Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1B, 2 och 5 map EMEP Guidebook, steg 1

SMED Rapport Nr 161 2014 Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1B, 2 och 5 map EMEP Guidebook, steg 1 Katarina Yaramenka, Ingrid Mawdsley och Tomas Gustafsson, IVL Avtal 2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket

Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: 601 76 Norrköping Startår: 2006 ISSN: 1653-8102 SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida www.smed.se.

Innehåll SAMMANFATTNING 1 SUMMARY 2 BAKGRUND 3 SYFTE 4 METOD OCH RESULTAT 5 Påverkan på nationella totalerna 2013 6 PCB 7 HCB 7 PAH 7 Tungmetaller 7 Dioxin 7 1B1b Fugitive emissions from solid fuels: Solid fuel transformation 8 1B2a-iv Fugitive emissions oil: Refining /storage 8 2A3 Glass production 9 2B10a Chemical industry: Other 11 2C1 Iron and steel production 14 2C3 Aluminium production 18 2C4 Magnesium production 19 2C7c Metal production: Other 19 Antaganden för beräkningar av krom och nickel 20 Antaganden för beräkningar av PCB 22 2D3a Domestic solvent use including fungicides 23 2D3b Road paving with asphalt 24 2D3c Asphalt roofing 25 2D3i Other solvent use: wood preservation 26 2G Other product use: fireworks and tobacco smoking 27 Fyrverkerier 27 Tobaksrökning 28 2l Wood processing 28

2K Consumption of POPs and heavy metals 29 5C1a, 5C1b i-iv Waste incineration 30 5C1b v Cremation 34 Kremering av människokroppar 34 Förbränning av djurkadaver 36 5C2 Open burning of waste 37 5E Waste other: fires 38 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 41 Förändringar av notation keys 42 FÖRSLAG FÖR FORTSATT UTREDNINGSARBETE 44 REFERENSER 45 BILAGA 1: TILLGÄNGLIGHET AV DEFAULT-EMISSIONSFAKTORER I GUIDEBOOK 2013 46 BILAGA 2: DEFAULT-EMISSIONSFAKTORER FRÅN GUIDEBOOK 2013 ANVÄNDA FÖR UTSLÄPPSBERÄKNINGAR I PROJEKTET 49 BILAGA 3: NYBERÄKNADE UTSLÄPP 2013 PER NFR-KATEGORI OCH ÄMNE 70 BILAGA 4: NYBERÄKNADE UTSLÄPP 2013 PER NFR-KATEGORI OCH ÄMNE I % AV NATIONELLA TOTALERNA (SUBMISSION 2015) 72 BILAGA 5: NYBERÄKNADE UTSLÄPP 2013 PER NFR-KATEGORI OCH ÄMNE I % AV OMRÄKNADE NATIONELLA TOTALERNA (SUBMISSION 2015 + NYBERÄKNADE UTSLÄPP) 74

Sammanfattning Sveriges rapportering till Luftvårdskonventionen (CLRTAP) och Takdirektivet (NEC) är i många fall inte fullständig. I de fall där det finns default-metoder och defaultemissionsfaktorer tillgängliga i EMEP/EEA Guidebook 2013 och Sverige har rapporterat NE (Not estimated) eller NA (Not applicable) har vi i denna studie gjort beräkningar genom att applicera default-emissionsfaktorn på aktivitetsdata. I en del fall har lämplig typ av aktivitetsdata saknats. Vi har då, i den mån det har gått, tagit fram aktivitetsdata som matchar emissionsfaktorerna. I de flesta fall står de beräknade emissionerna endast för en liten del av den nationella totalen för respektive ämne som rapporteras submission 2015, och vi rekommenderar att de beräkningarna implementeras i inventeringen. För vissa NFR-koder och ämnen står dock de beräknade emissionerna för en mycket stor del av den nationella totalen. Så är fallet för många källor av POPs (PCB, HCB, PAH) och tungmetaller (särskilt selen och kvicksilver). Där utsläppen verkar orimliga, till exempel då metoden är mycket grov eller inte reflekterar svenska förhållanden, rekommenderar vi att utsläppen utreds närmare innan de inkluderas i inventeringen. 1

Summary The Swedish emission report to the Convention on Long-range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) and the National Ceilings Directive (NEC) is in many cases not complete. In those cases where there are available default methods and default emission factors in the EMEP/EEA Guidebook 2013, and Sweden has reported NE (Not estimated) or NA (Not applicable), we have calculated emissions based on default emission factors and corresponding activity data. In some cases, appropriate activity data has not been available in the inventory. If possible, activity data which corresponds to the default emission factors have then been produced. In most cases, the calculated emissions make up only a small part of the national total as will be reported in submission 2015, and for these cases we recommend that the calculations are to be implemented in the inventory. However, for some sources and substances, the resulting emissions make up a very large part of the national emissions, as is the case with some sources of POPs (PCB, HCB, PAHs) and heavy metals (in particularly selenium and mercury). When emissions seem unreasonably high, e.g. when the default method is general or does not reflect Swedish circumstances, we recommend that they are studied further before implementation in the inventory. 2

Bakgrund Sverige rapporterar årligen emissioner till luft för uppföljning av Sveriges åtaganden gentemot de olika protokollen under FNs Luftvårdskonvention (UNECE CLRTAP) samt EUs Takdirektiv (NEC). Vid ett flertal tillfällen har det framkommit att Sveriges luftinventering är ofullständig i form av emissioner från vissa datakällor och ämnen. Det innebär bl.a. att beräknade nationella totaler troligvis är underskattade vilket försvårar arbetet med att följa upp de olika åtagandena. I den senaste ERT-granskarrapporten 1 rekommenderas att Sverige förbättrar fullständigheten av sin rapportering och det påpekas att fullständigheten av inventeringen kan förbättras genom att applicera default-faktorer från EMEP/EEA Guidebook (hädanefter Guidebook 2013). Ett försök att kvantifiera de saknade emissionskällorna för tungmetaller och POPs via default-faktorer har presenterats i Gustafsson & Skårman (2013). Där föreslås även ytterligare åtgärder för att förbättra emissionsinventeringen för tungmetaller och POPs från industriprocesser (NFR 2). I Danielsson & Bergström (2014) beskrivs bl.a. att hårdare rapportingkrav för vissa ämnen (CO, PM 10, PM 2,5 och PCB) kommer att införas i och med antagandet av nya rapporteringsriktlinjer till CLRTAP. I detta PM listas även alla ämnen och källor Sverige inte rapporterar uppgifter för (och således rapporterar NE - Not estimated) där riktlinjerna kräver det. Mot bakgrund av ovanstående information föreligger stora behov av att förbättra fullständigheten av Sveriges årliga luftinventering till CLRTAP. Föreliggande rapport behandlar steg 1, förbättringar för områdena diffusa emissioner (NFR 1B), industriprocesser och användning av produkter (NFR 2) och avfall (NFR 5) som IVL ansvarar för inom SMED. I steg 2 utförs motsvarande beräkningar för de resterande områden som SCB ansvarar för inom SMED. Det är av stor vikt att steg 2 också utförs under 2015 för implementering i submission 2016 för att uppnå målet med att förbättra fullständigheten i den svenska luftinventeringen till CLRTAP. 1 CEIP/S3.RR/2013/SWEDEN 03/09/2013. Report for the Stage 3 in-depth review of emission inventories submitted under the UNECE LRTAP Convention and EU National Emissions Ceilings Directive for: Sweden. 3

Syfte Projektets syfte är att förbättra fullständigheten i den svenska luftinventeringen till CLRTAP för områdena diffusa emissioner (NFR 1B), industriprocesser och användning av produkter (NFR 2) och avfall (NFR 5) genom att applicera default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013. Möjligheter till förbättringar har analyserats för följande fall: där aktiviteter finns i Sverige, men inga emissioner är rapporterade ( NE ); där aktiviteter och utsläpp finns i Sverige, men notation key NA (not applicable) anges i rapporteringen. 4

