personlig assistans eller andra insatser. Det är ett oerhört förakt. Därefter sa reportern att ett av de företag som pekats ut var X [namngivet företag] som utbildar och vägleder handläggare i LSS. I en telefonintervju berättade en kommunanställd att de var nöjda med företagets tjänster. Reportern berättade att företaget drivs av juristen NN. Därefter medverkade Camilla som hade en grav utvecklingsstörning. Reportern berättade att hon varje år fick åka på ett sommarläger för funktionshindrade där hon kunde göra saker hon aldrig annars haft möjlighet till. Reportern sa vidare att kommunen inte längre ville betala för sommarlägret för att Camilla ansågs ha goda levnadsvillkor ändå, trots att hennes tillstånd inte förändrats. Arrangören av sommarlägren sa därefter att både kommuner och landsting tidigare varit mer generösa och öppna för dessa typer av verksamheter. Reportern sa sedan följande. Konsulten NN från X håller en utbildningsdag i Stockholm. Under ett påhittat namn har jag anmält mig till föreläsningen. Med mig har jag en dold kamera. På plats finns ett trettiotal handläggare och chefer från kommuner över hela landet. Tidigt i föreläsningen säger han att LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillämpas alldeles för generöst. Bildsekvenser från NN:s föreläsning visades parallellt med reporterns kommenterarer. I bildsekvenserna med den dolda kameran förekom NN och tre kursdeltagare som medverkade på utbildningen. (NN) Tittar man riktigt noggrant på förarbetena till LSS så ser man att den var inte tänkt att tillämpas så extensivt som den har gjorts. Man skulle varit betydligt mer restriktiva. (Reporter) Enligt lagen får ekonomin inte påverka kommunens beslut om en LSS-insats. Ändå nämns flera gånger hur dyr lagen är. (NN) Så undrar man hur mycket kostnader handlar det om? 38 och en halv miljard kronor. Så det är en förhållandevis liten grupp som äter upp mycket pengar. (Reporter) Han ger handläggarna råd om hur de ska argumentera för att kunna ge avslag. (Kursdeltagare) Vi hade en brukare som ville att det var tvunget att det skulle vara dubbelbemannat när han duschade. Av den anledningen att han ville ha så väldigt mycket tvål så han blev så hal. (NN) Det låter spännande. (Kursdeltagare) Han blir så hal så han blev tvungen att hålla i honom. Därav dubbelbemanning. Då sa jag det till utföraren att är det på ett professionellt sätt? Ja, men han måste ju få bestämma hur mycket tvål han ska ha. (NN) Och då måste han också indirekt få bestämma hur mycket personal han ska ha. Jag skulle säga till brukaren nu är det så att du tycker om mycket tvål och det blir väldigt halkigt och du både ramlar och personalen riskerar att slå sig. Men nu är det faktiskt så att när vi duschar dig så erbjuder vi dig en dusch med lite mindre tvål. Du får vara missnöjd med det men vi tänker inte hälla på mer schampo här.
3/17 Därefter medverkade en forskare som fick se bildsekvenserna från föreläsningen. Hon sa att NN drev frågorna i motsatt riktning och att bildsekvenserna var fullständigt förskräckliga. Sedan sa reportern följande. Kalla faktas undersökning visar att av de 100 största kommunerna i landet är det mer än hälften som anlitat X de senaste fem åren. Under samma period har X omsatt drygt 25 miljoner kronor. X är mest anlitat men långt ifrån ensamt. I vår kartläggning dyker det upp flera företag som erbjuder eller säljer utbildningar. Namn på ytterligare sex företag som anlitats av kommuner för utbildningar inom LSS visades i bild. Reportern berättade att NN anlitats av kommuner där Jack och Camilla bor. Bilder från föreläsningen visades igen. (NN) Men först måste man ju titta på den här aktiviteten. Semesterresor, som man nämner i propositionen. Om den överhuvudtaget är nödvändig för goda levnadsvillkor. (Reporter) På föreläsningen ber kommunens handläggare om råd i olika ärenden. Här handlar det om en funktionshindrad man som vill åka på en Ålandsresa. (Kursdeltagare) Jag kan tycka att det är ganska tufft att man säger så här att du har ju faktiskt tid här du fikar ju på stan. Och sen är du faktiskt med i bågskytteföreningen också och skjuter en gång i veckan, det räcker. Jag tycker det är ganska tufft. (NN) Man kan känna att det är lite ogint. Men låt mig då ta en ung vuxen person och så jämför du med befolkningen i allmänhet. Unga vuxna dom är arbetslösa och har svårt