1 Effektrapport för HRF Rapporten avser verksamhetsåret 2013. Namn: Hörselskadades Riksförbund (HRF) Organisationsnummer: 802004-4510 Juridisk form: ideell organisation Vad vill HRF uppnå? Hörselskadades Riksförbund (HRF) är hörselskadades egen intresseorganisation. En ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation för alla med olika grad av hörselnedsättning och/eller tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet, samt föräldrar och andra anhöriga. HRFs ändamål, som beskrivs i våra stadgar, är: att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra mänskliga rättigheter genom att hävda vår rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden att genom förenings-, informations-, kultur- och bildningsverksamhet verka för ökad hörselskadekunskap och fungerande kommunikation att genom verksamhet på alla nivåer i organisationen ge förutsättningar för social gemenskap att initiera och stödja sådan forskning och utveckling som tillvaratar våra intressen att aktivt medverka i den internationella utvecklingen inom områden som berör oss att vid behov ekonomiskt stödja barn, ungdomar och vuxna att verka för att förebygga hörselskador och hälsoproblem till följd av hörselskador HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. HRFs långsiktiga mål beskrivs i vårt intressepolitiska program inom åtta områden som vi anser vara särskilt viktiga för att uppnå full delaktighet och jämlikhet för alla hörselskadade: hörselvård tillgänglighet
2 skola och utbildning arbetsliv vård, omsorg och trygghet konsumentinflytande forskning och utveckling internationell utveckling Vart fjärde år antar HRFs kongress ett handlingsprogram som utifrån våra stadgar, vårt intressepolitiska program och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, beskriver målen för organisationens arbete för de kommande åren. HRFs mål för 2013-2016 är: att öka hörselskadekunskapen samt förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter att verka för fler hörselkontroller att arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas att fler hörselskadade ska få habilitering och rehabilitering att driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet att arbeta för lagstiftning mot bristande tillgänglighet att arbeta för bättre ljudmiljö och bra hörbarhet att arbeta för ökad tillgänglighet till tv, radio, webb och andra digitala medieformat att arbeta för att förbättra tillgången till tolkning av hög kvalitet att arbeta för pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning att förbättra tillgängligheten och medvetenheten om tillgänglighet inom vår organisation att utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation att utveckla HRFs utbildningsverksamhet på alla nivåer att utveckla HRFs samarbete med andra organisationer, i Sverige och internationellt HRFs stadgar, intressepolitiska program och handlingsprogram finns att läsa i sin helhet på vår webb: www.hrf.se. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar HRF? HRF är en demokratisk, självständig medlemsorganisation och driver vårt eget arbete utifrån de beslut som fattas av HRFs kongress. Men genom samarbete med andra organisationer blir vi starkare. Sedan länge har vi ett utvecklat samarbete med andra hörselskadeorganisationer, i Sverige och internationellt. Vi är också en drivande kraft inom den svenska funktionshinderrörelsen.
