BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 12 / 2014 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Oljeprisnedgången ändrar spelplanen Oljepriset har under hösten sjunkit från 110 dollar, som var ett medelpris under första halvan av 2014, till nu omkring 60 dollar/fat, dvs en nedgång med mer än 45 procent. För Sveriges del har nedgången varit något mindre eftersom dollarn samtidigt stärkts. Det finns delade meningar om vad som i första hand ligger bakom nedgången. Det fanns inför Opecmötet 26 november vissa förhoppningar om att Opec skulle dra ner sin produktion för att stabilisera priset, men Saudiarabien motsatte sig detta, och det ledde till ytterligare prisfall. Opec-länderna producerar omkring 30 miljoner fat olja/dag, en tredjedel av den totala världsproduktionen på omkring 90 miljoner fat/dag. USA räknar med att nästa år öka sin produktion med 1 miljon fat/dag, och är nu självförsörjande jämfört med att man för några år sedan importerade 60 procent av sin olja. Den globala efterfrågan ökar inte lika snabbt som tidigare. Bakom prisfallet finns säkert också politiska faktorer. De sjunkande priserna har satt den ryska regeringen under starkt tryck. Detsamma gäller regeringen i Iran och regeringen i Venezuela. FORTS. s.2 4 Världsmarknadspriset på råolja har sjunkit från omkring 110 dollar/fat till idag strax över 60 dollar/fat. Noteringen gäller Nordsjöolja (Brent). Källa: SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? Extraval och en regering som ska regera med sina motståndares budget. Det är en ovanlig situation. Den sittande regeringen blir närmast en övergångsregering som kommer att ha fullt fokus på nyvalet. Men vad betyder det för energisektorn, och bioenergin, att regeringens budget föll och Alliansens vann? SID 2. Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent 2013 Utsläppen av växthusgaser minskade med 1,5 miljoner ton mellan 2012 och 2013, eller med 2,7 procent. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 22,4 procent. Det visar Naturvårdsverkets slutliga rapport över klimatgasutsläppen 2013. SID 3. Innehållsförteckning Oljeprisnedgången ändrar spelplanen 1 Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? 2 Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent 2013 3 Plastpåsedirektiv från EU 4 MCP-direktivet om utsläpp från mellanstora pannor 4 Klassifikation av biooljor 4 Klimatmötet i Lima 5 Sverige är bäst i EU på biodrivmedel 5 Eon organiserar om - satsar på förnybart 5 Finskt riksdagsbeslut om Pyhäjoki 5 Officiell statistik över trädbränsle för första gången 6 Svebio anställer Tomas Ekbom 6 Marknaderna 7 Pressmeddelanden 8 Bioenergi i pressen 8 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, 111 60 Stockholm Tel 08-441 70 80, info@svebio.se, www.svebio.se Manusstopp för detta nummer: 2014-12-16
FORTS FRÅN SID 1. Vad blir effekterna av oljeprisfallet för bioenergin? Ett oljepris på 110 dollar/fat motsvarar ungefär 5 kr per liter olja. Prisnedgången på 45 procent till 60 dollar/fat innebär alltså att alla oljeprodukter blir omkring 2 kr billigare per liter, eller 2000 kr per kubikmeter. Genomslaget kommer inte omedelbart utan med viss fördröjning. Dieselpriset på den svenska marknaden har exempelvis sjunkit med cirka en krona sedan i somras. Prisfallet på olja ligger hittills på ungefär samma nivå som den koldioxidskattehöjning som nu genomförs i näringslivet, alltså omkring 2000 kr/m3. Man måste räkna med att det sjunkande råoljepriset så småningom slår igenom på priset på eldningsolja. Även efter detta prisfall kommer pellets och flis att vara billigare per MWh, och det gäller naturligtvis också efter skattehöjningen. Men trycket på att genomföra konverteringar minskar en del jämfört med vad som gällde före prisfallet. Svebio kommentar: Vad betyder oljeprisfallet för bioenergimarknaden? Det beror på hur mycket priset faller och hur länge priserna kommer att vara låga. Vi hade ett kraftigt prisfall också i samband med finanskrisen 2008/2009. Brentoljan sjönk då från en topp på 140 dollar/fat på försommaren 2008 till som lägst omkring 45 dollar/fat vid årsskiftet ett halvår