LANDSTINGSKATALOGEN 2012-2013

LANDSTINGSKATALOGEN 2012-2013 Telefonnummer, adresser och tider om du behöver vård Innehåller blankett om val av hälsocentral www.lg.se 1

Innehåll Reportage och nyheter Säkra förlossningar på länets sjukhus sid 4 Friskare liv och ökat välmående med motion på recept sid 5 Alerta seniorer i Bergsjö sid 6 Stora satsningar för kortare vårdköer och säkrare vård sid 8 Välkommen till Bollnäs sjukhus sid 10 Från Västerbergs folkhögskola till Snabba cash på Stureplan sid 11 Rena händer minskar risken att sprida smitta! sid 12 Res mer res säkert sid 13 Ny teknik samlar kompetens för snabb och säker diagnos sid 14 Upptäck Mina vårdkontakter du också sid 16 Dansa, lyssna, läsa Knacka på! sid 17 Snabb handläggning med elektroniska läkarintyg sid 17 Dospåsar för säker medicinering sid 17 Hela världen lär av Gävle sjukhus sid 18 Berndt ställde upp som försöksperson sid 19 Jag pratar finska med Landstinget Gävleborg! sid 20 Säkra bedömningar när sjuksköterskor sköter återbesöken sid 21 Sömnskola stöttar unga i mediabruset sid 22 Hälsoval Gävleborg sid 24 Valblankett sid 25 Valbara hälsocentraler inom Hälsoval Gävleborg sid 27 Det är för dig vi gör det! sid 28 Telefonkatalog sid 29 Innehållsförteckning sid 30-31 Hälsocentraler och primärvård sid 32-46 Sjukhus sid 46-55 Psykiatri sid 56 Habilitering sid 56 Privata vårdgivare med offentlig finansiering sid 57 Folktandvården sid 59 Övrig verksamhet sid 60 Webbadresser sid 64 Patientinformation www.lg.se sid 66 Lättlästa sidor sid 66 Kartor sjukhus sid 73-78 Sökordsregister sid 79 2 3

Vi kände oss väldigt trygga under hela förlossningen. Och allt gick bra, säger Sandra och Jens. Friskare liv och ökat välmående med motion på recept Säkra förlossningar på länets sjukhus Två blir tre och sen är ingenting sig likt. För Sandra Enlund 29 år, och Jens Dahlqvist 28 år, i Gävle gick det dessutom ovanligt fort. Och säkert: länets förlossningsavdelningar är certifierade enligt det landsomfattande projektet Säker förlossningsvård. Vi har inte hunnit vänja oss än, säger de nyblivna föräldrarna när de vilar ut på BB strax efter förlossningen. Mellan dem ligger en 47 centimeter lång och 3008 gram lätt flicka med mörkt hår och näpet ansikte. Det hela började för Sandras del med en fika på stan med några kompisar på lördagseftermiddagen. Det var mer än två veckor kvar och inte kunde väl magknipet innebära att det var dags Men 17.00 steg de in på förlossningen, 18.38 var det hela klart. Det såg bra ut först men sen bajsade hon i fostervattnet och hjärtljudet gick ner. Det blev bråttom, folk kom och man tog ut henne med sugklocka, berättar Sandra. Paret Enlund-Dahlqvist hade gått på föräldrautbildning och förberett sig på alla sätt, men det blev inte riktigt som de tänkt sig: Vi var inställda på att man skulle gå omkring hemma, dansa maratondans och massera, säger Sandra. Lite lustgas var allt som de hann med minns Jens: Men det gick ju bra allting. Hon mådde bra direkt, skrek och hade fina värden. Dessutom fick vi så bra hjälp. Att Landstinget Gävleborg är ett föredöme när det gäller säker förlossningsvård skriver Sandra och Jens gärna under på. Projektet Säker förlossningsvård är en certifiering som alla förlossningskliniker i Sverige gjort. Målet är att minska antalet undvikbara förlossningsskador. Vi kände oss väldigt trygga med personalen som guidade oss igenom förlossningen. Och det enda viktiga i slutänden är ju att barnet mår bra, säger Sandra. Verksamhetschefen på förlossningen i Gävle, Åsa Blomqvist, förklarar: Vi har jobbat hårt för en säker förlossningsvård. Vi har bland annat CTG-certifierat alla barnmorskor (CTG mäter barnets hjärtljud och mammans värkar) och en gång i kvartalet väljer vi slumpmässigt ut tio journaler för noga granskning och utvärdering. Tack vare arbetet vi har gjort ligger vi bra till i nationella mätningar. Det blev extra tydligt när vi i september förra året valdes ut bland 46 förlossningsklinker i Sverige och fick presentera vårt arbete på en nationell konferens i Stockholm. Det blir allt vanligare att läkare skriver ut fysisk aktivitet på recept, (FaR). För Gävletjejen Emilie Mälstam, 25 år, har det inneburit ett friskare liv. Om jag inte hade fått det här så tror jag inte att jag skulle ha mått så bra som jag gör, säger hon. För sex år