Bra produktionsmetoder vid automatisk mjölkning

Bra produktionsmetoder vid automatisk mjölkning Hygienföreskrifter Finlands mejeriförening Helsingfors 2 september 2002

2 INNEHÅLL Inledning 4 Definitioner 5 1. Utrustning som används vid mjölkning och mjölkbehandling 7 1.1 Allmänt 7 1.2 Automatisk mjölkningsmaskin 8 1.2.1 Identifierings- och styrsystem för kor 8 1.2.2 Spentvätt 8 1.2.3 Påsättning och avtagning av spenkoppar 9 1.2.4 Kontrollstrålar 9 1.2.5 Identifiering av mjölk som skall avskiljas och avskiljning 9 1.3 Mjölkkylning 10 1.4 Diskning, desinficering och sköljning av utrustningen 10 1.5 Tryckluftssystemen 11 1.6 Vattensystemen 11 1.7 Elsystemen 12 1.8 Alarmsystemet 12 2 Placering och installering av utrustningen 13 3 Att ta i bruk den automatiska mjölkningsanläggningen 14 3.1 Samarbete 14 3.2 Bruksanvisning 16 3.3 Användarskolning 17 3.4 Anslutning till juverhälsovårdsprogrammet 18

3 3.5 Kontroll av mjölkkvaliteten innan AMS tas i bruk 18 4 Att använda AMS 19 4.1 Kontroll vid ibruktagandet 19 4.2 Kontroll av mjölkkvaliteten 19 4.3 Regelbundna åtgärder 20 4.3.1 Åtgärder vid funktionsstörningar 21 4.3.2 God juverhälsa i AMS-ladugårdar 21 4.4 Service och testning 21 4.5 Driftsdagbok 22 BILAGA 1 Regelbundna åtgärder vid användningen av AMS 23 BILAGA 2 De viktigaste bestämmelserna i fråga om automatisk mjölkning 25

4 Inledning I denna guide Bra produktionsmetoder vid automatisk mjölkning presenteras hygienföreskrifter, som skall säkerställa god kvalitet på mjölk som mjölkas med automatiskt mjölkningssystem. Målet med föreskrifterna är att redan i primärproduktionen säkerställa att livsmedlen är trygga och dugliga för vidareförädling. Om lokalerna och utrustningen är väl planerade och placerade, och om de dagliga rutinerna sköts och kontrolleras noggrant, skapas förutsättningar för att målet nås. Utgångspunkten bör vara, att man med det automatiska mjölkningssystemet skall kunna producera mjölk av minst lika god kvalitet som med konventionella metoder och lika väl kunna undvika negativa följder för djurens välmående och hälsa. Men det automatiska mjölkningssystemet bör övervakas noggrannare än andra mjölkningssystem. Det automatiska mjölkningssystemet kräver speciellt kunnande och vakenhet av producenten, eftersom systemet ersätter flera av människan arbetsmoment och beslut. Det viktigaste kravet är att före den egentliga mjölkningen kontrollera, om det finns symtom på juverinflammation eller andra förändringar i mjölken. Lika viktigt är kravet att juvret och spenarna är rena inför mjölkningen. För att ovanstående hörnstenar för livsmedelshygien skall kunna upprätthållas, är det nödvändigt att ta med några preciseringar som gäller automatisk mjölkning i lagstiftningen. Dessa finns nedskrivna i hygienförordningen och i jord- och skogsbruksministeriets förordning Hygienkrav på mjölkproduktionsenheter. I den senare hänvisas till detta regelverk för hygien och efterlevnad rekommenderas. Detta regelverk för hygien innehåller i huvudsak rekommendationer. Bindande krav i lagstiftningen om hygien finns också med och de är i fortsättningen skrivna med fet stil. Dessa hygienföreskrifter är riktade till producenter, rådgivare, produktionsanläggningar som tar emot mjölk, leverantörer av utrustning och livsmedelsövervakningsmyndigheter. Utarbetare av regelverket Detta regelverk har kommit till i en arbetsgrupp som bestod av Osmo Myllykangas, Förbundet för mjölkhygien rf, Seppo Heiskanen och Marleena Tanhuanpää, Livsmedelsindustriförbundet rf/finlands mejeriförening, Joanna