Metod och resultat NFR-koder som projektet koncentreras på och tillgängligheten av default emissionsfaktorer i Guidebook 2013 är sammanfattade i Bilaga 1. Det är värt att notera att för många sektorer och utsläpp saknas default-emissionsfaktorer i Guidebook 2013 och därför utförs inga nya utsläppsberäkningar. Vissa emissionsfaktorer gäller bara för en del av en NFR-kategori (t.ex. förbränning av djurkadaver i kategorin kremering eller vissa processer inom kemisk industri). För att uppskatta utsläpp multipliceras default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 med respektive aktivitetsdata för motsvarande NFR- kod eller en kategori. En del aktivitetsdata finns redan i SMED:s beräkningsfiler, dock inte alltid för hela tidsperioden 1990-2013. För sektorer där rapporterade utsläpp anges direkt i miljörapporter och aktivitetsdata inte används i beräkningar, sammanställer vi aktivitetsdata på olika sätt beroende på tillgänglig information, se detaljer per NFR-kod nedan. I Bilaga 2 sammanfattas default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 som används för utsläppsberäkningar i projektet. Där anges även osäkerheter för varje default-emissionsfaktor och ämne. Osäkerheter är beräknade utifrån de 95 % -iga konfidensintervall som är angivna i Guidebook 2013 per default EF. Bilaga 3 anger nyberäknade utsläpp (d.v.s. beräknade inom föreliggande projektet utsläpp som tidigare inte har rapporterats) per NFR-kategori och ämne för 2013. Där sammanfattas även värden av nationella totaler för 2013 enligt submission 2015, omräknade nationella totaler med hänsyn till nyberäknade utsläpp, samt procentuell skillnad mellan två värden för varje sektor och utsläpp. I Bilaga 4 anges utsläpp från olika NFR-kategorier som en andel av nationella totalerna enligt submission 2015. Bilaga 5 sammanfattar utsläpp från NFR-kategorier som andelar av de omräknade nationella totalerna totalerna i submissionen 2015 summerade med nyberäknade utsläpp. 5

Påverkan på nationella totalerna 2013 Implementering av samtliga nedanstående beräkningar i inventeringen skulle innebära att den nationella totalen för 13 ämnen ökar med mer än 10 % (Tabell 1). Totalerna för PCB, HCB och PAH skulle öka mest, följt av tungmetaller och dioxin. Detaljerade resultat återfinns i Bilaga 3-5. Tabell 1: Resultat av beräknade emissioner per ämne jämfört med totala utsläpp som rapporteras för år 2013 (submission 2015). Ämne Nationell total, rapporterad submission 2015 Tillägg från denna studie Ny nationell total, inkl. tillägg Total procentuell ökning NOx (kt) 126 0,060 126 0 % NMVOC (kt) 174 0 174 0 % SOx (kt) 26,8 0,008 26,8 0 % NH3 (kt) 52,2 0,004 52,2 0 % PM2.5 (kt) 22,0 0,63 22,7 3 % PM 10 (kt) 36,1 0,67 36,8 2 % TSP (kt) 41,5 1,15 42,7 3 % CO (kt) 562 0,01 562 0 % Pb (t) 11,8 0,11 11,9 1 % Cd (t) 0,47 0,09 0,57 20 % Hg (t) 0,45 0,24 0,69 53 % As (t) 0,85 0,11 0,96 13 % Cr (t) 4,79 0,44 5,24 9 % Cu (t) 50,4 0,11 50,5 0 % Ni (t) 10,3 0,29 10,54 3 % Se (t) 0,69 0,83 1,52 121 % Zn (t) 157 1,83 159 1 % PCDD/F (g I-Tec) 38,4 6,93 45,3 18 % Benzo(a)pyrene (t) 3,64 3,94 7,57 108 % benzo(b) fluoranthene (t) benzo(k) fluoranthene (t) Indeno(1,2,3-cd) pyrene (t) 0,33 10,5 10,8 3 213 % 0,17 0,003 0,17 2 % 0,11 0,66 0,77 598 % Total 1-4 (t) 11,2 23,1 34,3 207 % HCB (kg) 0,01 0,10 1,01 7 230 % PCBs (kg) 0,06 1 993 1 993 3 404 165 % 6

PCB NFR 2C5-2C7 (Non-ferrous metal production) och NFR 2K (Consumption of POPs and heavy metals) står enligt beräkningarna för orimligt höga utsläpp av PCB. Dock kan det konstateras att Sverige troligtvis underrapporterar utsläppen av PCB kraftigt, då det endast rapporteras för ett fåtal källor (1A5b, 1A4ciii och 1A3dii). En jämförelse med vad andra länder rapporterar visar på stora skillnader. I submission 2014 rapporterade Norge NE för år 2012, medan Danmark rapporterade ca 42 kg och Finland ca 154 kg PCB för 2012. HCB Sverige rapporterar även HCB endast i de tre NFR-koderna nämnda ovan (1A5b, 1A4ciii och 1A3dii), vilket innebär att det sker en underrapportering också av HCB. Trots att den procentuella skillnaden för HCB är mycket hög blir den nationella totalen i nivå med vad Norge och Danmark rapporterade för 2012 submission 2014. Finland rapporterade till och med ännu högre utsläpp. PAH Det är framför allt NFR 2C3 (aluminiumproduktion) som står för ökningen av PAH-utsläppen (enskilda ämnen och PAH1-4). Sveriges nationella utsläpp av PAH år 2008 var dock mycket högre än 2013 beroende på att utsläpp från aluminiumproduktion rapporteras till och med 2008. Utöver aluminiumproduktion är det endast järn- och stålsektorn som står för en relativt stor del av indeno(1,2,3-cd)pyrene (75 %). Tungmetaller Den största ökningen av selen står NFR 2C1 (järn- och stål) för (73 %) och efterföljs av 2A3 (glasproduktion 33 %) och 1B2aiv (oljeraffinering 13 %). Selen rapporteras för närvarande endast i NFR 1A. Metallverk (NFR 2C7c) står för den största delen av ökningen av krom och nickel, medan oljeraffinaderierna (1B2aiv) står för ökningen av kadmium och arsenik. Oljeraffinering står även för en stor del av ökningen av kvicksilver, tillsammans med NFR 2K (Consumption of POPs and heavy metals) och användning av lysrör. Dioxin Den allra största ökningen av dioxin står NFR 5E (övrigt avfall) för, vilket kommer från biloch husbränder. 7