senare. Det snabbt sjunkande bensinpriset skapade då stora problem för försäljningen av E85, som föll drastiskt. Oljepriset steg därefter snart igen, och var under våren 2011 åter uppe på 125 dollar/fat. Därefter har priset legat relativt konstant mellan 100 och 120 dollar, fram till i augusti i år, då prisfallet inleddes. Det sjunkande oljepriset har givetvis en stimulerande effekt på oljemarknaden, och fungerar inom Sverige som om vi hade sänkt koldioxidskatten. Det ger ett bra tillfälle att höja skatten, exempelvis på bensin och diesel, så att det inte lönar sig bättre att använda mycket fossilt bränsle med ökade växthusgasutsläpp som följd. I industrisektorn utanför den handlande sektorn genomförs nu höjning av koldioxidskatten i två steg, 1 januari 2015 och 1 januari 2016. Det kommer att motverka prissänkningen. För värmeproduktion i kraftvärme genomfördes en sänkning av koldioxidskatten för ett par år sedan med hänvisning till så kallad överkompensation för biooljor. Genom prisfallet på eldningsolja kommer den överkompensationen att försvinna. Det vore därför logiskt att återinföra den koldioxidskatt som avskaffades. Likaså bör man avstå från att lägga skatt på biodiesel med hänvisning till överkompensation. När det fossila dieselpriset sjunker raderas den överkompensationen bort. Det sjunkande oljepriset ändrar spelplanen för alla aktörer: Investeringar i nya och marginella oljeprojekt djuphavsborrning, skifferolja, oljesand minskar och lönsamheten försvinner i stora delar av den befintliga produktionen. Det leder också till att mycket folk friställs. Investeringar i biobränslen minskar också. Risken är stor att satsningar på biodrivmedel från cellulosa och avfall läggs på is. Det lägre oljepriset stimulerar användningen av olja (bensin, diesel, eldningsolja, gasol) och motverkar konvertering och effektivisering. Den ökade användningen kommer på sikt att pressa upp priset igen. De lägre investeringarna i marginell oljeproduktion kommer så småningom att minska utbudet och driva upp priset. En lång rad regeringar och oljebolag har ett intresse av att återigen få upp oljepriset på den högre nivån. Men på kort sikt leder de lägre priserna och den minskade konkurrenskraften för biodrivmedel till högre utsläpp av koldioxid. Den effekten bör motverkas genom koldioxidbeskattning och skärpt utsläppshandel. De sjunkande investeringarna i marginell oljeproduktion kan leda till att oljepriset klättrar till ännu högre nivåer när priset åter börjar stiga. Vi vet inte när den prisuppgången kommer. Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? Extraval och en regering som ska regera med sina motståndares budget. Det är en ovanlig situation. Den sittande regeringen blir närmast en övergångsregering som kommer att ha fullt fokus på nyvalet. Men vad betyder det för energisektorn, och bioenergin, att regeringens budget föll och Alliansens vann? Inte så mycket. De stora motsättningarna kring budgeten i höst har främst handlat om skattepolitik och arbetsmarknadspolitik, inte om energipolitik. För att få svart på vitt om hur budgeten blir kan man läsa Finansutskottets betänkande 2014/2015 FiU 1. Det på 426 sidor och är det dokument som riksdagen röstade om 3 december. Men man måste läsa reservationerna, inte regeringsförslagen. Här är vår sammanfattning efter genomläsning: Några saker kommer inte att hända på kort sikt. Det blir inget nytt klimp det KLOKT-program för lokala miljö- och klimatinvesteringar som fanns i den rödgröna regeringens budget. Det blir inte heller några pengar till att subventionera upprustning av flerfamiljshus. De här programmen skulle inte ha särskilt stor energi- och klimatpolitisk effekt, och på kort sikt gör det liten skillnad. Vi slipper en del olönsamma effektiviseringar i bostäderna som skulle ha dragit undan värmeunderlag för grön kraftvärme. Det blir inte heller någon höjd effektskatt för kärnkraften. Det här kan ha större effekt. Med de låga elpriser vi har skulle en höjd effektskatt ha kunnat leda till snabbare beslut om att stänga någon eller ett par äldre reaktorer. Det skulle vara en bra åtgärd för att skapa bättre balans på