Anvisningar för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning

Anvisningar för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning 2016

Myndigheten för yrkeshögskolan Foto: Scandinav/Agneta Tillnert Diarienummer: MYH 2016/423 och MYH 2016/425 ISBN: 978-91-87073-77-9

Innehåll YH kvalificerad kompetens... 4 Vad är yrkeshögskola?... 4 Kvalificerad kompetens... 4 Att fundera på innan du ansöker... 5 Ansök om användarkonto... 6 Fylla i webbformuläret... 7 Anvisningar till ansökan... 8 Faktauppgifter... 9 Utbildningens namn...10 Utbildningsområde...10 Ansvarig utbildningsanordnare...10 Utbildningens omfattning... 12 Föregångare till den sökta utbildningen...13 Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng...13 Utbildningens studietakt...13 Studieort...13 Utbildningens studieform...13 Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser...14 Arbetsmarknadens efterfrågan... 15 Intervju...16 Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen...17 Smalt yrkesområde...18 Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven...18 Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande...19 Organisation och ledning...20 Utbildningsledare...21 Undervisande och handledande personal...21 Studie- och yrkesvägledning...21 Arbete mot kränkande behandling...21 Jämställdhet... 22 Tillgänglighet... 22 Ekonomisk planering...23 Ekonomisk planering...24 Att tänka på angående medfinansiering...24 Att tänka på angående kostnadsbudgeten...25 Kostnadsbudget...25 Undervisning...25 LIA och ledningsgrupp...25

Lokaler...25 Administration och övriga driftskostnader... 26 Undervisningsmaterial/råvaror... 26 Utrustning inklusive avskrivningar... 26 Övriga intäkter... 26 Statsbidrag/särskilda medel... 26 Utbildningar utan statsbidrag... 26 Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon/över schablon...27 Tillägg...27 Schabloner...28 Över schablon... 29 Anvisningar till utbildningsplan...30 Utbildningen... 31 Examen och examenskrav... 32 Utbildningens mål... 32 Undervisning på engelska... 34 Kurser... 34 Tillgodoräknande... 35 Undervisning i svenska med yrkesinriktning... 36 Tillträde till utbildningen... 37 Tillträde till utbildningen... 38 Behörighet... 38 Särskilda förkunskaper... 38 Fastställande av behörighet... 39 Urvalsgrunder och urvalsprocess... 40 Betyg...41 Särskilt prov...41 Tidigare utbildning...41 Yrkeserfarenhet...41 Upplägg och organisation...43 Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare... 44 Utbildningens upplägg... 44 Entreprenörskap i utbildningen... 45 Lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar... 45 Kvalitetsarbete...46 Intervju...47 Kvalitetssäkring av utbildningen... 49 Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning... 49 Studerandeinflytande... 49

YH kvalificerad kompetens Vad är yrkeshögskola? Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska och praktiska studier med stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna ska erbjudas inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kvalificerad kompetens. Utbildningarnas längd varierar, men de flesta är mellan ett och tre år. De spänner över 16 olika utbildningsområden och samtliga berättigar till studiemedel från CSN. Från och med hösten 2014 finns ett fåtal utbildningar som tar ut en studerandeavgift, men de allra flesta är avgiftsfria. En YH-utbildning innehåller bland annat mycket praktiskt lärande, som till exempel LIA lärande i arbete. Kvalificerad kompetens Yrkeshögskolan är till för att ge företag och organisationer tillgång till den kvalificerade kompetens de behöver. Utbildningarna ska svara mot verkliga behov på arbetsmarknaden och därför varierar utbildningarnas innehåll och inriktning över tid. Nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknaden förändras. Utbildningarna ska drivas i nära samarbete med arbetslivet. Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna är aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. De kan också vara delaktiga genom att hålla i föreläsningar, delta i projekt och erbjuda LIA-platser. En YH-utbildning ska också kunna leda till eget företagande, men även i dessa fall ska utbildningen ge kunskaper, färdigheter och kompetenser som gör att den studerande kan erbjuda en produkt eller tjänst som är efterfrågad. Inom YH finns även smala yrkesområden som är ett kvalificerat yrkeskunnande som är av betydelse för individen och samhället, utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. NYTT! Genom införandet av den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF) är från och med 2016 en yrkeshögskoleexamen placerad på nivå 5 och en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på nivå 6. Detta gäller för YH-utbildningar som startar efter 31 december 2016. 5

Att fundera på innan du ansöker Innan du väljer att ansöka om att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning är det bra att fundera kring nedanstående punkter: Kommer initiativet till utbildningen från relevant arbetsliv och kommer det att vara delaktigt under utbildningens gång i ledningsgruppen, som LIA-företag och som kvalitetsgarant för utbildningens genomförande? Är yrkeshögskolan den rätta utbildningsformen för att tillgodose arbetslivets behov av kompetens eller hör utbildningen hemma inom någon annan utbildningsform som exempelvis gymnasieskolan? Finns det en konkret efterfrågan i form av anställning eller en efterfrågan på tjänsten som inte kan tillgodoses på annat sätt genom exempelvis internutbildningar eller andra utbildningsvägar? Tillhör utbildningen ett smalt yrkesområde? Det vill säga att den leder till ett kvalificerat yrkeskunnande som är betydelse för individ och samhälle utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. Vilken uppsättning av kunskaper, färdigheter och kompetenser från nationella program inom gymnasieskolan kommer utbildningen att bygga vidare på och vidareutveckla till en mer kvalificerad nivå? Finns det redan utbildningar som bedrivs inom den tänkta yrkesrollen i den region som du har tänkt söka inom och som täcker behoven i den regionen, eller finns det andra som kommer ansöka om att få starta utbildningar inom samma utbildningsområde/yrkesroll som du i regionen? Är utbildningens förkunskapskrav och innehåll samt arbetsmarknadens efterfrågan kvalitativt och kvantitativt så bra att den kommer att stå sig i en konkurrens om medlen både regionalt och nationellt? 6

