Energieffektivisering inom industrin Patrik Thollander Linköpings Universitet
2009-11-30 Sid 2 Linköpings universitet
2009-11-30 Sid 3 Linköpings universitet
Energianvändning i gjuteriindustrin 2009-11-30 Sid 4 Linköpings universitet
2009-11-30 Sid 5 Linköpings universitet
2009-11-30 Sid 6 Linköpings universitet
Industriella energisystem Industriell energieffektivitet är en av de viktigaste medlen för att minska den globala uppvärmningen. För svensk industri, har stora energiprisökningar skett de senaste åren. De historiskt sett låga elpriserna i Sverige har lett till att svensk industri använder mera el än sina konkurrenter i övriga Europa. Svensk industri använder stora mängder bioenergi. 2009-11-30 Sid 7 Linköpings universitet
Fyra principiella sätt att minska industrins energikostnader Energieffektiv teknik Laststyrning Byte av energibärare Energieffektivt beteende 2009-11-30 Sid 8 Linköpings universitet
Olika subsystem i ett industriellt energisystem Elsystem Ventilationssystem Värmesystem Tappvarmvattensystem Belysning Tryckluftsystem 2009-11-30 Sid 9 Linköpings universitet
Exempel på industriell energieffektivitet Systemtänkande är ett måste Elenergi byts mot olja Olja byts mot fjärrvärme Isolering av tak i en energiintensiv industri där man har stora värmeförluster till byggnaden? Tropikfläktar om man har deplacerande ventilationsystem? Kompressordriven kyla när fjärrkyla finns tillgänglig? 2009-11-30 Sid 10 Linköpings universitet
Verktyg för att förbättra industriell energieffektivitet Energikartläggningar, t ex ENSAM IDA CFD Produktionssimulering Pinch remind
Exempel på industriell energieffektivitet - svenskt gjuteri Energy efficiency measures Electricity savings (MWh/year) LPG savings (MWh/year) District heating savings (MWh/year) New melting furnace 2,300 --- --- District heating supplied to municipality --- --- 2,200 Compressed-air leak elimination 1,100 --- --- New sand preparation 780 --- 290 Different ladle heating --- 600 420 Lowering idling losses 1,140 --- --- Load management --- --- --- Other measures 920 --- 1,770 Total figure 6,240 600 4,680 Total figure (%) 23 51 70 [1] Power reduction of 3 MW during peak-hours. The energy use is not affected by this measure, but the cost of power is reduced. 2009-11-30 Sid 12 Linköpings universitet
Exempel på industriell energieffektivitet - verkstadsindustri Energy efficiency measures Electricity savings (MWh/year) District heating savings (MWh/year) New large-scale ventilation system --- 900 Investment in new lighting 330 --- Compressed-air leak elimination 700 --- New windows installations --- 410 VAV in the shower rooms 40 120 Heat exchange from high temp. Oil separator flow --- 140 Heat exchanger on fan 815 --- 120 Other measures 180 10 Total figure 1,250 1,700 Total figure (%) 16 59 2009-11-30 Sid 13 Linköpings universitet
Kort om Projekt Högland Det största svenska energiprogrammet sedan 1990 340 företag erhöll gratis energianalyser (energiråd) En dags platsbesök, en dags rapportskrivning Utförare, Energikontor Sydost Linköpings Universitet ansvarade för utvärderingen Främst små- och medelstora företag (även servicenäring, matbutiker etc.) 2009-11-30 Sid 14 Linköpings universitet
Kort om Projekt Högland Space heating 32 33 106 Educational 7 19 69 Lighting 20 25 48 Ventilation 35 20 31 Compressed air 25 17 41 Production processes 18 18 38 Hot tap water 4 5 27 Other 22 3 Implemented Planned Not considered 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Number of measures
Kostnadseffektivitet - implementering av energieffektiv teknik i industrin Energy saved per private capital spent Energy saved per public capital spent Project Highland (kwh/ ) PFE (kwh/ ) 7.5 5.8 86-195 (47-125) 11
Framgångsrikt industriellt energieffektiviseringsarbete - introduktion En väl genomförd energianalys är det FÖRSTA viktiga steget i ett industriellt energieffektiviseringsarbete!
Strategiskt energiarbete- exempel från den svenska gjuteriindustrin Vikten av att ha detta arbete väl förankrat i ledningen kan inte nog betonas. En större svensk fordonstillverkare tog för några år sedan ett beslut i koncernledningen att minska energianvändningen med 50 procent och bedriver nu ett mycket framgångsrikt arbete med att uppfylla detta mål. Ett sådant mål förefaller vara mycket ovanligt hittills i svensk industri men frågan är om inte de nya förutsättningarna med en alltmer global marknad och stigande energipriser gör att svensk industri tvingas arbeta fram dylika krafttag på energisidan.
Strategiskt energiarbete- exempel från den svenska gjuteriindustrin Strategi med kvantifierade mål beträffande hur mycket el och värmeförbrukningen ska minskas de närmaste 10 åren fattas på ledningsnivå i samråd med energigruppen. En handlingsplan utarbetas för hur målen skall kunna infrias som förslagsvis innehåller både teknik- och beteendeåtgärder samt möjligheter att minska lokalytan och genom detta minska driftskostnaderna samt konverteringsförslag där elanvändning till icke elspecifika processer (värmning etc.) tas bort. Avsätt pengar för stationär mätning av energianvändningen, förslagsvis på avdelningsnivå. Ett mycket viktigt inslag i ett strategiskt energieffektivisering-sarbete är möjligheterna att faktiskt mäta resultat. Detta ger motiverad personal som ser att de faktiskt kan påverka energikostnadsposten.
