Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv. Skonaren vid Åkers kanal Baksida - Östanå slott Fotografier från: Österåker Information och Turism, Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening eller SWECO FFNS Arkitekter om inte annat anges. 2

Förord Skärgård och stad! Denna spännvidd präglar kommunens andra översiktsplan som visar utvecklingen för den kommande 25-årsperioden. Den vision som genomsyrade 1990 års översiktsplan med fritidshusområden som långsamt och varsamt omvandlas till luftiga villaområden utgör fortfarande grunden för den fortsatta utvecklingen. Samtidigt finns en ny vision om en mer stadslik utveckling i kommunens centrala delar med en tydlig koppling till havet. En ny småskalig stadsbebyggelse kommer att växa fram längs Åkers kanal och öppna centrum mot havet. Den vackra skärgården ger vår kommun en alldeles särskild kvalitet och identitet. Även i skärgården måste en försiktig utbyggnad av bostäder och företag kunna ske för att inte utvecklingen skall stagnera. En levande kommun förutsätter ett dynamiskt näringsliv. Att vara en attraktiv kommun för befintliga och nya företag är ett huvudmål för den fortsatta utvecklingen och planeringen. Norrortsleden ger Österåker en mycket stor utvecklingspotential för framtiden. Att två gånger ha fått vara med och leda arbetet med vår kommuns långsiktiga utveckling är ett oerhört privilegium. Jag hoppas att det arbete som vi alla politiker, tjänstemän och kommuninvånare - gemensamt lagt ner skall visa sig framsynt och klokt. Det är med glädje och stolthet jag ser Österåker utvecklas i kraftfältet Skärgård och stad. Ingela Gardner Sundström Kommunstyrelsens ordförande 3

Innehållsförteckning Förord 1. Vision 2. Bakgrund 3. Inledning 4. Sammanfattning 5. Bebyggelseutveckling 6. Befolkningsutveckling och planberedskap 7. Näringsliv 8. Kulturmiljö 9. Natur- och friluftsmiljö 10. Vattenmiljö 11. Kommunikationer 12. Teknisk försörjning 13. Miljö- och riskfaktorer 14. Konsekvensbedömning 15. Fortsatt arbetet 16. Bilagor, planeringsunderlag mm Bilaga 1 Riktlinjer för bebyggelse och gestaltning Bilaga 2 Verksamhetsområden i centrala Åkersberga Bilaga 3 Miljömål Bilaga 4 Länsstyrelsens granskningsyttrande Bilaga 5 Samlingskarta över mark- och vattenanvändning, A2 format 1 3 4 7 10 18 20 24 29 36 38 43 47 51 56 57 4

1. Vision 1. Vision Österåker - skärgård och stad - är den övergripande visionen för Österåkers långsiktiga utveckling. En attraktiv kommun att leva och bo i. Långsiktigt hållbar ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Kommunen kommer fortsatt att vara en expansiv del av Stockholmsregionen med en befolkningsutveckling över genomsnittet. Läget, som en del av den dynamiska nordostregionen, skapar förutsättningar för en mångsidig utveckling. Förbättrad spårtrafik till centrala Stockholm och goda kommunikationer till den övriga regionen samt Arlanda ger kommunen en ökad attraktivitet. Detta ger förutsättningar för en stadsmässig utveckling av kommunen där Åkersberga tätort intar rollen som en av stadskärnorna i nordost i samverkan med Vaxholm, Norrtälje och Vallentuna. Närheten till natur, med skärgård, skog och öppna landskap samt ett rikt kulturarv, skapar förutsättningar för en hög livskvalité vilket prioriteras i planeringen. Ett differentierat näringsliv med bra kommunal och privat service gynnar en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Förbättrade kommunikationer ger förutsättningar för ett ökat permanentboende och utveckling av näringslivet i glesbygd och skärgård, bl.a inom turism och båtservice. Centrala Åkersberga får en mer stadsmässig karaktär med tydliga gator och rum. Den täta»innerstaden«växer västerut över kanalen in i det nya Täljöviksområdet. Den täta kärnan, Kanalstaden, övergår i glesare villastadsdelar i alla vädersträck. Längre ut från centrum finns mer avgränsade enklaver som exempelvis Svinninge, Stava, Solberga och Skärgårdsstad. Rydbo fortsätter att utvecklas som ett eget samhälle. Längs kusten norr om Skärgårdstad sker en gradvis komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse med beaktande av kraven från bl.a. friluftslivet. Vid Östanå/Roslags- Kulla/Wira utvecklas ett kustsamhälle som en betydelsefull knutpunkt mellan skärgård och fastland. Ljusterös särställning i skärgården genom färjeförbindelse och eventuell framtida fast förbindelse till fastlandet accentueras med en ökad fast bosättning, förstärkt näringsliv och service. Ljusterö erbjuder på så sätt ett attraktivt alternativ till permanentboende på fastlandet. Drängsjön och Storängstorget på knappt 5 km avstånd från varandra. 1

1. Vision Norrtälje Sigtuna Vallentuna Upplands Väsby Österåker Sollentuna Täby Järfälla Sundbyberg Solna Danderyd Lidingö Vaxholm Ekerö Stockholms Stad Nacka Värmdö Huddinge Tyresö Botkyrka Haninge Österåkers kommun med sitt läge i regionens nordostsektor är mycket kommunikationsberoende. Den stora ytan innebär bl.a. att avståndet från Åkersberga centrum till de nordöstra kommundelarna är större än till centrala Stockholm. 2

2. Bakgrund 2. Bakgrund Översiktsplanens roll Meningen med en Översiktsplan (ÖP), som här har en tidshorisont på 25 år, är att den skall ge vägledning till hur kommunens mark och vatten i stora drag kan användas i framtiden. Den skall även kunna användas av kommuninvånare, fritidsboende, företag, förvaltningar eller andra myndigheter när det gäller att få snabba och tydliga besked om viktiga principiella frågor i samhällsplaneringen. Planen skall beakta olika medborgares behov och möjligheter och därigenom skapa förutsättningar för ett samhälle för alla. Kommunen är skyldig att ha en aktuell översiktsplan och kommunfullmäktige skall därför minst en gång per mandatperiod ta ställning till planens aktualitet, dvs. planens giltighet. Planen är inte juridiskt bindande men visar kommunens viljeinriktning. Planen bidrar även till att skapa förutsättningar för en medveten utveckling och till att bevara handlingsfriheten. Planprocessen Den nu aktuella planen har efter beslut i Kommunstyrelsen (KS) sänts ut på samråd till kommuninvånare, föreningar, myndigheter m fl. Efter samrådet som varat i två månader har planen bearbetats med utgångspunkt från inkomna synpunkter. Därefter har översiktsplanen ställts ut under ytterligare en tvåmånadersperiod. Efter utställning och ändringar med anledning av inkomna yttranden antas planen av kommunfullmäktige (KF). Översiktsplanen kommer att följas av olika kommunala planer som mer i detalj anger inriktningen inom olika delområden. Befintliga planer Kommunens tidigare översiktsplan, ÖP 90, och fördjupning av översiktsplanen för Brännbackens verksamhetsområde upphävs i och med antagandet av ÖP 06. Läsanvisning Översiktsplanen består av detta dokument, med infogade kartor i A4-format där olika delaspekter redovisas. En samlingskarta som bilaga i A2-format redovisar föreslagen mark- och vattenanvändning tillsammans med de väsentligaste delaspekterna. Översiktsplanen skall ses som en helhet där olika delaspekter har vägts samman. Dokumentet har avsiktligt gjorts så kort och översiktligt som möjligt. Till planen kopplade bilagor är inte avsedda att antas av KF i översiktsplaneprocessen. I kapitel 16 förtecknas såväl kommunalt som annat planeringsunderlag. Förteckningen är indelad efter samma kapitelindelning som textdokumentet. En förteckning över använda förkortningar finns även i detta avsnitt. En sökordlista baserad på ortsnamn finns sist i dokumentet. Såväl textdokumentet som kartorna finns som nedladdningsbara pdf-filer på Österåkers webbplats www.osteraker.se. Organisation Arbetet har letts av en politisk projektgrupp samt en parlamentariskt sammansatt styrgrupp. Planarbetet har bedrivits av en arbetsgrupp under ledning av stadsarkitektkontoret med hjälp av konsult. Arbetsgrupp Lars Barrefelt, Stadsbyggnadschef, projektansvarig Bo Lidén, Utredningschef Irene Bellman, bitr. Exploateringschef Magdalena Lindfeldt, SWECO FFNS Arkitekter Joe Lindström, SWECO FFNS Arkitekter Övriga medverkande: Margareta Ahlberg, Utredningsekonom Christina Adolfsson, Trafikplanerare Bertil Falk, Bygglovchef Cecilia Möller, Information och turism Björn Ekelund, Jonas Carlsson, Ebba Ohlén SWECO FFNS Arkitekter Politisk projektgrupp Ingela Gardner Sundström (m), ordförande Sven H ugosson (fp) Håkan Stolt (c) Björn Sundman (s) Torgny Johansson (s) Byggnadsnämndens presidium har varit adjungerat till ledningsgruppen. Domaruddens Friluftsgård strax norr om Åkersberga centrum symboliserar en av kommunens många kvaliteter, närheten mellan natur och boende. 3

3. Inledning 3. Inledning Historik Österåker, är en relativt ung kommun men med gamla anor. Bosättningar finns redan från sten- och bronsåldern på flera platser i kommunen, bl.a. vid Wira, Lappdal och Sjökarby. Handelsleden mot Uppsala, Långhundraleden, vars inlopp från Trälhavet passerar genom kommunens centrala delar, hade under flera århundraden stor betydelse som komplement till leden via Stockholms ström. Silverskatten vid Näs från tidigt 1000-tal och Tuna borgruin från 1200-talet vittnar bl.a. om detta. Flera av dagens gårdar i området har anor från denna tid. Wira bruk var på 1600-talet ett brukssamhälle av nationell betydelse. De stora godsen Rydboholm, Tuna, Margretelund och Östanå har alla på olika sätt haft stor betydelse för kommunens utveckling. Under 1800-talet låg socknens centrum vid nuvarande Åkerstorp där häradsvägen korsade Åkers kanal. I samband med utbyggnaden av Roslagsbanan år 1900 flyttades centrum till den dåvarande slutstationen Åkers-Berga. Järnvägen förlängdes till Österskär 1906 och ett villa- och sommarsamhälle växte upp vid Trälhavet inspirerat av förortssamhällen som Saltsjöbaden och Djursholm. Parallellt med utbyggnaden av bostäder och fritidshus etablerades industrier i Åkers-Berga, bl.a. längs Åkers kanal, och i Österskär. Från slutet av 1800-talet bedrevs även ett antal gruvor bl.a. i Härsbacka där kvarts och fältspat utvanns för porslinsindustrin i Gustavsberg och Rörstrand. Sjöfart och fiske har ända till mitten av 1900-talet varit de viktigaste näringarna i skärgården. Segellederna genom kommunen har varit upptecknade redan på 1200-talet och en lotsstation inrättades på Husarö 1740. Ångbåtstrafiken i skärgården utvecklades kraftigt under slutet av 1800-talet och möjliggjorde en snabb utbyggnad av sommarvillor längs farlederna vilken fortgick till 1930-talet. Ångbåtstrafik bedrevs till Brottby via Åkers kanal ända till 1939. Den moderna centralortens tillkomst kan dateras till 1950-talet då Åkersberga utvecklades till ett av flera förortssamhällen i nordostsektorn. Till stor del var utvecklingen mycket beroende av arbetspendling till arbetsplatser i Stockholm eller andra delar av regionen. Parallellt med detta genomgick skärgård och glesbygd en snabb avfolkning som kom att följas av omfattande fritidsbebyggelse både på öarna och i sommarhusområden som Svinninge och Lervik. Åkers bro i början av 1900-talet, nuvarande Åkerstorp. (fotograf Karl Gustavsson) 4 Åkers-Berga station ligger 1910 fortfarande långt ute på landet. (fotograf Karl Gustavsson)