3 Samarbete i Sverige I Sverige har vi ett utbyte som brukar kallas "Ordförandegruppen". Det är ett forum för diskussion som ofta leder till att vi agerar gemensamt för att driva frågor som är viktiga för hörselskadade, döva och dövblinda. I "Ordförandegruppen" ingår förutom HRF även Unga Hörselskadade (UH), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), Riksförbundet Döva, Hörselskadade och Språkstörda Barn (DHB), Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), Barnplantorna och Vuxendöva i Sverige (ViS). Samarbete i Norden I Norden har vi ett gott samarbete med våra nordiska systerförbund, inom ramen för Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté (NHS). Vi jämför ofta villkor inom hörselvården, andra stödsystem och intressepolitiska strategier med varandra. Eftersom de nordiska samhällena har mycket gemensamt brukar det finnas många gemensamma nämnare att ta fasta på. Samarbete på internationella arenor HRF är också aktiv medlem i International Federation of Hard of Hearing People, IFHOH, European Federation of Hard of Hearing People, EFHOH. Tillsammans med andra hörselskadeorganisationer arbetar vi för att skapa en värld som är mer tillgänglig och jämlik för hörselskadade, inom ramen för FN och EU samt på andra internationella arenor. Utvecklingssamarbete HRF arbetar också för att förbättra situationen för hörselskadade i andra länder genom utvecklingssamarbete. Sedan 2011 samarbetar HRF med en organisation för föräldrar till hörselskadade barn i Bolivia. Detta utvecklingsprojekt genomför vi med stöd från den svenska organisationen My Right Empowers people with disabilities, där vi också är medlemmar. Samarbete inom funktionshinderrörelsen HRFs samarbeten slutar inte med hörselskadefrågorna. Vi har också varit med och grundat organisationen Lika Unika federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är en samarbetsorganisation med sex tunga handikappförbund: HRF samt Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Synskadades Riksförbund (SRF). Genom Lika Unika agerar och påverkar vi tillsammans för ökad tillgänglighet och delaktighet, och lyfter frågor som rör våra mänskliga rättigheter i samhällsdebatten. Vilka strategier har HRF för att uppnå sina mål? Utifrån en helhetssyn på hörselskadades skiftande behov i ett livsperspektiv hävdar vi alla hörselskadades rätt till fungerande kommunikation och delaktighet. Vi stärker enskilda individer och visar vägen till hörselskadekompetens. Vi gör också hörselskadades röst hörd i samhällsdebatten, sprider kunskap och upplyser om såväl missförhållanden som möjligheter. Vi talar om hur det är och hur det borde vara. Vi vill få människor att förstå hur det är att vara hörselskadad och vad som behövs för att vi ska få ett samhälle där vi kan vara delaktiga, precis som andra medborgare. Hörselskadade är i dag en ofta förbisedd grupp. Inom nästan alla områden i samhället vård, skola, arbetsliv, kultur och demokratiska processer åsidosätts vi, i större eller
4 mindre omfattning. Det här beror framför allt på en utbredd brist på kunskap om och vilja att förbättra våra villkor. Fördomar och bristande respekt för hörselskadades behov leder alltför ofta till ett utanförskap som i förlängningen innebär ett hot mot vår demokrati. HRFs intressepolitiska arbete syftar till att ändra på detta. Genom att lyfta fram behov, brister, konsekvenser och lösningar skapar vi förutsättningar för förändringar som är till nytta för både individ och samhälle. Ytterst handlar vårt intressepolitiska arbete om att värna hörselskadades mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter tydliggörs bland annat i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning en konvention som Sverige har tillträtt och som lägger fast samhällets ansvar för att förverkliga rättigheterna och att inkludera personer med funktionsnedsättning i frågor som berör dem. Genom opinionsbildning och påverkan påverkar vi lagstiftningen och flyttar fram positionerna för hörselskadade. Konkret kan det ta sig olika uttryck. Vi är aktiva som remissinstans i statliga utredningar och sitter med i olika råd, vi uppvaktar