1B1b Fugitive emissions from solid fuels: Solid fuel transformation Koksproduktion sker i Sverige inom järn- och stålindustrin och en del av utsläppen från koksverken rapporteras inom NFR 2C1b. I Guidebook finns dock emissionsfaktorer för NH 3 och Se, vilket varken rapporteras i 2C1b eller 1B1b. Tier 1 emissionsfaktorer baseras på den totala koksproduktionsprocessen medan för Tier 2 används emissionsfaktorer för de olika processtegen. Tier 1 emissionsfaktorer används då selen inte finns med i Tier 2. För NH 3 blir resultatet detsamma eftersom de olika stegen i Tier 2 summeras upp till Tier 1. Aktivitetsdata är mängd producerad koks, vilket finns tillgängligt för koden. Resultaten är sammanfattade i Tabell 2 nedan. Tabell 2: Utsläpp av NH 3 och selen från NFR 1B1b Solid fuel transformation. År NH 3, Mg Se, Mg År NH 3, Mg Se, Mg 1990 0,0039 0,017 2002 0,0040 0,017 1991 0,0041 0,018 2003 0,0039 0,017 1992 0,0042 0,018 2004 0,0044 0,019 1993 0,0042 0,018 2005 0,0044 0,019 1994 0,0042 0,018 2006 0,0044 0,019 1995 0,0043 0,018 2007 0,0044 0,019 1996 0,0043 0,018 2008 0,0044 0,019 1997 0,0042 0,018 2009 0,0036 0,016 1998 0,0042 0,018 2010 0,0041 0,018 1999 0,0042 0,018 2011 0,0043 0,018 2000 0,0044 0,019 2012 0,0039 0,017 2001 0,0044 0,019 2013 0,0037 0,016 1B2a-iv Fugitive emissions oil: Refining /storage I Guidebook finns emissionsfaktorer för metaller från NFR 1B2a-iv. Tier 1 emissionsfaktorer används då aktivitetsdata för dessa är använd mängd råolja, vilket redan har tagits fram i inventeringen. Emissionsfaktorerna i Guidebook är baserade på E-PRTR-rapporteringen 2010. Det är viktigt att notera att Tier 1-emissionsfaktorerna gäller för utsläpp både från krackning och från förbränning, vilket innebär att om de beräknade mängder metaller rapporteras i NFR 1B2a-iv bör inga utsläpp av metaller rapporteras i NFR 1A1b petroleum refining. Resultaten är sammanfattade i Tabell 3 nedan. För vissa av metallerna blir emissionerna relativt höga: kadmiumutsläppen står för 18 % av nationella totalen submission 2015, kvicksilver för 19 %, 8

arsenik för 10 % och selen för 13 %. Det bör därför övervägas om beräkningarna ska implementeras i inventeringen. Tabell 3: Utsläpp av tungmetaller från NFR 1B2 a iv Fugitive emissions oil: Refining /storage. År Pb, Mg Cd, Mg Hg, Mg As, Mg Cr, Mg Cu, Mg Ni, Mg Se, Mg Zn, Mg 1990 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 1991 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 1992 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 1993 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1994 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 1995 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1996 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1997 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1998 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1999 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2000 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2001 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2002 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2003 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2004 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 2005 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2006 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2007 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 2008 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2009 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2010 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2011 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 2012 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 2013 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 2A3 Glass production Tier 2 default-emissionsfaktorer för koppar, nickel och selen anges i Guidebook 2013 för planglasproduktion och Tier 2-emissionsfaktorer anges även för förpackningsglasproduktion för nickel och selen. Dessa emissionsfaktorer gäller för planglasproduktion med primära och sekundära reningsmetoder och för förpackningsglasproduktion med primära reningsmetoder utan sekundär rening. Planglasproduktionen i Sverige har svavel- och stoftrening medan för 9

förpackningsglasproduktionen installerades ett elektrofilter år 2005 för glasugnar och ytbehandling. Skrubber finns även för etsningsanläggningen. För Cu används Tier 1-EF för förpackningsglasproduktion då det saknas emissionsfaktor på Tier 2-nivå. Sverige har också ett antal manuella bruk, men då aktivitetsdata saknas för större delen av tidsserien för den manuella glastillverkningen beräknas inte utsläpp från denna. Emissionsfaktorerna gäller både process- och energiutsläpp, vilket innebär att om utsläppen rapporteras i CRF 2 bör ingen av dessa metaller rapporteras för glasindustrin i CRF 1. Aktivitetsdata finns per anläggningsnivå, se Tabell 4. Tabell 4: Glasproduktion per anläggning. Anläggning Planglas Container glas Pilkington Rexam (Ardagh glass) Hammars glasbruk, PLM (lades ned 1993) Resultaten är sammanfattade i Tabell 5 nedan. De två största glasbruken (Ardagh glass och Pilkington) har gjort uppskattningar av vissa utsläpp för enstaka år. Enligt uppskattningarna släppte Ardagh glass ut 0,005-0,010 ton koppar, 0,002-0,004 ton nickel och 0,4-0,7 ton selen per år 1990-2005. 2005 installerades ett elektrofilter vilket resulterade i lägre emissioner år 2006: 0,0006 ton koppar, 0,0002 ton nickel och 0,043 ton selen. Pilkington beräknade med hjälp av massbalans att de släppte ut ca 0,16 ton selen år 2010, dock noterar de att beräkningen är osäker. Pilkingtons produktion i Halmstad upphörde i januari 2013 varefter det inte sker någon produktion av planglas i Sverige 2. Tabell 5: Utsläpp av Se från NFR-kategori 2A3 Glass production. År Cu, Mg Ni, Mg Se, Mg 1990 0,0024 0,20 0,22 1991 0,0021 0,17 0,18 1992 0,0021 0,17 0,18 1993 0,0022 0,19 0,18 1994 0,0025 0,21 0,19 1995 0,0025 0,22 0,19 1996 0,0024 0,19 0,20 1997 0,0026 0,22 0,21 1998 0,0026 0,22 0,20 1999 0,0019 0,15 0,18 2000 0,0027 0,23 0,21 2001 0,0027 0,23 0,20 x x x 2 Telefonsamtal med Jörgen Häll, Glascentrum MTK, 22 januari 2015 10

År Cu, Mg Ni, Mg Se, Mg 2002 0,0023 0,19 0,20 2003 0,0026 0,22 0,21 2004 0,0027 0,23 0,21 2005 0,0027 0,23 0,22 2006 0,0028 0,23 0,23 2007 0,0028 0,23 0,24 2008 0,0028 0,22 0,25 2009 0,0024 0,18 0,24 2010 0,0025 0,20 0,25 2011 0,0028 0,22 0,27 2012 0,0025 0,18 0,26 2013 0,0011 0,04 0,23 2B10a Chemical industry: Other Guidebook 2013 anger Tier 2 default-emissionsfaktorer för partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) för vissa produktionsprocesser: ammoniumfosfat, urea, kimrök, fosfatgödsel och polyvinylklorid (PVC). Emissionsfaktorer för ammoniumfosfatproduktion (även NPK 3 gödselmedel nämns som relevanta i denna underkategori fast ingen separat Tier 2 emissionsfaktor anges) och för tillverkning av fosfatgödsel är samma i Guidebook 2013, med referens till samma källa. Reningseffektivitet anges för partikelrening med ESP, skrubbrar och textilfilter för både vanliga anläggningar och s.k. BAT anläggningar (för kemiproduktion allmänt, inte per process). Det är dock oklart om man tar hänsyn till rening i default-emissionsfaktorerna (det står inte uncontrolled för berörda processer). Vi antar att dessa emissionsfaktorer baseras på mätningar och gäller en genomsnittlig anläggning med genomsnittlig rening, därför används dessa emissionsfaktorer som de är. Aktivitetsdata i den svenska emissionsinventeringen sammanfattas inte per process utan plockas ur olika anläggningars miljörapporter. Av processerna med angivna defaultemissionsfaktorer i Guidebook 2013 förekommer kimrökproduktion, produktion av PVC och produktion av fosfor-innehållande gödselmedel i Sverige. Urea tillverkas inte i landet utan importeras 4. Aktivitetsdata för eventuell tillverkning av ammoniumfosfat är svår att skilja från produktion av andra fosfor-innehållande gödselmedel. Vi beräknar därför utsläpp från den 3 Gödselmedel som innehåller kväve N, fosfor P och kalium K 4 http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/urea.htm, 21 januari 2015 11

