Att båda är hemma så mycket som möjligt en kvalitativ studie om fördelningen av föräldraledigheten

Uppsala Universitet Masterprogram i samhällsvetenskap Sociologiska institutionen Masteruppsats, 30 hp VT, 2012 Att båda är hemma så mycket som möjligt en kvalitativ studie om fördelningen av föräldraledigheten Författare: Therese Karlsson Handledare: Elisabet Näsman Examinator: Bo Lewin

Sociologiska institutionen Masteruppsats, vt 2012 Titel: Att båda är hemma så mycket som möjligt en kvalitativ studie omfördelningen av föräldraledigheten Författare: Therese Karlsson Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn i åldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten. Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning, var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras. Utifrån de reella villkor som individen har att förhålla sig till, ekonomi, arbetsvillkor och studier i dessa fall, förhandlar föräldrarna fram hur de ska kunna omsätta sina ideal i praktiken. Således blir även klass en viktig faktor då det både hjälper till att forma föräldrarnas ideal och även för att det påverkar möjligheterna att omsätta dessa ideal till praktik. Analysen visade att vissa traditionella föreställningar om föräldraskapet kvarstår. Det innebär fortfarande olika saker att vara mamma och vara pappa vad gäller ansvar för omsorg av barnen och försörjning av familjen. Det är till exempel fortfarande självklart att mamman är hemma den första tiden för att hon ammar eller att barnet väljer mamma för att mysa. Det framkommer även att det finns en något skev arbetsfördelning där vissa mammor tar lite större ansvar hushållet och för omsorgen av barnet eller barnen. Dock kan man se att förändringar har skett hos dessa, förhållandevis unga, föräldrar. Att dela på föräldraledigheten framstår som en självklarhet och framförallt framhävs att det är självklart att pappa ska vara föräldraledig för att skapa en nära relation till sitt barn. Detta uttrycks i praktiken genom att båda föräldrarna är föräldralediga. Att de studerande mammorna har uttalade önskemål om att blir klara med skolan så att de kan bidra till familjens ekonomi samt att de lämnar hemmet under spädbarnstiden tyder på en förändring. På så vis kan ses att dessa föräldrar i alla fall har ambitionen att försöka skapa ett mer jämställt föräldraskap. Även om förändringar har skett, och fortfarande förefaller att försiggå, har vi dock en bit kvar att gå innan föräldraskapet kan beskrivas som jämställt. Nyckelord: Föräldraskap, föräldraledighet, jämställdhet, genus, klass 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 1.2. AVGRÄNSNINGAR... 5 1.3. BAKGRUND... 5 1.3.1. Föräldraförsäkringen... 6 1.3.2. Föräldraledighetslagen... 6 1.4.TIDIGARE FORSKNING... 7 1.4.1. Fördelningen av föräldrapenningen och föräldraledigheten... 7 1.4.2. Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten och föräldrapenningen... 9 1.4.3. Barnorienterad maskulinitet... 10 1.4.4. Föräldraledigheten utifrån en kvalitativ analys... 12 1.4.5. Studerande föräldrar... 13 2. TEORI... 14 2.1. KÄRLEK OCH RELATIONER I DET MODERNA SAMHÄLLET... 14 2.1.1. Institutionaliserad individualisering... 14 2.1.2. Sexualitet och kärlek i moderniteten... 16 2.2. GENUS, KLASS OCH MAKT... 17 2.2.1 Genussystemet... 17 2.2.2. Kärlek och makt... 17 2.2.3 Att göra genus... 18 2.2.4. Klass i moderniteten... 20 2.3. FÖRÄLDRASKAPETS IDEAL... 21 2.3.1. Moderskapsidealens utveckling... 21 2.3.2. Förändringen av faderskapsidealen... 22 2.4. FÖRHANDLING... 23 3. METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER... 24 3.1. METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN... 24 3.2. INTERVJUERNA... 25 3.2.1. Intervjuguiden... 26 3.2.2. Informanterna... 26 3.2.3. Urval... 27 3.2.4. Kvalitetskriterier... 28 3.3. ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 29 3.4. ANALYS AV DET EMPIRISKA MATERIALET... 30 4. RESULTAT OCH ANALYS... 32 4.1. FÖRDELNINGEN AV FÖRÄLDRALEDIGHETEN... 32 4.2. FÖRÄLDRARNAS EGNA BERÄTTELSER OM VAD SOM PÅVERKAT FÖRDELNINGEN AV FÖRÄLDRALEDIGHETEN... 32 4.3. VAD PÅVERKAR FÖRDELNINGEN AV FÖRÄLDRALEDIGHETEN?... 33 4.3.1. Ekonomi... 33 4.3.2. Arbetsvillkor... 35 4.3.3. Studievillkor... 36 4.3.4. Amning... 38 4.3.5 Jämställdhetsideal... 40 4.3.6. Ideal om föräldraledigheten... 41 4.3.7. Föräldraskapet... 43 4.3.8. Habitus... 46 4.4. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 47 4.5. SLUTSATSER... 52 5. REFERENSER... 54 BILAGA 1 INFORMATIONSBREV TILL INFORMANTER... 57 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE... 58 2

1. Inledning Det svenska samhället genomsyras på många sätt av jämställda ideal. Sedan 1960-talet har jämställdhet varit en viktig politisk fråga inom många områden, så även inom familjepolitiken. 1 Föräldraförsäkringen har sedan sitt införande 1974 varit en del av denna jämställdhetspolitik på så vis att politiker aktivt har arbetat för att öka mäns uttag av föräldrapenningen och på så vis förbättra jämställdheten mellan könen. 2 Även om Sverige har kommit långt i sina jämställdhetsambitioner och blivit ett av världens mest jämställda länder 3 så visar empirisk forskning att traditionella könsroller alltjämt reproduceras i heterosexuella par. 4 Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste mätningar kan utläsas att den traditionella arbetsfördelningen där kvinnor har huvudansvar för hem och barn och män för arbete utanför hemmet fortfarande råder inom småbarnsfamiljer. 5 Detta trots att kvinnors andel av hemarbetet generellt för hela befolkningen minskat och ett nästan jämställd förhållande tycks råda. 6 SCB redovisar även att pappor arbetar fler timmar i veckan, och fler timmar än andra män. Samtidigt arbetar mammor mer deltid än pappor och även mer deltid än andra kvinnor. Mammor väljer även att arbeta deltid framförallt för att ta hand om barnen. 7 Detta kan tolkas som en indikering på att traditionella könsroller fortfarande är rådande i småbarnsfamiljer. Fördelningen av föräldrapenningen och föräldraledigheten förstärker denna bild. Det är fortfarande mammor som använder flest föräldraledighetsdagar och är föräldralediga längst. 8 Det tycks således finnas ett glapp mellan den rådande jämställdhetsdiskursen där pappor förväntas delta och vara närvarande i sina barns liv och den vardagliga praktiken när det gäller förvärvsarbetande småbarnsföräldrar. 9 Föräldraförsäkringen har haft ett uttalat politiskt mål att verka för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. 10 Utgångspunkten har varit att alla föräldrar ska ha likvärdiga möjligheter att förena familj med arbete eller studier. 11 Ett mer jämställt uttag av föräldraledighet innebär att kvinnor har större möjligheter att behålla sin anknytning till arbetslivet. 12 Om föräldrar delar föräldraledigheten lika skulle det kunna leda till en mer jämlik arbetsmarknad på så vis att det inte är självklart att det är kvinnor som är frånvarande. 13 På så vis skulle risken för att diskrimineras utifrån arbetsgivares förväntningar om att en individ eventuellt kommer att vara frånvarande under en längre period på grund av föräldraledighet, slå lika för båda män och kvinnor. 14 Ett annat viktigt argument till varför föräldraledigheten bör delas lika är för att tillförsäkra barnet tillgång till båda sina föräldrar. Detta argument utgår från barnkonventionen som fastställer att båda föräldrarna har ansvar för barnets uppfostran och utveckling samt att de ska sätta barnets bästa i första rummet. 15 Att dela föräldraledigheten lika kan innebära att barnet får större tillgång till både sin mor och far, 1 SOU 2005:73, (2005), s. 115 ff. 2 Ibid. s. 107 ff. 3 Hausmann et al. (2010), s. 280 ff. 4 Ahlberg et al. (2008), s. 89 f. 5 SCB, (2012), s. 16. 6 Ibid. s. 14. 7 SCB, (2010), s. 8 f. 8 Försäkringskassan, (2012a). 9 Plantin, (2003), s. 143 ff. 10 Regeringen, (2007); Regeringen, (2011). 11 Thousie, (2005), s. 200. 12 SOU 2005:73, (2005), s. 278 ff. 13 Ibid. s. 316 f. 14 Ibid. s. 254 ff. 15 Socialförsäkringsrapport 2011:13, (2011), s. 14 f. 3