att få jobb. Har dom råd? Åker dom på semesterresa? (Reporter) Lagen är tydlig med att funktionshindrade ska ges stort inflytande och medbestämmande men så här låter det på föreläsningen. (NN) Skulle det vara så att brukaren då tycker att: Nej, men jag kräver att få diktera för personalen. Nej, men se det kan du inte göra. Vi tycker att om vi gör så här med de grejerna så blir det nog goda levnadsvillkor ändå, ser du. Det erbjuder vi. Nu sätter jag ner foten som assistanschef. Jag säger till dig: Take it or leave it. Det är den genomförandeplanen vi erbjuder om du vill ha oss som assistanssamordnare fortsatt. Och sedan är diskussionen färdig. Det sades sedan i reportaget att NN även är anlitad av kommuner för att driva enskilda ärenden mot funktionshindrade i domstol. Socialchefen i Nynäshamn intervjuades därefter som sa att NN har ett positivt rykte och hög kompetens. Därefter medverkade Emmy från Nynäshamn som har Downs syndrom och lider av andningsuppehåll som gör att hon kan dö om hon hamnar på rygg. Reportern berättade att Nynäshamns kommun anlitade NN för att driva frågan att Emmy inte ska ha övervakningsassistans. Det sades sedan i reportaget att man kommit överens om att träffa NN för en intervju men att NN sedan ställt in. TV4Nyheterna den 10 november 2013, klockan 19.00 Inslaget handlade om att privata konsulter tjänade miljoner kronor på att lära kommuner att dra in hjälpen för personer med funktionsnedsättning. I inslaget visades korta bildsekvenser från programmet Kalla fakta, bland annat från NN:s utbildning där tre deltagare filmades bakifrån.
4/17 ANMÄLNINGARNA Programmet har anmälts av fyra personer, bland annat NN, som sammanfattningsvis anser att det var partiskt, osakligt och utgjorde ett intrång i privatlivet. Anmälare NN NN anser att programmet innehöll flera faktafel och osanna påståenden om NN som enskild person som orsakat honom själv och hans familj stor skada, med olaga hot och hatfulla reaktioner som följd. NN är kritisk till programmet på följande punkter. 1. Det påstods att NN avstått från att bemöta programmet och lämna kommentarer. NN bemötte programmet via mejl. 2. I programmet påstods det att NN:s företag tjänat 25 miljoner kronor på att lära ut avslag enligt LSS. Det är företagets totala omsättning under många år. Det omfattar även vitt skilda rättsområden och arbetsuppgifter. Dessutom räknas direkta omkostnader som lokalhyra in. LSS är endast en del av verksamheten. 3. I programmet kopplades NN till flera ärenden gällande barn med funktionsnedsättningar för att ge intryck av att NN:s medverkan har bidragit till barnens nuvarande situation. NN känner över huvud taget inte till att han haft någon som helst beröring med dessa ärenden. NN är endast juridiskt ombud till ett av alla ärenden som togs upp i programmet. I det ärendet försökte socialchefen i den aktuella kommunen invända mot reporterns påståenden. 4. Det påstods att NN reser runt i landet och lär kommuner avslag i syfte att spara pengar. Det är förtal och ärekränkning. Exempel på dessa påståenden är när en klippning av några sekunder av en längre diskussion där deltagare tar upp frågan om vad utförare eller assistenter ska säga om en enskild, som inte har något beslut om dubbel bemanning eller ens rätt till det enligt lagen, men ändå vill ha det. Ett annat exempel är diskussionen hur man juridiskt ska se på längre utlandsvistelser och där det diskuterades och vägdes fram och tillbaka huruvida man enligt praxis har rätt till detta. Rättspraxis är tydlig, någon allmän rätt till utlandsresa finns inte enligt LSS. Det beror enligt förvaltningsdomstolarna på förhållandena i det enskilda fallet, om den enskilde har rest tidigare, hur aktivt personen lever i övrigt och domstolarna gör även en jämförelse med hur det är för befolkningen och allmänheten i samma ålder. 5. I samtliga fall klipptes och framställdes det enligt NN i stället som något helt annat än vad det i realiteten är. NN anför att hans kurser följer en utförlig kursdokumentation med angivna källor och rättsfall. NN:s