sammanställande kategorin fosfor-innehållande gödselmedel, utgående från samma defaultemissionsfaktorer (se ovan). Aktivitetsdata för denna kategori kommer från (inofficiell) FAO statistik för åren 1990-1995 och från SCB:s statistikdatabas för åren 1996-2012. För 2013 använder vi samma värde som för 2012. Enligt information från en av f.d. tillverkare, Yara Helsingborg, stängdes företagets sista anläggning år 2007, och sedan dess finns det bara några mindre aktörer kvar 5. Det stämmer bra överens med SCB:s statistik som visar en betydlig minskning av produktionen under 2008 och framöver jämfört med 2007. En expert på KEMI 6 har bekräftat att Yara Helsingborg har varit den enda svenska tillverkaren i en industriell skala. För kimröksproduktion (på Evonic) och tillverkning av PVC (på INEOS) fanns aktivitetsdata för alla år redan insamlade. Resultaten är sammanfattade i Tabell 6 och Tabell 7 nedan. Tabell 6: Utsläpp av PM 2,5 från 2B10a Chemical industry: Other. År Kimrök, Gg Fosfor-innehållande gödsel, Gg PVC, Gg Sammanlagt, Gg 1990 0,007 0,0194 0,0006 0,0274 1991 0,006 0,0130 0,0006 0,0195 1992 0,006 0,0054 0,0006 0,0121 1993 0,007 0,0047 0,0007 0,0124 1994 0,008 0,0036 0,0007 0,0123 1995 0,008 0,0032 0,0007 0,0121 1996 0,009 0,0031 0,0007 0,0126 1997 0,010 0,0033 0,0008 0,0135 1998 0,010 0,0043 0,0008 0,0148 1999 0,008 0,0043 0,0009 0,0135 2000 0,010 0,0029 0,0009 0,0135 2001 0,010 0,0028 0,0009 0,0134 2002 0,009 0,0030 0,0009 0,0127 2003 0,009 0,0025 0,0010 0,0129 2004 0,010 0,0031 0,0010 0,0136 2005 0,009 0,0018 0,0010 0,0113 2006 0,009 0,0013 0,0011 0,0115 2007 0,008 0,0004 0,0011 0,0099 5 Mejl från Roland Natanaelsson, Yara Helsingborg, 11 januari 2015 6 Mejl från Markus Ifverberg, KEMI, 15 januari 2015 12

År Kimrök, Gg Fosfor-innehållande gödsel, Gg PVC, Gg Sammanlagt, Gg 2008 0,009 0,0001 0,0010 0,0097 2009 0,005 0,0001 0,0009 0,0062 2010 0,008 0,0001 0,0011 0,0092 2011 0,007 0,0001 0,0010 0,0086 2012 0,007 0,0001 0,0011 0,0081 2013 0,006 0,0001 0,0010 0,0075 Tabell 7: Utsläpp av PM 10 från NFR-kategori 2B10a Chemical industry: Other. År Kimrök, Gg Fosfor-innehållande gödsel, Gg PVC, Gg Sammanlagt, Gg 1990 0,008 0,0259 0,011 0,046 1991 0,007 0,0173 0,012 0,036 1992 0,007 0,0072 0,013 0,027 1993 0,008 0,0062 0,013 0,027 1994 0,009 0,0048 0,014 0,028 1995 0,009 0,0043 0,014 0,027 1996 0,010 0,0042 0,014 0,028 1997 0,011 0,0044 0,015 0,030 1998 0,011 0,0058 0,016 0,032 1999 0,009 0,0057 0,017 0,032 2000 0,011 0,0039 0,018 0,033 2001 0,011 0,0038 0,018 0,033 2002 0,010 0,0040 0,018 0,032 2003 0,011 0,0034 0,019 0,033 2004 0,011 0,0041 0,020 0,034 2005 0,010 0,0024 0,019 0,031 2006 0,010 0,0017 0,022 0,034 2007 0,010 0,0005 0,022 0,032 2008 0,010 0,0002 0,020 0,030 2009 0,006 0,0001 0,018 0,024 2010 0,009 0,0001 0,021 0,030 2011 0,008 0,0001 0,021 0,029 2012 0,008 0,0001 0,021 0,029 2013 0,007 0,0001 0,021 0,028 13

2C1 Iron and steel production I den svenska emissionsinventeringen beräknas utsläpp separat för olika processer underkategorier inom denna NFR kod, se Tabell 8. Av dessa processer saknas defaultemissionsfaktorer för direktreduktion i Guidebook 2013. För andra processer anges Tier 2 default-emissionsfaktorer för Se, PAH 1-4, HCB och PCB samt Tier 1 default-faktorer. Tabell 8: Default-emissionsfaktorer i Guidebook 2013 för processer inom NFR koden 2C1 Iron and steel production. Process Se HCB PAH 1-4 PCB Sinter produktion x x x x Pellets produktion x x x x Råjärnproduktion (BF) NE NE x x Primärt stål (BOF) x x x Direktreduktion Emissionsfaktorer saknas i Guidebook 2013 använder Tier 1 Sekundärt stål (EAF) NE NE x x Aktivitetsdata finns redan för alla år och används för beräkningarna. Sinter producerades fram till 1995, sedan lades den enda sinterproducerande anläggningen ner. Tillgängliga Tier 2 emissionsfaktorer används. För direktreduktion som sker vid en anläggning används Tier 1- faktorer i brist på Tier 2-faktorer. Emissionsfaktorn baseras på mängd producerad stål, men då anläggningen producerar järnsvamp och järnpulver använders järnsvamp som aktivitetsdata och antar att emissionsfaktorerna är samma som för järn. Emissionsfaktorerna för Tier 1 täcker hela järn- och stålproduktionen, medan Tier 2 är specificerat för olika processer. Genom att använda Tier 1-faktorer för anläggningen som producerar järnsvamp finns därmed risk att en viss dubbelrapportering sker då en del av järnsvampen används i ljusbågsugnar, vars emissioner beräknas separat med Tier 2- emissionsfaktorer. Resultaten är sammanfattade i Tabell 9 till Tabell 14 nedan, separat för varje process. Utsläppen är relativt höga jämfört med nationella utsläpp. Tabell 9: Utsläpp av Se, PAH 1-4, HCB och PCB från NFR-kategori 2C1 Iron and steel: Sinter production. År Se, Mg PAH 1-4, Mg HCB, kg PCB, kg 1990 0,021 0,32 0,032 0,095 1991 0,023 0,35 0,035 0,104 1992 0,022 0,33 0,033 0,099 1993 0,022 0,33 0,033 0,099 1994 0,022 0,33 0,033 0,100 1995 0,011 0,17 0,017 0,051 14

Tabell 10: Utsläpp av Se, PAH 1-4, HCB och PCB från NFR-kategori Iron and steel: Pellets production. År Se, Mg PAH 1-4, Mg HCB, kg PCB, kg 1990 0,20 0,009 0,30 0,89 1991 0,20 0,009 0,29 0,88 1992 0,21 0,009 0,31 0,93 1993 0,21 0,009 0,31 0,93 1994 0,22 0,010 0,33 0,99 1995 0,28 0,013 0,42 1,26 1996 0,30 0,014 0,45 1,36 1997 0,31 0,014 0,46 1,39 1998 0,30 0,014 0,45 1,35 1999 0,26 0,012 0,39 1,17 2000 0,30 0,013 0,45 1,34 2001 0,28 0,012 0,41 1,24 2002 0,28 0,013 0,42 1,27 2003 0,31 0,014 0,46 1,37 2004 0,32 0,014 0,48 1,44 2005 0,33 0,015 0,50 1,49 2006 0,34 0,015 0,51 1,52 2007 0,38 0,017 0,56 1,69 2008 0,40 0,018 0,60 1,79 2009 0,29 0,013 0,44 1,32 2010 0,44 0,020 0,66 1,99 2011 0,46 0,021 0,69 2,06 2012 0,48 0,021 0,71 2,14 2013 0,48 0,022 0,72 2,17 Tabell 11: Utsläpp av PAH 1-4 och PCB från NFR-kategori 2C1 Iron and steel: Blast furnace charging. År PAH 1-4, Mg PCB, kg År PAH 1-4, Mg PCB, kg 1990 6,84 6,84 2002 9,30 9,30 1991 7,03 7,03 2003 9,35 9,35 1992 6,84 6,84 2004 9,70 9,70 1993 7,11 7,11 2005 9,34 9,34 1994 7,59 7,59 2006 8,95 8,95 1995 7,67 7,67 2007 9,54 9,54 15