sedan fick Emelie diagnosen Addisons sjukdom, en hormonell sjukdom som innebär att binjurarna slutar fungera. Med diagnosen följde jobbiga symptom, viktuppgång, ständig medicinering och flera hormonella sjukdomar. Jag tappade hoppet och blev deprimerad, säger hon. Då är bäst att tillägga. För det kan man inte tro när man nu träffar Emelie på gymmet vid Fjärran Höjderbadet i Gävle. En glad och sprudlande tjej som tränar både styrka och kondition och ser positivt på tillvaron och framtiden. Jag tränar på gym minst två gånger i veckan och simmar en gång. Det är doseringen på receptet. Sen cyklar och går jag till jobbet, säger Emelie som tidigare idrottat mycket och bland annat tävlat i slalom. Hon tar mediciner varje dag som ersätter de hormoner som kroppen inte producerar. Jag är gladare och piggare. Jag kan till och med få dra ned på medicinen när jag gått ner mer i vikt och tränar ännu hårdare, säger Emelie. När man får kortison så ser kroppen det som att allt man äter ska stanna kvar. Därför gick jag upp 30 kilo. Då är det heller inte lätt att röra sig. När man har den här sjukdomen har man dessutom en konstant orkeslöshet. Gladare och piggare Tack vare receptet på motion har Emelie börjat gå ner i vikt. Jag är gladare och piggare. Jag kan till och med få dra ned på medicinen när jag gått ner mer i vikt och tränar ännu hårdare. Hon fortsätter att sätta upp mål för framtiden: Jag hoppas kunna jobba heltid och jag vill kunna åka slalom igen. Jag strävar mot att kunna återgå till ett normalt liv. Jag vill kunna vara med min brorson. Det viktigaste målet är att jag ska bli så pass frisk att jag ska kunna få egna barn. Nytta med motion på recept Emelie Mälstam är inte ensam om att ha fått ett bättre liv genom FaR. Christer Engstrand, familjeläkare vid Kilafors hälsocentral, har sett många exempel. Christer Engstrand säger: De positiva hälsoeffekterna kommer fort om du ökar din fysiska aktivitet. Det finns en avsevärd nytta och den är väl dokumenterad. Läkemedel får bara förskrivas för de sjukdomar där läkemedlet gör nytta. Samma gäller fysisk aktivitet på recept. FaR ska kompletteras med annan behandling när det behövs, men kan ibland fungera som enda behandling. FAKTA FaR Förskrivningen av fysiska aktiviteter på recept (FaR) ökar för varje år. Mellan 2011 och 2012 hade antalet recept fördubblats. Fysisk aktivitet har bevisad effekt vid en mängd olika sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, bröst- och tjocktarmscancer, artros och depression. 4 5

Sjukgymnast Karin Jernberg samtalar med Irma Johansson som just kommit hem från behandling i Gävle. I Gävle frågade de mig om trycksår. Sådana har jag inga, kunde jag svara. Hemtjänsten i Bergsjö sköter mig som en guldklimp. Alerta seniorer i Bergsjö Sedan våren 2010 arbetar Bergsjö Din hälsocentral aktivt med det nationella kvalitetsregistret Senior alert. En stor del av jobbet består av att förebygga trycksår, fall och undernäring hos äldre. De behandlar mig som en guldklimp, säger förtjusta patienten Irma Johansson. Sjuksköterskan Leena Lindblom, som är lokalt ansvarig för Senior alert inom hemsjukvården i Bergsjö, har följt arbetet sedan starten. Idag har vi ungefär 40 registrerade patienter. Samtliga hemsjukvårdspatienter och de som genomgår en tidig vårdplanering ska registreras i Senior alert, säger Leena och fortsätter: Och det är bra. Vi ser bara positiva effekter. Ser risker tidigt Registret hjälper nu vårdpersonalen att se de risker som finns för att den enskilde patienten ska falla, bli undernärd eller få trycksår. Arbetsgången i Senior alert följer en process som består av riskbedömning, åtgärd, uppföljning och avslut. Leena och sjukgymnast Karin Jernberg beskriver det som en process där de övar upp blicken att se risker samtidigt som de får en kunskapsbas som ökar deras förståelse för att fall, trycksår och undernäring ofta kan hänga ihop. Undernäring kan exempelvis leda till yrsel som i sin tur gör att man faller. Av fallet kan patienten få skador som leder till att han eller hon blir sängliggande och får trycksår. Det är inte helt ovanligt i vården. Samarbete utifrån patientens behov Dagens första besök sker hos Irma Johnsson, en trevlig dam som tar emot i sin hall med ett välkomnande leende. Det visar sig snabbt att Karin och Irma känner varandra