3. Inledning Centrala Åkersberga var fortfarande i början av 1950-talet ganska glest. Kommunhuset och Bergaskolan i mitten av bilden (fotografer Göran Sandström/Ingemar Ehrenström) Centrala Åkersberga femtio år senare (fotograf Jan Augustsson) Österåker i regionen Stockholmsregionen bedöms av Regonplaneoch trafikkontoret (RTK) även fortsättningsvis vara en mycket expansiv region med en befolkningsökning på upp till 600 000 personer fram till år 2030. Nordostsektorn har en betydelsefull roll att spela i denna utveckling. Österåker tillsammans med grannkommunerna Täby, Vallentuna, Norrtälje och Vaxholm beräknas få en snabbare befolkningstillväxt än regionen som helhet. Vilket bedöms innebära en utveckling både av ett regionalt stråk för handel och arbete i Täby/Arninge/Rosenkälla samtidigt som befintliga tätortscentra i respektive kommun förstärks. Planeringssituationen ställer ökade krav på samverkan mellan kommunerna i nordostsektorn på många områden för att bl.a. kunna erbjuda högklassiga kommunikationer och bra kommunal service. Österåkers kommun ingår därför i ett samverkansprojekt, UtvecklingNordOst (UNO), tillsammans med kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna och Vaxholm. UNO-samarbetet verkar bland annat för en gemensam regionkärna och utveckling av stråken längs järnvägen och E18. En fortsatt expansion i regionen innebär sannolikt ett ökande intresse av att bygga i Österåker. Nära storstaden men avskilt Österåker ligger ca 3 mil från centrala Stockholm. Det tar drygt en halvtimme att åka med buss eller bil till Åkersberga och ungefär lika lång tid med Roslagsbanan. Trots närheten är Österåker och Åkersberga 5

3. Inledning ett samhälle som är tydligt avskilt från den övriga stadsregionen genom skog och öppna landskap. Österut gränsar kommunen mot skärgård och öppet hav. Denna särart av att vara ett tydligt eget samhälle i samverkan med nordostregionen är något som kommunen vill vidareutveckla. Den vackra naturen och närheten till hav och skärgård är en av kommunens stora attraktionskrafter både för kommuninvånare och besökande. Det är därför angeläget att i planeringen värna natur och kultur när exploateringstrycket ökar och att säkra och bevara allmänhetens tillgång till natur- och kulturvärden. Befolkningsutveckling Österåkers kommun är en av de snabbast växande kommunerna i länet och därmed i landet. Sedan 1992 har befolkningen ökat med 20 % till nuvarande ca 37 500 invånare. Mycket talar för att den snabba tillväxten fortsätter. Ökningen beror bl.a. på att en ökande andel av kommunens många fritidshus övergår till permanentbostäder. I takt med att bostadsbristen i Stockholmsregionen ökat har fritidshus inom pendlingsavstånd blivit attraktiva bostadsalternativ. Bebyggelseutveckling Huvuddelen av regionens fritidshus på fastlandet bedöms bli omvandlade till permanentboende under planperioden. Österåker har en naturlig roll i denna process och en 6 stor del av kommunens nuvarande ca 8 000 fritidshus bedöms bli omvandlade till permanentboende under perioden. Den relativt sett låga prisnivån på fritidshusen och närheten till naturen är två drivkrafter i omvandlingen av fritidshus till permanentboende. Kommunikationer En förutsättning för att den önskvärda bostadsutbyggnaden skall kunna genomföras och näringslivet förstärkas är att alla typer av kommunikationer förbättras. Främst måste kollektivtrafiksystemet i nordost bli mer attraktivt. Detta förutsätter främst en utveckling av Roslagsbanan samt att bättre tvärförbindelser skapas. Arninge kan här komma att utvecklas till en regional knutpunkt. Detta arbete kommer att kräva ett omfattande mellankommunalt samarbete. För biltrafiken innebär Norrortsledens färdigställande en väsentlig förbättring för kommunikationerna till nordvästra Stockholm och Arlanda. På samma sätt kan Norra länken vid infarten till Stockholm innebära radikalt bättre förutsättningar då den medför mindre köbildning på E20. För Österåkers vidsträckta skärgård är förbättrade båtförbindelser och utbyggda landterminaler väsentliga för en önskvärd utveckling. Persontrafiken måste här utvecklas i nära samverkan med landstinget och angränsande kommuner då detta är en förutsättning för att kommunerna på ett Paddling i någon av kommunens många sjöar eller längs Långhundraleden är en av Österåkers många attraktiva turistaktiviteter. bättre sätt gemensamt skall kunna säkerställa nödvändig service i skärgårdsområdet. Näringsliv Österåkers läge i regionens utkant innebär en relativt stor känslighet för konjunktursvängningar. Andelen arbetsplatser i förhållande till antalet förvärvsarbetande bedöms därmed ligga kvar kring hälften under överskådlig tid. Turism Turismen i Österåkers kommun är av betydelse för såväl kommunen som övriga Roslagen och är en av de näringsgrenar som har bäst förutsättning att expandera. Österåkers attraktionskraft som rekreationsområde är ett brett utbud av turistaktiviteter. Här finns en fantastisk skärgård med ett utvecklat frilufts- och båtliv, ett rikt kulturutbud, ett flertal konstnärer och kulturskapare samt ett aktivt föreningsliv. Wira bruk, Siaröfortet och Långhundraleden/Åkers kanal är unika historiska kulturmiljöer. Österåker är en golftät kommun med flera banor i toppklass. En rad attraktiva och välbesökta konferensanläggningar bidrar också till turismomsättningen.

4. Sammanfattning 4. Sammanfattning Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling För Österåker beskrivs tre alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen i kap. 6. Förslagen innebär en ökning med 6-10 000 personer fram till år 2015 och ytterligare 10-15 000 till år 2030. Bebyggelseutveckling Österåkers bebyggelseutveckling förväntas dels ske inom nyexploateringsområden, dels inom befintlig bebyggelse. I översiktsplanen används två olika begrepp: utvecklingsområde för områden där planeringsförutsättningarna bedöms som relativt entydiga och utredningsområde där förutsättningarna måste utredas mer grundligt innan områdets inriktning kan läggas fast. Båda dessa områdestyper kan omfatta såväl förnyelseområden som nyexploatering. Kommunen har en stor andel fritidshus som i stor omfattning omvandlats till permanentboende. Då det helt dominerande antalet har enskilda anläggningar för vatten och avlopp eller små gemensamhetsanläggningar innebär den pågående omvandlingen till permanentboende en stor miljöbelastning. Saltvatteninträngning och»sanitära olägenheter«blir allt vanligare. En viktig uppgift för Österåkers kommun är därför att planlägga och förse dessa områden för bebyggelseutveckling med allmänt vatten och avlopp för att möjliggöra fastighetsägarnas önskemål och behov av utbyggnad eller avstyckning. Det allmänna verksamhetsområdet för VA föreslås utvidgas och omfatta de stora utvecklingsområdena intill Åkersberga. Behov av förbättrad vägstandard och olika typer av kommunal service i förnyelseområdena ställer även det ökade krav på kommunen. Denna successiva förändring förväntas pågå under hela planperioden. För att klara de ökade behoven behöver befintligt reningsverk byggas ut och/eller ett nytt byggas. Översiktsplanen föreslår därför att mark reserveras för ett nytt reningsverk så att handlingsfriheten bibehålls. Huvuddelen av kommunens bebyggelseområden utgörs av områden med enskilt huvudmannaskap för vägar och annan allmän plats. Enskilt huvudmannaskap i förnyelseområden kommer även fortsättningsvis att gälla som planeringsförutsättning. Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats skall tas fram i samband med fortsatt planarbete. Service Tillväxten kräver en fortsatt utbyggnad och komplettering av befintliga skolor och förskolor. I första hand i de västra utbyggnadsområdena. Befolkningsutvecklingen innebär även att antalet invånare äldre än 65 år ökar kraftigt och i det närmaste fördubblas till år 2014. Kommunens resurser för äldrevård och omsorg måste därför kompletteras. Natur och kultur En stor del av Österåkers kommun består av skärgård av olika karaktär. Skärgården kommer fortsatt att genomgå en förändring vad gäller bebyggelseutveckling och näringsliv. Ljusterö kommer i många avseenden att genomgå samma omvandling från fritidsboende till permanentboende som övriga förnyelseområden. Bland annat för att värna de känsliga naturoch kulturmiljöerna på land och i vattnet krävs en noggrann avvägning av olika intressen. Österåker avser därför upprätta en kustplan eller annat övergripande plandokument som underlag för mer detaljerad planering inom skärgårdsområdet och längs kusten. Kommunikationer Bilberoendet är stort i många områden och bedöms öka i samband med bebyggelseutvecklingen. Utvecklingen av alla typer av kollektiva förbindelser är avgörande för kommunens fortsatta expansion. Näringsliv De privata företagen utgörs i dagsläget mest av mindre tjänste- och serviceföretag. De största företagen finns inom tillverkningsindustri, handel, fritids- och konferensverksamhet. Serviceföretagen utgör en betydande del av kommunens näringsliv. Företag bl.a. för bygg- och båtservice bedöms ha en positiv utveckling liksom undervisningssektorn. Turism Turismen i kommunen är i huvudsak olika former av närturism med anknytning till skärgård och natur. Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av denna sektor är goda. Planeringsförslag Utbyggnaden i kommunen bör i första hand ske i anslutning till befintliga tätorter och i områden med förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning. Den vackra naturen och närheten till hav och skärgård är en av kommunens stora attraktionskrafter. Det är därför angeläget att i planeringen värna natur och kultur när exploateringstrycket ökar och att säkra allmänhetens tillgång till natur- och kulturvärdena. De största sammanhängande bevarandeområdena utgörs av områden i kommunens norra och östra delar, bl.a. Angarnkilens kärnområde i norr och dess spridningskorridor söderut. Obebyggda delar av kustzonen bör bebyggas med varsamhet. Kommunen strävar efter att erbjuda stor variation i boendemiljöer och därigenom möjliggöra för den enskilde att finna områden som svarar mot individuella önskemål. Översiktliga bedömningar för olika planzoner inom kommunen redovisas nedan. De olika delområdena hänvisar till karta över mark- och vattenanvändning. Mer detaljerad information återfinns i bilaga 5 - Samlingskarta för mark- och vattenanvändning. 7