År PAH 1-4, Mg PCB, kg År PAH 1-4, Mg PCB, kg 1996 7,82 7,82 2008 8,91 8,91 1997 7,65 7,65 2009 4,92 4,92 1998 7,93 7,93 2010 8,62 8,62 1999 8,14 8,14 2011 8,10 8,10 2000 7,94 7,94 2012 7,01 7,01 2001 9,10 9,10 2013 7,24 7,24 Tabell 12: Utsläpp av PAH 1-4, Se och PCB och från NFR-kategori 2C1 Iron and steel: Basic oxygen furnace (primärt stål). År PAH 1-4, Mg Se, Mg PCB, kg 1990 0,027 0,008 6,80 1991 0,028 0,008 6,91 1992 0,028 0,009 7,10 1993 0,029 0,009 7,19 1994 0,030 0,009 7,60 1995 0,033 0,010 8,14 1996 0,033 0,010 8,23 1997 0,031 0,009 7,87 1998 0,032 0,010 8,04 1999 0,032 0,010 8,11 2000 0,034 0,010 8,53 2001 0,038 0,011 9,55 2002 0,039 0,012 9,70 2003 0,039 0,012 9,78 2004 0,041 0,012 10,24 2005 0,039 0,012 9,80 2006 0,037 0,011 9,34 2007 0,040 0,012 9,91 2008 0,035 0,010 8,66 2009 0,018 0,005 4,38 2010 0,034 0,010 8,54 2011 0,033 0,010 8,18 2012 0,030 0,009 7,41 2013 0,031 0,009 7,74 16

Tabell 13: Utsläpp av PAH 1-4 och PCB från NFR-kategori 2C1 Iron and steel: Electric arc furnace (sekundärt stål). År PAH 1-4, Mg PCB, kg År PAH 1-4, Mg PCB, kg 1990 0,84 4,39 2002 1,01 5,27 1991 0,70 3,64 2003 0,96 4,98 1992 0,77 4,01 2004 0,99 5,18 1993 0,82 4,29 2005 0,96 4,98 1994 0,91 4,73 2006 1,00 5,19 1995 0,95 4,94 2007 1,02 5,32 1996 0,89 4,63 2008 0,94 4,88 1997 1,02 5,31 2009 0,53 2,78 1998 1,00 5,18 2010 0,83 4,30 1999 0,94 4,89 2011 0,91 4,73 2000 1,03 5,39 2012 0,71 3,68 2001 0,97 5,06 2013 0,69 3,61 Tabell 14: Utsläpp av PAH 1-4, Se, HCB och PCB från NFR kategori 2C1 Iron and steel: Direct reduced iron. År PAH 1-4, Mg Se, Mg HCB, kg PCB, kg 1990 0,052 0,0022 0,0033 0,27 1991 0,048 0,0020 0,0030 0,25 1992 0,049 0,0021 0,0031 0,26 1993 0,046 0,0019 0,0029 0,24 1994 0,052 0,0022 0,0033 0,27 1995 0,060 0,0025 0,0037 0,31 1996 0,060 0,0025 0,0038 0,31 1997 0,062 0,0026 0,0039 0,33 1998 0,058 0,0024 0,0036 0,30 1999 0,057 0,0024 0,0035 0,30 2000 0,060 0,0025 0,0038 0,31 2001 0,053 0,0022 0,0033 0,28 2002 0,054 0,0022 0,0034 0,28 2003 0,051 0,0021 0,0032 0,27 2004 0,058 0,0024 0,0036 0,30 2005 0,055 0,0023 0,0034 0,29 2006 0,062 0,0026 0,0039 0,33 2007 0,063 0,0026 0,0039 0,33 17

År PAH 1-4, Mg Se, Mg HCB, kg PCB, kg 2008 0,060 0,0025 0,0037 0,31 2009 0,046 0,0019 0,0029 0,24 2010 0,059 0,0025 0,0037 0,31 2011 0,057 0,0024 0,0035 0,29 2012 0,050 0,0021 0,0032 0,26 2013 0,054 0,0023 0,0034 0,28 2C3 Aluminium production Aluminium produceras av ett företag i Sverige och emissioner som rapporteras till submission 2015 baseras på uppgifter från företaget. Fram till och med 2008 rapporteras utsläpp av B(a)P som är baserade på mätningar gjorda av företaget. Övriga PAH beräknas baserat på B(a)Putsläppen där B(k)F-utsläppen är inkluderade i emissionerna för B(b)F. När man gick över till att endast använda prebake-processen upphörde dock företaget med att mäta och rapportera PAH och i submission 2015 rapporterar vi NA för PAH från och med 2009. Det finns dock emissionsfaktorer för PAH i Guidebook som vi i den här utredningen använder för åren efter 2008. Emissionsfaktorerna är specifika för Söderbergprocessen och prebake-processen och appliceras på aktivitetsdata för respektive process. Resultaten är sammanfattade i Tabell 15 nedan. Enligt beräkningarna ökar emissionerna av två PAH:er kraftigt efter 2008 på grund av processomställningen. Om man räknar på emissionerna med default-faktorer över hela tidsserien blir dock ökningen efter 2008 ännu kraftigare. Eftersom företaget själv har slutat att rapportera PAH, troligtvis eftersom de anser att emissionerna är försumbara, bör det diskuteras huruvida beräkningarna för PAH ska implementeras i inventeringen. Tabell 15: Utsläpp av dioxin och PAH 1-4 från NFR-kategori 2C3 Aluminium production. År Dioxin g Benzo(a)pyrene, Mg Benzo(b)fluorant hene, Mg Indeno(1,2,3- cd)pyrene, Mg PAH 1-4, Mg 1990 0,0005 1,1 2,3 0,53 3,9 1991 0,0005 1,4 3,1 0,70 5,2 1992 0,0004 0,7 1,5 0,35 2,6 1993 0,0004 0,6 1,3 0,31 2,3 1994 0,0004 0,8 1,7 0,39 2,9 1995 0,0005 1,0 2,1 0,49 3,6 1996 0,0005 1,2 2,6 0,59 4,3 1997 0,0005 0,7 1,5 0,34 2,5 1998 0,0005 1,3 2,8 0,63 4,7 1999 0,0005 1,7 3,8 0,87 6,4 2000 0,0005 0,9 1,9 0,43 3,2 18

År Dioxin g Benzo(a)pyrene, Mg Benzo(b)fluorant hene, Mg Indeno(1,2,3- cd)pyrene, Mg PAH 1-4, Mg 2001 0,0005 1,1 2,4 0,55 4,1 2002 0,0005 1,0 2,2 0,51 3,7 2003 0,0005 1,1 2,4 0,55 4,1 2004 0,0005 1,2 2,6 0,58 4,3 2005 0,0005 1,5 3,4 0,77 5,7 2006 0,0005 2,0 4,4 1,01 7,5 2007 0,0005 1,6 3,5 0,79 5,9 2008 0,0004 1,6 3,5 0,79 5,9 2009 0,0003 2,1 5,6 0,35 8,0 2010 0,0005 2,9 7,7 0,48 11 2011 0,0006 3,4 9,1 0,57 13 2012 0,0007 3,9 10,5 0,65 15 2013 0,0007 3,9 10,5 0,66 15 2C4 Magnesium production Det finns ingen produktion av magnesium i Sverige. Utsläpp av f-gaser från magnesiumgjuterier rapporteras i klimatrapporteringen, men inga default-emissionsfaktorer för magnesiumgjuterier finns för nuvarande i Guidebook. 2C7c Metal production: Other Eftersom det ofta produceras flera olika icke-järnmetaller (till exempel koppar, bly och zink) i ett och samma smältverk, och det inte går att särskilja utsläppen från olika metaller, rapporterar Sverige produktionen av samtliga icke-järnmetaller i NFR 2C7c. I Guidebook 2013 anges följande relevanta default-emissionsfaktorer i gram per ton producerad metall: Emissionsfaktorer för Cr från kopparproduktion: Tier 2 för primär produktion och Tier 1. Tier 2 emissionsfaktor för sekundär kopparproduktion saknas; Tier 2 emissionsfaktorer för Ni från både primär och sekundär kopparproduktion; Tier 1 emissionsfaktor för Ni från kopparproduktion (utan specificering); Tier 1 emissionsfaktor för Ni från nickelproduktion; Tier 1 emissionsfaktor för PCB från kopparproduktion; Tier 2 emissionsfaktor för PCB från sekundär kopparproduktion; Tier 1 emissionsfaktor för PCB från primär blyproduktion; Tier 1 emissionsfaktor för PCB från sekundär blyproduktion; Tier 2 emissionsfaktor för PCB från sekundär zinkproduktion 19