inte bara under de första åren i livet, utan även senare i och med de band som skapats mellan förälder och barn. 16 Att bli förälder kan, som sagts, påverka individens möjligheter att delta på arbetsmarknaden. Nyblivna mammor kan tänkas behöva frånvara en tid efter en förlossning för att återhämta sig fysiskt, men även för att, som rekommenderas, amma barnet. 17 Detta skapar även ideal om moderskapet där kvinnan förväntas vara föräldraledig en länge period. Förutom frånvaro riskerar föräldrar även andra negativa konsekvenser i form av uteblivna befordringar eller sämre löneutveckling. 18 En sämre löneutveckling och mindre tid på arbetsmarknaden kan få konsekvenser i form av lägre pensioner och att individen blir, i alla fall delvis, ekonomiskt beroende av sin partner vilket kan få konsekvenser om förhållandet kollapsar. En risk som idag, utifrån hur föräldraledigheten fördelas, är större för kvinnor. 19 Att bli förälder och vara föräldraledig handlar dock om mer än endast arbetsmarknadspolitiska frågor. Föräldraskapet är en starkt bekönad roll där att vara mamma och att vara pappa innebär olika saker och skilda ideal styr vår uppfattning om vad som konstituerar en bra mamma respektive en bra pappa. Föräldraskapet kan även formuleras som ett sätt att göra kön utifrån dessa ideal om hur man bör vara som mamma och pappa. Häri ligger även förutfattade meningar om vem som är bäst lämpad att ge omsorg om barn och således även vem som är bäst lämpad att vara föräldraledig. 20 Hur föräldrarna väljer att fördela föräldraledighet mellan sig beror på flertalet faktorer, så som ekonomi, attityd, utbildning med mera. Förutom detta spelar även föräldrarnas attityder till föräldraledighet samt deras upplevelse av sin livssituation in i besluten. 21 Genom att belysa hur föräldrar väjer att fördela föräldraledighen och vilka faktorer som påverkat detta uttag kan man således komma bekönade stereotyper på spåren gällande föräldraskapet. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkar uttaget av föräldraledigheten kan man förstå hur olika aspekter hjälper till att upprätthålla rådande normer samt hur de eventuellt kan brytas. I denna studie har jag valt att titta hur föräldrar i familjer där minst en av föräldrarna studerar har valt att fördela föräldraledigheten och vad som påverkat detta val. Detta beror dels på att det saknas forskning kring hur icke-förvärvsarbetande samhällsgrupper fördelar föräldraledigheten. Dels beror på det att studenter utgör en intressant samhällsgrupp. Studenters ekonomiska situation kan tänkas vara annorlunda då alla studenter inte har möjlighet att få inkomstrelaterad föräldrapenning. Detta kan potentiellt skapa en negativ ekonomisk situation. Dessutom kan man tänka sig att de kommer att ha en påverkan på arbetsmarknaden när de är klara med sina studier. Eftersom de redan är föräldrar och således har formulerat sitt föräldraskap är det möjligt att tänka sig att de kommer att ställa krav på arbetsgivare och/ eller kollegor vad gäller möjligheter till flexibla arbetsvillkor och möjlighet till eventuell framtida föräldraledighet. Studenter har även andra villkor att förhålla sig till än förvärvsarbetande. De har ingen arbetsgivare som kan se negativt på en föräldraledighet, men å andra sidan har de förväntningar på sig att närvara vid obligatoriska föreläsningar och seminarier vid universitetet. Som förvärvsarbetande förälder har man även möjligheten att välja fritt inom familjen hur man vill fördela föräldraledigheten, medan studerande föräldrar måste ta hänsyn till, till exempel, terminsstarter, kursutbud, tentor och frågor om hur studieuppehåll får göras. 16 Socialförsäkringsrapport 2009:1, (2009), s.8. 17 SOU 2005:73, (2005), s. 280 f. 18 Ibid. s. 260 ff. 19 Alsarve & Boye, (2011), s. 3 f. 20 Elwin-Nowak, (2005), s. 52 f. 21 Riksförsäkringsverket Analyserar 2004:14, (2004), s. 31 f. 4

1.1. Syfte och frågeställningar Jag vill i denna studie belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det är möjligt att tänka sig att ekonomiska villkor är en viktig faktor för hur föräldrar i praktiken kan fördela föräldraledigheten, vilket leder till frågan vilken roll socioekonomiska förhållanden spelar för uttaget av föräldraledigheten. Studenter utgör här en intressant kategori då deras klassposition inte är färdigbestämd. De kan tänkas komma från en klassbakgrund, som nu håller på eller redan har förändrats i och med de nya klasspositioner de kan formulera. Genom att titta på hur föräldrar fördelar föräldraledigheten, vilket kan tolkas som ett sätt att praktisera föräldraskap, är det även möjligt att undersöka vilka eventuella förändringar som har skett i föräldraskapet. Mina frågeställningar är: Hur har föräldrar i familjer där minst en av föräldrarna är studenter valt att fördela föräldraledigheten? Vilka faktorer påverkar denna fördelning? Hur kan detta förstås utifrån teorier om klass och genus? Jag har valt att använda en kvalitativ ansats, både metodologiskt och analytiskt. Således syftar jag inte till att kategorisera eller katalogisera olika familjetyper. Jag kommer endast kunna visa på tendenser om hur verkligheten kan se ut då denna uppsats har sina begränsningar i tid och utrymme, och då det är i princip omöjligt att visa alla exempel på hur olika kategorier samverkar, i olika kontexter för att skapa mening. Min ambition är att skapa förståelse för hur olika aspekter samverkar och således påverkar föräldrarnas beslut om föräldraledighetens fördelning. 1.2. Avgränsningar I denna studie har jag tittat på hur föräldrarna har fördelat föräldraledigheten, inte vem som har tagit ut föräldrapenningdagar. Även om dessa i många fall sammanfaller med varandra är det som visats ovan två skilda ting. I många kvantitativa studier fokuseras på uttaget av föräldrapenning. En orsak till detta kan vara att uttaget av föräldrapenningdagar registreras hos föräldraförsäkringen och är enklare att mäta och således analysera än vad föräldraledigheten är då den oftast måste mätas utifrån föräldrarnas egna utsagor och inte kan kontrolleras mot några dokument. Ett problem med att endast fokusera på uttaget av föräldrapenningdagar är dock att man kan missa individer, eller grupper, som väljer att inte utnyttja föräldrapenningen fastän att de är föräldralediga. Som också kan ses finns det lite forskning kring hur föräldrar som inte förvärvsarbetar tar ut föräldraledighet och föräldrapenning. Således anser jag det viktig att belysa en sådan grupp, i detta fall studenter. Deras ekonomiska villkor kan skilja sig från förvärvsarbetande föräldrars i fråga om föräldrapenningen och studier kan innebära annorlunda villkor än arbete vad gäller krav på närvaro och tillgång till tid i fråga om möjligheter att kombinera studier och föräldraledighet. 1.3. Bakgrund I följande kapitel kommer jag beskriva reglerna runt föräldraförsäkringen samt lagen för föräldraledighet. 5