elmarknaden, så att alla de som på senare tid investerat i biokraft och vindkraft kan få något bättre betalt. Troligen blir det inte heller någon 20-örig höjning av dieselskatten 1 juli 2015. Däremot höjs avfallsskatten med några kronor. Den största positiva energinyheten i höstens budget klarar sig. Det gäller den fortsatta höjningen av koldioxidskatten för alla industrier utanför utsläppsrättshandeln. För alla dessa företag blir det full koldioxidskatt 1 januari 2016. På den här punkten hade Alliansen inga invändningar, och åtgärden kommer att genomföras. Det kommer att leda till många ombyggnader från olja, gasol och naturgas till biobränslen och fjärrvärme i näringslivet. Det blir säkert också ett bonus-malussystem för nya bilar. Och skatteavdraget för solceller genomförs. Det ger oss en del solel under den del av året då vi redan har extra stort elöverskott. Både de rödgröna och Alliansen har varit ense om denna subvention. Den stora negativa skatteförändringen, höjningen av skatten på biodiesel, kommer tyvärr också att genomföras. Här är den nya regeringen och Alliansen ense om att skatten måste införas för att svara upp mot EU:s statsstödsregler. Alla svenska politiker som kommit i konkat med frågan anser att regelverket är felaktigt, men FORTS 4 2
FORTS FRÅN SID 2. ingen orkar ta fajten med EU-kommissionen. Sverigedemokraterna, som annars tycker illa om EU, har ingen ståndpunkt alls, eftersom partiet också är emot biodrivmedel, åtminstone etanol, men troligen också biodiesel. Skattehöjningen är ologisk i det läge vi nu har där råoljepriset sjunker vecka för vecka, och dieselpriset följer med ner. Att i det här läget anse att biodieseln är överkompenserad, alltså genom skattebefrielsen för billig i förhållande till den fossila dieseln, är orimligt. Biodieseln håller tvärtom på att konkurreras ut av billig fossil diesel, men politikerna lägger på en extra skatt för att kompensera för en överkompensation som rådde under 2013! Det finns ytterligare ett antal frågor som påverkas av det oklara politiska läget. Hur kommer övergångsregeringen nu att hantera frågan om en energikommission? Ska den tillsättas? Kommer den att bli försenad redan i starten? Och hur kommer regeringen att arbeta med den Kontrollstation 2015 som ska utvärdera energi- och klimatpolitiken? Har en svag övergångsregering mandat att förhandla med Norge om höjd nivå i elcertifikatsystemet? Valet kommer att hållas 22 mars. I början av april läggs vårbudgeten, där det finns möjligheter att göra ändringar av budgeten under innevarande budgetår. Om den sittande regeringen har fått fortsatt förtroende i nyvalet kommer man då säkert att föra in en del av de förslag som nu röstats ner i riksdagen. Om det blir regeringsskifte igen lär den nya regeringen inte hinna göra några större förändringar i anslutning till vårbudgeten. Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent 2013 Utsläppen av växthusgaser minskade med 1,5 miljoner ton mellan 2012 och 2013, eller med 2,7 procent. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 22,4 procent. Det visar Naturvårdsverkets slutliga rapport över klimatgasutsläppen 2013. I våras kom en preliminär rapport, som vi tidigare refererat i Bioenerginytt. Så här lyder Naturvårdsverkets pressmeddelande under rubriken Trots minskning av växthusgaser krävs åtgärder : År 2013 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton. Trenden är att utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige. Minskningarna har influerats av åtgärder i flera sektorer, men påverkas även av skiftningar i vädret samt konjunkturläget. År 2013 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med 2012. Trenden sedan 1990 visar på minskande utsläpp av växthusgaser i Sverige. En tredjedel kommer från transportsektorn Utsläpp i transportsektorn (inrikes transporter) står för en tredjedel av utsläppen. De är något lägre år 2013 jämfört med år 1990. Efter en lång period med ökande utsläpp har sedan år 2005 trenden varit svagt minskande utsläpp. Huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med 16 procent jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Trafikökningen