5 Kurki, Jord- och skogsbruksministeriet, Kyösti Siponen, Livsmedelsverket, Esa Manninen, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Hanna Laitinen och Ari Mäkelä, Valio Oy, Kristian Westerholm och Bodil Lindqvist, Ingman Foods Oy Ab, Antti Heino och Mari Hovinen, Helsingfors universitet och mjölkproducenten Marjo Jaakkola som använder automatiskt mjölkningssystem. För ändringar i regelverket ansvarar Förbundet för mjölkhygien rf i samarbete med representanter för medlemmarna i arbetsgruppen. De viktigaste författningarna gällande ämnet Som bakgrundsmaterial för regelverket har man använt det utkast som sammanställts av EU:s samarbetsgrupp kring automatiska mjölkningssystem från år 2001 (GMP Code for milking with automatic milking systems). I bilaga 2 finns en förteckning över de viktigaste rättsakterna som gäller temat. Definitioner Användare av systemet Person som ansvarar för användningen av systemet. Automatiskt mjölkningssystem (AMS) Det automatiska mjölkningssystemet (Automatic Milking System) är ett produktionssystem, med vilket kor mjölkas automatiskt utan att människor är omedelbart närvarande. Med termen AMS avses hela mjölkningssystemet och dess delar, innehållande anläggning (utrustning och program), som behövs vid mjölkning av kor, vid identifierings- och styrsystem för djur, vid rengöring och desinficering av utrustningen, vid mjölkkylning och lagring samt vid utfodring, beteshållning och administration av gården/besättningen. Till AMS hör också ladugårdstyp och planlösning. Automatisk mjölkningsmaskin (AMM) Automatisk mjölkningsmaskin (Automatic Milking Machine) är en anläggning, som behövs för mjölkning av kor med automatiskt mjölkningssystem. AMM består av ett mjölkningsbås (eller box), där det eventuellt finns en kraftfoderautomat, ett identifieringssystem för djur, anläggningar och dataprogram för igenkänning av spenar, ett spentvättssystem, ett system för kontrollstrålar, ett egentligt mjölkningssystem (spenkoppar, mjölkmätare, vakuumpump, pulseringssystem, mjölkpump, rör) och ett identifierings- och avskiljningssystem för mjölk som skall avskiljas.

6 Mjölkrum Ett avgränsat rum där mjölkkyltanken är placerad. Övervakningsområde (verksamhetsområde) Det rena och torra område utanför AMM:s mjölkningsbås från vilket man vid behov kan övervaka och använda den automatiska mjölkningsenheten. Kontrollstrålar Den första mjölken som fås från var och en av spenarna och som avskiljs från den mjölk som skall användas i livsmedelstillverkningen. Mjölk som skall avskiljas Mjölk, som genast efter mjölkningen avskiljs från den mjölk som skall användas i livsmedelstillverkningen. Mjölk som skall avskiljas kan vara mjölkad ur en eller flera juverfjärdedelar och dess färg eller konsistens eller fysikaliskkemiska egenskaper avviker från det som är normalt. Som exempel kan nämnas mastitmjölk. Mjölk som innehåller rester av mikrobläkemedel eller andra främmande ämnen skall också avskiljas. Råmjölk får användas som livsmedel, men eftersom den inte kan föras till mejeriet blandad med annan mjölk, klassificeras den här som mjölk som skall avskiljas. Ett system för identifiering av mjölk som skall avskiljas Ett system i AMM som reagerar på förändringar i mjölkens kvalitet. Identifieringssystemet hjälper användaren att hålla uppsikt över hur djuren mår. Systemets funktion baserar sig på identifiering av fysikaliska och eventuellt kemiska egenskaper hos mjölken. Övervakningslistor De uppgifter som AMM samlat in om t.ex. mjölkningsfrekvensen, mjölkmängder, mjölkkvalitet, utfodring, spentvätt och hur mjölkningen lyckats. Övervakningslistan upplyser också om avvikelser som lett till meddelande eller alarm. Alarmsystem System för informationsöverföring som finns i mjölkningssystemet och som genast ger alarm till anläggningens användare, om störningar i funktionen uppkommer. Det kan handla om störningar i eldistributionen, mjölkkylningen, diskning av anläggningen (brist på diskmedel eller vatten), spentvätt, i påsättning av spenkopparna och användning av mjölkningsbåset (kon går inte ut ur mjölkningsbåset eller mjölkningsbåset står tomt länge).