1.3.1. Föräldraförsäkringen Föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 och den största förmånen inom denna försäkring är föräldrapenningen. Den ersatte den så kallade moderskapspenningen och det blev möjligt för båda föräldrarna att få ersättning i samband med barns födelse. En annan viktig förändring var att ersättningen samtidigt blev skattepliktig och även pensionsgrundande. 22 23 Föräldrapenningen beräknas efter sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Sedan sin införelse har föräldraförsäkringen genomgått en rad förändringar varav några av de viktigaste är införandet av mamma - och pappamånaderna och jämställdhetsbonusen. 24 Idag kan föräldrar totalt få föräldrapenning med anledning av ett barns födelse eller adoption i sammanlagt 480 dagar, varav 240 dagar tilldelas vardera förälder om de har gemensam vårdnad om barnet. Av dessa är 60 dagar reserverade för vardera föräldern, resterande dagar kan skrivas över på den andra föräldern om man så önskar. Ersättningen för 390 av dessa dagar är arbetsinkomstrelaterade, medan man för resterande 90 dagar får ersättning på lägsta nivå. Lägsta nivån är för närvarande 180 kronor per dag, vilket ger ett maximalt uttag på 5400 kronor per månad före skatt. För att få arbetsinkomstrelaterad ersättning under de första 180 dagarna måste man ha rätt till föräldrapenning som överstiger lägstanivån under åtta månader i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse, beroende på vilket datum som är mest fördelaktigt för föräldrarna. För de övriga 210 dagar som återstår betalas arbetsinkomstrelaterad ersättning ut om det överstiger lägsta nivån. Föräldrapenning kan tas ut fram tills barnet avslutat sitt första år i grundskolan, eller fram tills barnet fyllt åtta år. 25 Om ersättningen är inkomstrelaterad får man ungefär 80 procent av den sjukpenningsgrundade inkomsten, men maximalt utgår ersättning på 10 gånger prisbasbeloppet. För 2012 ligger det på 44 000, vilket innebär att den högsta möjliga ersättningen per dag är 935 kronor per dag. 26 Föräldrapenningen är även utformad så att det är möjligt att få ersättning för delar av dagar, till exempel för halva dagar vilket ger föräldrar stora möjligheter att nyttja föräldrapenningen utefter familjens egna behov 27. Föräldrapenningen baseras på den SGI en person tjänar in när den förvärvsarbetar. Om man således inte arbetat innan man blir förälder, på grund av till exempel studier eller arbetslöshet, får man ersättning på lägsta nivån. Dock kan den sjukpenningsgrundande inkomsten ligga vilande under studieperioden, till exempel om man finansierar sina studier med studiestöd från CSN, eller studerar inom det egna yrkesområdet. Det innebär att SGI:n kan liggande vilande tills efter studierna är avslutade då den kan bli gällande igen. Det är även möjligt att få vad som kallas en studietids-sgi, vilken baseras på den inkomst man intjänar om man arbetar vid sidan av sina studier. 28 1.3.2. Föräldraledighetslagen Föräldraledighetslagen (1995:584) reglerar hur föräldraledigheten kan tas ut och värnar om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivare. Lagen fastställer att alla föräldrar som är arbetstagare har rätt att vara ledig från sin anställning och att detta krav inte 22 Riksförsäkringsverket, (2004), s. 2. 23 Ibid. s. 3. 24 Försäkringskassan, (2012a), s. 2 ff. 25 Försäkringskassan, (2012a), s. 1 f.. 26 Ibid. s. 5. 27 Ibid. s. 2 f. 28 Ibid. s. 1 ff. 6

kan förhandlas bort. 29 I samband med barnets födsel har kvinnan rätt att vara ledig under minst sju veckor före och sju veckor efter förlossning och två av dessa veckor är obligatoriska. Kvinnan har även rätt att vara ledig för att amma sitt barn. Fram tills barnet är 18 månader har en förälder som är anställd rätt att vara ledig på heltid utan att använda föräldrapenning. Vid längre ledighet än dessa månader måste föräldern även ha hel föräldrapenning under samma period. Förälder har även rätt till förkortning av arbetsiden med upp till en fjärdedel fram tills barnet fyllt åtta eller fram tills barnet avslutat sitt första skolår. Lagen fastställer även att föräldrar har rätt att förkorta arbetstiden i samma motsvarighet som denne mottar föräldrapenning. 30 Föräldraledighet ska anmälas senast två månader i förväg eller så snart som möjligt. Föräldrar har även rätt att avbryta sin ledighet och återgå till arbetet i samma omfattning som innan ledigheten. Om arbetstagaren skulle ha varit ledig en månad eller längre har dock arbetsgivaren rätt att skjuta upp återgången till arbetet i högst en månad efter underrättelse om avbrott av ledigheten mottagits 31. Arbetsgivaren har inte rätt att missgynna arbetstagare eller arbetssökande utifrån skäl som har samband med föräldraledigheten och inte heller får de avskedas på sådana grunder heller. 32 Dessa två system reglerar således hur föräldrar kan ta ut föräldraledighet samt hur de kan ta ut föräldrapenning. Det är två särskilda system, vilket är viktigt att poängtera. Det är således möjligt att vara föräldraledig 18 månader utan att ta ut en enda krona av föräldrapenningen och därefter använda de 480 föräldrapenningdagar som föräldraförsäkringen betalar ut. Som förstås tillåter detta system mycket flexibilitet för familjer att utforma sin föräldraledighet efter sina egna behov och önskningar. 1.4.Tidigare forskning Vad gäller föräldraförsäkringen och föräldraledigheten har det publicerats en hel del forskning som haft olika utgångspunkter och frågeställningar relaterade till detta. I följande kapitel kommer jag att presentera den tidigare forskning som är relevant utifrån min frågeställning, det vill säga hur föräldrar nyttjar föräldraledighet och föräldrapeng och vilka faktorer som påverkat detta. 1.4.1. Fördelningen av föräldrapenningen och föräldraledigheten Nyligen sammanställd statistik från Försäkringskassan visar att totalt i Sverige tar kvinnor ut 76,3 procent av föräldrapenningen och män 23,7 procent. 33 1974, det år som föräldraförsäkringen infördes betalades 99,5 procent ut till kvinnor och 0,5 procent till män och 1994 var motsvarande siffror för kvinnor 90 procent av dagarna och för männen 10 procent av dagarna. Det innebär att det fortfarande främst är kvinnor som använder föräldrapenning och stannar hemma men barnen, men att männens andel ökar. Statistiken visar även att männens uttag ökade snabbare efter införandet av de så kallade pappamånaderna. 34 I Riksförsäkringsverkets (RFV) analys från 2004 visas, förutom att kvinnor tar ut majoriteten av föräldrapenningsdagarna, även att de flesta dagarna av föräldrapenningen tas ut under barnets första levnadsår. När barnet blivit ett och ett halvt tas generellt endast enstaka 29 1995:584, 1-2. 30 Ibid., 4-9. 31 Ibid., 15. 32 Ibid. 16-17. 33 Försäkringskassan, (2012b). 34 Socialförsäkringsrapport 2011:13, (2011), s. 15. 7

dagar med föräldrapenning ut. Fördelningen mellan föräldrarna blir även mer jämställd efter barnets första ett och ett halvt år, medan mammans uttag dominerar under det första året. 35 Uttaget av föräldrapenning skiljer sig även åt mellan könen utifrån andra faktorer. Riksförsäkringsverkets analys av föräldrapenningen från 2002 visar att pappor som tar ut många föräldrapenningdagar generellt har höge inkomst än pappor som tar ut färre dagar. De finner även att pappor med lång utbildning tar ut fler dagar med föräldrapenning än pappor med kort utbildning och de tar även ut större andel av familjens totala uttag av föräldrapenning. 36 Detta resultat återfinns även i Socialförsäkringsrapport 2011:13. Där har man även tittat på kvinnor och finner att ju högre utbildade kvinnor är, desto färre antal dagar med föräldrapenning tar de ut. Forskarna rapporterar även att unga mammor tar ut flest dagar med föräldrapenning. 37 För männen finner forskarna att ju äldre och ju mer välutbildad de är desto större andel av föräldraförsäkringen har de nyttjat. 38 Forskarnas statistiska sammanställning visar även att uttag av föräldrapenning på grundnivå är vanligast bland unga och lågutbildade mammor. Uttag på grundnivån är väldigt lågt bland män oavsett ålder och utbildning. 39 Vad gäller de föräldrar som inte tar ut någon föräldrapenning finner författarna till rapporten att det främst är riktigt unga eller gamla fäder och fäder med låg utbildning som är överrepresenterade i denna grupp. Vad gäller mammor finner forskarna inga statistiska samband mellan noll-uttag av föräldrapenning och ålder eller utbildning. 40 I RFV:s rapport från 2002 angående föräldraförsäkringen har författarna även tittat på hur föräldrar tar ut föräldrapenning i familjer där man mottar studiestöd. Författarnas statistiska analys visar att i familjer som tillhörde gruppen som mottog mest studiestöd tog pappan inte ut några föräldrapenningdagar. I de familjer som tillhörde gruppen som mottog minst studiestöd tog pappan ut mellan 1 och 30 dagar föräldrapenning. 41 I Riksförsäkringsverkets rapport 2000:1 framkommer även att mammor som studerar delar mindre på föräldraledigheten än pappor som studerar. 42 Vad gäller fördelningen av föräldraledigheten är den mest frekvent använda källan RFV:s studie Tid och pengar i vilken föräldrar genom telefonintervjuer tillfrågades om hur man i familjen fördelat föräldraledigheten. I en rapport från RFV som studerar just detta visar analysen att föräldrarna i genomsnitt var hemma i 16 månader och att mamman tog ut majoriteten av ledigheten. Pappan var i genomsnitt ledig i knappt två månader. 43 I denna studie har forskarna även tittat på hur uttaget av föräldrapenning korrelerar med uttaget av föräldraledigheten. Författarnas slutsatser är att mammorna inte förefaller anpassa längden på sin föräldraledighet efter antalet föräldrapenningsdagar då det saknas korrelation mellan dessa variabler i deras analys. Pappans uttag av föräldraledighet korrelerar dock med uttaget av föräldrapenningen. Författarna menar att denna skillnad mellan könen beror på att mammor i högre grad sträcker ut ledigheten och att det kan vara mer ekonomisk fördelaktigt för familjen om mamman är hemma en längre period än om pappan är det. 44 35 Riksförsäkringsverket Analyserar 2004:14, (2004), s. 15 ff. 36 Riksförsäkringsverket Analyserar 2002:14, (2002), s. 23 f. 37 Socialförsäkringsrapport 2011:13, (2011), s. 26. 38 Ibid. s. 29 ff. 39 Ibid. s. 32 f. 40 Socialförsäkringsrapport 2011:13, (2011), s. 35 ff. 41 Riksförsäkringsverket Analyserar 2002:14, (2002), s. 30 ff. 42 Riksförsäkringsverket Redovisar 2000:1, (2000), s. 6 43 Riksförsäkringsverket Analyserar 2004:14, (2004), s. 19 ff. 44 Ibid. s. 21 ff. 8