5/17 kurser lär ut gällande lagstiftning och domstolspraxis. Hur domar från Högsta förvaltningsdomstolen har påverkat tillämpningen hos Försäkringskassan och kommuner. Att anklagas för att trixa avslag och hjälpa kommunerna tjäna pengar anser NN var befängt och visade på programmets bristande saklighet och objektivitet. NN anser vidare att han har rätt till sin personliga åsikt att assistansen kostar mycket pengar och att det finns ett överutnyttjande. 6. NN är även kritisk till att inget annat företag eller andra jurister inom samma område har granskats i programmet och att inga kommunföreträdare förutom ett undantag fick komma till tals. 7. NN anser att TV4 har kränkt den upphovsrätt som NN har som föreläsare för den aktuella föreläsningen genom att på ett medvetet och missvisande sätt förvränga samt osant återge föreläsningens innehåll och budskap om en rättssäker personlig assistans. 8. NN anser vidare att det var journalistiskt oetiskt att utsätta NN som enskild person, utan någon offentlig ställning eller medievana, för denna kritik i nationell tv. Övriga anmälare Två anmälare anser att programmet inte gav förutsättningar för tittare att få en rättvis bild om kommuners stödinsatser för personer med mycket svår funktionsnedsättning. En anmälare anser att bakgrunden till assistansersättning borde förklarats i programmet för att inte ge en snedvriden bild. En annan anmälare anser att programmet var en kränkning mot LSS-handläggare som yrkeskår och ger en missvisande bild av deras befogenheter att avslå stödinsatser. De anser vidare att programmet bidrar till ett förakt mot handläggare som arbetar med LSS. En av anmälarna anför också att hon varit på en av NN:s föreläsningar, som inte innehöll raljerande eller nedsättande uttalanden om personer med funktionsnedsättning. En anmälare är kritisk till att hon blev filmad med dold kamera när hon som LSS-handläggare deltog vid en av NN:s utbildningsdagar. Hon känner sig kränkt och anser att hon som person kopplats till en negativ bild av LSS-handläggare som framställts i programmet. Hon kritiserar även förekomsten av henne i bild i TV4Nyheterna.
6/17 PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE TV4 anser att programmet överensstämmer med kravet på saklighet och bestämmelsen om respekt för privatlivet och anför i huvudsak följande. Saklighet 1. TV4 har i ett mejl den 22 oktober 2013 frågat NN om vilka belägg han har för sitt påstående om att lagen borde tillämpas mer restriktivt. Han har valt att inte svara. Under sin heldagsföreläsning lyfte NN fram en lång rad exempel på hur kommunerna ska argumentera när de säger nej till personlig assistans enligt LSS. 2. I sin anmälan skriver NN att I reportaget sägs osant att mitt företag tjänat 25 miljoner kronor på att lära ut avslag enligt LSS. Något sådant påstående gör TV4 inte i reportaget. TV4 har inte uppgett hur mycket X tjänat utan endast återgett siffran för bolagets totala omsättning. Denna var enligt Bolagsverket åren 2008-2012 cirka 25 miljoner kronor. 3. Ett par funktionshindrades familjer som fått avslag intervjuades. Det påpekades även att de kommuner, där familjerna bor, anlitat den konsult som är i fokus för granskning. Det är inte osakligt att diskutera om kommunens agerande ändrats efter det att konsulten hållit utbildning i kommunen. Ingen överdrift gällande orsakssamband gjordes. Företaget X har två ben i sin verksamhet som avser LSS, dels allmän utbildning av LSS-handläggare, dels juridisk konsultation i enskilda LSS-ärenden, oftast i samband med att kommunen vill driva ärendet vidare i kammarrätten. TV4 har i reportaget berättat om tre svårt funktionshindrade personer Jack, Camilla och Emmy. Jack och Camilla bor i kommuner som anlitat företaget och NN för utbildning av sina LSS-handläggare. Jack och Camilla har fått sina LSSinsatser indragna efter det att NN hållit sin LSS-utbildning i kommunen. Emmy är exempel på ett fall där NN anlitats som juridiskt ombud/konsult i ett enskilt LSS-ärende som drevs i domstol. I detta fall anlitades han av Nynäshamns kommun som inte vill ge personlig assistans till Emmy. 4. NN skriver i sin anmälan I reportaget påstås osant att jag reser runt i landet och lär kommunen avslag i syfte att de ska spara pengar. Något sådant påstående görs inte reportaget. TV4 har däremot fört fram att NN anlitats för utbildning av många kommuner i landet, att han lär kommunerna hur de ska argumentera för att kunna ge avslag på LSS-insatser, att han anser att LSS-lagen borde tillämpas mer restriktivt, att han på sin utbildning lyfter fram hur mycket LSS kostar, samt att han anser att funktionshindrade är en grupp som äter upp mycket pengar.