sedan lång tid tillbaka. De skämtar med varandra samtidigt som Karin ställer frågor om hur Irma mår och om det är något som hon saknar eller behöver. En bredare säng så att jag kan vända mig själv om natten. Då skulle hemtjänsten inte behöva lyfta och dra mig på deras nattbesök, säger Irma. Irma och Karin går ut och undersöker sängen. Och visst, den är smal. Karin beslutar att hon ska ta upp saken med arbetsterapeuten. Sjuksköterskan Leena Lindblom kontrollerar att Ruth Eriksson inte tappar i vikt. Med Senior alert har vi fått ett standardiserat sätt att bland annat bedöma risk för undernäring. Det är det som är så bra med Senior alert. Vi jobbar över olika yrkeskategorier. Med Irma genomförde vi en tidig vårdplanering där Senior alert ingår. Många professioner inom vård och omsorg samlas då för att gå igenom patientens situation, säger sjukgymnast Karin Jernberg och tillägger: Det handlar om patientsäkerhet. Ur samarbetet med andra yrkeskategorier kommer mycket gott. Jag gillar verkligen tanken på att samla multifunktionella team runt våra vårdtagare. Svårt att se undernäring Karin och Leena tackar Irma och går ut till bilen och kör vidare till Ruth Eriksson, en annan glad dam som hälsar välkommen till sin hemtrevliga lägenhet. Efter en stunds småprat plockar sjuksköterskan Leena fram den portabla vågen och Ruth ställer sig på plats och tillsammans kollar de vikten. Det ser bra ut och Ruth får beröm. Undernäring är annars det som kan vara svårast att förebygga i Senior alert. Det är relativt lätt att upptäcka men kan vara desto svårare att mota. Bor man exempelvis ensam kan det vara jobbigt att handla och laga mat. Det kan också upplevas som enformigt att äta ensam, säger Leena. Mycket handlar då om att tipsa och motivera patienterna till ett förändrat beteende. Leena berättar om en äldre man som helt ville sköta sig själv men som hon fick att öka i vikt genom att bland annat någon gång i veckan beställa mat från kommunens matlistor. Möjligheten att koppla in dietist eller tillsätta näringsdryck finns självfallet också. Leena tror på att bygga upp ett personligt förtroende med patienterna. Det är då jag gör som mest nytta. Och det gäller även i arbetet med att förebygga trycksår och fallskador. Senior alert ger oss ordning och reda. Adderar vi sedan själva lite kreativitet och fantasi så är vi en bra bit på väg till ett bättre liv för sjuka äldre samtidigt som vi minskat kostnaderna för samhället, avslutar Leena Lindblom. Länets kommuner tar över ansvaret för hemsjukvården från 2012 Det betyder att kommunen tar ett helhetsansvar för all hemsjukvård, oavsett boendeform. Tanken är att erbjuda patienten behandling utifrån ett helhetsperspektiv. Med patienten i fokus syftar detta till en värdig och trygg vård. Detta görs för att underlätta för patienter och anhöriga och ge dem kontinuitet i sina vårdkontakter. Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där vårdtagare registreras utifrån de risker som finns för att de kan komma att falla, få trycksår eller bli undernärda. Syftet med Senior alert är att skapa förebyggande arbetssätt som ökar möjligheterna till att ge bästa möjliga vård och omsorg till de personer som är 65 år eller äldre. Senior alert är en del av Sveriges kommuner och landstings satsning Bättre liv för sjuka äldre. 6 7

De nya lokalerna i Hudiksvall är tänkta att stå klara 2014 och bestå av olika delar som tillsammans skapar förutsättningar för en fungerande kortvårdskirurgi: En separat dagkirurgisk enhet med fyra operationssalar Ett perioperativt torg som blir navet för all operationsverksamhet En ny sterilcentral Ett patienthotell Totalt satsas närmare en miljard kronor i nya lokaler de kommande åren i Landstinget Gävleborg. för att det ska fungera optimalt. Att dela upp olika typer av operationer kan jämföras med att få en motorväg med olika filer för olika fart och då flyter allting bättre, säger Jan Hedenmark, narkosläkare. Jan Hedenmark menar också att vården kommer att bli bättre. Stora satsningar för kortare vårdköer och säkrare vård Kortare vårdköer, bättre kvalitet och ökad patientsäkerhet. Landstinget Gävleborg investerar närmare en miljard kronor i nya lokaler på länets sjukhus de kommande åren. En stor och efterlängtad satsning är en ny enhet för kortvårdskirurgi i Hudiksvall. Kortvårdskirurgi