1.4.2. Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten och föräldrapenningen När det kommer till de statistiska analyser av vilka faktorer som påverkar hur föräldrar fördelar föräldraledigheten tittar man i de flesta studier på föräldrarnas inkomst, utbildning och ålder. Inkomst RFV:s analys från 2004 visar att inkomst inte har något statiskt signifikant samband med föräldrarnas val av total längd av föräldraledigheten. Det spelar således ingen roll för utfallet vem av föräldrarna som tjänar mest. 45 Dock finns det tidigare forskningsresultat från RFV som visar att ju högre inkomst föräldrarna har, desto högre är sannolikheten att pappan nyttjar föräldrapenning. Resultaten visar även att ju större andel av familjinkomsten som pappan bidrar med desto lägre är sannolikheten för att han ska ha tagit ut föräldrapenning. 46 I SOU 2005:73 framkommer även att om mamman har inkomster över taket tar pappan ut fler dagar med föräldrapenning, oavsett om han själv tjänar över taket eller inte. Har dock mamman inkomster under taket och pappan över tar han ut minst antal dagar av föräldrarna. 47 Utbildning RFV:s analys 2002:14 visar att män som lever tillsammans med kvinnor som har eftergymnasial utbildning har större sannolikhet att ta ut föräldrapenning och tar ut relativt fler dagar än män som lever tillsammans med lägre utbildade kvinnor. 48 Även i SOU 2005:73 finner författarna att utbildning påverkar uttaget av föräldrapenning där man i familjer där båda föräldrarna är högskoleutbildade delar mer lika på så vis att pappan tar ut fler dagar med föräldrapenning jämfört med pappor i familjer med högst gymnasieutbildning. 49 Ålder - Analysen i RFV:s rapport 2004:14 visar även att yngre mammor har högre sannolikhet att vara hemma kortare tid med barnet, vilket författarna argumenterar kan bero på att de ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden i samma utsträckning som äldre kvinnor. För fäder är sannolikheten högre att vara hemma längre ju äldre han är. Författarna urskiljer två mönster här för unga par. Antingen går mamman tillbaka snabbt, eller så väljer de en mer traditionell fördelning där mamman är föräldraledig en längre period och pappan behåller sin position på arbetsmarknaden, vilket även gör det möjligt för kvinnan att vara hemma längre. 50 Arbetslivsvillkor I en studie om föräldrarnas arbetsplatsvillkor och pappors användning av föräldrapenningen av Magnus Bygren och Ann-Zofie Duvander indikerar resultaten att arbetsplatsen karaktär och vad för typ av arbete föräldrarna utför påverkar uttaget av föräldrapenning. De finner att pappor som arbetar i privat sektor, på arbetsplatser med få anställda vilka även är manligt dominerade har lägre sannolikhet att använda föräldrapenningen. Vad gäller kvinnans arbetsplatssituation fann författarna endast att sannolikheten för att pappan ska vara föräldraledig med föräldrapenning minskar om mamman arbetar på en kvinnodominerad arbetsplats. Resultaten visade att hur familjevänlig arbetsplatsen är, definierat här som att män tidigare varit föräldralediga med föräldrapenning en längre tid, ökar sannolikheten att papporna själva skulle vara hemma med sina barn. Detta gällde även för kvinnornas arbetsplats och författarna menar att båda föräldrarna måste uppleva normen om delad föräldraledighet för att omsätta den i praktiken. 51 Ann-Zofie Duvander har i en tidigare studie från 2002 tillsammans med Elisabeth Sundström funnit att hur väletablerade föräldrarna är på arbetsmarknaden också är en viktig faktor som påverkar 45 Ibid. s. 28 ff. 46 Riksförsäkringsverket Analyserar 2002:14, (2002), s. 36. 47 Örnhall Ljungh & Nyman, (2005), s. 293 ff. 48 Riksförsäkringsverket Analyserar 2002:14, (2002), s. 37. 49 Örnhall Ljungh & Nyman, (2005), s. 294. 50 Riksförsäkringsverket Analyserar 2004:14, (2004), s. 31. 51 Bygren & Duvander, (2005), s.17. 9

hur man nyttjar föräldrapenningen. De fann att pappor som arbetat under kontrollperioden, tre år innan barnet föddes, var föräldralediga oftare än om de inte hade arbetat länge innan barnet kom. De fann även att mammor som inte hade så lång arbetslivserfarenhet var mer benägna att återgå till arbetet och låta papporna vara hemma. 52 Linda Haas et al har också tittat på företagskultur påverkar fäders uttag av föräldraledighet. Deras resultat visar att när fäder upplevde att deras arbetsgrupp var flexibel och kunde anpassa sig efter deras önskan att vara föräldralediga var det mer sannolikt att papporna tog föräldraledigt och även att de tog ut fler föräldrapenningdagar. Detta gällde även om arbetsgruppen utvärderade arbete efter resultat istället för den tid som lagts på en uppgift. Dock fann författarna att det var relativt liten skillnad mellan familjevänliga företag och företag som inte uppmuntrade föräldraledighet vilket de förklarade med att företag i Sverige är skyldiga att tillgodose fäders önskemål om föräldraledighet. De drar således slutsatsen att individuella familjefaktorer inverkar i större grad på fäders uttag av föräldraledighet än företagskulturen. Denna slutsats stöds även av deras resultat att pappors attityd till delat föräldraskap var en viktigare indikator för huruvida mannen tog föräldraledigt eller ej. 53 Attityder - Familjens subjektiva upplevelse av sin livsvärld har även den analyserats kvantitativt för att utröna vilka faktorer som kan påverka fördelningen av föräldraledigheten. I rapporten RFV Redovisar 2000:1 visas att föräldrar anser att ekonomin styr hur man har valt att dela på föräldraledigheten, men författarna till rapporten menar att detta inte överensstämmer med praktiken. Denna slutsats drar de utifrån att resultaten visar att föräldrar inte alltid väljer de alternativ som är mest förmånliga för familjen ur ekonomisk synpunkt. Författarna finner i sin studie att när en förälder upplever sig tjäna mycket mer än partnern delar föräldrarna mer lika än när de upplever att det inte finns någon inkomstskillnad.. 54 RFV:s analys 2004:14 visat att familjens subjektiva upplevelse av sin ekonomi har större betydelse för hur föräldraledigheten fördelas än den faktiska situationen. Författarna till rapporten finner även att om arbetet har stor betydelse för föräldrarna är sannolikheten högre att de är lediga en kortare period. Dock vet inte forskarna om detta beror på individens yrkesroll och yrkeskrav eller om det beror på att föräldrarna är mer arbetslivsorienterade. 55 1.4.3. Barnorienterad maskulinitet Lisbeth Bekkengen syftar sin avhandling om föräldraledigheten att utifrån en kvalitativ ansats försöka identifiera strukturer och mekanismer inom arbetsliv respektive familjeliv som påverkar kvinnors och mäns relation till arbete och familj i allmänhet och uttaget av föräldraledighet i synnerhet. 56 Bekkengen menar att män och kvinnors emancipation har behandlats på olika sätt vad gäller dessa frågor där kvinnors förvärvsarbete har blivit en skyldighet medan mäns engagemang i föräldraskapet fortfarande i stor utsträckning är förenat med valfrihet. Ett av huvudresultaten i Bekkengens studie är att det finns stora skillnader mellan både innebörden av och villkoren för män och kvinnors föräldraledighet. Dessa skillnader menar hon främst beror på att män i förhållande till kvinnor har större valfrihet och förhandlingsutrymme vad gäller föräldraskapet. Bekkengen argumenterar att kvinnors föräldraskap är ovillkorligt av både biologiska och sociala anledningar. Kvinnan är gravid, föder och ammar barnet och har tillskrivits det sociala huvudansvaret för barnets. Detta menar hon inte är fallet för män utan deras föräldraskap och föräldraledighet är mer flexibelt. Som exempel nämner hon hur det finns litet förhandlingsutrymme vad gäller om och när kvinnan 52 Sundström & Duvander, (2002), s. 443. 53 Haas et al. (2010), s. 338 ff. 54 Riksförsäkringsverket Redovisar 2000:1, (2000), s. 5 f. 55 Riksförsäkringsverket Analyserar 2004:14, (2004), s. 31 ff. 56 Bekkengen, (2002), s. 13. 10