Ansök om användarkonto För att kunna ansöka om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning måste du först göra en ansökan om användarkonto på Mina sidor, om du inte har ett sådant sedan tidigare. Det gör du genom att registrera den organisation du företräder i formuläret som återfinns via länken Ansök om användarkonto för din organisation på minasidor.myh.se. Blanketten ska sedan skrivas under och skickas in till Myndigheten för yrkeshögskolan, Box 145, 721 05 Västerås. Har organisationen redan ett användarkonto för andra tjänster på Mina sidor måste du ansöka om den nya rollen Ansöka/bedriva yrkeshögskoleutbildning. När myndigheten granskat och godkänt ansökan om användarkonto, skickas e-post till den som du uppgett som fullmaktshavare med instruktioner om hur användarkontot aktiveras. På Mina sidor kan sedan fullmaktshavaren registrera enheter och användare i organisationen. Den användare som skapar ansökan behöver ha rollen Hantera ansökan YH. Det är viktigt att uppgifterna du uppger i ansökan om användarkonto är korrekta då dessa sedan förs över automatiskt till webbansökan och inte är redigerbara där. För dig som har användarkonto på Mina sidor sedan tidigare, är det viktigt att kontrollera att uppgifterna om din organisation är korrekta och aktuella. Eventuella ändringar gör du via Administrera enheter på Mina sidor, då dessa uppgifter inte är redigerbara i webbansökan. 7

Fylla i webbformuläret För att du ska kunna förbereda dig på bästa sätt finns möjligheten att på förhand se hur frågorna kommer att se ut på webben när ansökningsomgången öppnar. Dessa frågor hittar du i dokumentet Ansökningsformulärets frågor för ansökningsomgången 2016, som även finns med som bilaga till anvisningarna. I dokumentet ser du vilka frågor som kommer att ställas i webbansökan samt hur många tecken som svaret maximalt får bestå av. Ansökningsformuläret för ansökan kan inte ta emot fler tecken än vad som anges i instruktionen. Observera att antalet tecken anges inklusive blanksteg, kommatecken, punkt och så vidare. I ansökningsformuläret för ansökan är det endast möjligt att skriva in text. Med den tekniska lösning som idag används är det inte möjligt att lägga in bilder, diagram och så vidare. De uppgifter som läggs in i ansökningsformuläret kommer att skapa två dokument, ansökan och utbildningsplan. Båda dessa dokument är möjliga att skriva ut, även innan samtliga uppgifter är ifyllda. Tänk på att de texter som utgör underlaget till utbildningsplanen ska vara formulerade utifrån att de även har studerande som målgrupp. Om din utbildning blir beviljad kommer texten som beskriver kraven på särskilda förkunskaper också att visas på olika webbplatser som riktar sig till potentiella sökande, till exempel yrkeshogskolan.se. En rekommendation är att inte skriva in de mer omfattande svaren direkt i ansökningsformuläret, utan istället kopiera in texten från till exempel ett word-dokument, då man annars riskerar att förlora stora textmängder vid eventuellt problem med ansökningsformuläret, uppkoppling och så vidare. NYTT! Efter att ansökan har skickats in och ni har fått ett diarienummer ska olika dokument skickas in till myndigheten som komplement till ansökan. För samtliga dokument som skickas in ska diarienummer anges i ämnesraden. Om organisationen är en stiftelse ska en årsredovisning skickas in till registrator@myh.se. Ansöker ni om att bedriva utbildning med studerandeavgifter ska en kompletterande blankett med starttidpunkt, Ansökan_Yrkeshögskoleutbildning utan statsbidrag, skickas till registrator@myh.se samt avsiktsförklaringar som skickas till avsiktsforklaringar@myh.se senast den 28 juni 2016. Ansöker ni om att bedriva utbildning med statsbidrag eller särskilda medel ska avsiktsförklaringar skickas till avsiktsforklaringar@myh.se senast den 21 september 2016. För att kunna fylla i ansökningsformuläret med korrekt information är det nödvändigt att läsa den information som finns i det här anvisningsdokumentet. I själva webbansökan finns enbart instruktioner kring hur formuläret ska fyllas i. Information kring hur frågorna ska besvaras, vad du behöver tänka på och vilka krav som ställs hittar du i det här dokumentet. Annat material så som lagen (2009:128) och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, olika rapporter och föreskrifter publicerade av Myndigheten för yrkeshögskolan och som kan används som stöd vid framtagandet av ansökan hittar du på www.myh.se. 8

Anvisningar till ansökan 9

Faktauppgifter Faktauppgifter handlar om bakgrundsinformation om din planerade utbildning, till exempel namn, utbildningsområde och kontaktuppgifter. 10

