GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04
geoff.erici@regeringskansliet.se
Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar och föreslå åtgärder. Analysera varför många med hög utbildning läser på. Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledningen, utveckla användningen av den individuella studieplanen och förbättra valideringsinsatser (hela komvux). Kartlägga den ekonomiska situationen (hela komvux). Analysera hur studiemedelssystemet fungerar för studerande på och föreslå förändringar för att öka fullföljandet och förbättra återbetalningen av lån. Föreslå hur ett aktivitets- eller närvarokrav bör utformas och hur det kan kopplas till studiemedlen.
Utredningens arbete Studiebesök i kommuner intervjuer med förvaltningschefer, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och studerande. Registerdata från Skolverket, SCB och CSN. Två enkäter till kommunerna. Samråd med myndigheter, organisationer och utredningar. Referensgrupper och expertgrupp.
Antal studerande i komvux 350 000 300 000 250 000 Grundläggande nivå Gymnasial nivå 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Studerande i komvux på 40000 35000 30000 25000 20000 Utlandsfödda Svenskfödda 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Kursdeltagare i komvux på Kurs Antal Andel Svenska som andraspråk 27 885 35 Engelska 17 923 22 Matematik 13 143 16 Orienteringskurs 10 836 14 Samhällskunskap 5 682 7 Svenska 2 656 3 Hem- och konsumentkunskap 439 1 Historia 341 0 Religionskunskap 196 0 Biologi 175 0 Övriga kurser 593 1 Totalt 79 869 100
Studieresultat i komvux på 100 90 80 70 60 50 40 30 Slutfört Avbrutit Fortsätter 20 10 0 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2009 2010 2011
Resultat i olika kurser år 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Slutfört Avbrutit Fortsätter Utbildningsdepartementet
Genomsnittlig studietid i komvux på (antal veckor) Medel Median Född utomlands 48 39 Född i Sverige 29 20 Totalt 43 33
Den n och sfi (nybörjare 2006) Antal Andel Studerat i sfi Avslutat sfi innan studier på Studier i sfi parallellt med studier på 5 685 31 6 706 36 Ej studerat i sfi 2000-2006 6 190 33 Totalt 18 581 100
Den n och den gymnasiala nivån (nybörjare 2006) Född utomlands Född i Sverige Totalt Studerat på gymnasial nivå 65 70 66 Avslutat studier på grundläggande nivå innan studier på gymnasial nivå 10 11 10 Studier parallellt på grundläggande och på gymnasial nivå 55 59 56 Ej studerat på gymnasial nivå t.o.m. 2010 35 30 34 Totalt antal elever: 24 610
Kommunal organisation, styrning och uppföljning Utbildningsnämnd vanligast. De flesta saknar fastställda mål. Bara 6 av 10 följer upp verksamheten. Mindre än hälften samverkar med andra kommuner. 59 % samverkar med Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling efterfrågas. Ansvarig för rekryterande insatser saknas i hälften av kommunerna.
Anpassning efter individers behov och förutsättningar Stora skillnader när det gäller individanpassning. Heltid, halvtid och klassrumsundervisning finns nästan överallt. Bara ett fåtal erbjuder intensivkurser, sommarkurser eller helgkurser. Kontinuerlig antagning har olika innebörd. Hälften av kommunerna ställer förkunskapskrav.
Anpassning efter individers behov och förutsättningar Hälften av kommunerna genomför nivåtester i samband med vägledningen. Kurspaket vanliga i 40 % av kommunerna går det inte att läsa SvA på heltid. Ofta svårt att kombinera olika typer av studier eller studier och arbete. Få undervisningstimmar på många håll.
Anpassning efter individers behov och förutsättningar Orienteringskurser används i hälften av kommunerna. Studiehandledning på modersmålet finns i 13 % av kommunerna. Osäkerhet kring rätten till stöd 4 av 10 erbjuder specialpedagogiskt stöd.
Vägledning, individuella studieplaner och validering Behovet av vägledning är stort tillgången varierar. 0,16 vägledare på 100 heltidsstuderande i storstäderna fler på mindre orter. I 73 % av kommunerna träffar i princip samtliga blivande elever en vägledare. Stor okunskap om studieekonomi hos de studerande inget samlat ansvar för information om olika ersättningar.
Vägledning, individuella studieplaner och validering Alla elever får inte en individuell studieplan. Studieplanerna används ofta inte enligt intentionerna. Helhetsperspektiv saknas i planering och studieplan. Mindre än hälften av kommunerna samordnar med, t.ex. etableringsplanen. Resultatet av validering kommer inte alltid till användning.