4. Sammanfattning Fastlandet En omfattande omvandling av fritidshusområden sker bl.a. i Svinninge, Täljö och Brevik/Lervik/Flaxenvik men även på Ljusterö. Kommunen bejakar en sådan utveckling. Nya bostadsområden kommer främst att tillkomma i centrala Åkersberga och inom utvecklingsområden väster om Åkers kanal. 1. Åkersberga tätort Huvuddelen av tillkommande bebyggelse bör placeras i centrala Åkersberga och i utvecklingsområdena väster om Åkers kanal. Inom de centrala delarna av tätorten bör en högre exploateringsgrad och större stadsmässighet än hittills övervägas på båda sidor om kanalen. Detta område avgränsas i pågående fördjupningsarbete. Den förväntade omvandlingen av bl.a. Täljö innebär att dessa områden på sikt blir en integrerad del av tätorten. Trädgårdsstadens ideal med en relativt tät och låg bebyggelse nära vatten och grönska skall eftersträvas i områden utanför den direkta kommunkärnan. Dessa intentioner utvecklas i pågående arbete med fördjupad översiktsplan för Täljöviken samt i program- och detaljplanearbete för centrala Åkersberga. 2. Östra Ryd Det sammanhängande jordbruks- och skogslandskapet från Rydboholm vid Kyrkfjärden i söder till Rosenkälla i norr förutsätts bevaras med undantag för redovisade utvecklings- och utredningsområden. Området är till stora delar av riksintresse för kultur- och naturmiljö samt friluftsliv. 3. Nordväst om väg 276 De västliga delarna bedöms även på lång sikt i huvudsak förbli skogsmark med stort värde för naurvård och frilutsliv och vara föremål för begränsad exploatering. Bebyggelse bör i huvudsak tillkomma i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. 4. Sydöst om väg 276 Den östra kustzonen bedöms däremot successivt bli allt mer intressant för permanentboende. Tillkommande bebyggelse måste här vägas mot andra intressen inte minst tillgängligheten för turism och friluftsliv enligt Miljöbalken (MB) 4 kap 2. Skärgården En stor del av kommunen utgörs av kust och skärgård. I följande avsnitt avser vi kommunens stora övärld med ca 800 öar som i sin tur kan indelas i: öarna i Furusundsleden, Ljusterö och Östra Lagnö, mellanskärgården samt ytterskärgården. Gemensamt för hela skärgården är att den har ett stort natur- och kulturvärde samt stor betydelse för naturvård och friluftsliv. Miljöerna är till stora delar mycket känsliga för förändringar. 5. Öarna i Furusundsleden Öarna i Furusundsleden bedöms endast ha förutsättningar för begränsad ny bebyggelse utöver gällande planer. 6. Ljusterö och Östra Lagnö Ljusterö har genom sin färjeförbindelse en särställning mellan fastlandet och den övriga skärgården. På sikt kan en fast förbindelse, som bro eller tunnel, bli aktuell vilket ytterligare skulle förstärka detta förhållande. Den permanenta befolkningen har ökat under senare år, en utveckling som förväntas fortsätta i samband med att en allt större del av bebyggelsen omvandlas till permanentboende. Befolkningsmängden ger underlag för en bra service med bl.a. centrumbildning, förskola, skola och äldreomsorg. Förutsättningarna skiljer kraftigt mellan olika delar av Ljusterö varför ett planprogram bör upprättas som underlag för bebyggelseprövning och detaljplanering av utvalda utvecklingsområden. Östra Lagnö har en särställning. Öns karaktär och huvudsakliga markanvändning bör vara oförändrad. Viss komplettering av bebyggelse och anläggningar kan prövas i anslutning till befintlig bebyggelse. De fastboendes intressen skall väga tungt vid denna prövning. Omvandlingen förutsätter att VA-frågorna behandlas på ett samlat sätt varför de allmäna verksamhetsområdena kan komma att utökas. 7. Mellanskärgården Hela mellanskärgården är riksintresse för naturvård och friluftsliv med en växande nationell och internationell båtturism. Vissa delar utgör även riksintresse för kulturmiljövård. Värdefull bebyggelse finns bl.a. på Ingmarsö, Husarö och Äpplarö. Brottö utgör länets första kulturreservat. Mellanskärgårdens karaktär och huvudsakliga markanvändning bör vara oförändrad. Viss komplettering av bebyggelse och anläggningar kan dock prövas på de större öarna. De fastboendes intressen skall väga tungt vid prövning av ny bebyggelse. 8. Ytterskärgården Området är av riksintresse för naturvården och friluftslivet. Ytterskärgården bör bevaras i huvudsak oförändrad. I vägningen mellan olika allmäna intressen skall naturvårdens och friluftslivets intressen prioriteras. I princip bör ingen ny bebyggelse eller nya anläggningar tillåtas. Riksintressen De samlade riksintressena redovisas övergripande på karta på nästa sida. I övrigt behandlas riksintressen under respektive kapitel; Kulturmiljö, Natur- och friluftsmiljö, Vattenmiljö samt Kommunikationer. 8

Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 4. Sammanfattning 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla Östanå 3. VALLENTUNA KOMMUN ÖSTERÅKERS KOMMUN Norrö Stava Åkersberga 2. TÄBY E 18 1. Åsättra Dyvik 6. 4. Väg 276 Väg 265 Skeppsdal Skärgårdsstad Mellansjö 7. Åsätra Margretelund 8. Ingmarsö Linanäs Lervik Brevik Rydbo Husarö 5. Flaxenvik Täljö Östra Lagnö Norra Ljusterö Södra Ljusterö VÄRMDÖ KOMMUN Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Utvecklingsområden Riksintresse farleder Utredningsområden Riksintresse vägar Efter utställning av översiktsplanen Bebyggelseområden Planzoner 1-8 har utredningsområden på Ljusterö Riksintresseområden Kommungräns ändrats till utvecklingsområden. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 9

5. Bebyg g elseutveckling 5. Bebyggelseutveckling Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Österåkers särskilda kvaliteter som skärgårdskommun i visionen skärgård och stad Tillvarata det värdefulla natur- och kulturlandskapet och det byggda kulturarvet Bevara en levande landsbygd på fastlandet och de större öarna Eftersträva en bebyggelseutveckling nära kollektivtrafik, service och VA-områden Samverkan med nordostkommunerna för bra kommunikationer och kommunal service Förutsättningar och förslag I vision för Österåkers fortsatta utveckling anges: Centrala Åkersberga utvecklas mot en stadsmässig karaktär med tydliga gator och rum. Den täta kanalstaden växer västerut över kanalen in i det nya området Täljö- Gottsunda-Näs. Den täta kärnan övergår i glesare villastadsdelar i alla vädersträck. Längre ut från centrum finns mer avgränsade enklaver som Svinninge, Stava, Solberga och Skärgårdsstad. Rydbo fortsätter att utvecklas som ett självständigt samhälle. Längs kusten norr om Skärgårdstad sker en gradvis komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse med beaktande av kraven från bl.a. friluftslivet. Vid Östanå/Roslags- Kulla/Wira utvecklas ett kustsamhälle som 10 en betydelsefull knutpunkt mellan skärgård och fastland. Ljusterös särställning i skärgården genom färja och eventuell framtida fast förbindelse accentueras med en ökad fast bosättning, förstärkt näringsliv och service. Ljusterö erbjuder på så sätt ett attraktivt alternativ till permanentboende på fastlandet. Generellt bör kommunens kvaliteter som skärgårdskommun vidareutvecklas vilket bland annat innebär att behovet av hamnar och uppläggningsytor måste beaktas. Geografiska delområden I det följande redovisas de intentioner som kommunen har för olika geografiskt avgränsade utvecklings- eller utredningsområden med förslag till preliminär avgränsning, intressemotsättningar och förslag till fortsatt handläggning. De i Översiktsplanen (ÖP) redovisade avgränsningarna skall inte ses som att områdena bebyggs i sin helhet.i den fortsatta planeringen kommer bl.a. avvägningen mellan bebyggelse och naturområden att göras. I redovisning av respektive område beskrivs därför översiktligt de allmänna intressen som berörs. För mer detaljerad beskrivning av riktlinjer för bebyggelse och gestaltning, se bilaga 1. Denna gäller främst för bebyggelse utanför angivna utvecklings- och utredningsområden. Områdenas numrering hänvisar till kartor i anslutning till texten. Beträffande verksamhetsområden se kapitel 6 Näringsliv, samt bilaga 2. 1. Utvecklingsområden Nedan redovisas olika utvecklingsområden för bostäder och verksamheter där planeringen påbörjats eller planeras att påbörjas under planperioden. 1.1 Centrala Åkersberga Centrum har under senare år genomgått en relativt kraftig förändring mot tätare och mer stadsmässig karaktär, som närmar Åkerberga till vattnet, vilket planeras fortsätta i nya etapper. Den mer långsiktiga utvecklingen av centrala Åkersberga, öster och väster om Åkers kanal, studeras i övergripande planer. I dessa skall avgränsningen av en tätare och mer stadslik tätortsstruktur studeras. Områdena närmast centrum och Åkers kanal utgör en naturlig utvidgning av den tätare stadsbygden. Under planperioden kan en successiv omvandling förväntas av industrimarken till handel och mindre störande arbetsplatser både längs Såg- och Stationsvägen. Vidare bör miljön och bebyggelsekaraktären längs hela Åkers kanal belysas liksom omvandlingen av Kungsängen i områdets södra del. Området bedöms innebära totalt ca 3 000 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser. Planstudierna bör även belysa inverkan av Åkersberga centrum och den tätare»stadsbebyggelsen«växer mot Åkers kanal i kv Skonaren

5. Bebyg gelseutveckling Exempel på modern stadsbebyggelse nära sjö och natur. Järlasjö, Nacka ovan, Hammarby sjöstad, Stockholm nedan. olika järnvägslösningar inkl. en ev. förlängning av järnvägen norrut mot Roslags-Kulla och Norrtälje. Trafikstrukturen i centrala Åkersberga skall studeras med syfte att bl.a. avlasta väg 276 och de mest belastade utfarterna mot denna. Studien skall även försöka minska de barriäreffekter som järnväg och väg 276 idag skapar. Berörda intressen Centrala Åkersberga innefattar vissa naturminnen samt kulturmiljöer av såväl riks-, regionalt som kommunalt intresse. 1.2 Täljö-Gottsunda-Näs Området ingår i det område sydväst om centrum och Åkers kanal som är föremål för planering i en fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Arbetet syftar till att klarlägga strukturen för ett betydande utvecklingsområde omedlebart väster om kanalen omfattande Täljö, Gottsunda och Näs. Området bedöms omfatta totalt ca 4 000 bostäder och planläggs för permanent bebyggelse som avses anslutet till det allmänna VA-systemet. Planområdet omfattar förnyelseområden både norr och söder om järnvägen vid Täljö station liksom nybyggnadsområden i norr och söder. Planarbetet bör klargöra lämpligt reservat för en framtida vägförbindelse mot norr mellan Täljö och Stava, inklusive korsning med järnvägen. Planeringen bör möjliggöra en ny sträckning av Svinningevägen norr om Valsätra. Planering skall vidare klarlägga linjesträckning och reservat för en utbyggd Roslagsbana samt anvisa ev. nya stationslägen t.ex. vid Täljö och Runö. Området planläggs för permanent bebyggelse och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Täljöviken omfattar områden närmast vattnet som utgör ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse. Området gränsar till föreslaget naturreservat på Näsudden. Vidare berörs kulturmiljö av regionalt intresse. 1.3 Svinninge Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Svinninge har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Planläggning för permanent bebyggelse har påbörjats 2005. Området ansluts till allmänt VA-system. Den permanenta befolkningen har ökat med 75 % under den senaste 15-årsperioden och beräknas fortsätta att öka till ca 4 000 personer under den kommande 10-årsperioden. I planområdets norra del skall mark reserveras för ett ev. nytt bergförlagt reningsverk. Berörda intressen Svinninge omfattar områden som utgör ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom återfinns ett Natura 2000 område, samt områden med kulturmiljö av kommunalt intresse. 11

Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 5. Bebyg g elseutveckling 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla Östanå 2.6 Norra Ljusterö VALLENTUNA KOMMUN Väg 265 Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Väg 276 1.5 2.1 Norrö Stava 1.6 2.2 TÄBY 1.2 E 18 1.4 1.10 1.9 Täljö Skeppsdal 1.8 Skärgårdsstad 1.12 Ingmarsö Linanäs Lervik Södra Ljusterö VÄRMDÖ KOMMUN Svinninge 1.3 Husarö 1.13 2.3Flaxenvik 1.7 Brevik 1.11 Åsätra Margretelund Rydbo Mellansjö 2.5 2.4 Åkersberga 1.1 Dyvik Östra Lagnö VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Utvecklingsområden Riksintresse Försvarsmakten Utredningsområden Kommungräns Befintliga bebyggelseområden 12 Efter utställning av översiktsplanen har utredningsområden på Ljusterö ändrats till utvecklingsområden. BEBYGGELSEUTVECKLING

5. Bebyg gelseutveckling Även med ett modernt formspråk kan god anpassning till miljön uppnås genom terränganpassning och bra materialval. 1.4 Rydbo Förutsättningarna för en utbyggnad av Rydbo samhälle bör studeras. Berörda intressen Rydbo samhälle innefattar inte några allmänna intressen. 1.5 Stava Befintligt förnyelseområde i anslutning till den kulturhistoriskt intressanta St. Stava gård föreslås genomgå en successiv komplettering och förtätning. I samband med att väg 276 förbättras bör förutsättningarna för en lokalväg/gång- och cykelväg (GC-väg) mellan Rosenkälla och Åkersberga studeras vilket skulle ge förutsättningar för en säkrare trafikmiljö och bättre kollektivtrafikförsörjning. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Stava gränsar till områden med kulturmiljö av såväl regionalt som kommunalt intresse, men också till ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). 1.6 Säby - Norrö Området omfattar delar av Österåkers historiska kärna kring Norrö Tingshus och Åkersbro varför komplettering och utbyggnad måste ske med stor varsamhet. Det öppna landskapet mellan Norrö och Österåkers kyrka föreslås bevarat. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. Berörda intressen Området innefattar områden med kulturmiljö av såväl regionalt som kommunalt intresse, men också ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse. 1.7 Brevik - Lervik - Flaxenvik Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Brevik - Lervik - Flaxenvik har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Arbete med ett planprogram för hela området som underlag för detaljplanläggning och VA-utbyggnad avses att påbörjas under den kommande 5-årsperioden. Området skall planläggas för permanent bebyggelse och anslutas till allmänt VA-system. Berörda intressen Området innefattar ett naturminne samt vissa ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). 1.8 Grandalen Området utgörs av ett tidigare fritidshusområde som idag i huvudsak omvandlats till permanentboende. Området planläggs och ansluts till allmänt VA-system. I samband med planeringen bör möjligheterna för viss ytterligare bebyggelse prövas. Berörda intressen Grandalen gränsar till ekologiskt särskilt känsliga områden i söder. 1.9 Björkhaga Detaljplanläggning pågår för ny småhusbebyggelse samt förskola. Områdets östra delar bevaras som strövområde med anslutning till Trastsjön. Området föreslås anslutet till allmänt VA-system. Berörda intressen Björkhaga innefattar inte några allmänna intressen. 1.10 Solberga Solbergaområdet ca 3 km norr om centrum är ett förnyelseområde och skall planläggas för permanent bebyggelse. Området föreslås anslutet till allmänt VA-system. 13

5. Bebyg g elseutveckling Berörda intressen Solberga innefattar ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessutom ingår visst strövområde av kommunalt intresse. 1.11 Ljusterö - Mellansjö Utvecklingsförutsättningarna för centrala Ljusterö är i många avseenden likartade med glesbygdsområden på fastlandet. Väl studerade och avgränsade kompletteringar med ny bebyggelse bör stärka öns långsiktiga utveckling. Utvecklingsförutsättningarna för ett stråk tvärs över Norra Ljusterö från färjeläget via Mellansjö till Åsätra bör studeras i ett planprogram. I programmet bör förutsättningarna för en campingplats på ön prövas. Läget för en fast förbindelse till fastlandet liksom en ny väg från Lagnövägen till Ljusterövägen bör beaktas i planeringen. Vägen till Åsätra bör likaså förbättras. VA-frågan föreslås studerad i samband med planarbetet. Berörda intressen Området Mellansjö/Åsätra omfattar kulturmiljö av stort intresse. Dessutom ingår del av strövområde av kommunalt intresse. 1.12 Ljusterö - Arnö/ Marum Områdena vid Arnö, Marum och Väsbystrand genomgår redan en omfattande omvandling till permanentboende. Förutsättningarna för en fortsatt omvandling/ förtätning bör studeras i ett planprogram. I samband med detta skall VA-frågan utredas. Berörda intressen Arnö/Marum omfattar kulturmiljö av kommunalt intresse. Dessutom ingår ett av kommunens naturminnen i området. 1.13 Ljusterö - Linanäs/Laggarsvik/ Skärsberget Utvecklingsförutsättningarna för södra Ljusterö vid Linanäs och Laggarsvik bör utredas i ett planprogram. Programmet bör syfta till att säkerställa så väl de fastboendes, fritidsboendes som båtlivets behov av utbyggnad och service. I samband med detta skall VA-frågan studeras och förutsättningarna för en utvidgning av befintligt VA-område vid Linanäs utredas. Berörda intressen Linanäs/Laggarsvik omfattar ett mindre område med kulturmiljö av kommunalt intresse. Dessutom ingår vissa ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Även relativt stora byggnader kan fås att smälta in i omgivningen genom uppdelning av volymer, användning av traditionella material och färger samt god terränganpassning 14

5. Bebyg gelseutveckling 2. Utredningsområden Nedan redovisas olika utredningsområden för bostäder och verksamheter där planeringen ännu inte kommit lika långt som för redovisade Utvecklingsområden. Förutsättningar för att lösa exempelvis VA och kommunikationer måste studeras vidare inom planprogram eller fördjupad översiktsplan, FÖP. 2.1 Rosenkälla Program som underlag för planering av nytt arbetsområde vid Rosenkälla har upprättats. Planområdet är avsett som ett område för utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel. Området samverkar med föreslaget område med motsvarande verksamheter i Gillinge i Vallentuna kommun. Området kan ses som en del av E18-stråket norr om Täby/Arninge och är intressant för utbyggnad efter att Norrortsleden färdigställs och kommunikationsläget starkt förbättrats. En förutsättning för utbyggnaden är att VAfrågan kan lösas. 2.2 Stava Syd Program förslås upprättat för ett nytt verksamhetsområde, preliminärt kallat Stava Syd, belägget söder om väg 276 vid Stava. Verksamhetsområdet förslås i första hand avsett för tyngre och delvis störande verksamheter. Området trafikförsörjs via ny anslutning till väg 276. Området kan utgöra ett alternativt läge för en framtida återvinningscentral. Berörda intressen Stava syd innefattar strövområden av kommunalt intresse och gränsar till ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) i öster. 2.3 Östra Margretelund Program föreslås upprättat för planläggning för bostäder av området norr om Valsjön mellan Högsättra och Margretelundsvägen. Berörda intressen Östra Margretelund innefattar ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) samt strövområden av kommunalt intresse. gårdsstad där befintlig infrastruktur till viss del kan utnyttjas. Områdets avgränsning skall ske med hänsyn till befintlig skjutbana. Berörda intressen Norra Skärgårdsstad innefattar inte några allmänna intressen men gränsar mot områden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB. 2.5 Brännbacken Befintlig avfallsanläggning och avslutad deponi föreslås avvecklade. Gällande fördjupad översiktsplan avses att upphävas. Ny återvinningscentral etableras i områdets västra del inom detaljplanelagt område med nära anslutning till väg 276. Brännbacken utvecklas samtidigt till ett verksamhetsområde för störande verksamhet och upplag. Omvandlingen förutsätter att VA-frågorna behandlas på ett samlat sätt varför det allmäna verksamhetsområdet kan komma att utökas. Berörda intressen Området ingår delvis i kommunens kust- och skärgårdszon. Tidig morgon vid Österåkers Golfklubb. Långhundraledens västra sträckning kan avläsas Som förberedelse till utbyggnaden har tillståndsprövning enligt MB av berguttag genomförts. Berguttaget är villkorat till att detaljplan upprättas för området. Berörda intressen Rosenkälla trafikplats och E 18 utgör riksintresse. 2.4 Norra Skärgårdsstad Då den nuvarande användningen av Brännbacken har upphört och efter att avfallshanteringen flyttats närmare väg 276 öppnas möjligheter för användning av närliggande områden. Kompletterande bostadsbebyggelse bör efter detaljplanläggning kunna bli aktuell i ett område norr om nuvarande Skär- 15

5. Bebyg g elseutveckling 2.6 Östanå - Roslags-Kulla - Wira Området som idag innehåller flera grupper av samlad bebyggelse, delvis med mycket lång tradition, skulle kunna bilda kärna i en medveten förtätning/komplettering. Området i anlutning till bryggan skulle kunna utvecklas till ett mindre kustsamhälle i likhet med Dalarö eller Furusund. Området utgör redan idag en knutpunkt och omstigningsplats för trafiken till Ljusterö. En funktion som kan accentueras, i synnerhet om järnvägen på sikt dras vidare från Åkersberga. Bryggan vid Östanå bör utvecklas till en naturlig angöringspunkt för person- och godstrafik ut till öarna och delar av norra skärgården med förbättrade uppställningsplatser för bilar och kompletterad service. Läget för en ev. framtida fast förbindelse till Ljusterö skall beaktas i planeringen. Områdets utveckling studeras i ett planprogram. VA-frågan skall studeras i samband med planarbetet. Berörda intresse Östanå - Roslags-kulla - Wira ingår delvis i kommunens kust- och skärgårdszon. Det innefattar också kulturmiljöer av såväl riksintresse som av regionalt och kommunalt intresse samt område med landskapsskydd. Vidare finns ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) och Natura 2000 områden. Dessutom utgör området riksintresse för friluftsliv och ett strövområde av kommunalt intresse. 3. Kust- och skärgårdsområdet Området innehåller flera grupper av samlad bebyggelse, delvis med mycket lång tradition. En fortsatt bebyggelseutveckling bör möjliggöras med beaktande av övriga intressen i området. Utöver de fördjupningar som redovisats ovan föreslås översiktsplanen fördjupad i en Kust- och skärgårdsplan. Denna föreslås genonomförd i etapper med början för Ljusterö och Östra Lagnö. VA-frågan skall studeras i samband med planarbetet. Berörda intressen Området ingår i kommunens kust- och skärgårdszon. Det innefattar också kulturmiljöer av såväl riksintresse som av regionalt och kommunalt intresse samt område med landskapsskydd. Vidare finns ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Dessutom utgör stora delar av området riksintresse för friluftsliv och delvis strövområde av kommunalt intresse. Huvudmannaskap Huvuddelen av kommunens bebyggelseområden utgörs av områden med enskilt huvudmannaskap för vägar och annan allmän plats. Kommunalt huvudmannaskap tillämpas normalt i de centrala delarna av Åkersberga samt för anläggningar av större allmänt intresse. Framtida riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats skall tas fram för olika typer av områden i samband med fortsatt planarbete. Miljöbedömning En bebyggelseutveckling huvudsakligen i anslutning till Roslagsbanan och andra områden med en bra kollektivtrafik ger förutsättningar för ett miljöanpassat resande. Då stora delar av kommunens tillväxt beräknas ske inom områden där marken redan är i anspråktagen för bebyggelse genom förtätning av fritidshusområden eller i centrala Åkersberga kan tillväxten ske med relativt begränsade intrång i värdefull kulturmiljö och naturmark. Föreslagen utveckling innebär även att den goda tillgången till tätortsnära grönområden bibehålles. Dalarö, Haninge kommun - ett exempel på kustsamhälle som förenar boende och turism med rollen som replipunkt för skärgården 16