7/17 I sekvensen med citat från anonyma anmälare framgår det tydligt att de värdeomdömen som gjordes är återberättande av de tips som kommit in till redaktionen. Det framgår även tydligt när uttalanden görs av intervjuade, samt att de reagerar på uppgifter som redaktionen presenterar för dem. Den föreläsning reportern besökte fokuserade i huvudsak på att hitta argument för att ge avslag. Enligt förarbetet till LSS får kommunerna inte ta kostnadshänsyn när de ska fatta beslut om insats till en enskild. Har handläggaren kommit fram till att personen har behov av en viss LSS-insats kan kommunen inte hänvisa till bristande resurser eller att kommunen måste hushålla med sina pengar. Den föreläsning som Kalla faktas reporter deltog på den 21 augusti 2013 hade rubriken Rättssäker och kostnadseffektiv personlig assistans samt nya regler om åtgärder mot fusk och felaktiga utbetalningar. Under föreläsningen talade NN upprepade gånger om hur mycket LSS och den personliga assistansen kostar. Till exempel beskrev han de funktionshindrade på ett sätt som kan uppfattas som att de är en ekonomisk börda för samhället: Det är en förhållandevis liten grupp som äter upp mycket pengar. I ett mejl den 21 oktober 2013 fick NN möjlighet att svara på varför han upprepade gånger pratade om hur dyr LSS är. TV4 ville också att han skulle förklara sitt uttalande om de funktionshindrade som en grupp som äter upp mycket pengar. Han har dock valt att inte kommentera frågan. 5. De exempel från hans föreläsning som visades i programmet är inte lösryckta eller tagna ur sitt sammanhang. I stället har de valts ut efter en metodisk och noggrann journalistisk arbetsprocess. Efter att reportern deltagit på föreläsningen gjordes en utskrift av vad som sades under inspelningen med den dolda kameran. Med hjälp av jurister och oberoende forskare fick TV4 sedan hjälp att analysera vad NN sa på sin utbildning. TV4 har inte påstått att NN bryter mot lagen, lär ut något som står i strid med lagen eller att han gått emot Högsta förvaltningsdomstolens praxis. I reportaget har TV4 valt att spela upp några av de många exempel där NN lär kommunerna hur de ska argumentera för att kunna ge avslag på personlig assistans. TV4 har redogjort för att NN anser att LSS kostar mycket pengar, att han anser att LSS-lagen borde tillämpas mer restriktivt, och vidare hur han gav handläggarna råd om hur de ska argumentera för att kunna ge avslag eller begränsa omfattningen av en LSS-insats. LSS är en rättighetslag som inte i detalj reglerar vad en person ska ha rätt till. I stället ska handläggaren bedöma varje fall för sig utifrån lagens intention, det vill säga att den funktionshindrade ska få möjlighet att leva som andra. Vid tillämpning av LSS-lagen finns därför ett mått av egen tolkning och bedömning.