har dock avstannat under de senaste åren, sedan år 2008 har trafiken legat på en nästan konstant nivå. Det beror bland annat på att vi har mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon, lastbilar, ökat med 25 procent under samma period. Sedan några år har trenden för utsläppen från tunga fordon vänt och utsläppen har börjat minska. Industrins utsläpp minskar stadigt, men varierar med konjunktursvängningar Utsläppen från industrin består av både processutsläpp och utsläpp från förbränning (redovisas både som två separata sektorer på statistiksidorna samt som sammanslagen på en ytterligare statistiksida). Med få undantag har utsläppen från förbränning minskat stadigt sedan 1997. Processutsläppen har haft en konstant stigande trend fram till 2008 för att sedan minska från och med 2010. Ut- 3 släpp av växthusgaser från industriprocesser kommer från materialen som använts i processerna och utgör cirka 30-40 procent av industrins utsläpp. Utsläpp från jordbruk och avfall har minskat betydligt Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn har minskat stadigt sedan 1990, med drygt 12 procent, men har ökat 4 procent 2013 jämfört med 2012. Minskningen beror främst på minskad boskapshållning och minskad användning av mineralgödselmedel. Ökningen under 2013 beror till stor del på ökade mängder mineralgödsel. Avfallssektorns utsläpp av växthusgaser har halverats sedan år 1990 och trenden är totalt sett minskande. De viktigaste anledningarna till de minskade utsläppen är deponiförbud, deponiskatter och utvinning av deponigas. Utsläppen från avfallsdeponier har minskat med cirka 65 procent sedan år 1990. Väder och konjunkturen påverkar utsläppsnivåerna Utsläppsnivåerna har varierat mellan 55,8 miljoner ton år 2012 som lägst och 77,4 miljoner ton år 1996 som högst. Utsläppsnivåerna 2009 och 2010 var på olika sätt extrema. Under 2009 var det rekordlåga utsläpp till följd av den ekonomiska krisen och 2010 hade vi mycket höga utsläpp till följd av kalla vintrar och begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. På grund av de årliga variationerna kan ingen trend utläsas för utsläpp från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppen 2013 ligger på samma nivå som 1990. El- och värmesektorn minskade med 3 procent jämfört med 2012, vilket motsvarade 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn för uppvärmningen av bostäder och lokaler är under revidering och kommer att publiceras våren 2015. Total minskning från 71,83 milj ton 1990 till 55,77 milj ton 2013 = med en minskning på 22,36 procent. Biltrafiken nådde sitt maximum 2002 sedan dess en nedgång med 17 procent. Tunga trafiken nådde sitt max 2010, därefter en nedgång med 11 procent. Förbränning i industrin hade sitt max 1997. Därefter har utsläppen minskat med 35 procent. Processer i industrin nådde max 2006 och har sedan dess minskat med 16 procent. Utsläppen från förbränning i bostads- och servicesektorn har minskat med 71 procent sedan 1990. För kommentar, se Svebios blogg.
Plastpåsedirektiv från EU EU-parlamentet och EU-rådet kom 21 november överens om ändringar i förpackningsdirektivet som innebär att medlemsländerna måste vidta åtgärder för att reducera användningen av tunna plastpåsar. Bestämmelserna gäller påsar som är tunnare än 50 mikrometer. Det innebär att de vanliga plastkassarna i livsmedelsbutikerna och de tunna plastpåsar som används för frukt och grönsaker omfattas av direktivets bestämmelser, men de tjockare plastpåsar som används exempelvis i klädbutiker inte omfattas. Enligt överenskommelsen ska EU:s medlemsländer verka för att reducera användningen av tunna bärkassar och plastpåsar med omkring 80 procent till 2025, från dagens genomsnitt på 176 plastkassar per invånare till 90 plastkassar/invånare 2019 och 40 plastkassar/invånare 2025. Ett alternativ kan enligt direktivet vara att senast 2018 införa avgifter på plastkassar. Svebio kommentar: Direktivet är ytterligare ett exempel på att EU ägnar sig åt att reglera saker som medlemsländerna har full kompetens att hantera själva. I Sverige har vi valt en strategi att utnyttja plastpåsarna för att