7 Driftsdagbok Anteckningar i elektronisk eller manuell form om händelser som kan inverka på mjölkens kvalitet eller djurens hälsa. Diskning av anläggningen Bruket av diskmedel och eventuellt desinfektionsmedel tillsammans med hett och snabbt cirkulerande vatten för att avlägsna mjölkrester från de ytor i anläggningen som varit i beröring med mjölk. Sköljning av anläggningen Kallt eller varmt vatten cirkulerar genom de delar av anläggningen som varit i kontakt med mjölk för att avlägsna rester av mjölk eller diskvatten. Till sköljningarna hör de sköljningar som görs i samband med diskningen och de korta eller långa mellansköljningar som görs mellan diskningarna. 1 Utrustning som används vid mjölkning och mjölkbehandling 1.1 Allmänt Alla delar och all utrustning planeras och installeras enligt hygieniska principer. Mjölkrören får därför inte ha krökar eller andra ställen (rör som slutar, ventiler som rengörs från bara en sida) som är svåra att diska. Utrustningen skall bilda en sammanhängande helhet. Om denna helhet består av delar tillverkade av olika fabrikörer (t.ex. mjölkkyltanken och mjölkningsmaskinen), skall detta beaktas redan i planeringsskedet och hos fabrikörerna skall man kontrollera att delarna passar ihop. Det skall finnas uppgifter från tillverkarna om hur delarna passar ihop och att delarna utgör en fungerande helhet.

8 Bild 1: Mjölkens väg i den automatiska mjölkningsanläggningen 1.2 Automatisk mjölkningsmaskin 1.2.1 Identifierings- och styrsystem för kor Den automatiska mjölkningsmaskinen har ett välfungerande identifieringssystem för kor som styr mjölkning och utfodring av kor. 1.2.2 Spentvätt Anläggningen har ett system för spentvätt, som tar bort synlig smuts från spenarna så att smuts inte kontaminerar mjölk via spenkopparna som sparar uppföljningsuppgifter om utebliven rengöring av spenarna som övervakar temperaturen på det vatten som eventuellt behövs för spentvätt. Om vattnets temperatur överstiger 40 C, avbryter enheten mjölkningen och ger alarm. Produkter för spendoppning, spensalva och medel som används för rengöring av spenar skall vara godkända av Livsmedelsverket.

9 1.2.3 Påsättning och avtagning av spenkoppar Den automatiska mjölkningsenheten har ett pålitligt system för påsättning och avtagning av spenkoppar. Systemet fungerar så väl att det kan användas dygnet runt, utan att någon övervakare behöver vara närvarande. Spenkopparna tas av fjärdedelsvis t.ex. på basen av mjölkströmmen. Produkter för spendoppning, spensalva och medel som används för rengöring av spenar skall vara godkända av Livsmedelsverket 1.2.4 Kontrollstrålar Kontrollstrålar avskiljs och rinner till en egen behållare eller ut i kloaken. Att systemet verkligen tar kontrollstrålar säkerställs genom mätning av mängden kontrollstrålar, och uppgifter om detta sparas också. 1.2.5 Identifiering av mjölk som skall avskiljas och avskiljning av mjölk Den automatiska mjölkningsutrustningen skall ha ett system som a) självständigt varseblir och styr mjölk som uppvisar förändringar skilt från sådan mjölk som är avsedd att användas som livsmedel b) på förhand tar emot inmatade uppgifter om djur (t.ex. djur som får medicinsk behandling och djur som nyss har kalvat), vilkas mjölk styrs skilt c) lagrar uppföljningsuppgifter om de olika djurens mjölk som har styrts skilt Anläggningens användare har ansvar för att mjölk avskiljs och användaren har också frihet att välja om mjölk från var och en av korna skall avskiljas. Mjölk som avskilts leds ner i kloaken eller till en egen behållare. För att minska miljöbelastningen är det skäl att undvika att obehandlad mjölk leds ner i kloaken och vidare ut i naturen.