8/17 Det NN lär ut är en restriktiv tolkning av LSS- lagen en snål rättstillämpning för att använda funktionshinderforskarens beskrivning efter att hon tagit del av hans föreläsning. NN anser att LSS-lagen kommit att tillämpas alldeles för generöst. Han redogör för sin inställning redan i inledningen av sin heldagsföreläsning: Tittar man riktigt noggrant i förarbetena till LSS så ser man att den inte var tänkt att tillämpas så extensivt som man har gjort. Man skulle varit betydligt mer restriktiv. Enligt funktionshinderforskaren finns det inget stöd i lagens förarbeten för ett sådant uttalande. Tvärtom, LSS var och är tänkt att vara en stark rättighetslag som ska ge den enskilde möjlighet att leva ett liv som andra. LSS-lagen och dess förarbeten anger att den enskilde brukaren av personlig assistans ska ges ett stort inflytande över hur och av vem insatsen ska utföras. Exemplet ovan som NN refererar till i sin anmälan (dubbelbemanning och tvålen) illustrerade hur NN ger råd om hur kommunerna ska argumentera för att kunna säga nej till brukarens önskemål om hur insatsen ska utföras. I exemplet med utlandsvistelsen som NN lyfter fram i sin anmälan gav han råd om hur man kan avslå en ansökan från en ung man med funktionshinder som vill åka på en Ålandsresa. NN gav rådet att de ska säga nej genom att jämföra med arbetslösa ungdomar. NN hämtade inte stöd i rättspraxis för den uppfattningen. TV4 har i ett mejl den 21 oktober 2013 bett NN om en kommentar till varför han vill att kommunerna ska jämföra med just ungdomar som saknar arbete. NN har avböjt att svara på frågan. 6. I inledningen av reportaget sades även av en kommunal LSS-chef att de anlitat NN och att de tycker att han gav en bra utbildning. Socialchefen i Nynäshamn fick säga att han är anlitad av väldigt många kommuner därför att han har ett sådant positivt rykte kring sig, att han har hög kompetens. TV4 har valt att fokusera på företaget eftersom de enligt vår kartläggning är det företag som anlitats av flest kommuner för LSS-utbildning/konsultation. 7. I programmet har TV4 valt att visa delar av föreläsningen som filmats med dold kamera. Det har inte skett någon kränkning av upphovsrätten. Respekt för privatlivet Enligt tidigare praxis är omfattning och art av det som kritiseras i tv-program av betydelse för bedömning av allmänintresset. Likaså har allmänintresset vägts mot den roll identifierbara personer har och om andra drabbas eller riskerar att drabbas. Exempelvis kan nämnas att i beslutet SB 824/08 friades programmet med hänvisning till den ställning i sin yrkesroll den identifierbara personen hade.
9/17 Även inslag rörande lokala frågor friades i beslut SB 285/08 och SB 498/08 med hänvisning till allmänintresset i personernas nuvarande och eventuella framtida ställning. I beslut gällande serien Fuskbyggarna friades programmen vad gäller frågan om intrång i privatlivet. TV4 har inte granskat NN i hans egenskap som privatperson utan som grundare och vd för företaget; ett bolag med tre anställda och en årlig omsättning på cirka fem miljoner kronor. Enligt TV4:s kartläggning har företaget anlitats av flest kommuner när det gäller LSS utbildning/konsultation. Som juridisk konsult och utbildare av kommunala LSS-handläggare över stora delar av landet är NN en betydande informell makthavare då han i praktiken påverkar hur tjänstemännen agerar i sin myndighetsutövning, det vill säga hur de bedömer enskilda LSSärenden. Att granska vad han lär ut är relevant eftersom det i slutändan påverkar funktionshindrade som ansöker om en LSS-insats i sin kommun. De funktionshindrade är en utsatt grupp som oftast är helt beroende av samhällets hjälp. NN har samma grad av ansvar och tyngd i sitt yrkesutövande som varit gällande för personer i tidigare friade program. Det aktuella programmet är undersökande journalistik. Inom detta ingår att undersöka maktförhållanden. Kritiken handlar om verksamhet bekostad med offentliga medel som drabbat svårt handikappade människor och deras familjer. Allmänintresset är av vikt i denna typ av journalistik. Aktuell konsult granskas i sin yrkesverksamhet, inte som privatperson. Reportern presenterar sig tydligt i de telefonsamtal han för med konsulten. TV4 anser inte att juristen med sin utbildningsbakgrund och i sin yrkesroll är den typ av person som inte förstår vad det innebär när en journalist ringer upp och ställer frågor. Att besöka föreläsningen i egenskap av tv-journalist med öppen kamera var uteslutet eftersom det sannolikt skulle påverka vad konsulten sade på sin utbildning. Kalla