Antaganden för beräkningar av krom och nickel Guidebook 2013 anger effektiviteten av (ospecificerade) reningstekniker inom kopparproduktion ( 90 % för Cr, 97 % för Ni). Dessa effektiviteter appliceras på Tier 2 default-emissionsfaktorerna. Det största företaget med koppar som huvudprodukt är Boliden (anläggningen i Rönnskär), Elektrokoppar och Aurubis Sweden (tidigare Luvata Sweden och Outukumpu Products). Den största anläggningen som producerar koppar är Rönnskär. Produktion av kopparkatoder från kopparkoncentrat som levereras från företagets egna gruvor är kompletterad med återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundära material. Det finns således både primär och sekundär kopparproduktion på anläggningen. Information om andel sekundära råmaterial som användes på Rönnskärsverket under 1990-1997 är inte tillgänglig. Vi antar att sekundär koppar utgör ca 16 % av total kopparproduktion ett genomsnitt av värden för 1998-2013. För åren 1998-2013 beräknas mängden sekundär koppar med antagandet att 5,17 ton sekundära material behövs för att tillverka 1 ton koppar. Detta antagande baseras på Bolidens presentation från 2010 7 som anger att utökning av återvinningskapaciteten med 75 000 ton ger en ökning av kopparproduktionen med 14 500 ton. Kopparproduktion på Aurubis Sweden börjar med smältning av råmaterial såsom kopparkatoder och skrot. Detta innebär att det är bara sekundär produktion som förekommer på företaget. Som aktivitetsdata inräknas smältvikt koppar (som sedan processas till valsade kopparband). För anläggningen i Västerås finns bara data om produktion av valsade kopparband. För att räkna om detta till mängden smältvikt använder vi ration 1,56 ton smältvikt per 1 ton kopparband. Detta beräknas utifrån företagets tillstånd att smälta högst 125 000 ton kopparlegeringar per år samt valsa högst 80 000 ton kopparband per år 8. Aktivitetsdata för åren 1990-2002 saknas. Vi antar för dessa år samma värden som för 2003. På Elektrokoppar sker liknande sekundär produktion: tillverkning av kopparband från kopparkatoder. Företagets produktionsdata (kopparsmältning i kt) saknas för perioden 1990-1999. Samma produktion antas för dessa år som produktionen under 2000. Tier 2 default-emissionsfaktorer används för beräkningarna. I utsläpp av nickel räknas både primär och sekundär produktion medan utsläpp av krom beräknas bara för primär produktion. Vi väljer att inte använda Tier 1 default-emissionsfaktor för utsläpp av krom eftersom den verkar vara lämplig för länder med större andel primär kopparproduktion än den som finns i Sverige. För att jämföra utgör skillnaden mellan Tier 2 emissionsfaktorer för nickel från primär och sekundär produktion ca en faktor 100: 19 g/mg koppar för primär produktion och 0,13 g/mg koppar för sekundär produktion. För utsläpp av krom anges 16 g/mg koppar för Tier 1 och 21 g/mg koppar för Tier 2 primär produktion. Detta tyder på att en ganska stor andel av primär produktion antas i Tier 1 emissionsfaktor, vilket inte gäller för Sverige, enligt vår bedömning. 7 http://www.boliden.com/documents/press/presentations/100503_e-skrot_ronnskar_sve.pdf, 21 januari 2015 8 Aurubis miljörapport 2013 20

Någon tillverkning av nickel som huvudprodukt verkar inte förekomma i Sverige. Nickelsulfat med ca 25 % nickel utvinns som biprodukt på Rönnskärsverket, men utsläpp av Ni beräknas som emissioner från kopparproduktion och skall därför inte dubbelräknas. Resultaten är sammanfattade i Tabell 16 och Tabell 17 nedan. Boliden Rönnskär har rapporterat utsläpp av nickel för några år, vilka ligger på samma nivå som de beräknade utsläppen för 2012-2013, och något lägre 2009-2011. Då Boliden Rönnskär är den i särklass största producenten av koppar, bedöms utsläppen vara rimliga. Tabell 16: Utsläpp av Cr och Ni från NFR-kategori 2C7a Metal production: Primary copper. År Ni, Mg Cr, Mg År Ni, Mg Cr, Mg 1990 0,05 0,17 2002 0,11 0,42 1991 0,05 0,17 2003 0,10 0,36 1992 0,05 0,18 2004 0,11 0,41 1993 0,05 0,18 2005 0,11 0,40 1994 0,05 0,18 2006 0,11 0,42 1995 0,05 0,19 2007 0,10 0,38 1996 0,06 0,22 2008 0,11 0,41 1997 0,06 0,23 2009 0,10 0,37 1998 0,06 0,21 2010 0,09 0,34 1999 0,05 0,20 2011 0,11 0,40 2000 0,06 0,23 2012 0,10 0,37 2001 0,11 0,41 2013 0,09 0,35 Tabell 17: Utsläpp av Ni från NFR kategori 2C7a Metal production: Secondary copper. År Ni, Mg År Ni, Mg 1990 0,0010 2002 0,0010 1991 0,0010 2003 0,0011 1992 0,0010 2004 0,0010 1993 0,0010 2005 0,0010 1994 0,0010 2006 0,0009 1995 0,0010 2007 0,0009 1996 0,0010 2008 0,0009 1997 0,0010 2009 0,0008 1998 0,0011 2010 0,0009 1999 0,0010 2011 0,0006 2000 0,0011 2012 0,0008 2001 0,0010 2013 0,0007 21

För jämförelse rapporterade Aurubis Sweden (tidigare Luvata Sweden) utsläpp av 0,15 kg (0,00015 Mg) krom år 2008 och 0,063 kg (0,000063 Mg) krom år 2009. Antaganden för beräkningar av PCB För beräkning av PCB-utsläpp från kopparproduktion används samma aktivitetsdata för sekundär kopparproduktion som för beräkningarna av nickel- och kromutsläpp. För utsläpp från blyproduktion antas att primär blyproduktion sker vid Rönnskär och att Boliden Bergsöe och Nordic brass producerar sekundärt bly. Sekundärt zink produceras vid Rönnskär. Beräkningarna (Tabell 18) ger mycket höga utsläpp av PCB från produktionen av ickejärnmetaller; 816 kg år 2013 jämfört med 0,06 kg som rapporteras i submission 2015 för 2013. Eftersom PCB i nuläget endast rapporteras för ett fåtal kategorier i inventeringen, och inga grundligare uppskattningar har gjorts vad landets utsläpp ligger på, bör det diskuteras om beräkningarna ska implementeras i inventeringen. I Guidebook noteras att emissionsfaktorerna för PCB-utsläpp från viss metallproduktion eventuellt kommer att revideras snart. Tabell 18: Utsläpp av PCB från NFR-kategori 2C7c Metal production. År PCB från kopparproduktion, kg PCB från blyproduktion, kg PCB från zinkproduktion, kg 1990 1049 199 0,11 1991 1048 219 0,10 1992 1055 223 0,10 1993 1052 211 0,11 1994 1056 214 0,12 1995 1060 212 0,12 1996 1088 216 0,13 1997 1091 221 0,13 1998 1099 228 0,12 1999 1080 214 0,11 2000 1099 212 0,10 2001 1114 203 0,11 2002 1106 175 0,11 2003 1155 201 0,10 2004 1169 199 0,11 2005 1094 200 0,11 2006 1071 201 0,10 2007 1052 196 0,11 2008 1035 168 0,13 2009 903 151 0,12 2010 963 163 0,11 22