packa våra sopor och använda hushållssoporna för el- och värmeproduktion i fjärrvärmen. Vi har också en omfattande återvinning av plast och producentansvar. Nedskräpning med plastpåsar är knappast något generellt problem. Nedskräpning ska förstås beivras, men det gäller alla typer av skräp och sopor, inte främst plastpåsar. Plastpåsar kan tillverkas av bioråvara, eten från skogsråvara eller från sockerrör, som omvandlas till polyeten. Polyeten kan och bör återvinnas. Man kan också göra nedbrytbar plast av bioråvara. Plastpåsedirektivet känns som miljöpolitik modell 1960-tal. Det mest förvånande i sammanhanget är att den svenska regeringen ställt sig bakom förslaget. MCP-direktivet om utsläpp från mellanstora pannor Arbetet med det så kallade MCP-direktivet har varit intensivt under hösten, frågan har behandlats av miljöministrarna 10 december och kommer senare upp i parlamentet med en första läsning under 2015. Svebio har varit engagerat i de svenska diskussionerna, frågan togs upp vid Årets Bioenergidagar, och Svebio har också kunnat påverka direkt via AEBIOMs arbetsgrupp i frågan. Från Sveriges sida är det förutom Miljödepartementet framför allt Naturvårdsverket som deltagit i förhandlingarna. Det finns idag inget gemensamt europeiskt regelverk som reglerar utsläpp från mellanstora pannor, dvs pannor mellan 1 MW och 50 MW. För större pannor finns det så kallade Industriutsläppsdirektivet och för mindre pannor och eldstäder, under 500 kw, har man under året kommit överens om nya regler inom Ecodesigndirektivet. Regleringen på alla nivåer parallellt, tillsammans med skärpningar av det så kallade takdirektivet, som sätter nationella tak för utsläppen totalt, kallas för EU:s luftvårdspaket och är en uppföljning av ett övergripande beslut som tagits genom den så kallade Göteborgskonventionen. Det föreslagna MCP-direktivet ska gälla pannor 1 50 MW och reglera utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft (partiklar). Det omfattar alla typer av bränslen. Efter alla olika turer verkar man nu vara överens om att det ska vara olika gränsvärden för olika stor- lekar på pannor, 1 5 MW resp. 5 20 MW, och mellan nya och befintliga anläggningar. Oenigheten har dels gällt gränsvärdena, där bioenergibranschen haft fokus på nivåerna för partikelutsläpp, dels övergångstiderna för befintliga anläggningar, dels antal timmar för undantag för topplastpannor. Under de senaste veckorna har det kommit rykten om att den nya EU-kommissionen överväger att helt dra tillbaka luftvårdspaketet, liksom också förändringar av avfallslagstiftningen. Skälet skulle vara att kommissionen vill koncentrera lagstiftningsarbetet till ett mindre antal fokusområden och att man vill undvika att lägga förslag på områden där det gjorts alltför mycket kompromisser. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsatte en särskild viceordförande för bättre lagstiftning, holländaren Frans Timmermans, och det är han som tydligen har föreslagit denna upprensning bland direktivförslagen. Svebio kommentar: Det finns en stor fördel med att ha en gemensam europeisk luftvårdslagstiftning, med likartade krav på tillverkare av utrustning, särskilt för mindre anläggningar. Men kraven måste vara rimliga, annars finns det risk att biobränsleanläggningar inte kan konkurrera med naturgaspannor och värmepumpar. Då kan man förlora inom klimatpolitiken det man marginellt vinner inom luftvårdspolitiken. Klassifikation av biooljor För att underlätta inköp och användning av flytande biobränslen samt bränslekonvertering av anläggningar har ett förslag till klassificeringssystem arbetats fram där lägsta flyttemperatur, viskositet och flamtemperatur är styrande parametrar. Projektet har även tagit fram förslag till provtagnings- samt hanteringsrutiner för flytande biobränslen. Inom ramen av projektet har även kostnadsbilden för konvertering av anläggningar analyserats. Rapporten identifierar även framtida forskningsområden. Projektet är gemensamt finansierat av Värmeforsk och Energimyndigheten och genomfördes av Svebio och ÅF gemensamt. Rapporten som heter Förutsättningar och förslag till branschgemensamma specifikationer av flytande biobränslen för förbränning i stationära anläggningar finns på Svebios hemsida, under Vi verkar för och Publikationer. 4