politiker, arrangerar seminarier och initierar och deltar i samhällsdebatten. Genom information och upplysning till hörselskadade, beslutsfattare och allmänhet vill vi skapa ett hörselsmartare samhälle. Okunskap ger upphov till fördomar och gör att många hörselskadade dröjer alldeles för länge med att ta tag i sin hörselsituation. Det är också okunskap som får beslutsfattare att nedprioritera hörselvården och tillåta diskriminerande otillgänglighet. När människor får kunskap, då kommer också viljan till förändring, tror HRF. HRF arbetar med att bekämpa negativa attityder som hindrar hörselskadade från att söka hjälp i tid. Vi vill se till att fler hörselskadade testar sin hörsel och att fler erbjuds regelbundna hörselkontroller inte minst arbetstagare samt nyanlända hörselskadade som ska börja bygga ett nytt liv i Sverige. Vi vill få både beslutsfattare och allmänhet att förstå vad hörselskadade behöver för att få en fungerande tillvaro. På så sätt kan vi bygga ett hörselsmartare samhälle, där hörselskadades behov tas på allvar och prioriteras högre än i dag. Ett annat av HRFs uppdrag är att initiera och främja forskning och utveckling. Ny kunskap öppnar nya möjligheter och banar väg för högre livskvalitet och bättre livsvillkor för hörselskadade. Trots att hörselskador är ett av våra största folkhälsoproblem avsätts ganska lite samhällsresurser till forskning om hörsel. Därför har HRF instiftat Hörselforskningsfonden och Forskningsinstitutet Hörselbron. Vilken kapacitet och vilket kunnande har HRF för att uppnå sina mål? De finansiella resurserna utgörs till största delen av gåvor från allmänheten. HRF har också intäkter i form av statsbidrag, medlemsavgifter, fonder, viss försäljning, deltagaravgifter och bidrag. HRFs cirka 30 000 medlemmar är organiserade i omkring 200 föreningar som bedriver mycket ideellt arbete i form av lokalt påverkansarbete, informationsträffar och aktiviteter för social gemenskap. En stor del av det dagliga arbetet bedrivs av anställd personal inom områdena intressepolitik, information och kommunikation, data och administration, ekonomi, insamling och tidskriften Auris.
5 HRF tar kontinuerligt fram statistik om hörselskadade, hörselvård med mera. Under 2000-talet har HRF gett ut tio större rapporter om utvecklingen inom svensk hörselvård, tillgången till hjälpmedel, hörselskadade barns uppväxt och utbildning, ljudmiljö med mera. Även mellan dessa rapporter samlar vi in statistik från hörselvården, samt gör olika undersökningar och kartläggningar. Våra undersökningar, kartläggningar och analyser används av myndigheter, forskare och andra. HRFs rapporter har gjort oss till den främsta kunskapskällan om hörselskadades situation i Sverige. De anställda besitter stor expertis inom områdena skola och utbildning, arbetsliv, tolkfrågor, hörselvård, tillgänglighet, juridik, internationell utveckling samt medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig forskning. De är sakkunniga i våra undersökningar och vårt intressepolitiska arbete. Kommunikationsenheten producerar informationsmaterial, webbar och kampanjer som gör information om hörselskador med mera och de frågor HRF driver tillgängliga för allmänheten, och utgör ett stöd till våra föreningar. Genom HRFs informationstjänst Hörsellinjen når vi ut till enskilda med stöd och kunskap, och får samtidigt kännedom om hörselskadades verklighet utifrån dem som kontaktar oss. Genom samarbete med en juridisk konsult ger vi enskilda juridiskt stöd i vissa socialförsäkringsfrågor. HRF har två helägda bolag och flera stiftelser som utgör en resurs och är en källa till kunskap i HRFs reguljära arbete. Syftet är att främja hörselskadades intressen. HRF Hörteknik AB är ett företag med legitimerade audionomer som utför hörselmätningar samt provar ut, säljer och ger råd om hörapparater, hörhjälpmedel, individuellt anpassade hörselskydd och andra lösningar för ett bekvämare liv. Forskningsinstitutet Hörselbron bedriver forskning, utveckling och kvalitetsutvärdering inom teknisk audiologi och hörselteknik, och är tänkt att vara en bro mellan hörselforskningen och hörselskadade användares