År PCB från kopparproduktion, kg PCB från blyproduktion, kg PCB från zinkproduktion, kg 2011 749 156 0,11 2012 878 175 0,11 2013 816 191 0,11 2D3a Domestic solvent use including fungicides Från den här källan rapporteras för närvarande emissioner av NMVOC som baseras på statistik från KEMI 9. I Guidebook 2013 finns förutom NMVOC Tier 1 defaultemissionsfaktor för Hg från användning av lysrör. Referensen för emissionsfaktorn kommer från Norges IIR 2012; i samma submission stod Norges kvicksilverutsläpp från motsvarande sektor för 4,7 % av landets totala kvicksilverutsläpp år 2010. Aktivitetsdata som används är befolkningsmängd, vilken är tillgänglig i SCB:s statistikdatabas 10. Resultaten är sammanfattade i Tabell 19 nedan. För de beräknade utsläppen nedan står emissionerna för 2013 för ca 12 % av Sveriges totala Hg-utsläpp. Då metoden är mycket grov och utsläppen är relativt höga bör man undersöka om en bättre uppskattning kan göras. Tabell 19: Utsläpp av Hg från NFR-kategori 2D3a Domestic solvent use including fungicides. År Hg, Mg År Hg, Mg 1990 0,048 2002 0,050 1991 0,048 2003 0,050 1992 0,049 2004 0,050 1993 0,049 2005 0,051 1994 0,049 2006 0,051 1995 0,049 2007 0,051 1996 0,050 2008 0,052 1997 0,050 2009 0,052 1998 0,050 2010 0,053 1999 0,050 2011 0,053 2000 0,050 2012 0,054 2001 0,050 2013 0,054 9 www.kemi.se, 20 januari, 2015 10 www.scb.se, 20 januari 2015 23

2D3b Road paving with asphalt Tier 1 default-emissionsfaktorer i Guidebook 2013 finns för PM TSP, PM 10 och PM 2,5, i g/t asfalt. Tier 2 emissionsfaktorer anges för två alternativa typer av produktionsteknik på asfaltverk: batch mix -teknik och trumteknik ( parallel drum ). Guidebook 2013 anger även reningseffektiviteter av venturi/wet skrubber (för båda typer av produktion) och textilfilter (bara för dubbeltrumteknik). Vi antar i beräkningarna att textilfilters reningseffektivitet för batch mix -teknik är samma som för dubbeltrumteknik. Som aktivitetsdata används statistik för produktion av hot mix - och varm mix från Europeiska asfaltassociationen EAPA 11. Statistiken omfattar perioden 1994-2013 och uppdateras årligen. För 1990-1993 använder vi ett genomsnittsvärde för perioden 1994-2013. På Sveriges asfaltverk förekommer både batch mix och trumtekniker 12. Det finns för lite information för att exakt uppskatta andelar av olika tekniker i den totala produktionen. Vi antar i beräkningarna att 50 % av asfalt tillverkas med trumteknik och 50 % med batch mix -teknik. När det gäller rening så verkar textilfilter användas på majoriteten av asfaltverken. I beräkningarna antar vi att 100 % av anläggningarna använder textilfilter. Tier 2 default-emissionsfaktorer för produktion med textilfilter (beräknade från emissionsfaktorer utan rening och relevanta reningseffektiviteter) används. Det antas att default-emissionsfaktorer för hot mix gäller även för varm mix (en annan typ av asfalt) eftersom det är svårt att särskilja produktionsstatistiken för hot mix och varm mix. Emissionsfaktorer i Guidebook 2013 verkar ta hänsyn till att det ofta ingår en del återvunnen asfalt i agglomeratet (upp till 30 % av asfaltmassa). Det finns för övrigt mycket få studier om påverkan av andel återvunnen asfalt på partikelutsläpp. Resultaten är sammanfattade i Tabell 20 nedan. Tabell 20: Utsläpp av TSP, PM 10 och PM 2,5 från NFR-kategori 2D3b Road paving with asphalt. År TSP, Gg PM 10, Gg PM 2,5, Gg 1990 0,10 0,018 0,0029 1991 0,10 0,018 0,0029 1992 0,10 0,018 0,0029 1993 0,10 0,018 0,0029 1994 0,11 0,019 0,0030 1995 0,10 0,018 0,0029 1996 0,08 0,015 0,0023 1997 0,07 0,013 0,0021 11 http://www.eapa.org/promo.php?c=174, 21 januari 2015 12 Telefonsamtal med Jan Wikström, NCC Roads i Östersund, 21 januari 2015; mejl från Fredrik Molander, Sandahls, 19 januari 2015; mejl från Lorentz Lundqvist, teknisk expert på NCC Roads, 23 januari 2015 24

År TSP, Gg PM 10, Gg PM 2,5, Gg 1998 0,09 0,016 0,0025 1999 0,10 0,018 0,0029 2000 0,10 0,018 0,0029 2001 0,09 0,017 0,0027 2002 0,09 0,017 0,0027 2003 0,09 0,017 0,0026 2004 0,10 0,017 0,0027 2005 0,10 0,018 0,0029 2006 0,10 0,018 0,0029 2007 0,11 0,019 0,0031 2008 0,12 0,022 0,0035 2009 0,11 0,020 0,0032 2010 0,11 0,020 0,0032 2011 0,11 0,020 0,0032 2012 0,11 0,019 0,0031 2013 0,11 0,019 0,0030 2D3c Asphalt roofing I beräkningen används Tier 1 default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 för CO och tidigare insamlade aktivitetsdata mängd taklägg i Gg. Resultaten är sammanfattade i Tabell 21 nedan. Tabell 21: Utsläpp av CO från NFR-kategori 2D3c Asphalt roofing. År CO, Gg År CO, Gg 1990 0,00045 2002 0,00064 1991 0,00047 2003 0,00059 1992 0,00047 2004 0,00066 1993 0,00052 2005 0,00081 1994 0,00057 2006 0,00077 1995 0,00057 2007 0,00083 1996 0,00054 2008 0,00081 1997 0,00058 2009 0,00060 1998 0,00058 2010 0,00061 1999 0,00057 2011 0,00064 2000 0,00065 2012 0,00064 2001 0,00066 2013 0,00060 25

2D3i Other solvent use: wood preservation Av de tre mest använda typerna av träskyddsmedel kreosotbaserade, baserade på organisk lösning samt vattenburna anger Guidebook 2013 default-emissionsfaktorer för fyra PAH endast för användning av kreosotbaserade medel. Utsläpp av PAH för de andra två träskyddsmedelstyperna anges som not estimated. Kreosotolja utvinns ur stenkolstjära och används numera endast till industriell impregnering av t.ex. järnvägssliprar samt el- och telefonstolpar. Användningen är begränsad till professionellt bruk enligt REACH-förordningen 13. KEMI tillgängliggör flödesanalyser för kreosot för vissa år (1994, 1998, 2003, 2006 och 2011) på sin hemsida 14, där användning av kreosot som träimpregneringsmedel är specificerat. I SCB:s statistikdatabas finns även importstatistik för Kreosotoljor (ej kemiskt definierade) från och med år 1995 för ej bortfallsjusterad data och från år 2000 för bortfallsjusterad data. Dataseten sammanfaller för de senare åren, men stämmer mindre väl överens tidigare år. KEMI:s data används då de bedöms vara mest korrekt, även om det endast finns för ett fåtal år. Data för mellanliggande år har interpolerats. Resultaten är sammanfattade i Tabell 22 nedan. Tabell 22: Utsläpp av PAH från NFR-kategori 2D3i Other solvent use: wood preservation (creosote-based solvents). År Benzo(a)pyrene, Mg Benzo(b)fluorant hene, Mg Benzo(k)fluorant hen, Mg Indeno(1,2,3- cd)pyrene, Mg PAH 1-4, Mg 1990 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 1991 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 1992 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 1993 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 1994 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 1995 0,006 0,003 0,003 0,003 0,015 1996 0,006 0,003 0,003 0,003 0,014 1997 0,005 0,003 0,003 0,003 0,013 1998 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 1999 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 2000 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 2001 0,005 0,003 0,003 0,003 0,012 2002 0,005 0,003 0,003 0,003 0,013 13 https://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/kreosot/ 21 januari 2015 14 www.kemi.se 21 januari 2015 26