10 1.3 Mjölkkylning Mjölkkylningsanläggningen skall vara tillräckligt effektiv och fungera så att mjölken håller en jämn temperatur. Systemet skall kyla mjölken hela dygnet med undantag för de tider då kylningsutrustningen diskas. Kylningseffekten skall vara sådan, att mjölken kyls ned till en temperatur lägre än +4 C inom en timme från det att mjölken blivit mjölkad, och att systemet håller mjölken vid en temperatur som ligger mellan 0 och +4 C. Ett mjölkkylningssystem som fungerar håller också små mängder mjölk kall oberoende av mjölkkyltankens storlek och mjölkströmningshastigheten. Mjölken får dock inte frysa. Vid omblandning av mjölken skall man undvika onödig bearbetning av denna, men omblandningen bör å andra sidan vara sådan, att det går att få ett representativt mjölkprov ur mjölkkyltanken då mjölken hämtas. Mjölkkylningen och lagringen på gården skall vara sådan att det går att hämta mjölk till mejeriet utan dröjsmål när som helst på dygnet. Då mjölkkyltanken töms får det inte rinna varm mjölk till mjölkkyltanken. 1.4 Diskning, desinficering och sköljning av utrustningen Anläggningen har ett system för sköljning av spenkopparna. Systemet sköljer spenkopparna efter varje ko med kallt eller svalt vatten utan kemikalier. Till den automatiska mjölkningsmaskinen och mjölkkylnings- och lagringsanläggningen hör ett system, som diskar och desinficerar dessa vid behov. Den automatiska mjölkningsutrustningen skall ha ett system som lagrar uppföljningsuppgifter om tekniskt misslyckande av rengöringen av mjölkningsutrustning och utrustning för nedkylning och uppbevaring av mjölk, t.ex. utebliven rengöring, avsaknad av rengöringsmedel, fel temperatur på vattnet. Diskningen styrs automatiskt och består av försköljning för borttagande av mjölkrester, egentlig diskning och slutsköljning för borttagande av diskmedelsrester. Vid diskningen används basiskt eller surt diskmedel och intervallen mellan diskningarna får vara högst 10 timmar. Vid automatisk mjölkning skall mjölkningsutrustning som kommer i beröring med mjölken rengöras minst tre gånger om dygnet och vid behov desinficeras.

11 De delar av mjölkningsutrustningen som kommer i beröring med mjölken skall rengöras efter mjölkning av ett sådant djur, vars mjölk styrs skilt från den mjölk som är avsedd att användas som livsmedel, samt efter mjölkning av kolostrum. Rengöringen skall utföras så att den mjölk som styrs skilt inte blandas med den mjölk som är avsedd att användas som livsmedel och att kolostrum inte blandas med annan mjölk som är avsedd att användas som livsmedel. Mellan diskningarna skall alla sådana ytor sköljas som varit i beröring med mjölk, då det har gått 45 minuter sedan föregående mjölkning. Mellansköljningarna eller diskningarna skall ha sådan temperatur och varaktighet, att man med dem kan förhindra att mjölk som skall avskiljas, t.ex. att mjölk som innehåller rester från mikrobläkemedel, inte blandas med mjölk som skall bli livsmedel. Efter diskning och desinficering sköljs anläggningen med rent vatten så att inga rester av disk- eller desinfektionsmedel blandas med mjölken. Utrustning och redskap skall efter diskning och desinficering sköljas med vatten som uppfyller de kvalitetskrav som är fastställda i förordningen i fråga om hygienkrav på mjölkproduktonsenheter Disk- och desinfektionsmedel skall vara godkända av Livsmedelsverket. 1.5 Tryckluftssystemen Om man i den tryckluftsanläggning som producerar tryckluft som kommer i kontakt med mjölk och disk- och sköljvatten, använder olja, skall den ha livsmedelskvalitet och dessutom skall anläggningen ha ett oljesepareringssystem. 1.6 Vattensystemen Kvaliteten på disk- och sköljvatten och mängden, trycket och temperaturen på det vatten som används är viktiga för mjölkkvaliteten och djurens välbefinnande. Det är skäl att försäkra sig om att variationer i tryck och temperatur ligger inom de gränser som leverantörerna av anläggningen

12 föreskriver. Vid behov skall systemen utrustas med tryckutjämningsventiler. Vattenströmningsmängd och tillgången på hett bruksvatten skall säkerställas. Avloppen för spillvatten skall dimensioneras för att motsvara toppbelastning och skall förses med vattenlås. Dessutom skall man försäkra sig om att spillvatten inte samlas på golvet (tillräckligt stor lutning). 1.7 Elsystemen Den elström och elspänning som kommer till utrustningen skall fylla de krav som tillverkarna ställer. Utrustningen skall jordas på ett sådant sätt att varken djur eller människor får elstötar från anläggningen. Systemets alla styrenheter och kablar skall skyddas för vatten, smuts och djur. För eventuella störningar i elnätet skall det finnas skyddssystem, som förhindrar att utrustningen skadas eller att data, filer och program försvinner. På gården skall det finnas ett reservsystem för elproduktion, som kan användas för mjölkning, mjölkkylning och regelbunden diskning av anläggningen. Det är skäl att säkerställa kvaliteten på den el som reservelsystemet producerar, så att det uppfyller tillverkarnas krav för olika brukssituationer. 1.8 Alarmsystemet Det automatiska mjölkningssystemet ger omedelbart larm till producenten i åtminstone följande fall: - AMM har för första gången märkt avvikande mjölk hos en ko - AMM:s funktion avbryts - Elavbrott - Vattnet i den anläggning som tvättar spenarna har för hög temperatur (över 40 C) - Kon lämnar inte mjölkningsplatsen - Störningar i diskningen av anläggningen - Temperaturen på mjölken i mjölkkyltanken har legat över +4 C i mer än en timme. Om störningarna är sådana att de på ett skadligt sätt kan inverka på mjölkkvaliteten eller djurens hälsa, stannar anläggningen av sig själv eller skall den omedelbart stannas. Anläggningen skall fungera så att ifall en störning inträffar befrias det djur som finns på mjölkningsplatsen genom att utgångsporten öppnas och artificiell belysning upprätthålls.