Strategiskt energiarbete- exempel från den svenska gjuteriindustrin Upprätta en energitävling där avdelningar tävlar mot varandra. Den avdelning som uppmätt den största besparingen, relativt sätt, vinner. Förslagsvis delas besparingen med de anställda och företaget för samtliga avdelningar. En förutsättning för detta är möjligheterna, se punkt 3, att mäta energianvändningen avdelningsvis eller motsvarande. Tillsätt en energiansvarig på varje avdelning och skift. Denna person ansvarar för energiarbetet på sitt skift. När exempelvis en avdelning är färdig tidigare så kontaktas den som är ansvarig för ventilationen och de fläktaggregat som är kopplade till avdelningen stängs av till ett minimum.
Strategiskt energiarbete- exempel från den svenska gjuteriindustrin Arbetet med effektiviseringar bör visualiseras på intranätet där varje avdelning redovisas samt exempelvis tomgångskostnader och den upprättade energitävlingen. Personalen bör kontinuerligt få utbildning i att vad som går att åstadkomma genom att personligt ansvarstagande etc. samt hur långt företaget kommit med att infria det kvantifierade målet. Anställ en energicontroller på heltid som är totalansvarig för att de uppfyllda målen infrias.
Hinder till energieffektivisering - Oskarshamnsfallet Rank Hinder 1 Kostnader för produktionsstörningar 2 Brist på tid/andra prioriteringar 3 Kostnader för att finna möjligheter och analysera alternativens kostnadseffektivitet 4 Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc 5 Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 6 Tekniken passar ej för företaget 7 Bristande medvetenhet kring energifrågor hos personalen 8 Bristande tekniska färdigheter avseende energieffektiv teknik 9 Tillgång på kapital 10 Brist på information beträffande möjliga energieffektiviseringsåtgärder 11 Risk för dålig prestanda hos inköpt utrustning 12 Kostnader för att finna möjligheter och analysera alternativens kostnadseffektivitet
Rank Hinder till energieffektivisering -svenska gjuterier Hinder 1 Tillgång på kapital 2 Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc 3 Budgetmedel avsätts ej för investeringar i energieffektiv teknik 4 Svårigheter att erhålla korrekt information beträffande energiprestanda hos den inköpta utrustningen 5 Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 6 Risk för dålig prestanda hos inköpt utrustning 7 Brist på mätutrustning för att kvantifiera en eventuell energibesparing 8 Brist på information beträffande möjliga energieffektiviseringsåtgärder 9 Kostnader för att finna möjligheter och analysera alternativens kostnadseffektivitet 10 Ledningen prioriterar ej energifrågor 11 Brist på tid/andra prioriteringar 12 Tekniken passar ej för företaget
Rank Hinder till energieffektivisering-svenska SMEs på Höglandet Hinder 1 Brist på tid/andra prioriteringar 2 Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 3 Tillgång på kapital 4 Kostnader för produktionsstörningar 5 Budgetmedel avsätts ej för investeringar i energieffektiv teknik 6 Brist på mätutrustning för att kvantifiera en eventuell energibesparing 7 Svårigheter att erhålla korrekt information beträffande energiprestanda hos den inköpta utrustningen 8 Bristande tekniska färdigheter avseende energieffektiv teknik 9 Ledningen prioriterar ej energifrågor 10 Bristande medvetenhet kring energifrågor hos personalen 11 Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc 12 Slimmad organisation
Rank Hinder till energieffektivisering-svenska massa- och pappersbruk Hinder 1 Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc 2 Kostnader för produktionsstörningar 3 Tekniken passar ej för företaget 4 Brist på tid/andra prioriteringar 5 Tillgång på kapital 6 Slimmad organisation 7 Risk för dålig prestanda hos inköpt utrustning 8 Budgetmedel avsätts ej för investeringar i energieffektiv teknik 9 Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 10 Bristande medvetenhet kring energifrågor hos personalen 11 Långa beslutsled vid investering i energieffektiv teknik 12 Kostnader för att finna möjligheter och analysera alternativens kostnadseffektivitet
DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING - Svenska gjuteribranschen Eldsjäl/eldsjälar på företaget Minskade kostnader Frivilliga avtal med skatteavdrag som morot (PFE) Hot om stigande energipriser Långsiktig energistrategi Krav från ägare Investeringsstöd för energieffektiv teknik Erbjuda stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor Information och stöd via Gjuteriföreningen/Swecast Förbättrad arbetsmiljö Nätverk inom gjuteribranschen 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1
DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERINGsvenska SMEs på Höglandet
DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING - Svenska massa- och pappersindustrin Minskade kostnader Eldsjäl/eldsjälar på bruket Långsiktig energistrategi Hot om stigande energipriser Elcertifikat PFE programmet för energieffektivisering Internationell konkurrens Miljö/-energiledningssystem Nätverk inom branschen Handel med utsläppsrätter Miljöprofilering av bruket/koncernen 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20