är ett mellanting mellan slutenvårdskirurgiska ingrepp och dagkirurgi. Många patientgrupper mår bättre av kortvårdskirurgi än av att ligga inne en längre tid. Det är bland annat bra för att minska infektioner i samband med operation. Det kommer att minska väntetiderna ytterligare om vi kan operera 1000 fler patienter per år, säger narkosläkare Joel Olsson. Fler och fler ingreppstyper som traditionellt skett som inneliggande operationer där patienten ligger kvar på sjukhuset efter operation är nu möjliga att göra dagkirurgiskt eller kortvårdskirurgiskt. Det gäller bland annat galloperationer, överviktsoperationer och viss bröstkirurgi. En effekt blir att man kan minska vårdrelaterade infektioner och undvika att patienter passiviseras. Med samma kostnader och samma personalstyrka kommer Hudiksvalls sjukhus att kunna genomföra fler operationer eftersom det går att jobba på ett effektivare sätt. Det finns stora vinster med att dela upp olika operationsflöden. Man kan jämföra det med att köra bil på motorväg utan filer. Även om du har bråttom kommer du inte förbi. Så funkar det i dagens operationssjukvård. Vi har en centraloperation där alla operationer görs idag, men dagkirurgi kräver en annan logistik När vi får de nya lokalerna kommer vi att korta väntetiderna och ge en bättre vård för våra patienter, säger Jan Hedenmark, narkosläkare. Vi kan vara mer tillgängliga och kvaliteten kan bli bättre ur patientsynpunkt, bland annat när det gäller patientsäkerhet, låg komplikationsrisk och bra omhändertagande. När det gäller omvårdnad får man det på patienthotellet, av vårdpersonal som jobbar där. Kortare väntetider med nytt operationshus i Gävle Under 2014 kommer tio toppmoderna operationssalar stå klara i det nya operationshuset i Gävle. Detta gör att vårdköerna i Landstinget Gävleborg kan bli ännu kortare, trots att de redan är bland de kortaste i landet. Operationssalarna kommer att uppfylla dagens och morgondagens krav då de anpassas för moderna patientflöden genom bättre luftkvalitet, mindre buller, smidigare logistik, mobil utrustning och rymliga fönster med stort ljusinsläpp. Detta ger patienterna en trygg och säker vård under operation. När våra patienter opereras ska de känna sig trygga och säkra. Idag är operationssalarna trånga, mörka och har inte alltid den bästa luftkvaliteten. Med operationshuset i Gävle skapar vi lokaler med bättre luftkvalitet, mindre buller och smidigare logistik. Resultatet blir kortare väntetider på en operation, säger Helena Björkman divisionschef Division Operation. Huset kommer att ligga strax bakom akutmottagningen. Det kommer att rymma tio Under 2014 beräknas det nya operationssalar samt en operationshuset stå klart. preoperativ verksamhet. Ytan upptar cirka 3000 m² En uppvakningsavdelning byggs i anslutning Bygget beräknas kosta cirka 290 miljoner kronor Två våningsplan med ett fläktsystem håller luften mycket ren till operationshuset. Det här betyder mycket och minskar risken för infektioner för kvaliteten i operationsverksamheten. Allt finns i samma hus, det blir lättare att ta svåra fall, säger chefläkare Lars-Göran Holtby. De nya operationssalarna utformas och standardiseras så att de kan möta framtida skärpta hygienkrav och utveckling inom de olika specialiteterna. Nya operationssalar möjliggör också ökad kvalitet i ingreppen och minskar riskerna för omoperationer. Förhoppningen är också att landstinget ökar attraktionskraften för nya medarbetare och att vi på så sätt skapar mindre sårbara arbetsplatser, säger Helena Björkman 8 9

Välkommen till Bollnäs sjukhus Från Västerbergs folkhögskola till Snabba cash på Stureplan NY BILD!!! På uppdrag av Landstinget Gävleborg driver Aleris Specialistvård de flesta av vårdverksamheterna vid Bollnäs sjukhus från och med den första april 2012. Som patient har det ingen större betydelse för dig. De båda vårdgivarna har utvecklat ett nära samarbete. Avsikten är att garantera patienterna likvärdig vård i länet. Alla verksamheter inom landstinget och hos Aleris Specialistvård Bollnäs följer samma vårdprogram. Sedan länge har landstinget ett system för att besluta om hur mycket och vilka olika typer av vård som ska ges på olika platser i länet. Ytterst är det politikerna i landstingsfullmäktige som beslutar om vilken vård som ska ges. Landstinget