5. Bebyg gelseutveckling Riktlinjer Den fortsatta tätortsutbyggnaden bör framför allt ske i anslutning till befintlig bebyggelse och i goda kollektivtrafiklägen Områden med goda förutsättningar för anslutning till befintliga VA-system bör prioriteras Huvuddelen av tillkommande bebyggelse bör ske i Åkersberga och i områdena väster om tätorten I områden med god anslutning till Roslagsbanan bör en högre exploateringsgrad eftersträvas Allmänhetens tillgänglighet till skog, sjöar och hav skall säkerställas i alla delar av kommunen Ny bebyggelse i skärgården och vid norra fastlandskusten skall prövas bl.a. mot de fastboendes behov och friluftslivets intressen Norrgården på Ingmarsö 17

6. B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g o c h p l a n b e r e d s k a p 6. Befolkningsutveckling och planberedskap Långsiktigt hållbar utveckling Sträva efter en jämn ålderssammansättning Tillgodose bostadsefterfrågan genom ett allsidigt utbud av storlek, typ och upplåtelseform Befolkning och bostäder Österåkers befolkning uppgick i december 2005 till ca 37 500 personer. Ökningen har under senare år varit snabbare än regionen som helhet. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med många barnfamiljer. Medelåldern är 37 år. Befolkningspyramiden har en ovanlig midja för 50-talisterna som en följd av Stockholmsregionens stagnation i början av 1990-talet vilken innebar en lägre utbyggnadstakt i bl.a. Österåker. Bostadsbebyggelsen består till 72 % av småhus. I Österåker är det genomsnittliga antalet boende 2,65 per bostad jämfört med 2,1 för riket och länet. Av stor betydelse för kommunens långsiktiga planering är omvandlingen av den omfattande fridsbebyggelse som finns med drygt 8 000 fritidshus. Scenarier för bostadsbyggande och befolkningsutveckling För att illustrera konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadstakt har tre alternativ studerats, MIN, MEDEL och MAX, och därmed sammanhängande befolkningsutveckling. 18 Prognoser har upprättats för perioden t o m 2014 och kompletterats med mer osäkra utblickar till 2030. MEDEL utgör huvudalternativet vilket skall ligga till grund för övrig kommunal planering. Scenarierna utgår från senare års utveckling i kommunen. Nivåerna överensstämmer väl med Regionplane- och trafikkontorets (RTK) prognos för Stockholmsregionen där befolkningen i regionen bedöms öka med 600 000 på 30 år. Österåker bedöms växa något snabbare än regionens genomsnitt. Bostadsbyggandet i scenario MIN är i genomsnitt 125 bostäder per år för perioden fram till 2014 och ca 135 för perioden till år 2030. I scenario MEDEL är antalet nya bostäder 225 per år fram till 2014 och ca 185 per år till 2030. För alternativ MAX slutligen är motsvarande antal nya bostäder 250 respektive 190. I dessa siffror ingår fastigheter i förnyelseområden som övergår från fritidsboende till permanentboende. Denna förnyelse har uppskattats till drygt 20 % av prognoserat bostadstillskottet. Befolkningsutvecklingen varierar i alternativen från ca 600/år till 1000/år vilket illustreras i ovanstående diagram. Befolkningens fördelning på olika årsklasser illustreras av befolkningspyramider för år 2004/2014 och 2015/2030. Befolkningsfördelningens utveckling är delvis beroende av storleksfördelningen på Befolkningsutveckling, min- medel och maxalternativ 1985-2030 tillkommande bostäder liksom hur dessa placeras i förhållande till allmänna kommunikationer. En ökad andel mindre bostäder i bra kollektivtrafik- och servicelägen innebär sannolikt större rörlighet på bostadsmarknaden och en högre andel ungdomar och äldre. Detta möjliggör också bättre tillgänglighet till service för en större del av kommunens befolkning. Ålderssammansättning Österåkers långsammare befolkningsutveckling i början av 1990-talet avspeglar sig idag i en låg andel 50-åringar. Den låga andelen ungdomar mellan 20-30 är påfallande vilket bl.a. beror av bristen på högre utbildning och en liten andel små bostäder. Befolkningspyramidens»midja«för 50-talisterna beräknas avta samtidigt som 20-30 åringarna fortfarande är en liten grupp. Den ökande andelen 65 och äldre syns tydligt i befolkningspyramiden för planperiodens senare del. Utgångspunkter för planberedskap Efterfrågan på bostäder i regionen är för närvarande stor. Österåkers läge i den expansiva nordostsektorn och med nära kontakt med natur och skärgård gör att utvecklingstakten i Österåker bedöms vara något snabbare än regionen som helhet. Utvecklingen inom näringslivet mot mindre tjänsteföretag liksom olika typer av distansarbete bör innebära att konjunkturkänsligheten för läget i regionens yttre del minskar. Översiktsplanen bör innebära en planberedskap för totalt ca 6 000 bostäder under 30 år motsvarande en produktion av ca 200 bostäder per år inklusive förnyelseområden.

6. B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g o c h p l a n b e r e d s k a p Ålderssammansättning enligt prognos 2004-2015. Befolkning år 2004 enligt kommunprognos medel 2003-2033, jämfört med år 2014. Ålderssammansättning enligt utblick 2015-2030. Befolkning år 2015 enligt kommunprognos medel 2003-2033, jämfört med år 2030. Skolor och förskolor Den beräknade fortsatt snabba befolkningsutvecklingen innebär att antalet barn i åldersgrupperna 1-5 år respektive 6-15 år beräknas öka med vardera ca 900 barn tom 2014 och gruppen 16-19 år öka med knappt 200. Då utbyggnaden i kommunen bl.a. kommer att ske genom omvandling och förtätning av tidigare fritidshusområden kommer utvecklingen innebära att mark måste reserveras inom dessa områden för utbyggnad av skolor och förskolor. Den befintliga och framtida strukturen för olika skolor är en viktig utgångspunkt för planering och utbyggnad av bostäder och infrastruktur i kommunen. Planeringen bör så långt som möjligt eftersträva en jämn fördelning i åldersgrupperna för att kunna utnyttja befintliga lokalresurser och därmed undvika nyinvesteringar, provisorier eller bussning. Tidplaner och etappindelningar i den planerade förnyelsen bör därför beakta effekterna bl.a. inom skolsektorn. En långsiktig planering inom skolsektorn är även angelägen med hänsyn till utvecklingen av kollektivtrafik, GC-vägar liksom tillgång till idrottsanläggningar och grönområden. Trots att andelen barn under en period beräknas minska som andel av befolkningen ökar det totala antalet barn i förskole- och skolålder. Framför allt ökar antalet barn kraftigt i förnyelseområdena då dessa mer får karaktären av villaområden. Nödvändig till- kommande skolkapacitet bör därför placeras i dessa. Äldreomsorg Befolkningsgruppen 65 år och äldre är den andel av kommunens innevånare som ökar snabbast beroende på den nuvarande höga andelen av 40-talister. Till år 2014 beräknas denna åldersgrupp öka med 80 % till ca 7 300 personer eller 15 % av befolkningen. Andelen 80 år eller äldre bedöms öka något långsammare till totalt ca 1 400 personer. För att möta de beräknade behoven behöver antalet mindre bostäder med god tillgänglighet, såväl i som utom bostaden, och med tillgång till olika typer av service öka kraftigt. Tillgången till bra bostäder har avgörande betydelse för om boende kan bo kvar i den vanliga bostaden även när de behöver insatser från hemtjänsten eller annat stöd. Vidare bör antalet seniorbostäder öka vilket ger en större valfrihet för äldre som efterfrågar trygghet och gemenskap. För vissa grupper av äldre eller funktionshindrade krävs särskilda bostäder. Idag finns ca 270 lägenheter/rum för särskilt boende. Cirka 1 % av befolkningen, som är 65 år eller äldre, bor för närvarande i någon form av vårdbostad. Behovet i kommunen analyseras regelbundet i Lokalförsörjningsprogram för vård- och omsorgsnämnden. 19

7. Näringsliv 7. Näringsliv Långsiktigt hållbar utveckling Bibehålla och stimulera etablering av arbetstillfällen Stimulera ett differentierat näringsliv Förbättra kommunikationerna till Stockholm och Arlanda Utveckla Österåkers kvalitet bl.a. när det gäller infrastruktur, IT, miljö och kultur Stimulera näringslivet i glesbygden för att behålla en levande skärgård och landsbygd Öka turismen genom kvalitetsutveckling Förutsättningar och förslag Förvärvsarbetande och arbetsplatser i kommunen Av Österåkers befolkning på knappt ca 37 500 invånare (dec. 2005) är ca 50 % yrkesverksamma. Av dessa pendlar ca 60 %, dvs. motsvarande ca 12 000 personer, till arbetsplatser i andra kommuner. Huvuddelen pendlar till Stockholms innerstad eller till arbetsplatser i nordostsektorn. Täby-Arninge bedöms få en snabbare tillväxt än många andra regionala kärnor varför området kan få en ökad betydelse för Österåker som arbetsplats och handelscentrum. Inpendlingen till Österåker är för närvarande knappt 2 000 personer. 20 Totala antalet arbetstillfällen i kommunen är ca 9 000 år 2005. Arbetsplatskvoten, dvs. antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvsarbetande, är ca 0,5. Behov av ytterligare arbetstillfällen I kapitel 5 redovisas i tre olika scenarier, MIN, MEDEL och MAX, för befolkningsutvecklingen. I tabellen anges nettobehovet av ytterligare arbetsplatser under planperioden för att bibehålla nuvarande arbetsplatskvot i de olika scenarierna. För att bibehålla nuvarande arbetsplatskvot, dvs antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvsarbetande, ca 0,5 krävs i genomsnitt ca 225 nya arbetstillfällen per år i alternativ MEDEL och 130-160 per år i alternativ MIN respektive ca 250 i alternativ MAX. Befintligt näringsliv De drygt 8 500 personer som förvärvsarbetar inom kommunen är fördelade på olika näringsgrenar enligt nedan (AMPAK 2002). Handel och kommunikation (21%) Vård och omsorg (17%) Utbildning, förskola och forskning (16%) Finansiell verksamhet, media- och företagstjänster (12%) Övrigt, t.ex. verkstadsindustri och byggverksamhet (34%) Relation mellan befolkning och antal arbetsplatser MIN MEDEL MAX Befolkning år 2015 42 800 47 000 48 000 Nya arbetsplatser under perioden 2005-2015 för att bibehålla arbetsplatskvoten 0,5 1 450 ger ca 130 arb.pl./år 2 500 ger ca 225 arb.pl./år 2 750 ger ca 250 arb.pl./år Befolkning år 2030 ca 50 000 ca 60 000 ca 63 000 Nya arbetsplatser under perioden 2015-2030 för att bibehålla arbetsplatskvoten 0,5 2 450 ger ca 160 arb.pl./år 3 250 ger ca 220 arb.pl./år 3 750 ger ca 250 arb.pl./år Nettobehov av erforderligt antal nya arbetsplatser i olika utvecklingsalternativ för att bibehålla nuvarande arbetsplatskvot. Österåkers befolkning år 2005 uppgår till ca 37 500 personer. Kommunen är den dominerande arbetsgivaren. De privata företagen utgörs mest av mindre tjänste- och serviceföretag. De största privata företagen finns inom tillverkningsindustri, handel, utbildning samt fritids- och konferensverksamhet. För redovisning av verksamhetsområden i centrala Åkersberga, se bilaga 2. Serviceföretag Serviceföretag inom ett brett spektrum av verksamheter utgör en betydande del av kommunens näringsliv. Företag bl.a. för bygg- och båtservice bedöms ha en mycket positiv utveckling. Handel Österåkers kommun är för sin utveckling beroende av ett innehållsrikt kommuncentrum. Samtidigt måste förutsättningar för handel och annan service underlättas i de mindre tätorterna och för de större skärgårdsöarna. Den fortsatta utvecklingen av Åkersberga centrum studeras i en fördjupningsstudie för