faktas reporter anmälde sig därför under ett påhittat namn, och under förespegling att han själv var socionomkonsult som ville fördjupa sina kunskaper om LSS och personlig assistans. För att dokumentera vad som sades på föreläsningen var reportern försedd med dold kamera. Efter inspelningen ägnades mycket tid, cirka två hela arbetsveckor, åt att skriva ut heldagsföreläsningen. Utskriften som var på ca 90 A4-sidor var sedan en förutsättning för att kunna analysera vad NN sagt på föreläsningen och i detalj kunna granska vad han lär ut. Innan reportaget sändes har TV4 i upprepade mejl och telefonsamtal försökt få NN att ställa upp på en intervju. Detta för att han skulle få möjlighet att i sak bemöta det som vi tar upp i reportaget. NN har dock valt att inte ställa upp. I ett mejl den 22 oktober 2013 skriver NN att han avböjer alla kontaktförsök från Kalla fakta. I samma mejl skriver han: Det är enligt min mening inte meningsfullt att bemöta lösryckta personliga anfall. NN har alltså valt att inte i
10/17 sak bemöta den kritik som framkommer i programmet, trots upprepade förfrågningar från Kalla faktas redaktion. Någon avsikt att medvetet skada NN eller hans familj finns inte. Syftet med reportaget har varit att belysa en viktig samhällsfråga som berör många av landets svårt funktionshindrade personer, inte att utsätta någon för fara. Det är dock viktigt att personer som via sitt yrkesutövande påverkar kommuners agerande kan granskas öppet. Yttrande till övriga anmälare TV4 anser inte att deltagarna på föreläsningen behövde anonymiseras då det sammanhang de ingår i inte är av intrångskaraktär. De som deltog har inte begått några brott, och det skulle se konstigt ut om vi maskerade deras ansikten, vilket i sig torde motverka syftet att inte framställa dessa tjänstemän som klandervärda. Varken det faktum att det uppstod skratt i lokalen vid föreläsarens exemplifieringar, eller att frågor ställdes, eller närvaro i lokalen, var av den art att deltagarna ifrågasattes. TV4 kan inte se att deltagarna pekades ut även om deras närmaste kan känna igen dem ur den kameravinkel som användes. Den enskilde har möjlighet att överklaga ett beslut från kommunen som gått dem emot. Men i det här reportaget har vårt fokus varit kommunens agerande och den utbildning och konsultation de köper in från privata konsultbolag. Det stämmer att det finns enskilda funktionshindrade som får hjälp av assistansbolagen och deras jurister för att hävda sina rättigheter gentemot kommunen. Det är dock vanligt att den funktionshindrade och dennes familj får föra sin kamp mot kommunen ensamma, utan biträde av jurist eller annan expert på funktionshindrades rättigheter. I reportaget ifrågasätts inte LSS-handläggarnas behov av vidareutbildning. Tvärtom måste det vara en förutsättning för att tjänstemännen ska kunna utföra ett professionellt jobb. Det som kritiseras i reportaget är utbildarens raljerande ton mot de funktionshindrade samt tonvikten på att lära kommunen att kunna säga nej till en LSS-insats. KOMMENTARER FRÅN ANMÄLARE NN NN har getts möjlighet att kommentera TV4:s yttrande och anför i huvudsak följande. Personlig uppfattning Det är inte NN:s personliga åsikt om kostnaderna för assistansen, utan NN redovisade bara tillståndet och utvecklingen på området jämfört med tidigare år med angivande av officiella källor i kursdokumentationen (såsom Socialstyrelsens lägesrapporter, Statistiska centralbyrån, Inspektionen för socialförsäkringen och regeringens propositioner). NN har inte åsikten att
11/17 assistansen kostar för mycket. Den kostar vad den kostar enligt officiella källor. Däremot konstaterar regering och riksdag samt Inspektionen för socialförsäkringen med flera att det förekommer fusk och felaktiga utbetalningar samt att det även finns ett överutnyttjande. De av riksdagen antagna nya lagreglerna för att motverka detta var givetvis en del av den utbildning som reportern från TV4 bevistade. Ett syfte med utbildningen var att ge handläggarna kunskap om bakgrunden till reglerna och hur de ska tillämpas. NN har inte heller någon åsikt i hur området för assistans ska tillämpas. NN redovisade endast Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden som anvisar en mer restriktiv tillämpning. Juridisk sakkunnig om LSS Enligt tillgängliga uppgifter är TV4:s åberopade forskningsexpert med dr. i socialmedicin och statskunskap och numera forskande pensionär anknuten till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Hon är även aktiv företrädare för Föreningen för utvecklingsstörning (FUB) i Uppsala