Gävleborg fortsätter att driva ett mindre antal vårdverksamheter vid Bollnäs sjukhus. Det gäller specialistmottagningarna inom ögonsjukvård, öron-, näsa- och halssjukvård, hörcentral, barnsjukvård, gynekologi, hud, röntgen, laboratoriemedicin och dagrehabilitering. Detta gäller för dig som patient Överföringen av verksamheter vid Bollnäs sjukhus till Aleris Specialistvård medför inga förändringar i det medicinska omhändertagandet för dig som patient. Kontakta Bollnäs sjukhus på samma sätt som tidigare. Patientavgifterna är desamma som tidigare. Eventuella frikort gäller. Landstingets vårdprogram och rutiner gäller. Aleris Specialistvård upprättar en ny journal för dig i enlighet med rådande lagstiftning. Med ditt medgivande får Aleris Specialistvård tillgång till att läsa din tidigare journal. Remisser till och från sjukhusets verksamheter hanteras på samma sätt som förut. Jag har skrivarlinjen på Västerbergs folkhögskola att tacka för så mycket, säger Maria Karlsson. Hon är utbildad manusförfattare och gjorde en imponerande debut med manuset till succéfilmen Snabba cash. Men det var inte drömmen om snabba cash som fick henne att välja ett liv som skribent. Det var Västerbergs folkhögskola som födde känslan av att det faktiskt var ett möjligt liv. Jag har skrivarlinjen där att tacka för så mycket, säger Maria Karlsson, 33 år, från Söderhamn. På bordet på ett fik på Kungsholmen i Stockholm står en latte, en lunchmacka med ost och skinka och en vit laptop. Datorn är Maria Karlssons arbetsredskap medan arbetsplatsen kan variera. Jag bor här i närheten och sitter ofta hemma och skriver. Men det är skönt att bryta av med att sitta här bland lite folk. Efter succén med manuset till Snabba cash, filmen som baseras på Jens Lapidus roman om den undre världen runt Stureplan i Stockholm, har uppdragen trillat in. Först del två och tre av Snabba cash förstås. Maria håller också på att avsluta manuset till Camilla Läckbergs Tyskungen som ska bli film, och arbetar med ett projekt baserat på Katarina Wennstams bok Smuts. Skriva är lyx Det är ett liv Maria knappt vågade drömma om när hon sökte till Västerbergs folkhögskola för tio år sedan. Hon hade bott några år i Datorn är Maria Karlssons arbetsredskap medan arbetsplatsen kan variera. London, spelat lite teater och gått en kurs i filmmanusskrivande. Jag har alltid skrivit men det var först där på Västerbergs som jag gjorde det på allvar, på heltid. Att ägna ett helt år åt att verkligen skriva på heltid är en lyx och en fantastisk möjlighet att få känna efter om det är det man verkligen vill. Vi fick ju prova allting; skönlitterära texter, poesi, filmmanus med mera. Vi hade en bra sammanhållning och det var härligt att vara bland likasinnade. Tiden på Västerberg gav mig självförtroende att våga lämna ifrån mig texter och inte ta det så personligt när någon ger feedback. Nästan som på film Att det blev just filmmanus för henne beror bland annat på en lottdragning under tiden på Västerberg, där vinnaren skulle få sitt manus filmatiserat. Vårt grupparbete blev filmatiserat av Borgarskolans medielever och filmen visades sen på en liten festival i Gävle. Filmen hette En kvinnas mage i moll. Efter Västerbergs folkhögskola hade hon lusten och modet att söka filmmanusutbildningen på Dramatiska institutet. Hon kom in och fick redan under utbildningen den osannolika frågan om hon ville skriva manuset till Snabba cash och sedan har det bara fortsatt. Nästan som på film 10 11

Res mer res säkert Rena händer minskar risken att sprida smitta! Som patient kan du bidra genom att: Tvätta händerna innan du äter Tvätta händerna efter toalettbesök Torka händerna med pappershandduk Använda handsprit efter handtvätt Bara använda toalett och dusch som personal visat X-trafik är från och med den 1 januari 2012 en förvaltning i Landstinget Gävleborg. Vi i landstinget har därmed hela ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Vi kommer att fortsätta att arbeta för ett miljö- och kundvänligt resande. Du som resenär kommer inte att märka någon större skillnad och kan fortsätta att resa tryggt och säkert med kollektivtrafiken i länet. Fakta om X-trafik Cirka 13 miljoner resor gjordes med X-trafik under 2011. Trafiken upphandlas och utförs av olika entreprenörer. 200 bussar och sex tåg körs i linjetrafik. X-trafik kör från Sundsvall i norr till Gysinge i söder. Det finns ungefär 4000 hållplatser. X-trafik upphandlar och samordnar även färdtjänst och sjukresor inom länet. GOD VÅRDHYGIEN RENA BARNLEKEN www.xtrafik.se En del av Landstinget Gävleborg 12 13