Utbildningens namn Utbildningens namn bör tydligt ange vilket yrke utbildningen syftar till, det vill säga vad den studerande kan arbeta som efter avslutad utbildning. Av namnet bör det tydligt framgå vilket yrke, avgränsad yrkesroll eller yrkesspecialisering som avses. Det yrke utbildningen leder till kan exempelvis vara en specialisering inom ett yrke, en vidareutveckling av ett yrke eller en kombination av två eller flera yrken. Det är viktigt för såväl potentiella studerande och arbetsgivare som för myndigheten att få en klar bild av vilken yrkesgrupp yrket tillhör. Ett bra exempel på utbildningens namn är Inköpare eller Tandsköterska. Ett mindre bra exempel på utbildningens namn är Pedagogikutbildning, eftersom den inte anger vilket yrke utbildningen syftar till. Utbildningsnamnet bör inte innehålla orden yrkeshögskoleutbildning, förkortningen YH, ort eller antal yrkeshögskolepoäng. Om utbildningen leder till en examen kommer utbildningens examensbenämning att innehålla typ av examen + utbildningens namn, till exempel Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Anläggningsingenjör. Det är därför viktigt att inte lägga in examensbenämningen i namnet på utbildningen eftersom det då blir dubbelt. Utbildningsområde Utbildningar inom yrkeshögskolan delas in i olika utbildningsområden. Denna indelning görs av myndigheten utifrån Svensk utbildningsnomenklatur SUN 2000 och utgår från utbildningens innehåll. Du kommer i ansökningsformuläret på webben att få uppge vilket utbildningsområde som du anser att utbildningen tillhör. Detta kan sedan komma att ändras utifrån myndighetens bedömning av utbildningens huvudsakliga innehåll utifrån SUN 2000. Ansvarig utbildningsanordnare Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Varje utbildning har en ansvarig utbildningsanordnare. Namnet på utbildningsanordnaren fylls i samband med ansökan om användarkonto. Flera utbildningsanordnare får samverka kring en utbildning, men endast en av dem kan vara ansvarig utbildningsanordnare. I ansökan om användarkontot får man också ange organisationsnummer, organisationsform, webbadress, e-postadress, fullmaktsgivare för ansökan, besöksadress och postadress. Tänk på att beslutet skickas brevledes till den angivna postadressen. Det är viktigt att de uppgifter som du uppger i ansökan om användarkonto är korrekta då dessa sedan förs över automatiskt till ansökningsformuläret på webben och inte är redigerbara där. Varje ansökan ska ha en kontaktperson. Kontaktperson för ansökan ska avse person med kunskap om innehållet i ansökan. Det är viktigt att personen ska kunna kontaktas under hela handläggningstiden för ansökan. 11

12 Beroende på vem som avser att bedriva yrkeshögskoleutbildning ska denna på begäran kunna visa rättslig handlingsförmåga. Nedan följer vad som gäller för olika former av utbildningsanordnare: Aktiebolag: Aktuellt registreringsbevis från aktiebolagsregistret vid Bolagsverket. Ekonomisk förening: Aktuellt registreringsbevis från handelsregistret vid Bolagsverket. Föreningens stadgar ska också kunna visas. Handelsbolag/kommanditbolag: Aktuellt registreringsbevis och bolagsavtal från Bolagsverket. Ideell förening: Föreningens stadgar samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas. Stiftelse: Stiftelseförordnande (urkund). Av förordnandet ska framgå vem som ska förvalta stiftelsens egendom. Registreringsbevis för stiftelsen från länsstyrelse. Fysisk enskild person: Personbevis från Skatteverket.

Utbildningens omfattning Utbildningens omfattning handlar om till exempel föregångare till din planerade utbildning, antal yrkeshögskolepoäng och studietakt. 13

Föregångare till den sökta utbildningen Med föregångare menas att utbildningen bedrivits tidigare på samma ort, av samma utbildningsanordnare med samma omfattning och att de övergripande målen är likvärdiga. Har den sökta utbildningen föregångare i en tidigare beviljad kvalificerad yrkesutbildning (Ky), yrkeshögskoleutbildning (YH), kompletterande utbildning (KU) eller annan utbildningsform? Exempel på hur eventuell föregångare kan anges i ansökningsformuläret på webben: 201211190 (gäller för YH), KU0018 eller Folkhögskoleutbildning X-utbildning Y-skolan. Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Inom yrkeshögskolan motsvarar 5 yrkeshögskolepoäng en veckas heltidsstudier. En yrkeshögskoleutbildning måste omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng. Myndigheten får av regeringen endast tillåtelse att besluta om statsbidrag för utbildningar som sträcker sig ett visst antal år framåt. Det innebär att en utbildning som är så lång att omgång två inte hinner bli klar inom denna tidsintervall endast kan få beslut om en omgång. Utbildningens studietakt Inom yrkeshögskolan kan en utbildning genomföras med en studietakt på heltid, på deltid 75 procent eller på deltid 50 procent. Annan studietakt medges ej med hänsyn till CSN:s regler för studiemedel. Studieort Studieort som anges i ansökningsformuläret på webben är den ort där huvuddelen av den sökta utbildningen genomförs. Om utbildningen genomförs på distans anges den ort där flertalet av de obligatoriska mötena äger rum. I de fall där utbildningen genomförs vid särskilda lärcentra ska den ort som är huvudort för utbildningen anges i ansökningsformuläret. Eventuella andra studieorter och hur ni tänker genomföra distansupplägget redogörs för under utbildningens upplägg i ansökningsformuläret. Utbildningens studieform Utbildningen kan genomföras i bunden form eller på distans. Distans anges om huvuddelen av utbildningen inte genomförs på utbildningsorten. Distans är att de studerande kan genomföra merparten av utbildningen på annan plats än i utbildningsanordnarens lokaler. 14

Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser NYTT! När man ansöker om att ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag, eller ingå i yrkeshögskolan och erhålla statsbidrag eller särskilda medel (särskilda medel gäller för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola som har staten som huvudman) finns det redan en beslutad första starttid för omgång 1 av utbildningen. Vilka dessa starttider är hittar du i dokumentet Ansökningsformulärets frågor för ansökningsomgången 2016 eller i ansökningsformuläret på webben. Principen för starttid för en utbildning inom yrkeshögskolan är enligt följande exempel - Om man väljer start för omgång 1 under samma år som beslutet från myndigheten fattas, kan starttidpunkt väljas under perioden juli december. - Om man väljer start för omgång 1 under året efter beslutet från myndigheten har fattats, kan starttidpunkt väljas under perioden januari juni. - Omgångarna får starta hur nära varandra i tid som helst, till och med samtidigt. Det får dock vara maximalt 18 månader mellan start av omgång 1 och start av omgång 2. Det är möjligt att ansöka om maximalt två omgångar. Antal studerandeplatser utgör underlag för beslut om statsbidrag. Antalet platser är av ekonomiska och planeringsmässiga skäl maximalt 35 per utbildningsomgång. Antalet omgångar och studerandeplatser kan komma att justeras av Myndigheten för yrkeshögskolan, efter kommunicering med ansvarig utbildningsanordnare, i samband med beslut. Fram till den 14 juni 2016 går det att ansöka om att bedriva utbildning utan statsbidrag eller särskilda medel, men med studerandeavgifter. Beslutad första starttidpunkt för dessa utbildningar är 1 januari 2017 30 juni 2018. Genom att starttidpunkten skiljer sig från ansökningar med statsbidrag eller särskilda medel behöver ett kompletterande dokument med starttidpunkt bifogas ansökan. Dokumentet hittar ni som bilaga till anvisningarna och ska skickas in så snart ansökan är inskickad och ni har fått ert diarienummer. 15

Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens efterfrågan handlar om att merparten av yrkeshögskoleutbildningarna alltid måste vara efterfrågade av arbetslivet. För att en utbildning ska kunna ingå i yrkeshögskolan måste det finnas ett uttryckligt behov på arbetsmarknaden av det yrke eller den tjänst som utbildningen ska utbilda till. Det kan innebära såväl anställning som eget företagande. En utbildning kan även ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. 16

Intervju Erika Svanström, biträdande chef avdelningen för utbildningsfrågor som ansvarar för ansökningsprocessen. Årets ansökningsomgång innebär en del förändringar, vad beror det på? Dels har regeringen genomfört en del förändringar i förordningen om yrkeshögskolan som börjar gälla för utbildningar som blir beviljade efter 15 april 2016. Dels har vi också själva drivit utvecklingsprojekt kring ansökningsprocessen, och en av årets nyheter, avsiktsförklaringar, är ett resultat av det. Vad är tanken med de nya avsiktsförklaringarna? De ska både underlätta för det arbetsliv som medverkar vid ansökan till en YHutbildning och även säkra upp att arbetslivet har varit delaktigt i framtagandet av den tänkta utbildningen. Vi har genom åren fått indikationer på att både anordnare och arbetsliv tycker att den tidigare referenstagningen inte har fungerat optimalt och tanken är nu att avsiktsförklaringarna till största delen ska ersätta referenstagningen. Viktigt att tänka på är att arbetslivets medverkan är avgörande för att YH ska fungera som utbildningsform, men genom avsiktsförklaringarna förbinder sig arbetslivet inte till mer än man gjorde med den tidigare referenstagningen. Hur påverkar den nya referensramen (SeQF) ansökningsomgången? YH-utbildningarna som leder till en examen är redan inplacerade i referensramen, på nivå 5 och 6. Det betyder att man inte behöver ansöka om att bli inplacerad på en nivå, men om utbildningen ska leda till en examen är det viktigt att den uppfyller alla de krav som ställs för den examensnivån. MYH gör en bedömning bland annat utifrån de kunskaper, färdigheter och kompetenser man angett, om dessa stämmer överens med kraven för den examen som valts i ansökan. I övrigt när det gäller examen är det nytt för i år att även en yrkeshögskoleexamen ska innehålla ett självständigt examensarbete, tidigare gällde detta endast kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Några av förordningsändringarna rör särskilda förkunskaper och urval, vad innebär de ändringarna? Från och med årets ansökningsomgång kommer det krävas särskilda skäl i de fall man vill använda sig av yrkeserfarenhet som särskilda förkunskaper. Detta har ändrats för att göra det enklare för personer som kommer direkt från gymnasiet att söka till en YH-utbildning. Vid urval måste man också ha särskilda skäl för att få ange yrkeserfarenhet som urvalsgrund. Detsamma gäller för tidigare utbildning, där främst gymnasieutbildning får anges som urvalsgrund om man inte har särskilda skäl. De utbildningar som blir beviljade från och med årets ansökningsomgång kommer att ha möjlighet att använda lottning som urvalsmetod, vid i övrigt likvärdiga meriter. Någon mer förändring som du kan berätta om? Ja, nytt är också att svenska med yrkesinriktning inte kommer att vara ett kriterium när MYH bedömer vilka utbildningar som ska få statsbidrag, tidigare var detta en typ av konkurrenskriterium kan man säga. Men svenska med yrkesinriktning är fortfarande en viktig stödinsats och möjligheten att erbjuda detta till de studerande som behöver den kommer att finnas kvar. 17

Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Det krävs att en utbildning svarar mot ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, för att den ska få ingå i yrkeshögskolan (enligt 1 kap 3 förordningen om yrkeshögskolan, förkortad YHF). En tydlig efterfrågan på aktuell yrkesroll/kompetens är därför av stor betydelse när myndigheten ska besluta om vilka utbildningar som kan beviljas. När efterfrågan beskrivs är det viktigt att den alltid utgår från den yrkesroll/kompetens som utbildningen leder till. Beskrivningen av efterfrågan bör även stödjas av sakliga och relevanta underlag. En beskrivning som enbart lyfter fram ett önskat behov i en bransch, utan att det samtidigt framgår ett tydligt anställningsbehov, räcker inte som beskrivning av en tydlig efterfrågan. Det är viktigt att det i beskrivningen tydligt framgår ett konkret anställningsbehov de närmaste åren. Beskrivningen av efterfrågan kan för de flesta yrkesroller ta sin utgångspunkt från följande: Vilka företag kommer att anställa och av vilka skäl ska de anställa? I vilken omfattning har dessa företag anställt de senaste tre åren? I vilken omfattning planerar företagen att anställa de kommande 3 5 åren? Yrkesroller/kompetenser som främst syftar till eget företagande bör istället beskrivas utifrån efterfrågan på aktuella tjänster och produkter. Det är viktigt att det i beskrivningen framgår en konkret efterfrågan på aktuella tjänster och produkter de närmaste åren. Andra indikatorer kan vara tillväxt i den/de branscher där yrket ingår eller att teknikutvecklingen ställer nya krav på kompetens eller påverkar efterfrågan på företagstjänster. Den ansökan som utbildningsanordnaren skickar in om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning måste kunna beskriva på vilket sätt utbildningen är efterfrågad av arbetsmarknaden regionalt och nationellt. Efterfrågan på en yrkesroll/kompetens kan se olika ut och därför kan det vara relevant att beskriva efterfrågan utifrån enbart ett nationellt perspektiv, enbart ett regionalt perspektiv eller utifrån båda perspektiven beroende på vilken typ av utbildning det är. En bunden utbildning kan behöva beskriva utifrån båda perspektiven medan en utbildning på distans bör lägga tyngden på nationellt perspektiv. Om du vill uppge kontaktuppgifter till referenser som du använt vid framtagandet av denna beskrivning, går det bra att ange dessa under avsnittet Arbetslivsanknytning ange Annan typ av medverkan. Myndigheten för yrkeshögskolan har i sitt uppdrag att bedöma efterfrågan på en yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten tar del av analyser och rapporter som branschen tar fram samt rapporter från till exempel Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Myndighetens omvärldsanalytiker tar också fram analyser som stöd för bedömningen av behovet av yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten har även egna branschkontakter och branschnätverk. Utöver detta besöker myndigheten arbetslivet eller på andra sätt träffar representanter från arbetslivet. 18