ska vara föräldraledig, även om det dock går att förhandla hur länge. Mannens föräldraledighet är dock mer öppen för förhandling på alla tre punkter. 57 Bekkengen identifierar dock inte endast skillnader mellan könen, utan menar även att det finns skillnader inom kategorin män. Bekkengen argumenterar att attityderna till mäns föräldraledighet kan variera på olika arbetsplatser beroende på att det finns olika normer för maskulinitet på olika arbetsplatser. Att representera en maskulinitet med stort utrymme för nära relationer till barn i allmänhet och för föräldraledighet i synnerhet innebär att barn utgör en viktig del av det goda livet, och relationerna en väsentlig del av det att vara man. 58 Denna form av maskulinitet benämner Bekkengen för barnorienterad maskulinitet. Den barnorienterade maskulinitet är detsamma som tidigare forskare kallat den nya mannen som blivit mer familjeorienterad. Bekkengen menar dock att en familjeorienterad man även borde vara orienterad mot kvinnan, vilket denna maskulinitet inte är. Genom att föräldralediga fäder ses som duktiga pappor utan att kvinnor som gör samma sak ses som duktiga mammor formuleras pappaledigheten som avvikande och kvalitativt annorlunda från kvinnors föräldraledighet. På så vis formuleras den barnorienterade maskuliniteten i förhållande till en femininitet. 59 Bekkengen argumenterar även att det är möjligt för den barnorienterade maskuliniteten att finnas på diskursiv nivå utan att behöva omsättas i praktiken och att männen således även är fria att välja om de vill göra det. 60 När det kommer till parrelationen mellan män och kvinnor menar Bekkengen att en man som representerar den barnorienterade maskuliniteten inte är en garant för att han skulle dela ansvar och det praktiska arbetet kring barnet på lika villkor med kvinnan. Bekkengen presenterar exempel på hur pappaledigheten formuleras som en förmån som är tänkt att gynna mannens behov och att mäns föräldraledighet, inte kvinnors, utformas som en bonus och ett unikt tillfälle i livet. Bekkengen menar att detta resonemang är möjligt och blir logiskt för att männen och även kvinnorna ser uttaget av pappaledighet utifrån relationen förälder/pappa barn, och inte mot bakgrund av relationen kvinna-man. 61 Hon menar att om parrelationen skulle stå i centrum skulle mannen även behöva ta hänsyn till kvinnans arbetsvillkor och föräldraskap när beslut om föräldraledighet gjordes, även om han var hemma mycket. Så är dock inte fallet enligt Bekkengen. 62 Bekkengens slutsats i denna avhandling är att män avgör huruvida de ska vara föräldralediga, inte utifrån att arbetslivsvillkor, ekonomiska skäl eller att kvinnans vilja att vara hemma skulle vara hinder, utan hon menar att det avgörande är om mannen representerar en barnorienterad maskulinitet som han väljer att omsätta i praktiken. 63 En viktig distinktion i Bekkengens analys är att hon menar att den barnorienterade maskuliniteten inte är enarådande utan existerar parallellt med andra maskuliniteter samt att den inte besitter en topposition inom maskulinitetshierarkin. 64 Jag kan finna vissa problem med Bekkengens analys. För det första kan man fråga sig om det verkligen är korrekt att ställa kvinnors skyldighet att förvärvsarbeta mot mäns valfrihet att vara förälder. Män är, enligt samma resonemang som Bekkengen använder, minst lika, om än inte mer, skyldiga att förvärvsarbeta. 65 Det är även möjligt att ifrågasätta hur frivilligt mäns föräldraskap skulle vara då denna frivillighet som Bekkengen identifierar inte gäller hela föräldraskapet, utan främst föräldraledigheten. Man kan argumentera för att fäder fortfarande 57 Ibid. s. 80 ff. 58 Ibid. s. 95. 59 Ibid. s. 94 ff. 60 Ibid. s. 99 f. 61 Bekkengen, (2002), s. 117. 62 Ibid. s. 116 ff. 63 Ibid. s. 194 ff. 64 Ibid. s. 199. 65 Plantin, (2003), s. 144 ff. 11

har ett försörjningsansvar, eller upplever att de har det, för sin familj vilket gör att man kan ifrågasätta Bekkengens utgångspunkt. Om man har försörjningsansvar har man inte frivilligt föräldraskap, men däremot kan man fortfarande hävda att mannens ansvar för familjen skiljer sig från kvinnans som istället har huvudansvaret för den vardagliga rutinen och omsorgen av barnen. Det kan även ses att Bekkengen i sin analys bortser från vilken eventuell påverkan socioekonomisk klass kan ha för individuella fäders möjligheter att omsätta denna barnorienterade maskulinitet till praktik. En annan brist är att moderskapet i Bekkengens analys ständigt tas för givet och faktiskt formuleras som självklart vilket gör att analysen i mångt och mycket framstår som en kritik av faderskapet, och där förhållandet till moderskapet ibland har försvunnit. 1.4.4. Föräldraledigheten utifrån en kvalitativ analys Jenny Alsarve och Katarina Boye har undersökt hur blivande föräldrar planerar fördelningen av föräldraledighet och hushållsarbete utifrån en kvalitativ ansat där de utfört intervjuer med 40 föräldrar, 20 män och 20 kvinnor. 66 De huvudsakliga faktorer som påverkade hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten identifierar författarna vara ekonomiska förutsättningar och arbetssituationen då dessa aspekter återkommer i flera av intervjuerna. Författarna identifierar även amningen som en viktig faktor som bidragit till att avgöra att kvinnan ska vara hemma först och kanske även en längre period än mannen då författarna menar att de intervjuade ansåg det viktigt att mamman ammade länge. 67 Ett annat viktigt tema som författarna fann var att fördelningen gjorts utifrån en tanke om barnets bästa vilket ofta sammankopplades med idéer om amning eller barnets rätt till sin pappa. Temat om barnets bästa hänger ihop med idén om att det gynnar barnet att ha en nära relation med båda föräldrarna, och författarna framhåller att främst relationen till fadern betonats. 68 Förutom detta menar författarna även att jämställdhet framstår som en viktig grund till att dela lika på föräldraledigheten. Här förstås jämställdhet som att båda föräldrarna får erfarenhet av att ha huvudansvaret för barnet och att båda föräldrarnas karriärmöjligheter riskerar att missgynnas, inte bara den enas. Författarna menar även att föräldrarna har föreställningar om rättigheter, som till exempel rätten att vara hemma med sitt barn. Framför allt är det pappans rättighet att vara hemma som det fokuseras på. Vad gäller arbetssituationen nämndes tidigare att det var ett viktigt tema. I intervjuerna diskuterades ofta båda föräldrarnas arbetssituation och hur det påverkat valet av hur man önskade fördela föräldraledigheten, men författarna menar att det fanns vissa skillnader mellan könen. Kvinnors föräldraledighet menar de beskrevs som självklar, medan mannens var mer förhandlingsbar och flexibel. Samtidigt fann de att kvinnor talade om att de kanske skulle vilja vara hemma längre eller kortare period när barnet sen väl kommit vilket de menar tyder på att det finns förhandlingsutrymme för båda två. 69 Slutligen beskriver författarna att den ekonomiska diskursen var väldigt viktig, oavsett om familjens ekonomiska förhållanden hade haft någon direkt påverkan på hur man valde att fördela föräldraledigheten eller ej. Ytterligare ett resultat från denna studie är att de blivande föräldrarna var mycket samstämmiga och författarna beskriver att det sällan förekom några större skillnader inom paret gällande vilka motiv som legat till grund för fördelningen av föräldraledigheten. 70 66 Alsarve & Boye, (2011), s. 8. 67 Alsarve & Boye, (2011), s. 17 68 Ibid. s. 18. 69 Ibid. s. 18 ff. 70 Ibid. s. 21. 12