Klimatmötet i Lima FN:s klimatmöte i Lima, COP 20, kunde föras i hamn med en gemensam deklaration, ett dygn försenat jämfört med planerat, den 14 december. Slutdokumentet anses vara urvattnat och beskrivs av många som en besvikelse. Det är samtidigt en framgång att man kunnat enas om gemensamma skrivningar, att alla de drygt 190 länderna som var representerade i Lima kunnat skriva under. Siktet i Lima har varit inställt på nästa års möte i Paris, COP 21, där man hoppas kunna enas om ett nytt globalt avtal. Efter fiaskot i Köpenhamn 2009 finns det förhoppningar inför Paris eftersom USA och Kina inlett en dialog, som inleddes med ett gemensamt uttalande av presidenterna Oba- ma och Xi Jinping tidigare i höstas. I detta uttalande binder sig Kina för första gången för att begränsa sina utsläpp visserligen inte förrän efter 2030. Kina är idag det land som har de särklassigt största utsläppen av koldioxid, och Kina har i år kommit ifatt EU när det gäller utsläpp per invånare. De frågor som främst diskuterats i Lima är fördelningen av ansvar och åtgärder mellan de gamla industriländerna och utvecklingsländerna, och finansiellt stöd för åtgärder och anpassning. Till den gröna klimatfonden finns nu löften om över 10 miljarder dollar. Länderna ska senast i april 2015 lämna in rapporter om sina planer för utsläppsmål och åtgärder inför Parismötet. Sverige är bäst i EU på biodrivmedel Under den rubriken presenterade Energimyndigheten 15 december sin rapport Marknaderna för biodrivmedel. Så här lyder pressmeddelandet i sin helhet: 2013 överträffade Sverige EU:s mål till 2020 om tio procent förnybar energi i transportsektorn. Lägre skatter har drivit på utvecklingen, men framtidens styrmedel är osäkra. De biodrivmedel som finns i dag på den svenska marknaden är etanol, biogas och biodiesel. Biodiesel i sin tur är ett samlingsnamn för HVO, hydrerad vegetabilisk olja, och FAME, fettsyrametylester. Den FAME som används i Sverige görs av raps och introducerades på marknaden i början av 2000-talet. Det kan antingen användas i ren form eller som låginblandning i fossila drivmedel till högst sju volymprocent. HVO kom så sent som 2011 och har snabbt etablerat sig på marknaden. I rapporten Marknaderna för biodrivmedel 2014, tema: HVO analyserar Energimyndigheten läget på biodrivmedelsmarknaderna och gör en särskild fördjupning kring utvecklingen av biodieseln HVO. I början var råvaran i huvudsak svensk råtallolja men i och med ökad import kommer nu även mycket från slakteriavfall. Dessa råvaror är begränsade och HVO-tillverkarna letar efter nya råvaror som är lämpliga för omvandling till drivmedel. HVO har egenskaper som är nästan identiska med fossil diesel och det gör den eftertraktad. Därför går det att blanda in mer HVO än FAME i fossil diesel, säger Sofie Engberg, handläggare på Energimyndigheten. Sverige är nu det land inom EU som har högst andel biodrivmedel. Preliminär statistik från 2013 visar att andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick till 15,6 procent, enligt förnybartdirektivets beräkningsmetod. Politiska beslut och styrmedel är naturligtvis centrala för att utveckla marknaderna för biodrivmedel och EU:s mål om tio procent förnybar energi i transportsektorn är styrande. I Sverige har bland annat lägre skatt på biodrivmedel ökat vår användning av förnybar energi, säger Kristina Holmgren, expert på Energimyndigheten. Just nu råder stor osäkerhet i både EU och Sverige om framtidens styrmedel för biodrivmedel. I EU sker förhandlingar om att förändra förnybartdirektivet. I Sverige är den nuvarande skattelättnaden för biodrivmedel bara godkänd av EU-kommissionen fram till slutet av 2015. Regeringskansliet arbetar just nu med hur styrmedel för biodrivmedel ska se ut efter 2015. Rapporten finns på Energimyndighetens hemsida. Eon organiserar om - satsar på förnybart Tyska energikoncernen Eon, som också har omfattande verksamhet i Sverige och bland annat har en stor fjärrvärme- och kraftvärmeverksamhet bland annat