13 2. Placering och installering av utrustningen Om man vill installera ett automatiskt mjölkningssystem i en gammal eller ny ladugård, skall åtminstone följande faktorer beaktas för att slutresultatet skall bli bra: Mjölkningsbås och observationsområde: - Den automatiska mjölkningsmaskinen skall placeras så att djurtrafiken fungerar. - Golvet i mjölkningsbåset är tryggt att gå på och inte halt. - Mängden mjölktransportrör och längden på dem är så liten som möjligt. - Den automatiska mjölkningsmaskinen och tillhörande rör skall installeras stadigt. - Området runt mjölkningsmaskinen (bl.a. observationsområdet) skall vara tillräckligt rymlig och sådant att dagliga rutiner och rengöringar är lätta att utföra. - Man kan komma till observationsområdet längs en ren passage och observationsområdet skall vara rent och lätt att hålla rent och är väl avskiljt från djurutrymmena. - Temperaturen i observationsområdet skall alltid vara över +5 C. - Observationsområdet skall ha tillräcklig ventilation och sådan belysning att denna inte stör utrustningens funktion t.ex. vid påsättning av spenkoppar, men som vid behov är tillräcklig (200-250 lx) för service och observation. - Observationsområdet skall ha avlopp, vattenpost och redskap för städning av t.ex. träck och damm. - Observationsområdet skall ha tvättställ för händer och skor. - Observationsområdet skall ha tappställe för både kallt och varmt vatten. Kontrollrum: - Systemets kontrollrum skall ligga nära den automatiska mjölkningsmaskinen och vara avskilt från den övriga ladugården och det rum där mjölkkyltanken och diskningssystemet är placerade för att undvika fukt, damm och buller. - Från kontrollrummet skall man kunna ha syn- eller kamerakontakt till mjölkningsmaskinen och djurutrymmen - I kontrollrummet skall man ha manualer och driftsdagboken som behövs för styrning av systemet.

14 Mjölkrummet: - Mjölkrummet och mjölkkyltanken är placerade så att mjölktransportledningarna är så korta som möjligt. - I ventilationen skall den kontinuerliga värmeproduktionen från mjölkkylningen beaktas. - Mjölkrummet skall inte stå i direkt förbindelse med observationsområdet. Genomgång möjlig endast via ett mellanrum - Det skall finnas tydliga föreskrifter på väl synlig plats om åtgärder för mjölktransportbilschauffören i samband med uppsamlingen av mjölk. Utrustningsleverantörerna skall i god tid leverera alla anvisningar och ritningar om placering och installering av enheterna, som behövs då man planerar och uppför byggnaden. De vatten-, trycklufts- och avloppsrör och elanslutningar som behövs för utrustningen- planeras utgående från de anvisningar som utrustningsleverantörerna sänder. Utrustningen skall installeras enligt tillverkarnas anvisningar och rekommendationer. I installeringen skall ingå testning av anläggningen, bl.a. i fråga om funktionen hos mjölkningsmaskinen och mjölkkyltanken. Då installeringen är utförd fyller installatören i ett installationsmeddelande eller ett installationsbevis, där man meddelar att enheten är klar och installerad enligt tillverkarens anvisningar och rekommendationer. Om man avvikit från dessa anvisningar och rekommendationer, måste detta nämnas i meddelandet och också orsaken till att man avvikit från dessa. 3. Att ta i bruk den automatiska mjölkningsanläggningen 3.1 Samarbete Det automatiska mjölkningssystemet rekommenderas endast på sådana gårdar som tidigare har producerat mjölk av E-klass och som har hört till kokontrollen åtminstone ett år innan systemet anskaffas. Producent, myndigheter, utrustningstillverkare, den produktionsanläggning som tar emot mjölken- eller representanter för -anskaffningsföretaget skall stå i kontakt med varandra då det nya systemet planeras, installeras och tas i bruk. Producenten skall på förhand av anläggningsleverantören eller dennes representant ta reda på om anläggningen är typgodkänd, t.ex. i Danmark och Sverige, samt att lagar och kraven i detta regelverk uppfylls. Producenten skall sätta sig in i den nya tekniken, skaffa nödvändig utrustning för systemfunktionerna och konstruera en lämplig arbetsomgivning för dessa. Det är