Smalt yrkesområde Enligt 1 kap 3 YHF kan en utbildning ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. I dessa fall finns det inget tydligt behov av utbildningen på arbetsmarknaden. Däremot kan det från samhällets sida finnas intresse av att antingen bevara eller utveckla ett specifikt kvalificerat yrkeskunnande. Det kan vara fråga om utbildningar inom traditionella yrkesområden, exempelvis olika hantverk, eller inom nya innovativa yrkesområden nischer som bildas genom nya kombinationer av yrkeskunnande. Avsikten med dessa utbildningar är att de ska leda till förvärvsarbete för de studerande eller till en ny nivå inom deras yrke. För att myndigheten ska kunna bedöma utbildningar inom ett smalt yrkesområde är det viktigt att dessa ansökningar motiveras utifrån det aktuella yrkeskunnandets betydelse för både individen och samhället. Det måste framgå av ansökan att den avsedda yrkeskompetensen är av betydelse för samhället genom exempelvis statliga utredningar och insatser som identifierar behov av det kvalificerade yrkeskunnandet inom ett smalt yrkesområde. Det kan även finnas angränsande näringar som i högre eller lägre grad är beroende av det kvalificerade yrkeskunnandet inom de smala yrkesområdena. Betydelsen för individen avser i första hand de studerandes möjligheter till försörjning inom ett smalt yrkesområde efter sin utbildning. Det är viktigt att ansökningar som avser smala yrkesområden beskriver hur utbildningen kan leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke. När det gäller utbildningar inom de smala yrkesområdena är det viktigt att tänka på hur utbildningens övergripande mål och innehåll speglar yrkeskunnandet på den avsedda nivån inom området och att läranderesultaten är relevanta för de samhällsintressen som redovisas. Myndigheten kan göra bedömningen att en utbildning inte tillhör kategorin smalt yrkesområde trots att det är angivet i ansökan. Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Utbildningar inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som fås på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper som förvärvats på annat sätt (enligt 5 lagen om yrkeshögskolan, förkortad YHL). Att en yrkeshögskoleutbildning bygger på en viss gymnasial utbildning innebär inte att de studerande måste ha läst det gymnasiala programmet, men de studerande ska behärska en uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser som beskrivs i kursplanen för det angivna gymnasieprogrammet. Om utbildningen bygger på visst eller vissa program bör relevanta kurser från programmet/programmen ingå i de särskilda förkunskaperna som kan krävas för behörighet till en yrkeshögskoleutbildning. Att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som fås på nationella program innebär att vissa yrkeshögskoleutbildningar kan avse kunskapsområden som inte har någon motsvarighet i gymnasieskolan. I dessa fall ska generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande redan ska behärska från gymnasieskolan anges. 19

Genom att utbildningar inom yrkeshögskolan ska leda till kvalificerad arbetskraft, kan inte utbildningar som har motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som inom gymnasieskolan ingå. Det är viktigt att det i ansökans olika delar tydligt framkommer hur utbildningen bygger vidare på kunskaper från gymnasieskolan och att skillnaden i utbildningens innehåll mot utbildningar inom gymnasieskolan synliggörs. Förutom de krav på eftergymnasial nivå som nämns ovan ställs det i 1 kap 3 YHF ytterligare krav på att det behov som utbildningen ska tillfredsställa, inte tillgodoses genom en utbildning inom högskolan. Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande NYTT! Utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring, samt utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare (enligt 6 YHL). Arbetslivet ska aktivt medverka i yrkeshögskoleutbildningarna. Att utbildningsanordnaren tydligt kan påvisa arbetslivets medverkan i utbildningen är därför av stor betydelse när myndigheten beslutar om vilka utbildningar som beviljas. I ansökningsformuläret på webben ska du uppge de företag alternativt de organisationer som aktivt har medverkat vid framtagandet av utbildningen och utbildningsplanen. Uppge även företag, alternativt andra organisationer, som har för avsikt att antingen ta emot studerande inom ramen för kursen Lärande i arbete (LIA) eller medverka i ledningsgruppen för utbildningen. Ange även vilka företag som uttryckt ett konkret anställningsbehov. Det räcker inte som beskrivning av efterfrågan att enbart lista företag som uttryckt anställningsbehov i tabellen för arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande som finns i ansökningsformuläret. En mer utförlig redogörelse av efterfrågan behöver även göras under rubriken Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen. Ansöker du om en utbildning inom smalt yrkesområde ska du i tabellen för arbetslivets medverkan, under uppskattat anställningsbehov, uppge de näringar eller samhällsfunktioner som har behov av kompetensen/yrkeskunnandet. Under rubriken Annan typ av medverkan är det möjligt att ange företag och organisationer som på annat sätt medverkat i samband med framtagande av ansökan. Beskriv kortfattat vad medverkan bestått av. I samband med att ni skickar in ansökan ska avsiktsförklaringar, underskrivna av de referenspersoner ni angett under Arbetslivets medverkan i planeringen och genomförandet av utbildningen, bifogas. En avsiktsförklaring för varje referensperson och ansökan. Avsiktsförklaringen hittar ni på www.myh.se. Dessa underskrivna avsiktsförklaringar scannas in som ett dokument per ansökan och skickas av kontaktpersonen för ansökan till avsiktsforklaringar@myh.se senast den 21 september 2016. För ansökningar om att bedriva utbildning utan statsbidrag eller särskilda medel, men med studerandeavgifter ska avsiktsförklaringarna vara inskickade senast den 28 juni 2016. Ange diarienummer när ni skickar in dokumentet. Observera att avsiktsförklaringarna tidigast kan sändas in när ni fått ett diarienummer som en bekräftelse på att ni sänt in er webbansökan. 20