7. Näringsliv Roslagens Företagspark vid Åkers-Runö station är ett modernt verksamhetsområde med inriktning bl.a. mot tjänsteföretag och utbildning Ljusterö torg, en ny mötesplats i skärgården med handel, kontor och restaurang. centrumområdet med avseende på handel och förtätning med bostäder och verksamheter. Externa handelsetableringar i regionen har uppfattats positivt av konsumenterna men innebär samtidigt en inverkan på den mer tätortsnära handeln. En samverkan över kommungränserna är angelägen då influensområdet ofta sträcker sig över flera kommuner. Även den ökande Internethandeln innebär att kundunderlaget för lokal handel minskar. En fortsatt satsning på utveckling av ett mångsidigt och attraktivt centrumområde är därför angelägen. Konferensverksamhet Inom kommunen finns ett flertal konferensoch kursgårdar. Förutsättningarna för denna typ av verksamhet förbättras i och med att kommunikationerna till Arlanda och centrala Stockholm blir bättre. Verksamheterna kan på ett gynsamt sätt samverka med övrig turism. Turism Turismen är av betydelse för såväl kommunen som övriga regionen. Österåkers attraktionskraft är ett brett utbud av turistaktiviteter. Här finns en fantastisk skärgård med ett utvecklat frilufts- och båtliv, ett rikt kulturutbud, många konstnärer och kulturskapare samt ett aktivt föreningsliv. Österåker är en golftät kommun med flera banor i toppklass. Vandring längs Roslagsleden, paddling på Långhundraleden och fiske är populära aktiviteter. En rad attraktiva och välbesökta konferensanläggningar bidrar till turismomsättningen. Sveriges största marknad för turism finns inom en tiomilsradie från Österåker vilket innebär att Österåker har förutsättningar för fortsatt ökad närturism liksom för båtturism. För en fortsatt positiv utveckling av turismen krävs: Gästhamnar i anslutning till centrum och servicepunkter i skärgården Campingplats av hög standard 21

7. Näringsliv Stensviks gårdsmejeri på Ljusterö, ett exempel på ny verksamhet i skärgården. Området runt Stavs äng och Munktorps gård. Jord- och skogsbruk utgör fortfarnde en stor areal i kommunen med stor betydelse för landskapsbilden. Aktivitetsområden för friluftsliv och turism Väl fungerande knutpunkter för byte mellan land- och sjötransport Nödvändig handel och service i skärgårdsområdet Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt MB 3 kap 4. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett ur allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Dessa krav står delvis i konflikt med friluftslivets och naturvårdens behov, tätortsnära bebyggelse och nya utvecklingsområden. Jord- och skogsbruk bedöms under lång tid svara för den största arealen i kommunen även om brukningsform och grödor kan komma att förändras. Inom tätorten kan dock viss jordbruksmark komma att tas i anspråk för de centrala utvecklingsområdena. Inom dessa områden måste det öppna landskapet hävdas med delvis andra metoder. 22

7. Näringsliv Kategori Krav Företagskaraktär Kontor, icke störande småindustri, hantverk Småindustri, serviceverkstäder Industri Störande småindustri Arbetsplatser i bostadsområden Nära kollektivtrafik och service Attraktivt läge i samhället Bra reklamläge Relativt centralt läge God biltillgänglighet Nära kollektivtrafik Bra reklamläge God biltillgänglighet Gärna nära kollektivtrafik Skyddszoner Möjlighet till stora ytor Närhet bostad/företag God biltillgänglighet Nära kollektivtrafik Ej störande Arbetsområdenas utformning En god yttre miljö betyder mycket för stadsbilden och arbetsområdets attraktivitet. Bra miljö och bra lokalisering i förhållande till kollektivtrafiken är viktiga konkurrensmedel för företagsetableringar. Vackra och gröna Nybyggnad för små och stora företag Kontaktintensivt Personalintensivt Startmiljöer,»Leva vidare billigt» Nybyggnad för små företag Ibland transportintensivt Nybyggnad för stora och små företag Transportintensivt Miljöstörande t.ex. buller Startmiljöer»Leva vidare billigt«distansarbete Servicetjänster Lokaliserings- och tomtkrav för olika typer av verksamheter som bör säkerställas i kommunen arbetsområden är en del av kommunens image. Den övergripande utformningen bör därför redovisas i gestaltningsprogram i samband med detaljplaneringen. Näringslivets behov Den största tillväxten inom nordostsektorn bedöms ske inom olika typer av tjänsteföretag samt inom IT-sektorn i bred bemärkelse. Kommunen skall vara konkurrenskraftig vilket i första hand kräver goda kommunikationer och attraktiva boendemiljöer. Utvecklingen mot fåmansföretag och distansarbete innebär en ökad attraktivitet för Österåker. Kommunen måste kunna erbjuda arbetsområden för olika kategorier av arbetsplatser inklusive sådana som inte lämpar sig för bostadsnära lokalisering. Översiktligt kan de varierande förutsättningarna sammanfattas enligt tabellen här bredvid. Kommunens planberedskap bör säkerställa ytor för alla dessa företagstyper. Kommunens ambition är att näringslivet, med till buds stående rumsliga förutsättningar och möjligheter, skall ges goda möjligheter till fortsatt utveckling. Miljöbedömning Förslaget innebär att beredskap skapas för en ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen. Nya arbetsområden föreslås få en tydlig profil vilket bör innebära möjligheter att erbjuda mark som motsvarar olika företagstypers behov. Detta skapar förutsättningar för att bibehålla eller öka arbetsplatskvoten och minska utpendlingen och det totala trafikarbetet. Riktlinjer Arbetsområden skall planläggas med tydligt syfte när det gäller verksamheternas art för att få en planberedskap som svarar mot företagens olika behov Arbetsområden för personalintensiva företag bör förläggas i attraktiva områden med god kollektivtrafik Planeringen skall främja fri konkurrens och ett varierat utbud inom handeln Kommunen skall aktivt främja en fortsatt utveckling av båt- och närturism Icke tätortsnära jordbruksmark förutsätts i huvudsak bevarad bl.a. för att hålla landskapet öppet och möjliggöra viss lokal produktion Vid prövning av ev. nya störande verksamheter skall lägen undvikas i anslutning till skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen liksom till planerad framtida markanvändning Gestaltningsprogram bör upprättas vid detaljplanering 23

8. Kultur miljö 8. Kulturmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Utgå från Österåkers kulturarv som en källa till upplevelser och identitet för alla invånare; orientering i det historiska arvet ger trygghet och perspektiv på nutiden Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det bebyggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären i kulturlandskapet och i kulturhistoriskt värdefulla miljöer Beakta odlingslandskapets kulturarv genom att kartlägga och bevara kulturhistoriskt värdefulla spår Tillvarata historisk och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer Förutsättningar och förslag Riksintressen Det finns cirka 1 700 områden i hela landet som valts ut som riksintressanta kulturmiljöer i ett samarbete mellan länsstyrelserna, länsmuseerna och riksantikvarieämbetet. Enligt Miljöbalken (MB) 3 kap 6 skall riksintresseområden skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Områdena måste dock kunna förändras, för att kunna brukas av sina invånare, men förändringarna skall ske i linje med områdenas speciella värden. Det är kommunen som primärt är ansvarig för att dessa kulturmiljöer med sina årsringar också i framtiden finns kvar i ett avläsbart skick. Nedan beskrivs kommunens fem kulturmiljöer av riksintresse utifrån Riksantikvarieämbetets värdetexter. Rydboholm Rydboholms slott med Vasatornet (byggnadsminne) och Östra Ryds kyrka är omgivna av ett välbevarat herrgårds- och kyrkolandskap med alléer, stora parkanläggningar och vidsträckta åkrar, som visar på levnadsbetingelserna för landets främsta adelssläkter alltsedan medeltidens slutskede. Här finns kyrka och slott från 1400-1700-talen, torp, och gårdar från 1800-talet. Denna samlade miljö bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del av kommunens byggnadsantikvariska kulturarv. Uttryck för riksintresset Rydboholms slott med det fristående Vasatornet från 1400-talet, ett kärntorn med såväl bostads som försvarsfunktioner, och huvudbyggnad som i grunden är från 1500-talet men som fick sitt nuvarande utseende från 1700-talet. Här finns också den stora engelska parken som består av flera olika monument och små byggnader, samt ekonomibyggnader och anläggningar som hör ihop med godsets verksamhet och det av herrgårdsdriften präglade landskapet med vidsträckta åkrar, alléer, Dahlgrens smedja vid Wira bruk. Området utgör en av kommunens kulturmiljöer av riksintresse. arrendegårdar och torp, flera med enhetlig utformning. Östra Ryds kyrka, som både är sockenkyrka och Rydboholms patronatsoch gravkyrka, med tillhörande byggader till sockencentrumet som klockarbostad, skola och ålderdomshem. Åkers kanal Under 1700-talet aktualiserades ett kanalbygge vid Åkersbro eftersom framfarten längs Långhundraleden begränsades av en besvärlig fors. Kanalen anlades mellan 1820-25 och kom att användas för kommersiell trafik fram till 1929. Ett sockencentrum vid Åkersbro växte upp där landsvägen från Stockholm korsade kanalen. Ett flertal byggnader ger än idag uttryck för ortens betydelse samtidigt som de intilliggande järnåldersgravfälten visar på den äldre vattenledens centrala funktion. Åkers kanal, som avgränsas av vattenleden och dess anläggningar, är en viktig del av kommunens historiska arv. 24