praktiska verklighet. Via Hörselforskningsfonden delar vi ut anslag till medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. Det kan till exempel handla om orsaker till hörselskador och hur de kan botas, effektivare diagnosmetoder, bättre kommunikation samt utveckling av hjälpmedel och behandlingsmetoder som kan ge hörselskadade en bättre tillvaro. Anslagen fördelas av ledande forskare inom området. Genom organisationen Lika Unika, som HRF varit med och grundat, agerar och påverkar vi tillsammans med sex andra handikappförbund för ökad tillgänglighet och delaktighet, och lyfter frågor som rör våra mänskliga rättigheter i samhällsdebatten. Hur vet vi om HRF gör framsteg? Genom insamling av statistik från landstingen och Statistiska Centralbyrån har ser vi utvecklingen, till exempel inom hörselvården, och kan avläsa hur vårt arbete påverkar attityder till hörselskadade och beslut som fattas. Härigenom får vi kännedom om hur vi närmar oss HRFs mål inom områden som tillgång till hörselkontroller och habilitering och rehabilitering. HRF gör också andra undersökningar och mätningar, bland allmänheten, hos våra egna medlemmar och i vissa yrkesgrupper. Vi har kontinuerlig bevakning av våra frågor på riks-, landstings- och kommunnivå och följer effekterna av vårt påverkansarbete och våra kampanjer. Vi träffar beslutsfattare,
6 skriver remissvar och följer upp att vårt arbete leder till politisk aktivitet som förslag, motioner och beslut, till exempel förändringar i byggregler och ändrad lagstiftning inom områden som påverkar HRFs mål för tillgänglighet, ljudmiljö, tillgång till tolkning och pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning. Daglig mediebevakning ger oss insyn i förändringar i omvärldens attityder och intresse för våra frågor. HRFs informationstjänst Hörsellinjen är bland annat en del i arbetet mot målet att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter. Hörsellinjen fångar upp vilka frågor som är viktiga för hörselskadade. Vi mäter kontinuerligt antalet kontakter och frågorna och svaren sparas i en databas. Genom Hörselforskningsfonden ser vi utvecklingen inom hörselforskningen och följer upp resultaten av de projekt fonden anslagit medel till. Vad har HRF åstadkommit så här långt? Målområde 1: Hörselvård Utvecklingen av hörselvårdens organisation och diskussionerna om vårdval och fritt val av hjälpmedel var i början av 2013 oroväckande. Förbundets arbete under 2013 inriktades således i huvudsak åt att värna hörselskadades rätt till hörselvård, som HRF anser ska utgå från den enskildes individuella behov och inte får avgöras av den enskildes personliga ekonomi, ålder, kön eller andra sociala faktorer. I olika sammanhang klargjorde vi HRFs ställningstaganden (klargör och förtydliga hur, se nedan) om vårdval/fritt val: att vårdval med möjlighet att välja vårdgivare kan vara positivt, under vissa förutsättningar, men att vi tar avstånd från system med hörselcheckar (så kallat fritt val av hörapparater ) där landsting genom bidrag uppmuntrar enskilda att köpa hörapparater på den privata marknaden, utanför den allmänna hälso- och sjukvården. Genom ett intensivt och målmedvetet arbete på flera fronter tillsammans med lokala företrädare för organisationen samrådsmöten med politiker och utredare, kontakter med media, skrivelser och debattartiklar kunde vi ändra inriktningen på politiska beslut. Landstinget i Östergötland beslutade att införa vårdval utan hörselcheckar, vilket var en viktig framgång för HRF och hörselskadade i länet. Även Uppsala läns landsting beslutade att avstå från att införa hörselcheckar. Ett antal viktiga utredningar som påverkar hörselvården kom med slutbetänkanden under 2013. Både Upphandlingsutredningen och Patientmaktsutredningen lade förslag som kan innebära ökad delaktighet för hörselskadade och en positiv utveckling för hörselvården. Upphandlingsutredningen, som HRF har träffat, föreslog bland annat att rangordningskravet i nuvarande lagstiftning ska tas bort, vilket ligger helt i linje med vad HRF har drivit. HRF har i samarbete med forskare tagit fram enkla hörseltester tillgängliga via webben, telefon och som app i mobil/surfplatta. Hörseltesterna har gett många fler möjligheten att enkelt testa sin hörsel och ta tag i sin hörselsituation. Vid slutet av 2013 hade närmare 140 000 personer testat sin hörsel med hjälp av HRFs olika gör-det-själv-test. Målområde 2: Tillgänglighet HRF fortsatte kampen för att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Varje torsdag samlades förtroendevalda från ett antal funktionshinderorganisationer utanför