Organisation och ledning När du ansöker om yrkeshögskoleutbildning är det viktigt att det finns goda organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva utbildningen. 21

Utbildningsledare Det ska finnas en person, här benämnd utbildningsledare, som leder det dagliga arbetet i verksamheten (enligt 4 kap 6 YHF). Denna person ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Personen ska vara utsedd av utbildningsanordnaren. En person kan vara utsedd av utbildningsanordnaren att vara utbildningsledare för flera utbildningar. Det är då viktigt att utbildningsledaren har tid/resurser för att kunna verka för att samtliga utbildningar som denna ansvarar för utvecklas. Undervisande och handledande personal De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva (enligt 12 YHL). Utbildningar inom yrkeshögskolan ska inte bara ge de studerande kunskaper som utvecklats i produktionen av varor och tjänster utan även teoretisk kunskap inom yrkesområdet. Undervisande och handledande personer ska ha en sådan utbildning eller erfarenhet som gör att de kan förmedla yrkesrelevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar utbildningens mål. Undervisande och handledande personals kompetens bör därför innefatta både yrkesrelevant, pedagogisk och teoretisk kompetens. LIA-handledaren ska vara tillräckligt insatt i utbildningens syfte och mål för att kunna ge relevanta uppgifter som motsvarar kursmålens krav. Den studerande ska delta i arbetet och vara med exempelvis i ett arbetslag, projekt eller annan del av verksamheten. Det är viktigt att LIA-handledaren ger den studerande stöd och råd i förhållande till sina behov och de mål som ska uppnås. Dessutom ska handledaren ge underlag om de studerandes insatser och lärande under LIA till utbildningsanordnaren inför betygssättningen. De här kraven gör att det är viktigt att handledaren är verksam på arbetsplatsen under LIA-kursens genomförande. Mer information om LIA-handledarens ansvar finner ni i dokumentet Allmänna råd om lärande i arbete (MYHFS 2015:3). Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för de personer som anlitas för undervisning eller handledning (enligt 13 YHL). Utbildningsanordnaren bör bedöma handledarens kompetens och vid behov erbjuda kompetensutveckling. Detta gäller såväl anställd personal som övriga medverkande i utbildningen, till exempel inhyrda konsulter. Studie- och yrkesvägledning Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning (enligt 2 kap 3 YHF). Arbete mot kränkande behandling Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar (enligt 3 YHL). Var och en som verkar inom yrkeshög- 22

skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. I synnerhet ska den som verkar inom yrkeshögskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Jämställdhet Utbildningar ska inom yrkeshögskolan bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval (enligt 6 5 p YHL). Tillgänglighet Utbildningar inom yrkeshögskolan ska vara öppna för alla som uppfyller behörighetsvillkoren (enligt 15 YHL). Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska åtgärder vidtas för att öka tillgängligheten så att personer med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Ett exempel på åtgärder, utöver att göra lokalerna tillgängliga, kan vara ökad tillgänglighet av information via webbplatser knutna till utbildningen. Enligt 6 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) ska arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning. Med arbetstagare likställs de som genomgår utbildning. Mer information om vad fysisk tillgänglighet kan innebära finns att läsa i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, (AFS 2009:2). 23

Ekonomisk planering Utbildningar inom yrkeshögskolan kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. F-skattesedel ska finnas. Om utbildningsanordnaren är en juridisk person ska den vara registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande. För att myndigheten ska kunna bedöma ansökan måste du göra en kostnadsbudget för din utbildning. 24

Ekonomisk planering Myndigheten ska vid beräkning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt beakta (enligt 5 kap 6 YHF): 1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och 2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer. Statligt stöd för att bedriva yrkeshögskoleutbildning beviljas inte om utbildningsanordnaren - är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller har näringsförbud, - är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, - inte har fullgjort sina åliggande avseende arbetsgivaravgifter eller skatt, - i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts av Myndigheten för yrkeshögskolan eller - inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 1 kap 3 i YHF. Inför beslut om beviljande av utbildningar kontrolleras att utbildningsanordnaren inte brister avseende något av ovanstående krav. Statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen utbetalas till den juridiskt ansvarige utbildningsanordnaren. Statsbidrag bestäms per årsplats. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor. Statsbidraget betalas endast ut för de antagna studerande som går på utbildningen vid rekvisitionstillfället och maximalt upp till antal beslutade årsplatser. Rekvisition skickas in när utbildningen startat och sedan var sjätte månad. Utbetalningen sker månadsvis. Det är möjligt att ingå i yrkeshögskolan och bedriva utbildning utan statsbidrag eller särskilda medel, men med studerandeavgifter. De studerandeavgifter som eventuellt tas ut ska vara skäliga utifrån utbildningens kostnader. Att tänka på angående medfinansiering Med medfinansiering menas annan finansiering än statligt bidrag. Medfinansieringen är en viktig del i myndighetens bedömning om, och i så fall hur stort, statligt bidrag som beviljas för en sökt utbildning. Hänsyn tas till de faktiska kostnaderna och hur det samlade ekonomiska ansvaret delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer. Myndigheten tar särskilt hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet. I en konkurrenssituation kan detta vara av vikt. Myndigheten ser positivt på en hög medfinansiering. Medfinansiering kan ske både genom direkt finansiering eller genom indirekt finansiering. Det som skiljer de båda finansieringsformerna åt, är att vid direkt finansiering finansierar en aktör kostnaden i utbildningen genom att överföra kontanta medel till utbildningsanordnaren. Vid indirekt finansiering tar finansiären själv den kostnad som uppstår som en följd av resursinsatsen. Exempel på indirekt finansiering kan vara de resurser som LIA-företagen ställer till förfogande för utbildningens genomförande (handledarlöner, bortfall av produktion, resor, lärare och så vidare) eller om en hyresvärd upplåter en lokal till utbildningen gratis eller till ett reducerat pris. 25