i Malmö, Norrköping, Örebro och norra Storstockholm, genomför en total omorganisation, vilket meddelades den 30 november. Eon ska nu ha huvudfokus på förnybar energi, distribution och konsumentkontakt. De traditionella produktionsformerna, som kolkraftverk och kärnkraft, läggs tillsammans med energihandeln i ett separat bolag. För att sanera bolagets ekonomi och minska skuldbördan kom- mer man att sälja av delar av verksamheten, först den spanska verksamheten, men senare troligen också verksamheten i Italien. Företagets vd Johannes Teyssen säger att den nuvarande affärsmodellen inte motsvarar de nya utmaningarna på energimarknaden. Eon vill nu satsa på innovativa kundlösningar, där man tillsammans med kunderna vill arbeta med lösningar kring energieffektivisering och hållbart boende. Också verksamheten i Sverige kommer att påverkas. Den nuvarande verksamheten inom kärnkraft och vattenkraft kommer att hamna i det nya, fristående produktionsbolaget från 2016. Finskt riksdagsbeslut om Pyhäjoki Den finska riksdagen beslutade den 5 december att ge klartecken till det nya kärnkraftverket i Pyhäjoki i Österbotten, 15 mil öster om Skellefteå. Omröstningssiffrorna blev 115 74. Beslutet hälsades med glädje i Pyhäjoki, men med besvikelse på den svenska sidan av Bot- tenviken, där mer än 20 000 människor skrivit på protestlistor mot bygget. Projektet har fått ökad trovärdighet sedan Fortum beslutat sig för att gå in i projektet, efter att andra intressenter, bland dem Eon, hoppat av. En 30-procentig minoritetsandel ägs av ryska Rosatom, som också räknar med att få bygga reaktorn. 5
Officiell statistik över trädbränsle för första gången Energimyndigheten och SCB har publicerat officiell statistik över tillförseln av trädbränslen. Det är en ny statistikprodukt. Tidigare har det funnits en undersökning som genomförts av Trädbränsleföreningen, men den har inte varit officiell statistik. Den nya undersökningen har genomförts efter samråd med trädbränsleföreningen. Så här skriver Energimyndigheten i sitt pressmeddelande under rubriken Skogsbruket en betydande skogsbränsleproducent : Den svenska produktionen av oförädlade skogsbränslen uppgick 2013 till totalt 53,5 TWh. Mer än hälften producerades direkt av det svenska skogsbruket medan resten utgjordes av biprodukter från massa- och sågverksindustrin. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Under 2013 producerades 53,5 TWh oförädlade skogsbränslen (flis, bark, spån och brännved). Det motsvarar drygt 40 procent av den svenska biobränsleanvändningen eller knappt 15 procent av Sveriges slutliga energianvändning. Undersökningen visar att skogsbruket, vid sidan om massa- och sågverksindustrin, är en betydande skogsbränsleproducent. Skogsbrukets produktion uppgick till 29,2 TWh varav 10,6 TWh utgjordes av flisade grenar och toppar (grot). Skogsbränslen produceras i stort sett uteslutande av svensk skog. Den mesta råvaran kommer från Götaland och Svealand. Mer än hälften (5,9 TWh) av skogsbrukets produktion av flisade grenar och toppar hade exempelvis sitt ursprung i Götalands skogar. En betydande del av skogsbränslet uppstår som biprodukter vid produktion av sågade trävaror i sågverk samt vid produktion av massa inom massaindustrin. Den totala produktionen av spån och bark inom dessa och övriga industrigrenar uppgick till 23,6 TWh. Undersökningen, som inte genomförts tidigare, har föregåtts av ett metodutvecklingsarbete under ett antal år som involverat olika myndigheter, branschorganisationer och företag. Statistiken används bland annat som underlag för hållbarhetsrelaterade analyser av tillgång och användning av svensk skogsråvara. Det är glädjande att vi nu kan redovisa en mer detaljerad produktionsstatistik av trädbränslen och i synnerhet av oförädlade skogsbränslen. Trädbränslen utgör den enskilt största biobränslekategorin i det svenska energisystemet och det har under många år framförts behov av bättre statistik inom området, säger Jonas Paulsson på Energimyndigheten. Fakta Med oförädlade skogsbränslen avses flis, kross, spån, bark och brännved producerade av trädråvara. Oförädlade skogsbränslen används främst