7 regeringskansliet Torsdagsaktionen. Under hösten fick vi slutligen besked från ansvarige ministern, Erik Ullenhag (FP) att regeringen någon gång under 2014 kommer att lägga en proposition till en lagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. När Arbetsmiljöverket på sensommaren 2013 presenterade en flerårig kampanj för att inspektera hela 30 procent av landets skolor reagerade HRF eftersom frågor om ljudmiljö verkade få en oklar och undanskymd plats i inspektionerna. Som en följd av detta inbjöds HRF till ett möte med personer ur Arbetsmiljöverkets ledning, vilket resulterade i en öppen och givande dialog om skolans ljudmiljö. Frågor om taluppfattbarhet kommer nu också att finnas med i det frågematerial inspektörerna har med sig vid skolbesök och möten med ansvariga skolpolitiker. 1 juli skärpte Boverket byggreglerna (BBR) när det gäller ljudregler i publika lokaler, bland annat tågstationer och vårdlokaler. Hörbarheten ska bli bättre. Det här var ett viktigt steg i rätt riktning, ansåg HRF, som länge haft en dialog med Boverket om ljudmiljöreglerna. Samtidigt beklagade HRF att Boverket inte vill skärpa reglerna även för skollokaler. I slutet av augusti meddelade SVT och TV4 att de kommit överens om att 2014 övergå till att använda text-tv-sidan 199 för textning i alla sina olika kanaler från den 1 januari 2014, något som HRF länge efterfrågat. Samtidigt meddelade de båda programbolagen att de, på uppmaning av HRF och övriga hörselskade- och dövorganisationerna, tagit fram gemensamma symboler för textning på svenska och teckenspråkstolkning. Förbundet tog under året kontakt med MTG-företaget Viasat, när det stod klart att de fått sändningsrättigheterna för vinter-os 2014 i Sotji, Ryssland. Vi uppmärksammade dem på behovet av bra svensktextning under OS. Som en direkt följd av förbundets påstötningar direkttextades tolv timmar per dag av TV3:s OS-sändningar. Detta innebar ett genombrott för textning av sportevenemang i tv. HRF har under flera år, tillsammans med bland annat Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), haft kontakter med Utbildningsdepartementet och Stockholms Universitet angående tolkutbildning på högskolenivå. Som ett resultat av de gemensamma samtalen startade hösten 2013 det första kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. Vid sidan av den akademiska utbildningen bedrevs fortsatt tolkutbildning vid ett antal folkhögskolor. Skrivtolksutbildning på högskolenivå har ännu inte fått någon lösning. Genom HRFs påverkansarbete är det numera mer regel än undantag att nya och bredare svenska filmer på bio textas redan från premiären. Digitaliseringen av både filmer och biografer har inneburit att allt fler svenska filmer kan visas med svenskt text. Från 2013 måste svenska filmer som får statligt filmstöd också kunna visas med svensk text. Under 2013 visades drygt 20 filmer med textning i samband med premiären på SF Bios femtontalet biografer i större och medelstora städer i landet. Biografkedjan Svenska Bio som finns på 30-tal orter i mindre städer har någon vecka senare också visat nya svenska filmer textade. Även Folkets Bio som finns i 15-talet städer visade nya svenska filmer med text, men något senare i tiden. Den totala besökssiffran på textade visningar av svensk film var 280 000 besökare under 2013, varav biografkedjorna SF Bio och Svenska Bio hade 158 000 besökare. Detta är en kraftig ökning jämfört med 2012 där motsvarande totalsiffra var 90 000 besökare. År 2011 och åren innan låg besökssiffran på 20-25 000 besökare. Denna stadiga ökning av antalet textade svenska filmer på bio är ett resultat av förbundets långvariga påverkansarbete.