LIA-momenten inom en utbildning kan vara en form för medfinansiering från arbetslivets sida. För att myndigheten ska få en uppfattning om den totala medfinansieringen ska både den direkta och den indirekta finansieringen anges. Att tänka på angående kostnadsbudgeten I webbansökan ska en kostnadsbudget lämnas avseende en omgång per sökt utbildning. Anledningen till detta är att myndigheten tydligt ska kunna se de budgeterade kostnaderna för den sökta utbildningen och hur det ekonomiska ansvaret delas mellan stat, arbetsliv och andra finansiärer, det vill säga graden av medfinansiering. Genom att göra kostnadsbudget för en utbildningsomgång får du fram en beräkning för utbildningens kostnader. Kostnaden som du får fram för en utbildningsomgång ger vägledning till val av eventuellt tillägg eller val över schablon. Till anvisningarna finns en bilaga i form av en tom mall som heter Kostnadsbudget för en sökt utbildningsomgång. Mallen innehåller motsvarande uppgifter som finns i webbansökan och kan användas som hjälp och stöd, men är inget som myndigheten kommer att begära in. Kostnadsbudget Undervisning Här redovisas alla direkta personal- och konsultkostnader som beräknas uppstå i undervisningen för en utbildningsomgång. Däremot budgeteras utbildningsledare, administration av LIA-kurser, studievägledning och andra indirekta personalkostnader under Administration och övriga driftskostnader. LIA och ledningsgrupp Här budgeteras kostnaden för ledningsgruppens arbete, exklusive utbildningsanordnarens egen personal och studeranderepresentant, för en utbildningsomgång. Används ledningsgruppen för flera utbildningar ska kostnaden delas mellan utbildningarna. Den totala kostnaden under denna post kommer med automatik räknas som medfinansiering i ansökan. Lokaler Här ska alla lokalkostnader för den skolförlagda undervisningen redovisas. Ingen hyra för LIA ska tas med här. Hyran anges med årshyra per kvadratmeter samt antal kvadratmeter. Används lokalerna till flera utbildningar eller annan verksamhet ska endast årshyran för nyttjandegraden för den sökta utbildningsomgången redovisas. Ingår inte el, vatten, värme med mera i hyran lägger du till dessa kostnader på en egen rad/rader. Övriga kostnader som avser lokaler till exempel städkostnader tas även upp under denna rubrik. 26

Administration och övriga driftskostnader Här ska utbildningsomgångens andel av administrations-, overhead- och marknadsföringskostnader redovisas var för sig, det vill säga används resurserna till andra pågånde utbildningar eller annan verksamhet, ska endast kostnaden avseende nyttjandegraden för den sökta utbildningsomgången redovisas. Med administrationskostnader menas IT, telefoni, kontorsmaskiner, porto, kontorsmaterial, administrativ personal, studievägledare med mera. Med overheadkostnader menas för företaget/organisationen gemensamma kostnader som fördelas på olika utbildningar/aktiviteter. Exempel på overheadkostnader är ledning/rektor, lunch- och fikarum och andra gemensamma utrymmen. Marknadsföringskostnader kan vara annonsering, tryck av broschyrer, mässdeltagande med mera. Kompetensutveckling för personal och eventuella resekostnader för utbildningsanordnaren redovisas på egen rad under övriga driftskostnader. Undervisningsmaterial/råvaror Här redovisas till exempel datorer, böcker, råvaror, dataprogram, webbplattform, licenser och annat material som behövs i den sökta utbildningens skolförlagda undervisning. Utrustning inklusive avskrivningar Här redovisas till exempel avskrivning för en maskin som används i undervisningen. Används maskinen till flera utbildningar ska avskrivningskostnaden endast avse sökt utbildnings nyttjandegrad och för en omgång. Man kan också leasa och/eller hyra utrustning vilket redovisas här. Samma princip som för avskrivningarna gäller, avseende utbildningsomgångens andel av totalkostnaden. Övriga intäkter Här redovisas intäkter som till exempel sponsring, intäkter för försäljning. Statsbidrag/särskilda medel Myndigheten beslutar om statsbidrag eller särskilda medel (särskilda medel gäller för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola som har staten som huvudman) i form av ett schablonbelopp. Statsbidrag bestäms per årsplats. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor. Utbildningar utan statsbidrag NYTT! Utbildningen kan ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag. Då behöver ni redovisa vilket belopp ni har för avsikt att ta ut som studerandeavgift samt motivering till studerandeavgiftens storlek. 27

Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon/över schablon NYTT! Ansökan om statsbidrag eller särskilda medel är baserat på schabloner. Schablonbeloppet ska överensstämma med utbildningens nettokostnad och upplägg. Med nettokostnad menas kostnad efter avdrag för medfinansiering. Grundbidraget för en yrkeshögskoleutbildning är 54 000 kronor (motsvarande schablon A) vilket i de flesta fall bör räcka för att kunna bedriva en yrkeshögskoleutbildning med god kvalitet. Det kan finnas undantag, det vill säga faktorer som ökar kostnaden så pass mycket att grundschablonen inte räcker till. Utöver grundbidraget kan man numera söka tillägg beroende på vilka kostnadsdrivande faktorer utbildningen kännetecknas av. Summan av tilläggen genererar en viss schablon. Tillägget ska grunda sig på att kostnaden ökar på grund av de kostnadsdrivande faktorerna och inte enbart på att ni har dessa tillägg. Utbildningen kan ha andra kostnader som är betydligt lägre än normalt och därför ändå kunna bedriva utbildningen inom grundschablonen. Det går fortfarande att söka ersättning över schablon så som tidigare år om grundbidraget + tillägg av någon anledning inte skulle räcka. Det måste då framgå tydligt vad man söker bidrag över schablon för. Vad som kräver höjd schablon (tillägg eller över schablon) måste beskrivas och motiveras i den fritextruta som finns i ansökningswebben. I beskrivningen ska det även framgå när i tiden under utbildningen dessa högre kostnader uppstår (till exempel kopplat till konkreta kurser, terminer och så vidare). Kostnadsökningen som berättigar till tillägget eller bidrag över schablon ska kunna verifieras av anordnaren vid en eventuell tillsyn eller ekonomisk granskning av myndigheten. Ansöker ni om flera olika tillägg så ska det kunna verifieras att den totala kostnaden för utbildningen kräver dessa tillägg för att ha kostnadstäckning efter inräknad medfinansiering. Tillägg De områden som kan vara aktuella för tillägg är: 1. Utbildningsspecifik utrustning/teknik Om kostnadsökningen är så stor på grund av utbildningsspecifik utrustning (ej vanliga persondatorer, projektorer, utrustning för trådlöst nätverk, skrivare/scanner och så vidare) vilket gör att grundschablonen inte ger full kostnadstäckning inklusive medfinansiering finns möjlighet att söka detta tillägg. Det kan även gälla utbildningsspecifika programvaror. 2. Undervisningsmaterial och råvaror i upp till 50 procent av kurserna Om det blir en kostnadsökning på grund av höga materialkostnader så att grundschablonen inte ger full kostnadstäckning, finns möjlighet att söka detta tillägg. Detta efter att medfinansiering är medräknat. Det kan till exempel röra sig om material i form av trä, textil, livsmedel, metall med mera. Här kan även ingå förhöjda drifts-, underhålls- och servicekostnader för viss teknisk utrustning. 3. Undervisningsmaterial och råvaror i över 50 procent av kurserna (räknas som två tillägg) Om det blir en kostnadsökning på grund av höga materialkostnader i över 50 procent av kurserna, så att grundschablonen inte ger full kostnadstäckning, finns möjlighet att söka detta tillägg. Detta efter att medfinansiering är medräknat. Det kan till exempel röra sig om mer kostsamma råvaror så som ädelmetall, päls, läder samt vissa drivmedel. Här kan 28

även ingå förhöjda drifts-, underhålls- och servicekostnader för viss teknisk utrustning. 4. Anpassade/utrustade lokaler i upp till 50 procent av kurserna Det kan också vara krav på särskilt anpassade och utrustade lokaler vid vissa tillfällen, som till exempel tillgång till stall, verkstäder, kök, laboratorium och andra specifika ändamål. En fördyring på grund av nya lokaler utan förändrad funktion medges ej. 5. Anpassade/utrustade lokaler i över 50 procent av undervisningen (räknas som två tillägg) Lokalerna avser krav på särskilt anpassade och utrustade lokaler under större delen av utbildningen: Detta kan exempelvis gälla stall, verkstäder, kök, laboratorium och andra för ett specifikt ändamål byggda eller anpassade lokaler. 6. Mindre grupper, ökat antal handledar-/lärartimmar Utbildningens skolförlagda kurser genomförs till stor del i mindre grupper och ett ökat behov av antalet lärar- och/eller handledartimmar föreligger därför. Myndighetens bedömning av detta grundas till stor del på de uppgifter som anges under posten huvudsaklig gruppstorlek i undervisningen i ansökan. Om ni i mer än 50 procent av utbildningens skolförlagda undervisningstid undervisar i grupper som understiger halva antalet sökta studerandeplatser anses ni i regel uppfylla kraven för detta kriterium. 7. Investeringstung med höga avskrivningskostnader, leasing Om kostnadsökningen på grund av gjorda investeringar eller höga leasingkostnader och/ eller att utbildningens utformning kräver enskild undervisning gör att grundschablonen inte ger full kostnadstäckning inklusive medfinansiering finns möjlighet att söka detta tillägg. Utbildningens genomförande kräver omfattande investeringar vilka resulterar i höga avskrivningskostnader eller höga leasingkostnader. 8. Hög andel kurser med praktisk tillämpning utanför LIA Utbildningen har en hög andel kurser där kursplanens upplägg och mål kräver praktisk tillämpning, även i den delen som inte är förlagd till arbetslivet. 9. Delvis individuellt upplägg/enskild undervisning (räknas som två tillägg) Den skolförlagda utbildningens utformning kräver ett till stor del individuellt upplägg och behöver delvis genomföras i form av enskild undervisning. Schabloner Om utbildningen ansöker om max 20 studerande kan schablon A1 E1 sökas (A1 E1 59 400 kronor 81 000 kronor). När ni identifierat vilka tillägg utbildningen har kostnadsökningar för kan ni se vilken schablon ni ska välja beroende på hur många tillägg ni ger skäl för. Om du söker enligt schablongrupp A eller A1 behöver ingen motivering ges. A är grundbidrag, vanlig klassrumsundervisning (54 000 kronor) A1 Max 20 studerande = ett tillägg (5 400 kronor) 59 400 kronor B är grundbidrag + ett två tillägg (5 400 kronor) 59 400 kronor B1 Max 20 studerande = ett tillägg (5 400 kronor) 64 800 kronor C är grundbidrag + tre fyra tillägg (5 400 kronor x 2) 64 800 kronor C1 Max 20 studerande = ett tillägg (5 400 kronor) 70 200 kronor D är grundbidrag + fem sju tillägg (5 400 kronor x 3) 70 200 kronor D1 Max 20 studerande = ett tillägg (5 400 kronor) 75 600 kronor 29