Med avancerad videoteknik kan flera olika specialistläkare samtidigt bidra till att ställa en diagnos på ett säkert och snabbt sätt. Patientens egen läkare, som är den som känner patienten bäst, kan också delta. Videotekniken används mest för cancerdiagnoser men också för olika tarm-, hud- och gynekolo giska sjukdomar. Tekniken kan koppla samman specialister från hela världen för att ställa en säker diagnos.. Ny teknik samlar kompetens för snabb och säker diagnos Landstinget Gävleborg har en snabb medicinteknisk utveckling. På nya videokonferenscenter i Gävle och Hudiksvall kan läkare med olika specialiteter numer samråda kring en patient. På så sätt kan de konsultera andra specialister, oavsett var i världen de befinner sig. Det gör det möjligt att ställa en snabb och säker diagnos och är ett framsteg i arbetet med patientsäkerheten. Stefan Cajander visar hur virituell patologi går till. Det här ger också tillgång till patologer och onkologer på sjukhusen i både Gävle och Hudiksvall. Dessutom kan patientens egen läkare, som är den som känner patienten bäst, medverka och bidra till en diagnos. Tekniken används mest för cancerdiagnoser men också för olika tarm-, hud- och gynekologiska sjukdomar. Teamarbetet och den nya tekniken ger säkrare och snabbare diagnoser, och ökar patientsäkerheten, säger verksamhetsutvecklare Lars Brandhammar. Modernast i Sverige I ett videokonferensrum på patologiavdelningen vid Gävle sjukhus finns ett antal datorer och tre stora skärmar på väggen. Så långt inget märkvärdigt. Men det är det som kan göras på skärmarna som innebär en smärre revolution. På en skärm kan man till exempel se röntgenbilder från en cancersjuk person, på en annan ett snitt av vävnad från den sjuka kroppsdelen och på en tredje skärm kan en läkare från ett annat sjukhus finnas med. Det här är den modernaste utrustningen som finns i Sverige, och det ger oss förutsättningar att hjälpa patienten snabbare och säkrare, säger Lars Brandhammar. Stefan Cajander, överläkare och docent i patologi vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, nickar instämmande. Han är en av Sveriges främsta på telemedicin och telepatologi och jobbar vid Gävle sjukhus en vecka i månaden. Det här är en utrustning i toppklass! Virtuell patologi Lars Brandhammar visar hur vävnad läggs i paraffin, snittas i tre-fyra tusendels millimeter tunna skivor, färgas, läggs på preparatglas och sedan analyseras i mikroskop. Han visar dessutom det nya system som håller på att slå igenom inom vården, digital patologi. Två stora blå scannrar matas med preparatglas och sedan scannas ett prov i taget. Preparatscanner finns på ett fåtal ställen i landet. Stefan Cajander, som arrangerat internationella konferenser kring detta, sätter sig vid datorn för att visa hur virtuell patologi kan gå till. En bild kommer upp på skärmen: Här är ett exempel på ett fall. Det är en elakartad tumör, en speciell typ av malignt melanom. Han pekar och förklarar: Här är det som finns på preparatglaset, här kan jag titta på ett område i högre förstoring. Jag kan dra och flytta till olika områden på det här sättet. Och, viktigast av allt, folk från olika håll i världen kan titta och sen komma med alternativa förslag till diagnoser. Teamarbetet och den nya tekniken möjliggör ett bra utbyte av information. Det ger en säker och snabb diagnostisering. För patientens bästa. Det här är den modernaste utrustningen som finns i Sverige, och det ger oss förutsättningar att hjälpa patienten snabbare och säkrare, säger verksamhetsutvecklare Lars Brandhammar. 14 15