1.4.5. Studerande föräldrar Vad gäller studerande föräldrars situation finns förhållandevis lite forskning. 2009 publicerade CSN en studie som syftade till att beskriva gruppen studerande föräldrar inom högre utbildning ur ett studiestödsperspektiv. Den övergripande frågeställningen var hur det fungerar att vara förälder och studera på eftergymnasial nivå med studiemedel. 71 Av de 12 informanter som ingick i studien hade sex stycken fått barn under studietiden och i de flesta familjerna hade kvinnan tagit ett sabbatsår eller studerat parallellt med föräldraledigheten. Ingen av de kvinnliga informanterna hade haft en partner som varit föräldraledig under spädbarnstiden. Bland papporna visade resultaten att det främst var respektive mamma som varit föräldraledig och i de fall som mamman också var student hade det varit hon tom tog sabbatsår från studierna. 72 Vad gäller den ekonomiska situationen kommer författarna fram till att yngre föräldrar är mer nöjda med sin ekonomiska situation än äldre, vilket kan bero på att de, till skillnad från äldre föräldrar, aldrig haft högre inkomster innan de började studera samt att de har mindre utgifter då de vanligen hyr bostad och har färre barn än äldre studerande föräldrar. Författarna menar även att ett fungerande socialt skyddsnät är viktigt och många var ekonomiskt beroende av sin maka/make, sambo eller pojkvän/flickvän. 73 Studien kommer fram till att nästan hälften (49 %) av de studerande föräldrarna arbetade parallellt med studierna i syfte att ha råd att studera och få extra pengar. Samma motiv uppges även av studenter som inte är föräldrar. Författarna finner även att män arbetade vid sidan av studierna i högre utsträckning än kvinnorna. De förklarar detta resultat med att studerande mammor spenderar mer tid utanför studierna åt barn och familj och studerande pappor spenderar den tiden åt att arbeta. 74 71 CSN, (2009), s. 5. 72 Ibid. s. 74. 73 Ibid. s. 75 74 CSN, (2009), s. 75 ff. 13

2. Teori I detta kapitel kommer jag att presentera min teoretiska referensram. Jag kommer att börja med en presentation av teorier om vilka förutsättningar det moderna samhället ställer upp för individen samt hur kärleksförhållandena förändrats inom ramen för detta. Sedan introduceras teorier om genus, både på strukturell och mer individuell nivå, samt om klass. Därefter presenteras myter kring moderskapet samt faderskapet. Slutligen ges en beskrivning av förhandling. 2.1. Kärlek och relationer i det moderna samhället I denna del introduceras teorier om hur det moderna samhället kan förstås och hur det har påverkat individen. Även en presentation av hur kärleksförhållandet har förändras kommer att göras. 2.1.1. Institutionaliserad individualisering Att samhället sedan industrialiseringen har förändrats mot ett mer individualiserat samhälle är en fråga som diskuterats inom sociologin under lång tid. 75 Dagens samhälle förändras mot en ökad individualitet som skapar utrymme för nya livsstilar, kulturella uttryck och värderingar. 76 Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim är några av de samtida modernitetsteoretiker som uppmärksammat och teoretiserat kring individualismen i det moderna samhället. Enligt dem ska individualism förstås som en strukturell egenskap hos långt utvecklade samhällen vilken möjliggör integrationen av individen och samhället. 77 Individualiseringen av samhället innebär en upplösning av tidigare existerande sociala former som till exempel klass, könsroller och familj. Samtidigt har nya krav och begränsningar införts för individen genom arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Den avgörande skillnaden för moderna institutioner jämfört med tidigare sociala former är att de idag riktar sig till individen och inte till gruppen. På så vis är de tendenser vi ser idag en form av institutionaliserad individualisering. Individualiseringen innebär att individen måste anpassa sig till förhållandena på arbetsmarknaden, i utbildningssystemen och i välfärdsstaten och kräver således aktiva handlingar från individen. Om individen ska lyckas i det moderna samhället kräves det att denne kan planera långsiktigt, anpassa sig, sätta mål, känna igen hinder, acceptera nederlag samt inneha förmågan att börja om igen. 78 Således leder detta till större krav på individen att ha förmågan att ta in information, reflektera över sina valmöjligheter och besluta om hur den ska gå vidare. Konsekvensen av detta är att misslyckanden inte längre kan ses som del i en grupperfarenhet, till exempel fattigdom förstås inte längre som en klasserfarenhet, utan blir till ett personligt misslyckande. På så vis blir individen aktiv i att skapa sin egen livsbana. 79 Beck och Beck-Gernsheim argumenterar att denna förståelse av misslyckanden som personliga misslyckanden hänger samman med att tidigare viktiga samhällskategorier som klass, nationalstaten och den traditionella familjen har förlorat sin förklaringskraft. 80 De menar att ojämlikheter inte längre uppfattas och politiskt hanteras som klassfrågor. De utgår här ifrån Karl Marx och Max Webers definitioner av klass och argumenterar för att införandet av välfärdsstaten och den ökade levnadsstandard som uppstått i väst har lett till en utveckling där individen frigjort sig från traditionella klassband 75 Johansson, (2009), s. 48 ff. 76 Nordenfors, (2006), s. 29. 77 Beck & Beck-Gernsheim, (2001), s. xxi. 78 Ibid. s. 2 ff. 79 Ibid. s. 23 ff. 80 Ibid. s. 22. 14

och tvingats förlita sig allt mer på sina egna resurser på den moderna arbetsmarknaden. Att institutionerna blivit mer individualiserade, på så vis att t.ex. beskattning och statliga förmåner vänder sig mot individen istället för exempelvis mot familjen, tvingas individen för att kunna överleva materialistiskt att göra sig själv till centrum för sina livsplaner. 81 Beck och Beck-Gernsheim menar dock inte att den minskande betydelsen av klass har lett till att ojämlikheterna i samhället har försvunnit. De menar istället att dessa har omdefinierats i termer av individuella sociala risker. 82 Individualiseringen har även skapat nya förutsättningar för kärleksrelationen och familjen. När traditionella band vilka tidigare skapade gemenskap, som till exempel religionen, nu börjat förlora sin kraft har relationen till andra blivit viktigare för att förankra individen i ett sammanhang. Vi förväntar oss att de vi älskar ska förse se oss med trygghet och mening i livet. 83 Relationen och familjen har båda blivit projekt där olika individuella biografier ska koordineras och varigenom identitet skapas. En kärleksrelation är oftast även idag en vald samhörighet där individerna kan skapa en gemensam värld bortom familjen eller släkten. 84 Samtidigt som det tvingar paret att skapa sin egen samhörighet då tidigare givna platser i relationen inte längre finns, existerar en större medvetenhet om att alla kärleksrelationer inte varar förevigt. 85 Fler och fler aspekter av relationen och familjelivet måste förhandlas och planeras och det faller på individen att finna lösningarna. Familjen blir således mer bräcklig och är under större risk för kollaps om förhandlingarna i relationen inte lyckas. Då individer strävar och längtar efter olika saker och genom de ibland framgångsrika och ibland mindre framgångsrika relationsexperimenten växer nya former av familjen fram. Det innebär inte att den traditionella kärnfamiljen håller på att försvinna, men den börjar förlora det monopol den så länge innehaft. 86 Föräldraskapet har också påverkats av individualiseringsprocesserna. Att skaffa barn har i det moderna samhället förlorat sitt ekonomiska syfte. Man kan inte försäkra sig om en god ålderdom eller materiella fördelar genom att skaffa barn. Beck och Beck-Gernsheim menar att skaffa barn i dag istället handlar om att ge livet ett syfte och förse individen med fastmark och ett hem. Att skaffa barn och familj blir på så vis livets mening. 87 Att vara en ansvarsfull förälder innebär idag inte bara att ha möjlighet att försörja och ge barnet ett gott liv, utan det innebär även att föräldern tar sitt ansvar för barnet innan det föds till exempel genom att se till att det inte lider av genetiska funktionsnedsättningar. Förutom att se till att det ofödda barnet är frisk menar hon även att alla barn har blivit objekt för olika typer av insatser där deras fysiska och mentala egenskaper ska formas så att alla defekter korrigeras och alla fallenheter förstärks. 88 Denna utveckling menar Beck-Gernsheim har gjort föräldraskapet mindre naturligt än någonsin då det omgärdas av teorier och experter samt att det öppnas upp för nytolkningar genom de nya teknologiska möjligheterna. Parenthood is becoming more and more a planning project, an object of constant effort and optimization, while the unborn child above all is subject to all manner of preliminary investigations. 89 All denna expertis kring föräldraskapet skapar även osäkerhet hos föräldrarna om vad som är korrekt. Föräldrar förväntas älska och ta ansvar för sina barn, men när individen inte vet hur dessa mål uppnås skapas osäkerhet och om det blir fel är det på föräldrarnas samvete det sker. 90 81 Beck & Beck-Gernsheim, (2001), s. 30 ff. 82 Ibid. s. 40. 83 Beck & Beck-Gernsheim, (1995), s. 48 ff. 84 Beck & Beck-Gernsheim, (2001), s. 92. 85 Beck-Gernsheim, (2002), s. 26 ff. 86 Beck & Beck-Gernsheim, (2001), s. 90 ff. 87 Beck & Beck-Gernsheim, (1995), s.104 ff. 88 Beck-Gernsheim, (2002), s. 90 ff. 89 Ibid. s. 103. 90 Beck & Beck-Gernsheim, (1995), s. 117 ff. 15