för el- och fjärrvärmeproduktion och som bränsle inom skogsindustrin. En viss del används också för uppvärmning av lokaler och bostäder. Om statistiken Syftet med statistiken är att ge ökad information kring produktion och råvara för oförädlade trädbränslen. Statistiken har tagits fram av Energimyndigheten i samarbete med Statistiska centralbyrån och Svenska Trädbränsleföreningen. Undersökningen har inte genomförts tidigare. Svebio kommentar: Det är bra att vi nu får en officiell statistik över tillförseln av trädbränslen. Hittills har bioenergistatistiken när det gäller oförädlade trädbränslen enbart bestått av användningsstatistik, t ex från fjärrvärmeverken och industrin. Tyvärr är inte den nya statistiken heltäckande. Energimyndigheten har avstått från att publicera siffror på tillförseln av återvunnet trädbränsle, dvs returträ (rt-flis). Det är beklagligt att det inte gått att få fram ett säkert värde på detta sortiment, som växt betydligt under senare år. Det råder mycket diskussion i bioenergibranschen om hur stora volymer det kan röra sig om, hur mycket som är import och hur användningen av återvinnings- och avfallsbränslen påverkar marknaden för skogsbränslen. Vi får hoppas att Energimyndigheten och SCB till ett kommande år kan få fram tillförlitliga värden för rt-sortimentet. Den nya undersökningen ger en total tillförsel på 53,5 TWh för oförädlade trädbränslen. Det kan jämföras med Trädbränsleföreningens tidigare undersökningar, där den senaste undersökningen för 2012 gav ett värde på 38,6 TWh lågförädlat trädbränsle framtaget i Sverige, plus ytterligare 1 TWh import. Skillnaden mellan undersökningarna är stor, och beror på att Trädbränsleföreningen utleveranser från de egna företagen. Den nya undersökningen från Energimyndigheten har riktats till alla leverantörer och användare av trädbränslen och inkluderar egenproducerat och direktimporterat bränsle. Med i statistiken finns också det spån som levereras till pelletsindustrin, liksom brännved som används i småhusen. Däremot tycks inte de biobränslen som används i de areella näringarna vara med. Svebio anställer Tomas Ekbom Svebio har kommit överens med civilingenjör Tomas Ekbom om att bli Programansvarig för nätverket BioDriv. Tomas Ekbom påbörjar sin anställning vid Svebio den 1 januari 2015. Vi är mycket nöjda att vi kunnat förstärka kansliet med Tomas Ekbom, det ger Svebio en stor kompetens och nära insikt i biodrivmedelsbranschen som sannolikt är den del av bioenergin som kommer att utvecklas starkast de närmaste åren, säger Gustav Melin. Vi ser fram emot att tillsammans med våra medlemsföretag initiera och driva projekt och politik som påskyndar omställningen till en fossilfri transportsektor. BioDriv är ett nätverk av ca 30 företag aktiva inom produktion och utveckling av biodrivmedel. Tomas har en civilingenjörsexamen från KTH kemiteknik och University of Hawaii. Tomas har närmast arbetat fyra år som biodrivmedelsexpert och uppdragsledare i sin tjänst som seniorkonsult vid Grontmij i Stockholm. Grontmij är en teknisk konsult inom energi, infrastruktur och samhällsbyggnad med ca 8000 anställda i 30 länder. Tomas kvalifikationer är 18 år av integrerad forskning och utveckling inom termo-kemisk konvertering av förnybara och avfallsbränslen till högvärdiga fordonsbränslen, gröna kemikalier samt el och värme vid bioraffinaderier. I arbetet har Tomas utvecklat industriella projekt inom skogs-, energi, gruv- & stål-, petrokemi samt oljeindustrin för biokraft, biodrivmedel och gröna kemikalier i Sverige och internationellt. Uppdragen har även inkluderat offentliga utredningar om biodrivmedel för myndigheter, organisationer och kommuner samt forskning tillsammans med flertal högskolor och universitet. Tomas har också handlett flera projektgrupper och examensarbeten samt hållit föreläsningar vid dessa lärosäten och organiserat en stor biodrivmedelskonferens med 240 delegater från nästan 30 länder. Med mer än 30 rapporter har Tomas idag en nyckelkompetens inom utveckling av bioenergi och biobränslen och har författat bland annat Förstudie för biobaserat flygbränsle för Stockholm-Arlanda Flygplats. 6