15 mycket viktigt att producenten sätter sig in i hela systemets funktion och förbereder sig på ett helt nytt arbetssätt. Djurtrafiken och utfodringssystemet inverkar i hög grad på hur hela systemet börjar fungera. Det är också viktigt att producenten deltar i kvalitetsutbildning som mejeriet anordnar eller annan till buds stående utbildning. Producenten skall anmäla övergång till automatisk mjölkning -till den produktionsanläggning eller det anskaffningsföretag som tar emot mjölken minst sex månader och till den övervakningsmyndighet som avses i hygienlagen (kommunalveterinär) minst tre månader innan systemet planeras att tas i bruk. Producenten skall ingå ett serviceavtal med leverantören av utrustningen. I god tid innan man går över till automatisk mjölkning skall man fästa särskild uppmärksamhet vid kojuvrens exteriör, kornas benhälsa och allmän lämplighet. Den produktionsanläggning eller det anskaffningsföretag som tar emot mjölken har tillsammans med anläggningsanvändaren ansvar för uppföljning av mjölkkvaliteten. Den övervakningsmyndighet (kommunalveterinär) som avses i hygienlagen skall registrera och inspektera mjölkproduktionsenheterna och övervaka att lagarna följs.

16 Producent Tid 6 månader före ibruktagandet - 3 månader före ibruktagandet Oferter från leverantörer Meddelande till mejeriet eller anskaffnigsföretaget meddelande till kommunalveterinären Ibrukatgningsskede: 0-6 Rutinmässig användning månader täta mjölkkvalitetskontrol-ler, smak och lukt varje vecka: FFA-prov vid behov. CMT-test varje månad och jämförelse med kokontrollprov Kontrollera att mjölk avskiljs Kontrollera renligheten hos djuren Kontrollera att utrustningen fungerar och serva den regelbundet Leverantör av utrustning Offerter om utrustning och underhåll till producenten Planera byggnaden, installationer, studera bruksanvisningar, gå användarutbildning Regelbunden service, testning av utrustningen enl. avtal Meieri eller anskafingsf. Noggrannare kontroll av mjölkkvaliteten. Traditionell provtagning för analys av celltal och bakterier. Fryspunkt 2 x/mån under 3 månader Tätare mjölkkvalitetskont-roller: celler och bakterier varje vecka, frysp. 2x /mån Konventionell kontroll av mjölkkvaliteten som vid behov görs oftare Kommunal-veterinär Resurssi 56 7 Gårdsavtal, serviceavtal Plan för kontroll av mjölkkvaliteten Kontr. vid i- bruktagandet Prot. från ibrukt. kontr. kontroll 1 år efter efter ibuktagandet och där-efter minst vart tredje år Prot. från kontrollerna Dokument Kvalitetsstatistik på mjölken Juverhälsovårdsavtal med veterinär Driftsdagbok Bild 2. Riktgivande schema för anskaffning och ibruktagning av AMS-systemet 3.2 Bruksanvisning Leverantören av det automatiska mjölkningssystemet skall enligt producentens önskemål i samband med leveransen ge antingen en svensk- eller finskspråkig bruksanvisning redan i det skede då producenten planerar automatisk mjölkning. Bruksanvisningarna skall vara tydliga och försedda med instruktioner för de vanligaste problemsituationerna. Bruksanvisningen skall hållas up-to-date. Bruksanvisningen skall innehålla instruktioner om hur användaren, på basen av den information som systemet ger, skall kunna utvärdera funktionen hos anläggningen i förhållande till bästa möjliga kapacitet och funktionssäkerhet. Dessa utvärderingsredskap skall vara så lätta som möjligt att använda, med andra ord skall användaren direkt kunna se nivån på funktionen hos systemet. Vid sidan av tekniska detaljer och praktiska åtgärder skall bruksanvisningen innehålla instruktioner och uppgifter om sådant som inverkar på mjölkens kvalitet, ifall det skulle uppstå problem. I bruksanvisningen skall det automatiska mjölkningssystemets grundinställningar, vilka kan inverka på mjölkkvaliteten, klargöras. Om användaren har möjlighet att göra ändringar i eller tillägg till dessa inställningar,