8. Kultur miljö Uttryck för riksintresset Åkers Kanal är den enda kanalen i Stockholms län som har bevarat sin äldre karaktär. Slussvaktarbostaden är med sin medvetna arkitektoniska utformning ett tydligt uttryck för dåtidens verkande för en bättre arkitektur även vad gällde enklare byggnader. Åkerstorp är ett representativt exempel på äldre centrumbildningar före järnvägens tillkomst i vilket den viktiga kopplingen mellan landsväg och vattenled blir särskilt tydlig. Roslags-Kulla Herrgårdslandskap med gårdsanläggningar som speglar olika sidor av 1700-talets herrgårdskultur, både vad gäller gårdarnas storlek och arkitekturutveckling samt Roslags-Kulla sockencentrum med märklig träkyrka från 1706. Roslags-Kulla är en samlad miljö som även fortsättningsvis bör utgöra en viktig del av kommunens byggnadsantikvariska kulturarv. Uttryck för riksintresset Östanå slott som dominerar bygden, och den mindre och enklare Mälby herrgård, med huvudbyggnader i nyklassicism respektive karolinsk stil. Barockträdgården vid Östanå, sträcker sig ner mot Saltsjön. Ekonomibyggnader, Östanå såg med arbetarbostäder och andra byggnader och anläggningar som visar på verksamheten vid herrgårdarna. Alléer, gamla vägsträckningar och det av godsdriften präglade kulturlandskapet. Roslags-Kulla kyrka i en arkitekturstil som hör hemma i Finland, med f.d. komministerbostad och två äldre skolhus. Wira bruk Bruksmiljö med byggnader bevarade från 1700-talet, bl.a. stora smedjan, tingshuset, inspektorbostället och åldermannastugan. Vid mitten av 1600-talet var Wira bruk Sveriges största vapensmedja med ensamrätt att smida värjor till den svenska krigsmakten. Det fredliga smidet fortsatte i Wira ända fram till 1948. Bruket restaurerades under 60-talet. I dag är Wira bruk ett uppskattat utflyktsmål med museum, konstsmidesframställning, kaffestuga och amfiteater, främst för Wiraspelen. Brukets roll som kulturbildare är fortsatt viktig för kommunen. Uttryck för riksintresset Bebyggelsemönstrets oregelbundna karaktär skiljer sig från flertalet andra uppländska bruk. Stora smedjan och Dahlgrenssmedjan vid fallen i ån är båda restaurerade liksom bostäder för smederna, bodar och anläggningar som ingick i den industriella verksamheten. Dammluckor, vattenränna mm. Skärgården Husarö - Ingmarsö Både bebyggelsemiljön och kulturlandskapet är intressant och skall hanteras med varsamhet då konflikt med andra intressen kan föreligga. Här finns gårdar och torp från 1800-talet, fiskelägen, sommarvillor, sjöleder, fyrar och sjömärken. Skärgårdsmiljön visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av skärgårdens speciella topografiska förutsättningar, samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan medeltiden. Uttryck för riksintresset Skärgårdsbyar med karaktäristiska lägen vid hamnplatser såsom Husarö och Brottö. Det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör samman med fiske, sjöfart och andra binäringar. De många sommarvillorna och fritidshusen som började uppföras vid tiden kring sekelskiftet 1900. (Miljön berör även Värmdö kommun.). Andra kulturhistoriskt värdefulla områden Gällande bestämmelser enligt MB anger att områden av regionalt intresse för kulturmiljövården skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Sedan senaste översiktsplanen antogs 1990 har ett nytt kulturmiljöprogram, I Roslagen godkänts av kommunstyrelsen (KS) 1998-02-16. Boken beskriver Österåkers historia och pekar ut femtio utvalda miljöer från slott till torp inom kommunen. Alla miljöerna är sevärda och intressanta och utpekade som kulturmiljöer av kommunalt intresse. Syftet med programmet är att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer samt att informera om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter. För en mer detaljerad beskrivning av kulturmiljöerna i kommunen se I Roslagen. Bland kommunens kulturhistoriskt intressanta områden kan kortfattat nämnas; Brottö skärgårdsjordbruk Brottö skärgårdsjordbruk är länets första kulturreservat och bildades 2004 och omfattar ca 183 ha. Syftet med reservatet är att genom aktiv skötsel tydliggöra markanvändningens betydelse i ett för länet representativt odlingslandskap. Margretelund Margretelunds slottsbyggnad från 1600-talet med sina tillbyggda torn från 1897 illustrerar tidens romantiska intresse för historiska arkitekturstilar. Slottsmiljön med byggnader, allé och park är välhållen och slottet i sig är en påtaglig del av kommunens historia. Stora Stava Välbevarad mindre herrgård från senare hälften av 1700-talet. Den ligger än i dag i ett öppet åkerlandskap. Hela det öppna land- 25

8. Kultur miljö skapsrummet, som en gång utgjorde en gren av Långhundraledens infart, är betydelsefull för gårdens läge invid den forntida vattenleden. Stora Säby Stora Säbys välbevarade prägel av en förmögen Stockholmares sommarhem på 1700-talet ledde till att gården byggnadsminnesförklarades 1978. Till gården hör ett stort järnåldersgravfält vilket påvisar gårdens forntida betydelse. Även namnet Säby är en forntida namnform. Marum Marums herrgårdsbyggnader byggdes av tegel från forna Ålö tegelbruk och stod färdigt 1644. Det putsade huset i två våningar täcks av ett brant säteritak som ger byggnaden en karolinsk prägel. Gården omges av ett småbrutet åkerlandskap. Herrgården, som har en sparsam arkitektonisk utsmyckning, är ett välbevarat exempel på en högborgerlig bostad från 1700-talet och är på grund av detta förklarat som byggnadsminne. Långhundraleden/Åkers Kanal Långhundraleden utgör en viktig historisk led. Den har fått sitt namn efter hundaret Långhundra, det administrativa område som i långsmal form förband Uppsala med Östersjön var även en del av ledungsflottans bemanningssystem. Under historiens gång har landhöjningen påverkat dess sträckning och den har därför haft två olika infarter genom Österåker och vidare mot Garnsviken. En tidig västlig infart via Täljöviken över nuvarande Lillträsket och Storträsket mot Stavaviken blev redan under vikingatiden ofarbar pga landhöjningen. Den östra och senare delen av Långhundraleden utgjordes av det nuvarande stråket för Åkers kanal. Den del av kanalen som inte omfattas av riksintresset utgör ett regionalt intresse. Kyrkor och kyrkomiljöer Samtliga kyrkor och kyrkogårdar med tillhörande byggnader som tillkommit före 1940 omfattas av skydd i enlighet med lagen om kulturminnen (KML). Dessa får inte ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd av Länsstyrelsen. Byggnader och landskap i kyrkans närmaste omgivning är av stor betydelse för upplevelsen av kyrkomiljön. Landskapet kring Österåkers och Roslags- Kulla kyrkor har därutöver skydd enligt 19 i naturvårdslagen (äldre lydelse). Biotopskyddsområden Enligt MB 7 kap 11 kan särskilt skyddsvärda områden förklaras som biotopskyddsområde. Dessa behandlas samlat i kapitel 9. Roslags-Kulla kyrka som invigdes 1706 är så gott som intakt sedan byggnadstiden. Bevarande förändring Många sekler med jord-, skogs- och fiskebruk har format dagens kulturlandskap i Österåker. Det hävdade kultur- och odlingslandskapet med dess värdefulla kulturmiljöer och variation ger oss skönhetsupplevelser. Spåren i landskapet, bl.a. fornlämningarna, berättar om vår historia sedan förhistorisk tid. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har en skala och utformning som är resultatet av nedärvd tradition baserad på ortens material, byggnadsteknik och hantverksskicklighet. Det finns många skäl att bevara detta kulturlandskap och dess bebyggelsemiljöer. Den historiska överblick vi får när vi rör oss i dessa miljöer ger oss perspektiv på samtiden. Härigenom ökar kunskaperna att skapa morgondagens samhälle. Den ökande kulturturismen är ett av många uttryck för människors uppskattning av kulturmiljöerna. 26

8. Kultur miljö Skärgårdsjordbruket på Brottö, länets första kulturreservat. Samtidigt utgör detta kulturlandskap bygder där människor bor och verkar och där jordoch skogsbruk är en viktig förutsättning för att bevara landskapet. Detta innebär behov av tillskott och förändringar från vår tid, t ex komplettering av bebyggelsen. Säkerställande Kulturminneslagen (KML), miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) ger tillsammans ett skydd för vissa av de värdefulla kulturmiljöerna, såsom fornminnen, kyrkobyggnader och andra byggnadsminnen. Fornlämningar skyddas genom kulturminneslagen. Genom miljöbalken har en ny skyddsform införts i lagstiftningen, kulturreservat, i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Där detaljplan upprättas skall de kulturhistoriskt intressanta värdena säkerställas i denna. Miljöbedömning Kulturhistoriskt värdefulla områden skall bevaras för framtiden och kommande generationer. Huvuddelen av dessa områden är riksintresseområden som, enligt MB, skall bevaras. Samtidigt är en levande jordbruksbygd en förutsättning för bevarande. Detta innebär behov av vissa tillskott och förändringar, t.ex. genom kompletteringar av bebyggelsen. Dessa förändringar skall dock ske med största varsamhet så att inte karaktären i de värdefulla miljöerna skadas och det kulturhistoriska värdet minskar. I samband med planläggning och vid tillståndsprövning skall därför frågor som rör kulturmiljövården bedömas i ett tidigt skede i planprocessen och i förekommande fall (vid detaljplanering och tillståndsprövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning. Riktlinjer Kulturmiljöerna skall bevaras och skyddas så att även kommande generationer kan uppleva dem i både bebyggelsen och kulturlandskapet Värderingarna i kulturmiljöprogrammet I Roslagen skall beaktas i fortsatt planering Kulturhistoriska samband i landskapet bör ej brytas. Långhundraleden är ett exempel på en miljö som bör studeras som en helhet för att kunna bli tydlig, men också för att kunna avväga dess behov av skydd i samband med intressekonflikt Kulturhistoriska samband över tiden bör ej brytas (exempelvis en plats där människor bott och verkat sedan årtusenden och där det finns tydliga uttryck från olika epoker) Vid kompletteringar av bebyggelsen inom utpekade områden med värde för kulturmiljön skall särskild hänsyn tas till landskapsbild, utformning av befintlig bebyggelse, närmiljö och risk för störningar av olika slag. Förändringar av befintlig bebyggelse skall anpassas väl till byggnadernas egenart När kulturhistoriskt värdefulla miljöer berörs i samband med detaljplanering och tillståndsprövning, skall en analys och avvägning ske mellan exploateringsoch bevarandeintressen, i förekommande fall i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning I samband med planläggning skall eventuell förekomst av skyddsvärda biotoper inom området kartläggas Representativa områden med tidstypiska karaktärer inom omvandlingsområdena skall hanteras varsamt 27

8. Kultur miljö 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN Roslags- Kulla Östanå NORRTÄLJE KOMMUN Östra Lagnö VALLENTUNA KOMMUN Väg 265 Stava Norrö Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Väg 276 Skeppsdal Dyvik Norra Ljusterö Mellansjö Åsätra Husarö Åkersberga Skärgårdsstad TÄBY E 18 Rydbo Täljö Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Riksintresse kulturmiljö Befintligt bebyggelseområde Gräns för kust- och skärgårdsområde Kulturmiljö av regionalt intresse Landskapsskydd Kommungräns Kulturmiljö av kommunalt intresse Kulturreservat Byggnadsminne KULTURMILJÖ 28