År Benzo(a)pyrene, Mg Benzo(b)fluorant hene, Mg Benzo(k)fluorant hen, Mg Indeno(1,2,3- cd)pyrene, Mg PAH 1-4, Mg 2003 0,005 0,003 0,003 0,003 0,013 2004 0,005 0,003 0,003 0,003 0,014 2005 0,006 0,003 0,003 0,003 0,015 2006 0,006 0,003 0,003 0,003 0,016 2007 0,006 0,003 0,003 0,003 0,015 2008 0,006 0,003 0,003 0,003 0,014 2009 0,005 0,003 0,003 0,003 0,014 2010 0,005 0,003 0,003 0,003 0,013 2011 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 2012 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 2013 0,005 0,002 0,002 0,002 0,012 2G Other product use: fireworks and tobacco smoking Fyrverkerier I beräkningen användes Tier 2 default- emissionsfaktorer från Guidebook 2013 för Ni och Zn och tidigare insamlade aktivitetsdata mängd importerade fyrverkerier i ton. Resultaten är sammanfattade i Tabell 23 nedan. Tabell 23: Utsläpp av Ni och Zn från NFR-kategori 2G Other product use: fireworks. År Ni, Mg Zn, Mg År Ni, Mg Zn, Mg 1990 0,038 0,33 2002 0,068 0,59 1991 0,041 0,35 2003 0,086 0,74 1992 0,050 0,43 2004 0,092 0,80 1993 0,048 0,42 2005 0,080 0,70 1994 0,045 0,39 2006 0,080 0,69 1995 0,060 0,52 2007 0,101 0,88 1996 0,064 0,55 2008 0,065 0,57 1997 0,066 0,57 2009 0,057 0,49 1998 0,070 0,60 2010 0,061 0,53 1999 0,074 0,64 2011 0,058 0,50 2000 0,084 0,73 2012 0,051 0,44 2001 0,050 0,44 2013 0,055 0,48 27

Tobaksrökning I beräkningen användes Tier 2 default- emissionsfaktorer från Guidebook 2013 för Ni, Zn och fyra PAH och tidigare insamlade aktivitetsdata mängd rökt tobak i ton. Resultaten är sammanfattade i Tabell 24 nedan. Tabell 24: Utsläpp av Ni, Zn och PAH från NFR-kategori 2G Other product use: tobacco smoking. År Ni, Mg Zn, Mg Benzo(a)pyrene, Mg Benzo(b)fluorant hene, Mg Benzo(k)fluorant hen, Mg Indeno(1,2,3- cd)pyrene, Mg 1990 0,023 0,023 0,0009 0,00038 0,00038 0,00038 1991 0,023 0,023 0,0009 0,00038 0,00038 0,00038 1992 0,024 0,024 0,0010 0,00039 0,00039 0,00039 1993 0,019 0,019 0,0008 0,00032 0,00032 0,00032 1994 0,019 0,019 0,0008 0,00032 0,00032 0,00032 1995 0,018 0,018 0,0007 0,00030 0,00030 0,00030 1996 0,018 0,018 0,0008 0,00031 0,00031 0,00031 1997 0,014 0,014 0,0006 0,00024 0,00024 0,00024 1998 0,013 0,013 0,0005 0,00022 0,00022 0,00022 1999 0,015 0,015 0,0006 0,00025 0,00025 0,00025 2000 0,015 0,015 0,0006 0,00025 0,00025 0,00025 2001 0,015 0,015 0,0006 0,00026 0,00026 0,00026 2002 0,016 0,016 0,0006 0,00026 0,00026 0,00026 2003 0,015 0,015 0,0006 0,00026 0,00026 0,00026 2004 0,015 0,015 0,0006 0,00024 0,00024 0,00024 2005 0,015 0,015 0,0006 0,00026 0,00026 0,00026 2006 0,015 0,015 0,0006 0,00024 0,00024 0,00024 2007 0,013 0,013 0,0005 0,00022 0,00022 0,00022 2008 0,011 0,011 0,0005 0,00019 0,00019 0,00019 2009 0,012 0,012 0,0005 0,00019 0,00019 0,00019 2010 0,012 0,012 0,0005 0,00019 0,00019 0,00019 2011 0,012 0,012 0,0005 0,00020 0,00020 0,00020 2012 0,011 0,011 0,0005 0,00019 0,00019 0,00019 2013 0,011 0,011 0,0004 0,00018 0,00018 0,00018 2l Wood processing I Guidebook 2013 finns en default-emissionsfaktor för TSP för träbearbetning, vilket inkluderar tillverkning av plywood, träkomposit och andra konstruerade träprodukter. Branschorganisationen TMF (Trä- och möbelföretagen) för statistik på bland annat träskiveindustrin som utgör grunden för aktivitetsdata i den här kategorin. Statistiken 28

redovisar mängd spånskivor och MDF-skivor i m 3, och densiteter för respektive skivslag tillämpas för att få aktivitetsdata i ton och kunna applicera default-faktorn från Guidebook 2013. Resultaten är sammanfattade i Tabell 25 nedan. Tabell 25: Utsläpp av PM TSP från NFR-kategori 2l Wood processing. År PM TSP, Gg År PM TSP, Gg 1990 1,10 2002 0,57 1991 0,73 2003 0,47 1992 0,72 2004 0,44 1993 0,71 2005 0,50 1994 0,70 2006 0,54 1995 0,69 2007 0,58 1996 0,68 2008 0,57 1997 0,67 2009 0,53 1998 0,66 2010 0,47 1999 0,65 2011 0,44 2000 0,65 2012 0,44 2001 0,64 2013 0,42 2K Consumption of POPs and heavy metals För NFR 2K fokuserar man i Guidebook på utsläpp av PCB från läckande elektrisk utrustning. Även kvicksilver från batterier, mätutrustning, elektrisk utrustning och ljuskällor behandlas. Tier 1 default-emissionsfaktorer finns för PCB och Hg för NFR 2K. Emissionsfaktorerna baseras på befolkningsmängd vilken är tillgänglig i SCB:s statistik 15. Resultaten är sammanfattade i Tabell 26 nedan. Utsläppen är mycket höga, vilket även var slutsatsen i Gustafsson & Skårman (2013). Guidebook presenterar förutom Tier 1- emissionsfaktorer även en Tier 3-metod för uppskattning av PCB-utsläpp från elektrisk utrustning. Metoden kräver kunskap om antalet kondensatorer och transformatorer i landet, en analys på hur många av dessa som innehåller PCB och hur många som läcker PCB. Kvicksilver från ljusrör rapporteras i NFR 2D3a Domestic solvent use including fungicides, och det kan finnas risk för dubbelrapportering om båda dessa källor rapporteras. Kvicksilver i vissa varor har varit förbjudet i Sverige sedan 90-talet och ett generellt förbud mot kvicksilver 15 www.scb.se 20 januari 2015 29