2.1.2. Sexualitet och kärlek i moderniteten Även Anthony Giddens diskuterar hur relationen och kärleken har förändrats i det moderna samhället. Giddens menar att reproduktionen har skilts från sexualiteten på så vis att sex inte längre är nödvändigt för reproduktion. Reproduktionen har i det moderna samhället blivit socialiserad och är inte längre en extern aktivitet utanför samhället i form av ett biologiskt fenomen. Sexualitet har således blivit individens ägodel. 91 Denna plastiska sexualitet kan formas som ett personlighetsdrag och är djupt väsentlig för självet. Samtidigt menar Giddens att detta befriar sexualiteten från den stora vikt som legat på mäns sexuella erfarenheter och att den således ger även kvinnor en sexualitet. 92 I och med en plastisk sexualitet har även nya ramar för förhållanden uppstått. Omstruktureringen av intimiteten har lett till framträdandet av vad Giddens kallar för det öppna förhållandet. Begreppet hänvisar till en social relation som ingås för sig egen skull, för vad individerna kan få av varandra och vilken endast fortsätts så länge som båda parterna är överens om det. Den öppna relationen är ständigt öppen för omförhandlingar om någon av individerna i den inte känna sig tillfredställda med vad de får ut av relationen är den alltid möjlig att avsluta. Detta har även effekter på kärleken där den romantiska kärleken, som tidigare var dominerande, innebar en skev maktfördelning mellan könen. Den sammanflödande kärlek som Giddens menar finns i det moderna samhället förutsätter istället ett jämställt givande och tagande. Kärleken kan endast utvecklas i samma grad som intimiteten, det krävs tillit till den andre för att kunna avslöja sina behov och kunna vara sårbar inför den andre. På så vis kräver den sammanflödande kärleken ett öppet förhållande där individerna har kunskap om varandra behov för att kunna tillfredställa dessa. I denna version av kärlek blir även en persons sexualitet en faktor som måste förhandlas som en del av relationen. 93 Den moderna relationen kännetecknas således, enligt Giddens, av jämställdhet och förhandlingar, där den som är missnöjd har möjlighet att lämna och där idéer om för evigt har försvunnit. Förhållandet är ett pågående kontrakt som ständigt omförhandlas och alltid löper risken att avslutas. 94 Modernitetsteorierna ska här förstås som ett yttersta ramverk för att förstå de mekanismer som påverkar individernas utformning av sitt föräldraskap. Det innebär således att relationen är en osäker gemenskap som ständigt är öppen för förhandlingar och således även alltid är under risk för kollaps. Samtidig har livet blivit ett reflexivt projekt genom vilket individen kan förverkliga sig själv, inom ramarna uppställda av samhällets institutioner. Även familjen ingår i detta reflexiva, individuella projekt. Teorin om individualiseringen innebär dock att familjen inte längre är ett självklart projekt utan att om och hur man väljer att skapa och forma sitt föräldraskap är upp till individen. Enligt teorierna presenterade ovan så ställer bland annat välfärdsstaten upp de ramar inom vilka individen har möjlighet att utföra sitt identitetsprojekt. Utvecklingen av den svenska föräldraförsäkringen visar vilken betydelse välfärdsstaten kan ha för att skapa förutsättningar för detta. Föräldraförsäkringens mål, att skapa ett mer jämställd föräldraskap och i förlängningen ett mer jämställt samhälle, kan här ses som en ideologisk strömning som kan påverka individens förståelse för föräldraskap. Individualiseringen har självfallet även stött på kritik från olika håll och jag tänkte här lyfta några aspekter av denna kritik som är relevant för den fortsatta diskussionen i detta 91 Giddens, (1992), s. 27. 92 Ibid. s. 2. 93 Ibid. s. 58 ff. 94 Ibid. s. 191 ff. 16

kapitel. En kritik mot dessa modernitetsteorier är att man saknar en klassanalys som belyser hur medelklassens sätt att göra familj ofta omvandlas till generell norm. Kritiken baseras även på att man anser att det, för att kunna leva detta individualiserade liv och ha möjligheter att skapa och driva igenom sitt livsprojekt utifrån sina egna mål, krävs att individen besitter sociala och ekonomiska förutsättningar för det. Att leva upp till samhällsidealen är lättare för välbeställda individer menar kritikerna. På så vis är blir det en klassfråga huruvida individen har möjlighet att leva upp till dessa ideal. En annan viktig kritik kommer från feministiskt håll och påvisar hur vi lever inom en könsmaktsordning där det ekonomiska, sociala och kulturella kapitalet fördelas på så vis att det blir ofördelaktigt för kvinnor. 95 I ljuset av denna kritik blir det tydligt att vissa brister föreligger denna teoretiska utgångspunkt. I ett försök att överbrygga denna problematik kommer jag i nästkommande kapitel ta upp några relevanta teorier som berör denna samhällsstrukturella problematik för att i slutet av kapitlet försöka nå en kombination som ändock kan göra detta teoretiska synsätt relevant för denna studie. 2.2. Genus, klass och makt Då modernitetsteorierna, som nämnts, kritiserats för att till viss del sakna ett strukturellt maktperspektiv ämnar jag således här tillföra det till diskussionen. I denna del presenteras teorier om könsmaktstrukturerna samt teorier om klass i syfte att problematisera och fördjupa förståelsen av familjen i det moderna. 2.2.1 Genussystemet Historikern Yvonne Hirdman menar att man i samhället kan skönja en snedvriden maktfördelningen mellan män och kvinnor. 96 Hirdman menar även att denna relation mellan könen utgör en specifik maktrelation. En viktig faktor i denna relation är könens biologi där den enens biologiska kvalitet utgör grunden på vilken auktoriteten vilar. Med detta utpekar Hirdman mäns biologiska annorlundahet, jämfört med kvinnor, består i att de inte kan föda barn. Tolkningen av denna skillnad har gett mannen högre värde. Mannen överhöghet är således inget av naturen givet, utan en social tolkning och förståelse av hans annorlundahet. 97 Den strukturella ordningen mellan könen kallar Hirdman för genussystem. Detta system menar hon vilar på två logiker. Den första är åtskiljandets logik vilken håller könen separerade och skapar ett tänkande av könen som olika varandra, som särskilda. Arbetsdelningen mellan könen vilar på en sådan logik där kvinna associeras till det privata och således familjen, och man associeras till det offentliga och således till yrkesarbete. Hirdman menar att denna logik uppenbart vilar på den biologiska skillnaden barnafödande. Den andra logiken är den manliga normens logik, vilket åsyftar att mäns tankar och handlingar värderas högre än kvinnors. Det innebär att kvinnorområden, som det privata, så att säga smittas av denna andra logik och tilldelas ett mindre värde. 98 2.2.2. Kärlek och makt Anna Jónasdóttir har i sin bok Kärlekskraft, makt och politiska intressen utvecklat en tvåsystemsteori utifrån en marxistisk ansats, i syfte att förklara hur mäns sociala och politiska maktförhållande till kvinnor fortlever i dagens västerländska samhällen där män och kvinnor 95 Johansson, (2009), s.76 ff. 96 Hirdman, (1987), s. 188 ff. 97 Ibid. s. 194 ff. 98 Ibid. s. 196 f. 17