Utredningens övergripande bedömning Komvux på är en förbisedd utbildning intresset måste höjas. Dagens nationella regelverk är i huvudsak tillräckligt. Framför allt kommunerna måste vidta åtgärder men de måste även ges stöd. Studerande med funktionsnedsättning, romer och högutbildade gynnas särskilt av en mer individualiserad utbildning vi förespråkar inga särlösningar.
Behov av kommunala insatser Organisation utifrån lokala förutsättningar. Mål, uppföljning, analys och åtgärd! Kommunerna måste samverka mer med andra kommuner och Arbetsförmedlingen. Ny målgrupp och nya behov kompetensutveckling behövs. Rekryteringsarbetet kan utvecklas genom bl.a. samarbete med organisationer.
Behov av kommunala insatser Inslussningsverksamhet och samverkan med andra kommuner kan underlättar kontinuerlig antagning och utbildning. Kommunerna måste bedöma förutsättningar istället för att ställa förkunskapskrav. Förkunskaperna måste kartläggas bättre. Utbildningarna måste svara mot efterfrågan, inte utformas efter kommunens förutsättningar. Inga på förhand bestämda kurspaket.
Behov av kommunala insatser Praktiska möjligheter att kombinera olika typer av studier och studier med arbete. Språkstudier kräver undervisningstid. SvA på heltid. Bra med öppna studiemiljöer. Undervisning och studiehandledning på modersmålet förkortar studietiderna. Samordning av stödinsatser för elever med funktionsnedsättning.
Behov av kommunala insatser Resultatet av valideringsinsatser måste tas tillvara. Utredningen föreslår att hemkommunen ska ansvara för upprättandet av den individuella studieplanen istället för rektorn ansvar för hela utbildningen nödvändigt.
Stöd till kommunerna m.m. Nationella delkurser införs för de större kurserna (Skolverket). Exempel: Centralt innehåll Grammatik Läsa Skriva Tala Hörförståel se Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs
Stöd till kommunerna m.m. Informationsmaterial om användningen av orienteringskurser (Skolverket). Kommentarmaterial om rätten till stöd (Skolverket). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska återredovisa insatser. Stödmaterial för likvärdig bedömning och betygssättning (Skolverket). Tillsyn på både huvudmanna- och enhetsnivå (Skolinspektionen). Vägledningen om olika ersättningar utvecklas (CSN). Goda exempel på att använda studieplaner (Skolverket).
Ökad kunskap på nationell nivå Förbättrad nationell statistik (Skolverket). Effektstudie (IFAU).
Högutbildade studerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Okänd Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial 20% 10% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Högutbildade studerande längd på tidigare studier Kvinnor Män Totalt Eftergymnasial utbildning kortare än två år 12 14 12 Eftergymnasial utbildning två år 28 28 28 Eftergymnasial utbildning tre år 24 24 24 Eftergymnasial utbildning fyra år 31 26 29 Eftergymnasial utbildning minst fem år 4 5 4 Forskarutbildning 2 2 2 Totalt antal elever: 12 547
Högutbildade studerande andel som läser viss kurs 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Svenska som andraspråk 71 73 75 77 78 81 Engelska 37 35 33 32 31 31 Orienteringskurs 22 23 22 23 22 19 Matematik 18 17 14 15 15 15 Samhällskunskap 18 16 13 12 13 12 Svenska 8 6 3 3 2 2 Hem- och konsumentkunskap 3 2 1 1 1 1 Historia 1 1 1 1 1 1
Högutbildade studerande Inte anmärkningsvärt många högutbildade som studerar på vid definition av högutbildad och låg andel lågutbildade. Högutbildade är ingen enhetlig grupp. Ofta finns skäl för högutbildade att studera på. Individualisering gynnar högutbildade yrkesspråk och snabbspår är goda exempel. God vägledning särskilt betydelsefull.
Den studieekonomiska situationen nettoinkomst för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Kvinnor Män Kvinnor Män 100 293 104 469 133 706 116 944 Medelinkomst Medianinkomst 93 020 98 897 128 842 108 980
Den studieekonomiska situationen inkomstkällor för heltidsstuderande Inkomstkällor Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön/inkomst av näring 39 72 Studiebidrag 83 88 Studielån 33 54 Arbetslöshetsersättning 3 9 Sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning 2 5 Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 14 11 Barnbidrag 52 42 Föräldrapenning 15 15 Underhållsstöd 14 11 Etableringsersättning/introduktionsersättn. 12 2 Bostadsbidrag 42 25 Försörjningsstöd 35 16 Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0
Den studieekonomiska situationen huvudsaklig inkomstkälla för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön från förvärvsarbete 18 34 Studiestöd 59 59 Ekonomiskt bistånd 11 2 Barnbidrag och bostadsbidrag 7 1 Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 2 2 Sjuk- eller aktivitetsersättning 1 1 Arbetslöshetsersättning 1 1 Ersättning vid vård av barn/anhörig 0 0 Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0 Totalt 100 100
Studiemedelssystemet Stödjer inte alltid en flexibel och individanpassad utbildning. Många har en kärv ekonomisk situation. Antalet studiemedelsveckor svarar inte alltid mot behoven. Studerande läser mer än de behöver för att få heltidsstudiemedel. Vissa utländska medborgare kan får vänta på rätten till svenskt studiestöd. Återbetalningsproblem för de som lånar.
Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning År för låntagande Antal på grundläggande nivå med lån Antal (andel) med krav på studielån överlämnade till KFM fr.o.m. året efter låneåret Antal (andel) som hade krav hos KFM 2011-12-31 2006 5 796 2 128 (37) 1 425 (25) 2007 7 037 2 212 (31) 1 604 (23) 2008 6 713 1 780 (27) 1 409 (21) 2009 7 606 1 515 (20) 1 262 (17) 2010 7 804 679 (9) 585 (7)
Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning Antal Antal (andel) med krav hos KFM Högst grundläggande nivå 4 922 2 305 (47) Högst gymnasial nivå 19 018 5 136 (27) Högst eftergymnasial nivå 6 668 354 (5) Samtliga 30 608 7 795 (25)
Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning Inkomst Antal låntagare Antal (andel) låntagare med krav hos KFM 0 7 132 2 715 (38) 1 49 999 4 781 1 186 (25) 50 000 99 999 4 065 1 143 (28) 100 000 149 999 3 742 1 115 (30) 150 000 199 999 3 481 789 (23) 200 000 249 999 3 229 471 (15) 250 000 299 999 2 279 245 (11) 300 000 349 999 1 093 78 (7) 350 000 399 999 465 36 (8) 400 000 449 999 175 11 (6) 450 000 166 6 (4) Samtliga 30 608 7 795 (25)
Studiemedelssystemet Förslagen omfattar grundskolenivån, dvs. även folkbildningen. Större flexibilitet bör eftersträvas. En enhetligt hög bidragsnivå för alla studiemedelstagare på. Antal studiemedelsveckor efter behov (50, 80 eller 120) yttrande från hemkommun. En ny deltidsnivå införs 25 % av heltid. Uppdrag att se över information om lån och nedsättning (CSN).
Studiemedelssystemet förslag till bidragsnivåer 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskolenivå Gymnasienivå stud > 24 år Gymnasienivå stud < 25 år Eftergymnasial nivå Bidrag Lån
Ett krav på studieaktivitet eller närvaro Ett aktivitetskrav är möjligt att införa inte ett närvarokrav. Ett aktivitetskrav kan kopplas till studiemedlen. Nackdelarna överväger fördelarna.
Ett krav på studieaktivitet eller närvaro - nackdelar Strider mot en flexibel, individualiserad och målinriktad vuxenutbildning. Rättsliga problem. Ökad administration. Risk för fler studieavbrott. Oklar betydelse för måluppfyllelsen. Möjlighet att hantera frågan inom ramen för studiemedelssystemet finns redan.
Förändringar för en utvecklad vuxenutbildning En vuxenutbildning med kurser på olika nivåer. En förenklad betygsskala på grundläggande nivå och för sfi. En nationell databas för vuxenutbildningen. En mer sammanhållen studiefinansiering.
Kostnader och konsekvenser - utbildningssidan Förslagen och bedömningarna på utbildningsområdet ger ökad flexibilitet, individanpassning och effektivitet. Effektivitetsvinster kan göras mycket beror på kommunernas agerande. Inga ökade kostnader för kommuner. Myndigheternas uppdrag finansieras inom befintliga ramar.
Kostnader och konsekvenser - studiemedel Studiemedelsförslagen ger studerande på grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar. Bättre vägledning om olika ersättningar ger tryggare studieekonomi. Fler studerande kommer att kunna fullfölja studierna. Flexibla lösningar möjliga med ny deltidsnivå. Färre låntagare färre med betalningsproblem.
Studiemedelskostnader Ökade kostnader Ökad bidragsandel grundskolenivå Miljoner kronor 163 Antal studiemedelsveckor 37 Deltid 25 % 4 Ökade utbetalningar av bostadsbidrag Summa 210 Minskade kostnader Ändrade bidragsandelar gymnasienivå Minskad avsättning för kreditförluster Minskade avskrivningskostnader 6 Miljoner kronor 163 Administrationskostnader CSN 3 Minskade utbetalningar av försörjningsstöd Summa 232 2 60 4
Tack för uppmärksamheten! geoff.erici@regeringskansliet.se