8 Genom HRFs påverkansarbete textas också flera pjäser vid Stockholms stadsteater (44 tillfällen och 15 olika produktioner), Göteborgs stadsteater (en textad föreställning), Malmö stadsteater (två föreställningar) och Dramaten (10 olika pjäser). Dock saknas fortfarande textning på teatrarna i medelstora och mindre städer i Sverige. HRFs mångåriga arbete med tillgänglighet i kollektivtrafiken gav under 2013 resultat: SJ producerade en film i utbildningssyfte om funktionshindrade personer och bemötandet av dem. Utbildningen riktar sig till personalen ombord, till lokförare och reseförsäljare. En informationsfilm har färdigställts men dessvärre är den inte textad vilket HRF starkt beklagat i SJs funktionshinderråd. I filmen finns inslag om och med hörselskadade resenärer och deras behov. Filmen togs fram i samråd med SJs funktionshinderråd där förbundet är representerat. Målområde 3: Skola och utbildning Inom skolområdet skedde en rad lagstiftningsförändringar som har betydelse för hörselskadade barn och ungdomar inom skola och omsorg. Ett intensivt arbete pågick under året för att förhindra en negativ utveckling med minskade rättigheter kring särskilt stöd. Regeringen drog också tillbaka ett lagförslag om åtgärdsprogram i skolan på grund av kritiken, som bland andra HRF framförde. Arbetet fortgår för att öka beslutsfattarnas kunskap om vikten av att beakta hörselperspektiv i frågor om skola och utbildning. Förbundet genomförde 2013 en särskild föräldrasatsning med syfte att sprida kunskap till föräldrar om vilka rättigheter och möjligheter deras hörselskadade barn har i förskolan/skolan. Under året arrangerade vi fem regionala seminarier. Totalt deltog närmare 250 personer i seminarierna. Förutom seminarierna ingår råd och stöd via HRFs informationstjänst Hörsellinjen samt andra informationsinsatser i projektet. Responsen var god och HRF mötte stort intresse bland målgruppen. Detta utmynnade bland annat i en Facebookgrupp för engagerade föräldrar. Målområde 4: Arbetsliv Vi träffade Arbetsmiljöverkets bulleransvariga i syfte att förklara och förstärka HRFs krav att de nu gällande bullerföreskrifterna behöver ses över så att grupper som idag inte har rätt till regelbundna hörselkontroller får detta. Vid mötet lyfte vi särskilt fram lärarna som en sådan grupp och vi fick medhåll för bristerna i bullerföreskrifter. HRF och Arbetsmiljöverkets representanter enades om att de diskuterade frågorna var viktiga, och att en fortsatt dialog kring dessa skulle ske. Under året fick HRFs juridiske konsult 13 nya ärenden i socialförsäkringsfrågor. Konsulten drev även flera ärenden som hade påbörjats under 2012, varav några innebar stora framgångar som kan få stor betydelse för många hörselskadade. Bland annat blev en medlem beviljad halv sjukersättning efter seger i förvaltningsrätten, som innebar att Försäkringskassans avslag upphävdes. Målområde 5: Vård, omsorg och trygghet Förbundet deltog i Svensk standards (SIS) arbete med kvalitet inom vård och omsorg av äldre, med målsättningen att hörselskadekunskap ska införas i utbildningar inom vården. Arbetet med standarden initierades av Socialdepartementet 2012 och beräknas vara klart under 2014. Genom ett samarbete med Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) och Synskadades Riksförbund (SRF), Syn- och hörselinstruktörsföreningen samt Hagabergs folkhögskola i Södertälje startade 2012 ett gemensamt projekt som syftar till att skapa en ny,