som är en intresseorganisation som arbetar för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Hon sades i programmet vara forskare, men att hon inte är jurist och samtidigt företrädare för en intresseorganisation utelämnades helt i programmet. NN ifrågasätter varken forskarens kunskap i socialmedicin eller statskunskap, däremot hennes juridiska sakkunskap att bedöma den närmare rättsliga tillämpningen av de komplicerade reglerna om assistans som berördes under den heldags juridisk fördjupningsutbildning som filmades dolt. Då hon är företrädare för en intresseorganisation hade likväl icke jurister från SKL eller fackförbunden på vårdområdet alternativt icke jurister från vårdföretagarna och assistansbolagen kunnat användas till uttolkare av lagen och dess närmare tillämpning. Kursinnehåll NN vill sammanfattningsvis fästa uppmärksamheten på att programmets centrala påstående att NN skulle hjälpa kommunerna att till varje pris ge avslag helt saknar grund. Den utbildning som programmet hänvisade till som bevis för sitt påstående innehöll inga som helst moment som skulle syfta till att särskilt lära kommuner att ge avslag. Föreläsningen innehöll för temat gällande objektiv och saklig juridisk information med angivande av officiella källor. Målgruppen för föreläsningen var i första hand erfarna kommunala tjänstemän med fördjupade juridiska förkunskaper. TV4 skrev visserligen i sitt yttrande att de inte påstått att NN bryter mot lagen eller har påstått att han gått emot Högsta förvaltningsdomstolens praxis. Samtidigt gjordes i programmet genom TV4:s expert gällande att NN tolkar lagen fel. TV4 valde dessutom att på intet sätt redovisa, utan utelämna och förtiga NN:s skriftliga bemötande till TV4.
12/17 TV4 försöker rättfärdiga att programmet kopplar ihop NN:s namn med ett antal enskilda ärenden med att beslut i ärendena fattades efter att NN skulle ha varit i kommunen. Att påstå att det skulle finnas ett samband mellan NN:s besök i kommunen och besluten i ärendena är absurt. Det handlar om två enskilda ärenden som NN inte har någon som helst kännedom om eller har varit engagerad i som jurist. Programmet redovisade inga som helst fakta till stöd för sitt påstående annat än att NN skulle ha varit i kommunen vid någon tidpunkt. I endast ett av de ärenden som togs upp i programmet var NN anlitad som jurist med ombudsfullmakt från kommunen. NN:s uppgift som juridiskt ombud var att föra kommunens talan i domstol. Programmet påstår att kommunerna ger avslag till varje pris och att NN främjar detta. Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport för år 2013 att samma antal får personlig assistans jämför med tidigare år. I lägesrapporten för år 2014 konstateras att kommunerna fortsätter att satsa allt mer resurser på både personlig assistans och andra insatser enligt LSS. Antalet personer som har personlig assistans har enligt styrelsens egna bearbetningar av registret över insatser enligt LSS ökat från 2 880 året innan till 3 880 personer. Det finns inga belägg för programmets tes att kommunerna ger avslag till varje pris. Tesen motsägs direkt av statistiken och har ingen som helst saklig grund i tidigare eller nuvarande tillsyn från Socialstyrelsen och Inspektionen från vård och omsorg. TILLÄGGSYTTRANDE FRÅN TV4 TV4 har med anledningen av NN:s kommentarer framfört i huvudsak följande. Det filmade materialet är inte redigerat så att informationen är satt ur sitt sammanhang. Ingen överdrift gällande orsakssamband görs. NN tycks anse att programmet borde ha skildrat frågeställningen ur en juridisk vinkel. Redaktionen har valt att skildra sakfrågan i korsningen där juridik, retorik, kommunens praktik, och stödmottagarnas vardag möts. Det är en annan vinkel, en som är mer angelägen både ur allmänintresse och avseende det publicistiska uppdraget. En renodlad juridisk vinkel skulle tappa viktiga aspekter av detta samspel. Personlig uppfattning NN skriver i sitt yttrande att han inte framför en egen personlig åsikt om kostnaderna för assistansen och att han inte heller har åsikten att assistansen kostar för mycket pengar, utan bara redovisar fakta från till exempel Socialstyrelsens lägesrapporter. Flera uttalanden under föreläsningen ger stöd för TV4 i reportaget sa att NN under föreläsningen flera gånger nämner hur dyr lagen var. Till exempel jämför han LSS med annan verksamhet och säger under föreläsningen: 32 miljarder för bara insatsen personlig assistans, att jämföra med 95 miljarder för hela äldreomsorgen. Att göra den jämförelsen och med de ordvalen kan knappast ha