formellt och rättsligt betraktas som jämlika individer. 99 Jónasdóttir identifierar mänsklig kärlek som den axel som könskampen kretsar kring. Hennes argument är att rådande samhällsnormer ger män rätt till kvinnors omsorg och kärlek och att de har rätt att ta för sig. Kvinnor däremot har rätt att fritt ge av sig själva, men liten legitim rätt att ta för sig. 100 Med kärlek syftar Jónasdóttir på den mänskliga förmågan att skapa och återskapa, inte bara sig själva genom avlandet och socialiseringen av barn, utan också förmågan att kunna producera och reproducera vuxna människor som sociosexuella individer. Hon argumenterar att den form av sociosexuella relationer som idag dominerar är den typ där kvinnors frivilligt givna kärlek exploateras av män, vilket möjliggörs genom att män har fler legitima rättigheter än kvinnor att ta för sig av kärlek och omsorg. Exploateringen grundas i att kvinnan, som könsvarelse, behöver älska och bli älskad för att bli bekräftad, för att kunna bli en person. Mannen, som könsvarelse, är däremot redan berättigad som person och låter kvinnan älska honom och kan genom hennes kärlek älska sig själv. På så vis blir inte män på samma sätt tvingade av rådande omständigheter att erbjuda sin kärlek. Konsekvenserna av detta är att mäns faktiska möjligheter att operera i samhället som självklart förtjänta representanter för mänskligheten ständigt skapas och återskapas medan det för de flesta kvinnor innebär en ständig kamp för att ha möjlighet att delta i samhället som självklart förtjänta personer som utövar sina förmågor legitimt. 101 Det som gör denna teori till en tvåsystemsteori är att man förutom individens kön även måste ta hänsyn till människors socioekonomiska sammanhang, då könsförhållandena alltid levs i sådana. Således måste man anta att förhållandena mellan könen även är klasspräglade utifrån en sådan position. Därav anser Jónasdóttir att det krävs ett relativt tvåsystems tänkande. Dock anser hon att den teoretiska kärnan måste hänvisa till antingen kön eller klass och inte båda samtidigt, vilket i detta fall ger klassfrågor begränsad betydelse även om man inte kan bortse från deras effekter. 102 2.2.3 Att göra genus För att skapa förståelse för hur dessa könsstrukturer påverkar individen har jag valt att använda mig av en teori som ser till hur individen agerar och skapar sig själv, i detta fall hur individen är del av processen att skapa kön, i vilken dessa strukturer påverkar individens möjligheter att göra detta på olika sätt. Doing gender -ansatsen formulerades av Candace West och Don H Zimmerman och beskriver hur genus är en rutinmässig, metodisk och återkommande bedrift. Genus ska således förstås som någonting individen gör, en åstadkommen egenskap av situerat uppträdande, inte som ett attribut eller en essentiell del av individen. West och Zimmerman menar att genus ska förstås som något som individen gör, samtidig som det är ett särdrag hos våra sociala institutioner, där det utgör grunden för olika sociala arrangemang och där det är ett medel för berättigande av ett av samhällets mest grundläggande särskiljanden, det mellan män och kvinnor. West och Zimmerman menar att för att förstå hur detta fungerar måste man särskilja mellan kön, könskategori och genus. Kön tillskrivs en individ utifrån socialt överenskomna kriterier gällande biologiska kännetecken för att kunna sortera personer in i kategorierna kvinna eller man. Genom sitt kön kan individen sedan placera sig i en könskategori. Dock, påpekar West och Zimmerman, måste man inte nödvändigtvis tillhöra samma könskategori som sitt biologiska kön då könskategorin i vardagslivet fastställs och upprätthålls genom de sociala uttryck som förkunnar medlemskap i den ena eller den andra kategorin. På så vis är det möjligt att hävda medlemskap i en könskategori även om man saknar könet. Genus förstås 99 Jónasdóttir, (2003), s. 21. 100 Ibid. s. 44 f. 101 Ibid. s. 235 ff. 102 Ibid. s. 45 ff. 18

slutligen som en aktivitet, som det situerade uppförandet som, utifrån normativa föreställningar om attityder och aktiviteter, är passande för individens könskategori. Genusaktiviteter stärker medlemskapsanspråken till en viss könskategori. Således förstås genus som ett socialt görande som utförs genom interaktion. Att kategorisera individer kräver inte att individen måste uppleva till väldefinierade kriterier som måste valideras innan denne kan identifieras som man eller kvinna. Identifieringen vilar i den vardagliga interaktionen på ett om kan test. Det innebär att om en individ kan ses som medlem i en kategori, så borde den kategoriseras därefter. Man använder således den kategori som framstår som mest lämplig så länge ingen avvikande information eller tydliga egenskaper utesluter en sådan kategorisering. Detta bygger på att vi alla vill kunna könskategorisera människorna omkring oss, och att vi antar att andra uppvisar sin könskategori så tydligt som de kan. 103 En av de viktigaste punkterna i ansatsen om att göra genus är att individen upplever sig som ansvarig för hur andra uppfattar och karaktäriserar dess handlingar. Om kategorisering in i olika kön alltid sker så innebär det, enligt West och Zimmerman, att en person engagerad i nästan vilken handling som helst är ansvarig för utförandet av denna handling som kvinna eller som man. Detta kan användas för att legitimera eller diskreditera deras övriga handlingar. Således kan nästan all aktivitet värderas utifrån sin kvinnliga eller manliga natur. Dock är det här viktigt att poängtera att göra genus inte alltid innebär att individen lever upp till de normativa föreställningarna om maskulint eller feminint, utan att göra genus handlar om att engagera sig i olika beteenden med risk för uppskattning av ens genustillhörighet. Att göra genus innebär även att man producerar skillnader mellan kvinnor och män, skillnader som varken är naturliga, essentiella eller biologiska. När dessa skillnader väl skapats används de för att förstärka väsentligheten av genus. 104 West och Zimmerman menar att det inte är möjligt att undvika att göra genus på grund av de sociala konsekvenser som medlemskap i könskategorierna medför. Fördelningen av makt och resurser i samhällets olika arenor gör det relevant och nödvändigt att veta vilken könskategori individen tillhör. Att göra genus, menar de, även kräver att de sociala arrangemangen som bygger på denna könskategorisering upplevs som normala och naturliga, som legitima sätt att organisera det sociala livet. Genom att omtolka en socialt skapad ordning till en naturlig sådan, uppfattas skillnaderna mellan män och kvinnor som naturliga skillnader vilket legitimerar och förstärker detta hierarkiska arrangemang. Detta innebär att om vi lyckas göra genus så har vi även lyckats upprätthålla, reproducera och legitimera de rådande institutionella arrangemangen baserad på könskategorierna. Om vi däremot misslyckas med att göra genus så hålls individen, inte de institutionella arrangemangen, ansvarig för detta. Det är således ett individuellt misslyckande vars konsekvenser individen själv för stå för. Relationerna mellan könskategori och genus länkar på detta vis samman den institutionella och interaktionella nivån. 105 Ett exempel som visar hur görandet av genus fungerar i vardagen hämtar författarna från Sarah Fenstermaker Berks studie om fördelningen av hushållsarbete och yrkesarbete i amerikanska hushåll under 1970-talet. Fenstermaker visade i denna studie på hur en ojämn fördelning av hushållsarbetet ändå kunde upplevas som rättvist då arbetet inte endast syftade till produktion av hushållsvaror och -tjänster, utan även var tätt sammanlänkat till görandet av kön. Genom att göra hushållsarbete, eller yrkesarbete, gör individen även kön genom att agera efter normativa föreställningar som gäller för den egna könskategorin. 106 I kontexten för denna uppsats innebär att göra genus även att göra föräldraskap. Det finns normerande föreställningar om vad som är passande att göra som förälder, och även vad som är passande 103 West & Zimmerman, (2002), s. 4 ff. 104 Ibid. s. 12 ff. 105 Ibid. s. 21 ff. 106 West & Zimmerman, (2002), s.18 ff. 19