9 sammanhållen och gemensam utbildning för syn- och hörselinstruktörer. Inom ramen för projektet genomfördes under 2013 en försöksutbildning på 11 veckor med 12 deltagare. Efter utvärdering av denna försöksutbildning har en ny utbildning planerats hösten 2014. Målet med projektet är att stärka kommunernas stöd till äldre hörselskadade och skapa en ny gemensam utbildning till både syn- och hörselinstruktörer. Målområde 6: Konsumentinflytande Genom HRFs informationstjänst Hörsellinjen sprider vi hörselskadekunskap. Vi stärker hörselskadade och anhöriga genom personlig rådgivning, samt vägleder arbetsgivare, skyddsombud, skolpersonal, kommuner med flera om hörselskadades behov och olika praktiska lösningar. Under 2013 kontaktades Hörsellinjen av nästan 3 000 personer, via telefon och e-post. Det var både män och kvinnor, i alla åldrar. De flesta var inte medlemmar i HRF, vilket visar att via Hörsellinjen når HRF nya grupper. Liksom tidigare år handlade de flesta av frågorna till Hörsellinjen om hörselvård, hörapparater, andra hörhjälpmedel och tinnitus. Frågorna visade att det finns alldeles för lite kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter, inte bara bland enskilda utan också bland ansvariga. Hörsellinjen har fått en allt viktigare roll när det gäller oberoende konsumentvägledning, som en följd av att en del landsting/regioner har infört vårdval och hörselcheckar, vilket i sin tur har lett till att vinstdrivande intressen får allt större inflytande över hörselvården. Även sjukvårdsupplysningen, 1177/ Vårdguiden hänvisar i dag till Hörsellinjen för kunnig vägledning om hörselvårdsfrågor. Målområde 7: Forskning och utveckling Hörselforskningsfonden fördelar årligen bidrag till teknisk, medicinsk och beteendevetenskaplig forskning. Under 2013 tilldelades nio forskningsprojekt ett sammanlagt belopp på 1,2 miljoner kronor för forskning inom hörselområdet. Forskningsinstitutet Hörselbrons arbete med ett kvalitetsregister för hörselrehabilitering har utvecklats under 2013. Totalt är nu tio landsting anslutna till registret, som ger klinikerna en möjlighet till oberoende uppföljning av verksamheten. Screeningplattformen inom Hörselbron har utvecklats vidare och används nu i en rad projekt tillsammans med Linköpings universitet vilket genererar vetenskapliga publikationer. Målområde 8: Internationell utveckling HRF har ett stort internationellt engagemang och bland annat genom styrelseuppdrag i EFHOH (European Federation of Hard of Hearing People) och IFHOH (International Federation of Hard of Hearing People). Under 2013 innehade HRF generalsekreterarposten i EFHOH och en ledamotspost i IFHOH. Genom IFHOH fortsätter den internationella samverkan inom IDA (International Disability Alliance) som omfattar internationella och regionala handikapporganisationer. IDA arbetar med att påverka Förenta Nationerna (FN) och dess medlemsstater, i synnerhet när det gäller genomförandet av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under 2013 har HRF att deltagit i IFHOH:s och EFHOH:s styrelsemöten.
10 HRF genomför utvecklingssamarbete med partners i utvecklingsländer genom MyRight (tidigare Shia) med stöd av Sida. 2013 var projektet i Bolivias andra år och projektperioden sträcker sig t o m 2014. Målet med projektet är att stärka föräldraorganisationen APANH (Asociación de Padres y Amigos de Niños Hipoacúsicos). Under 2013 har APANH arbetat vidare med olika aktiviteter som syftar till att stärka APANH organisatoriskt, öka antalet medlemmar, samt sprida kännedom om organisationen hos berörda myndigheter och beslutsfattare. 2013 inleddes CRPD-kommitténs första periodiska granskning av Sveriges genomförande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). HRF var genom Lika Unika delaktiga i att bidra med funktionshinderrörelsens perspektiv på gemomförandet. Bland annat bidrog HRF till och deltog när kommittén tog fram sin s.k. List of Issues, 46 frågor till den svenska regeringen om genomförandet av konventionen.