Upptäck Mina vårdkontakter du också Kontakta vården på dina villkor, när du har tid. Använd Mina vårdkontakter på webben! Allt fler gävleborgare sköter sina vårdärenden via webben. Mer än 17 000 länsbor har idag ett konto i Mina vårdkontakter och nästan alla mottagningar i Gävleborg är anslutna till tjänsten. Exempel på tjänster via Mina vårdkontakter: Beställa tid samt av- och omboka tid. Förnya recept och hjälpmedel samt begära intyg. Egen vårdbegäran. Nu kan du själv söka dig direkt till specialistvården, utan remiss. Det gör du genom egen vårdbegäran i Mina vårdkontakter. Ha koll på förskrivna och uttagna mediciner (inloggning med e-legitimation krävs). Skaffa konto i Mina vårdkontakter. Mina vårdkontakter nås via www.lg.se och www.1177.se/gavleborg Det finns två inloggningssätt: 1. Logga in med e-legitimation. Krävs för information om dina recept. Tjänsten kan börja användas samma dag som du skaffar kontot. 2. Logga in med personnummer och lösenord. Du får då en engångskod via sms när du loggar in. Vid ansökan skickas först ett brev med ditt grundlösenord till din folkbokföringsadress. Eftersom brevet inte eftersänds rekommenderas inloggning med e-legitimation för dig som inte bor på din folkbokföringsadress. Barn från Fölets förskola i Edsbyn. Foto: Lotta Hellsten Dansa, lyssna, läsa Knacka på! Du öppnar den röda ryggsäcken och plockar fram en gul vattenkanna och andra saker. Så tar du fram boken Knacka på! och börjar läsa. Från CD-skivan som hör till hörs specialkomponerad musik. Nu börjar det roliga! Hur gör man egentligen för att dansa en bok? Alla barn vet och har sin egen tolkning. Ryggsäcken finns på biblioteken i länets kommuner för gratis utlåning. Det är bara att låna hem den och köra igång på förskolan, på biblioteket eller hemma. Dansa, lyssna, läsa Knacka på! är baserat på Anna Clara Tidholms uppskattade Knacka på! som är en bok full av dramatik för ett litet barn. Materialet innehåller nyskriven musik av Björn Börjesson och scenografi av Kajsa Alman. Koreografen Sophia Färlin Månsson har tillsammans med barn på förskolor och pedagoger tagit fram en metodhandledning som följer med i ryggsäcken. Dansa, lyssna, läsa Knacka på! har tagits fram av Musik Gävleborg och Länsbibliotek Gävleborg/Uppsala med delfinansiering från Statens kulturråd. Snabb handläggning med elektroniska läkarintyg Landstinget Gävleborgs onkologiverksamhet var först i landet med elektronisk överföring av läkarintyg till Försäkringskassan. Både primäroch specialistsjukvården använder nu elektroniskt läkarintyg. Elektronisk överföring innebär att läkaren signerar intyget och överför det direkt in i Försäkringskassans handläggningssystem. Systemet säkerställer att alla uppgifter Försäkringskassan begär kommer med. För att en läkare ska kunna överföra ett intyg elektroniskt krävs patientens samtycke. Överföringen innebär att hanteringen går snabbare, vilket är viktigt för dig som väntar på besked om sjukpenning från Försäkringskassan. Med elektronisk överföring slipper du risken att papper kommer bort. Därutöver finns en miljövinst när intygen inte längre behöver postas till Försäkringskassan. Patientens arbetsgivarintyg måste fortfarande skrivas ut på papper. Tillgängligheten till läkarintygen blir bättre. Vid långa sjukskrivningar är det enklare att förnya och förlänga intygen, säger Stefan Bergström, överläkare i onkologi. Dospåsar för säker medicinering Läkemedel förpackade i påsar med din dagliga dos är ett alternativ till den traditionella läkemedelshanteringen. Det kallas dospåsar och kan vara en bra hjälp för personer med regelbunden och stabil medicinering som inte klarar sin läkemedelshantering själva. Prata med din läkare eller hälsocentral för mer information. 16 17

I experternas händer. Anders Holmlund, övertandläkare inom tandlossning, Mats Hallman, klinikchef, docent och övertandläkare inom käkkirurgi och Arne Mordenfeld, övertandläkare inom käkkirurgi, sysslar alla tre med framstående forskning. Foto: Anna-Karin Björnström Därför knöt Mats till sig doktoranden Christer Lindgren, som nu har visat att syntetiska material, i det här fallet kalciumfosfat, fungerar lika bra som benersättning. I en detalj är vi absolut världsledande. Vi har lyckats forska fram hur man behandlar ytan på kalciumfosfatpartiklarna för att benbildande celler lättare ska fastna, säger Mats Hallman. Resultaten är unika och metoden är patenterad. Medarbetarnas engagemang ger resultat för patienten Forskningen på specialisttandvården på Gävle sjukhus bygger helt på medarbetarnas egna idéer och engagemang. I vanliga fall börjar man med experimentell forskning som sedan går över i praktiskt arbete med patienterna. Här blev tandläkarna genom sitt arbete mer och mer nyfikna på hur allt hänger ihop och började experimentera fram