17 skall anvisningar för hur ändringar skall göras och vilken effekt dessa ändringar har framgå av bruksanvisningen. Bruksanvisningen skall innehålla en förteckning över rekommenderade åtgärder som gäller regelbunden användning. I bruksanvisningen skall det finnas en detaljerad beskrivning över de punkter som kräver regelbunden kontroll, tidtabell för kontroller, anvisningar för hur driftsdagboken skall fyllas i och åtgärder för hur observerade avvikelser skall åtgärdas. Varje anläggning skall ha egna anvisningar för dagliga, veckovisa och månadsvisa kontroller, och det är tillverkaren som har ansvar för att sådana anvisningar finns tillgängliga. Anvisningarna skall innehålla åtminstone de punkter som nämns i bilaga 1. Dessutom skall det i bruksanvisningen finnas ett program för service, tidtabell för nödvändig service och den service som användaren själv kan utföra. I serviceprogrammet skall ingå sådan väsentlig övervakning över anläggningens funktion som användaren på grund av anläggningens konstruktion inte själv kan utföra. Leverantören av det automatiska mjölkningssystemet skall vid begäran ge nödvändigt skriftligt material till den övervakningsmyndighet som hygienlagen avser. 3.3 Användarskolning Användaren behöver ha grundläggande kunskaper i automatisk databehandling. Leverantören av det automatiska mjölkningssystemet skall gå igenom bruksanvisningen tillsammans med användaren. Han skall ge användaren en täckande skolning om hur den information som AMS ger skall tolkas. I synnerhet den information som ges om funktionen och de faktorer som gäller identifieringssystemet för den mjölk som skall avskiljas och som har att göra med mjölkkvaliteten är viktiga. Anläggningsleverantören skall ge användaren handledning om daglig, veckovis och månadsvis service och servicekrav och om de anteckningar som skall göras i driftsdagboken. Efter användarskolning och övning underskriver användaren ett protokoll, där användaren försäkrar att han/hon fått tillräcklig undervisning för användning av systemet. En kopia av protokollet skall fogas till bruksanvisningen. Producenten ansvarar för att alla som använder systemet har tillräcklig skolning. 3.4 Anslutning till juverhälsovårdsprogrammet

18 Producenten skall göra ett avtal om juverhälsovård med en veterinär som är insatt i juverhälsa. I avtalet skall det bl.a. fastställas hur ofta veterinären skall besöka gården för att inspektera juverhälsan. Ett besök skall göras innan AMS tas i bruk och korna blir flyttade till AMS-ladugård. I samband med detta besök skall kor som inte har juverhälsa som är lämplig för det automatiska mjölkningssystemet gallras ur besättningen och beslut skall fattas om hur mastitkor skall skötas. Följande besök skall göras omkring en månad efter det att AMS tagits i bruk. Efter detta görs besök åtminstone tre gånger om året. Vid sina besök kontrollerar veterinären resultaten från de CMT-test som systemanvändaren gjort och celltalsuppgifterna för var och en av korna i kokontrollen och undersöker kor med avvikande juverhälsa. Vid besöken skall spenarnas skick undersökas. De uppgifter som AMM ger om mjölkkvaliteten skall kontrolleras och jämföras med andra uppgifter om mjölkkvaliteten, för att man skall få en uppfattning om tillförlitligheten hos den information som AMM ger. Samtal skall föras om uppgifter från kokontrollen, bokföring om djurhälsovård och mjölkkvaliteten. Veterinären skall ge anvisningar om fortsatta åtgärder. 3.5 Kontroll av mjölkkvaliteten innan AMS tas i bruk Det är synnerligen viktigt att kontrollera mjölkkvaliteten då man har automatiskt mjölkningssystem. Det är både till mjölkproducentens och till mjölkförädlarens bästa att man lägger märke till avvikelser i kvaliteten och reder ut orsakerna till dessa i ett så tidigt skede som möjligt. Producenten och mjölkmottagaren skall under tre månader före övergången till automatisk mjölkning följa med kvaliteten på den råmjölk som levereras från gården då det gäller celltal (1 gång i månaden), totala antalet bakterier och fryspunkten (2 gånger i månaden). Den produktionsanläggning som mottar mjölken eller anskaffningsföretaget kommer överens med producenten om hur den producerade mjölkens kvalitet skall kontrolleras och vilka åtgärder som skall vidtagas på grund av resultaten från kontrollen. Gårdsvisa kvalitetsuppgifter om mjölken sparas åtminstone två år med början från tre månader innan man tar AMS i bruk. 4. Att använda AMS