förbättringar. Vi är väldigt forskningsintensiva för att vara en sådan liten enhet. Lusten och nyfikenheten smittar av sig. Ibland känns det som en universitetsklinik, säger Mats Hallman. Han lägger till att man fått ett bra samarbete med framstående laboratorier i bland annat Sverige, Tyskland, Österrike, England och Norge. Det bästa är att vi får en direkt koppling från provröret till patienten, vi följer upp vår egen forskning i operationerna. Hela världen lär av Gävle sjukhus Det pågår forskning på Gävle sjukhus. Flera läkare går i frontlinjen internationellt i sina specialiteter, vilket är mycket ovanligt för ett sjukhus utanför storstäderna. Vi ligger i framkant av forskningen på flera områden, säger docenten och klinikchefen Mats Hallman. Landstinget Gävleborg var tidigt ute med att uppmuntra sina anställda att forska. Idag görs ständiga upptäckter och framsteg som driver utvecklingen av vården. På Gävle sjukhus pågår forskning som hela världen kan ha nytta av. På käkkirurgin har tandläkare till exempel kommit på hur fler personer som saknar tänder eller bär protes på ett enklare sätt kan få fasta tänder förankrade i sina käkar. Specialister från Iran, Australien, Italien, Thailand, Japan och många andra länder kommer hit för att ta del av kunskapen. De senaste tio åren har vi haft två disputerade och två doktorander och gett ut ett 40-tal vetenskapliga publikationer, säger Mats Hallman. Det är bra jobbat av en avdelning på ett sjukhus utanför storstäderna. Huvudfåran i klinikens forskning drogs upp av Mats Hallman. För ett antal år sedan började han fundera på hur man skulle kunna minska lidandet och kostnaderna när förlorat käkben skulle byggas upp inför tandimplantatbehandlingar. Tidigare använde man ben från patientens höft för att bygga upp käkbenet. Med höftmetoden var man tvungen att söva patienterna, och det krävdes lång konvalescens. Jag kom fram till att ben från kalv fungerade lika bra som patientens eget ben. Då kunde käkoperationen ske med lokalbedövning och patienten kunde komma på benen snabbare, säger Mats Hallman. Hans kollega på kliniken, Arne Mordenfeld, har gått vidare på ämnet. Han följer upp implantat gjorda i käkben stärkta med en blandning av patientens eget ben och kalvben blandat både i nya studier och långtidsstudier. Den typen av långtidsuppföljningar är mycket ovanliga och värdefulla, säger Mats Hallman. Alla patienter är inte tillfreds med tanken på ha rester från djur i sin kropp. Berndt ställde upp som försöksperson Utan patienter blir det ingen forskning. Berndt Nilsson skulle byta ut sin protes i överkäken mot fastskruvade tänder. Då frågade de om jag kunde tänka mig att delta i forskningen. Kan jag väl sade jag, berättar Berndt, 75, från Gävle. Det är tack vare Berndt och tio andra patienter som doktoranden Christer Lindgren har kunnat dra slutsatser i sin forskning. Jag hade sedan många år protes i överkäken och ville bli av med den. Jag skulle operera in titanskruvar och implantat men överkäken var för klen, berättar Berndt. Käkkirurgerna kunde bygga upp nytt käkben med hjälp av benersättningsmaterialet Boneceramic som Christer Lindgren forskat på. Berndts bidrag till forskningen Berndt hjälpte i sin tur tandläkarna genom att bidra till ny kunskap. De frågade om jag ville ingå i en studie där man skulle jämföra hur hållbart ett käkben som byggts upp med konstgjort material är jämfört med material från kalvben. De plockade ut en bit av tandbenet, gjorde ett hål och lade in blandningarna i bihålan i överkäken, konstgjort material i halva och kalvbensmaterial i den andra halvan. Sen skulle Forskningsobjekt. Berndt Nilssons överkäke skulle förstärkas innan det kunde bli tal om att skruva in nya tänder. I samband med det ställde han upp som försöksperson för en ny metod. Foto: Håkan Selén det där växa till sig under några månader. Under tiden fick jag provisoriska tänder. Så småningom kunde nya tänder sättas fast. Efter det har Berndt varit på återbesök i tvåårsintervaller för att kontrollera käkbenets hållfasthet runt titanskruvarna på de båda käksidorna. De fungerar lika bra, säger Berndt. Tänderna sitter stenhårt, jag kan käka vad som helst utan problem. Om några år ska han tillbaka på en slutbesiktning. Då har Berndt gjort sitt i forskningens tjänst för den här gången. 18 19