19 4.1 Kontroll vid ibuktagandet Den automatiska mjölkningsutrustningen och dess funktion skall i samband med ibruktagandet inspekteras av den övervakningsmyndighet som avses i hygienlagen med hjälp av rådgivare. Om man märker brister i funktionen skall dessa åtgärdas så snabbt som möjligt. Vid ibruktagningsinspektionen skall ett protokoll lämnas hos producenten. Inspektionen vid ibruktagandet innehåller följande moment: Djurhållningsutrymmena, AMS och mjölkrummet Bruksanvisning och driftsdagbok Kvalitetsuppgifter om mjölken Hälsouppgifter om djuren Från inspektionen i samband med ibruktagandet skall en handling lämnas åt producenten. Om man märker brister i funktionen skall dessa åtgärdas så snabbt som möjligt eller inom en given tid. Den övervakningsmyndighet (kommunalveterinär) som avses i hygienlagen skall inspektera produktionsutrymmena där automatisk mjölkning installerats både i samband med att denna tas i bruk och ett år efter ibruktagandet. Efter detta skall produktionsutrymmena inspekteras vart tredje år och alltid då misstanke om att produktionsenheten inte uppfyller kraven i denna förordning föreligger. 4.2 Kontroll av mjölkkvaliteten Under den tid då det automatiska mjölkningssystemet tas i bruk (de första 6 månaderna) skall mjölken i mjölkkyltanken kontrolleras oftare än vanligt på ett sätt som producenten och den mottagande produktionsanläggningen eller anskaffningsföretaget kommer överens om. Detta förfarande ger systemets användare och leverantörer uppgifter som ligger till grund för att eventuella justeringar eller reparationer kan utföras under den tid då systemet tas i bruk. Den provtagning som förutsätts i hygienlagen kompletteras så att cellhalten och totalkoloniantalet blir undersökta i råmjölken varje vecka. Också mjölkens fryspunkt skall undersökas varje vecka. Orsakerna till att alarmvärden (tabell 1) överskrids skall utredas och korrigerande åtgärder genast vidtas. Provtagningar, undersökningsresultat och korrigerande åtgärder skall bokföras. Dessutom skall systemets användare bedöma mjölkkvaliteten med syn och lukt åtminstone en

20 gång i veckan. Om användaren märker förändringar, skall ett mjölkprov tas för bestämning av fria fettsyror. Tabell 1 Alarmvärden för mjölk Undersökning två på varandra följande prov ett prov Somatiska celler >200 000 celler/ml >300 000 celler/ml Totalkoloniantalet >30 000 kbe/ml >50 000 kbe/ml Fryspunkt >-0,520 C >-0,515 C För att övervaka mjölkkvaliteten efter ibruktagningen är det skäl att, förutom de lagstadgade provtagningarna, ta extra prov av den mjölk som mjölkats med AMS systemet, om mjölkens kvalitet inte har stabiliserats. 4.3 Regelbundna åtgärder Till den dagliga, veckovisa och månadsvisa användningen och servicen av AMS hör kontroller och åtgärder, om vilka anläggningsleverantören ger detaljerade anvisningar enligt bilaga 1. Användaren skall upprätthålla en god miljö i ladugården, så att korna hålls rena oberoende av årstid eller utfodring. Detta innebär att ladugården skall hållas ren och ha rikligt med strö. Spenkoppar och mjölkslangar och diskställningar för spenkoppar skall kontrolleras och vid behov rengöras så ofta som det är nödvändigt, för att förhindra att främmande ämnen blandas med mjölken i samband med mjölkningen. Observationsområdet och mjölkningsbåset skall rengöras regelbundet. I samband med granskningen skall användaren säkerställa att mjölkningsenheten fungerar som den skall och att mjölkningsenhetens mjölkoch vakuumslangar är hela och att anläggningen i övrigt fungerar som den skall. Systemets användare skall regelbundet kontrollera att djuren är rena och friska åtminstone en gång om dygnet men helst två gånger. Dessutom skall användaren gå igenom den information som anläggningen ger (djurens övervakningslistor) och kontrollera djurhälsan utgående från listorna. Användaren skall säkerställa att mjölk som skall avskiljas inte blandas med mjölk som skall bli livsmedel. Mjölk som skall avskiljas skall behandlas enligt föreskrifterna. Avskiljningen skall basera sig på data som AMM ger, på användarens iakttagelser eller på veterinärens uppgifter. Det automatiska mjölkningssystemet skall diskas minst tre gånger om dygnet med regelbundna intervall som får bli högst tio timmar. Mjölkfiltret