9. Natur- och friluftsmiljö 9. Natur- och friluftsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Sköta skogs- och jordbruksmark i tätortsnära områden med hänsyn till friluftsliv och biologisk mångfald Beakta Österåkers del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant topografi, variationsrikedom, kulturvärden m.m. Bevara samspelet mellan den gröna strukturen och vattnen Bevara värdefull skogsmark för rekreation och friluftsliv Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade sumpskogar Förutsättningar och förslag Riksintressen Inom kommunen finns områden med olika inriktning som skyddas enligt MB 3 och 4 Kap och som därför utgör riksintressen för Naturvården, Friluftslivet samt Kust- och skärgårdsområdet. Naturvården I kommunen finns tre större område som är av riksintresse för naturvården, Ullnasjöns De Geermoräner, Ytterskärgården och Mellanskärgården. De två sistnämnda utgör också riksintresse för friluftslivet varför de beskrivs i det avsnittet nedan. Ullnasjöns De Geermoräner Från Ullnasjöns östra strand och söderut ända ned till Norrängen i västra Rydboholmsområdet förekommer en intressant serie De Geermoräner som har stor betydelse för studier av inlandsisens avsmältning. Ryggarna, som är utsträckta i öst-västlig eller nordost-sydvästlig riktning framträder tydligast i hagmarken norr om Deglinge. Denna i detalj karterade moränserie är ett mycket pedagogiskt exempel på De Geermoräner. I betesmarken vid Deglinge ligger fem stora moränryggar. Mellan dessa förekommer betydligt mindre moränryggar. Moränerna är här nästan blockfria. Tidigare ansågs de ha bildats vid inlandsisens front och alltså vara en typ av ändmorän. Avståndet mellan ryggarna skulle markera iskantens årliga avsmältning. Numera anses de vara bildade innanför iskanten men i sprickor parallella med denna. Längre söderut i området är moränryggarna lägre och bevuxna av barrskog. Längst i söder är moränerna blockrika. Friluftslivet I kommunen finns fyra områden av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 Kap 6 : Ytterskärgården Mellanskärgården Roslags-Kulla Del av Bogesundslandet Ytterskärgården Stockholms ytterskärgård intar som helhet en särställning i länets natur. Det är dock en mycket begränsad del som ligger inom Österåkers kommun. Det största värdet för friluftslivet ligger i den goda tillgången på naturhamnar och de mycket höga naturvärdena. Ytterskärgårdens mosaik av öar, kobbar och skär ger praktiskt taget outtömliga möjligheter för båtlivet men även för fiske, kanoting och naturstudier. Vintertid ges vid gynnsamma isförhållanden unika möjligheter till långfärdsåkning på skridskor. Delområden med störningskänsligt djurliv har avsatts som fågel- respektive sälskyddsområden. Ytterskärgården är av riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Området har en lång hävd med stora kulturella värden men kan ändå betecknas som relativt oexploaterat. Genom ytterskärgårdens orördhet och vidsträckta areal utgör den ett viktigt referensområde, vid ex. forskning. Området har utomordentligt stora värden och är intensivt utnyttjat av det båtburna friluftslivet. Skärgårdsstiftelsens markinnehav är tillsammans med lokalbefolkningens fortsatta hävd grunden för riksintressets fortlevande. Mellanskärgården Naturen i detta mellanskärgårdsområde karaktäriseras av ett mosaikartat landskap med en mångfald av såväl stora som små öar åtskilda av sund och fjärdar. Hällmarkstallskog och barrblandskog blandas ofta med lövpartier och inägomarker. Omväxlingen gör öarna attraktiva för strövande, men här finns framförallt goda möjligheter att finna ostörda badklippor eller lugna ankarvikar. De många bryggorna för kollektiv båttrafik ger även folk utan egen båt goda möjligheter att få uppleva skärgården. Roslags-Kulla Området utgörs av ett vidsträckt skogsområde med många sjöar samt mindre åkrar och betesmarker i både Vallentuna och Österåkers kommun. Kring Östanå är inslaget av jordbruksmark större. Skogarna består mest av barr- och blandskog. Nivåskillnaderna är ofta stora. Kulturlandskapet kring Östanå innehåller mycket ädellövskog. Inom området finns många värdefulla naturavsnitt, bl a har de flesta sjöarna ett stort limnologiskt intresse. Del av Bogesundslandet Området utgör en liten del i södra delen av Österåkers kommun. Området med sitt varierade landskap och omfattande vattenkontakt bidrar till ett mycket viktigt friluftsområde. Närheten till Stockholm gör att området utnyttjas flitigt som utflyktsmål. 29

9. Natur- och friluftsmiljö Kust- och skärgårdsområdet Österåkers kust- och skärgårdsområde är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse och omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de kan ske på sådant sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur och kulturvärden. Fritidshusbebyggelse får endast komma till stånd i form av komplettering till befintlig bebyggelse eller om det tillgodoser friluftslivets intressen eller avser enkla fritidshus i närheten av storstadsregioner. Bestämmelserna innebär dock inte någon restriktion för utvecklingen av stadsbygden då bestämmelserna inte skall utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Den i planen redovisade avgränsningen stämmer inte helt med länsstyrelsens synsätt. Se vidare länsstyrelsens granskningsyttrande i bilaga 4. Skyddad och värdefull natur I kommunen finns även ett flertal andra områden med skydd. Dessa utgörs av områden för Natura 2000, Naturreservat, Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO), Biotopskydd, Naturminnen, Obetydligt påverkade mark- och vattenområden samt Strandskydd. Natura 2000 Syftet med Natura 2000-områden är att värna om naturtyper och livsmiljöer för de arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse och därför skall bevaras för framtiden. I Sverige skyddas områdena av miljöbalken och omfattas av bestämmelser om områdesskydd enligt 7 kap. För att exploatera ett Natura 2000-område krävs mycket starka skäl och medlemslandet måste kompensera ingreppet genom att utse ett nytt område som ersätter det förlorade och dess naturvärden. Även verksamheter utanför Natura 2000-områden kan behöva tillstånd om de på ett betydande sätt kan komma att påverka naturmiljön. I kommunen är följande områden antagna av EU-kommisionen: Trehörningsskogen (naturreservat) Malmsjön (naturreservat) Deglinge Rydboholms ekhage (Ängsholmen) Ubby ekhag. Stavs äng Losjön Blötviken Ingrepp med negativa miljöeffekter får inte genomföras i Natura 2000-områdena utan Drängsjön inom naturreservatet Domarudden. regeringens tillstånd; ibland krävs samråd med EU- kommissionen. De av regeringen föreslagna Natura 2000-områden behandlas som riksintressen där hänsyn tas till områdets specifika värden. Naturreservat Naturreservat (MB 7:4-7) inrättas i syfte att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, bevara biologisk mångfald eller för att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Naturreservat kan omfatta såväl privat mark som mark i allmän ägo. De bildas efter förhandlingar med markägaren om intrångsersättning eller inlösen. Skyddsbestämmelserna skräddarsys för varje reservat och skiftar starkt från fall till fall beroende på vilka motiv som ligger bakom reservatsbildningen. I vissa reservat är all ekonomisk markanvändning förbjuden, men i en del reservat som främst avsatts till förmån för friluftslivet kan exempelvis jord- och skogsbruk tillåtas fortgå i normal omfattning. Beslut om reservatsbildning fattas av Länsstyrelsen eller kommunen. I enlighet med miljöbalken har även kommunerna möjlighet att bilda naturreservat (utan föregående delegation från Länsstyrelsen). En förutsättning är att kommunen själv bekostar etablering, skötsel och förvaltning av det skyddade området. 30

9. Natur- och friluftsmiljö Upprättade naturreservat är Malmsjön, Själbottna-Östra Lagnö, Halsfambaken, Hallonstenarna, Storskär, Gälnan, Äpplarö, Kålgårdsön, Domarudden, Trehörningsskogen och Finnhamn. Kommunalt upprättade naturreservat är Exerman-Hersby (mellankommunalt Vallentuna). Vidare föreslås- Näsudden avsatt som naturreservat. Inrättandet av framtida naturreservat är processer som bedrivs i särskild ordning och där avgränsningen bör ske i samband med fortsatt fördjupad planering. Ekologiskt särskilt känsliga områden Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) är områden som av olika skäl inte tål en alltför kraftig påverkan utan att de riskerar att förlora sin ekologiska betydelse. Bestämmelserna är ofta tillämpbara på små områden och det är därför främst kommunen som ansvarar för att ta hänsyn till dessa områden i sin planering. Påverkan på ESKO-områdena som förstör deras funktion kan bestå i föroreningar som förorsakar försurning, övergödning eller förgiftning, hydrologisk påverkan genom dikning, uppdämning eller muddring, mekanisk påverkan genom maskiner, biologisk påverkan som monokulturer i skogs- och jordbruk, introduktion av främmande arter eller annan påverkan exempelvis till följd av exploatering eller slitage och störningar från friluftsliv. I avvaktan på en översyn av ESKO-områden anses alla 77 områden redovisade enl. Naturvårdsplanen utgöra ESKO områden. Förändrade ställningstaganden i kommunen kan komma att ske i framtida grönplan. Biotopskydd För att skydda små biotoper, livsmiljöer mindre än 5 ha, finns bestämmelser om att särskilt skyddsvärda områden enligt Miljöbalken (MB) 7 kap 11 kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får verksamhet inte bedrivas eller åtgärd vidtas som kan skada naturmiljön. Enligt förordningen om områdesskydd enligt MB gäller generellt biotopskydd för: Alléer med minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad Odlingsrösen, med ursprung i jordbruksdriften, på eller i anslutning till jordbruksmarken Stenmurar i jordbruksmark med tydlig, långsträckt utformning eller med funktion att avgränsa jordbruksdriften Åkerholmar av natur- eller kulturmark som omges av åkermark eller kultiverad betesmark Källor med omgivande jordbruksmark i terräng där grundvattnet koncentrerat strömmar ut och där våtmarken som uppkommer till följd härav uppgår till högst 1 ha Åkermark och strandängar vid Svinninge gård söder om Täljöviken Småvatten och våtmarker i jordbruksmark med en areal av högst 1 ha, som ständigt håller ytvatten eller en fuktig markyta (gäller inte linjära element som diken) Utöver de generellt skyddade områdena kan specifika biotopskydd inom skogsmark respektive jordbruksmark utfärdas av Skogsvårdsstyrelsen respektive Länsstyrelsen. I Österåkers kommun har Skogsvårdstyrelsen fattat beslut om 6 biotopskydd. Dessa ligger på fastigheterna Åkers-Åsätra 1:14/ Hjälmsätra, Åkers-Åsätra 1:14, Undal 1:3, Skeppsbol 1:61, Mora 1:1 och Fastarby 1:4. Naturminnen Naturminnen, enligt 7 kap 10 MB, upprättas för att skydda enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd. De skyddas efter beslut av Länsstyrelsen eller kommunen. Skyddsformen infördes 1909, och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst 1964. År 1997 fanns sammanlagt 1430 naturminnen i Sverige. Naturminnen i Österåkers kommun är: Dyvik (1 ek), Backen, Ljusterö (1 ek), Tuna, Åkersberga (1 ek), Tråsätra, Åkersberga (6 ekar) 31

9. Natur- och friluftsmiljö Exempel på biotopskydd, allén vid Östanå slott 32 Strandskydd Strandskyddet är ett byggnadsförbud med syfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder för bad och friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet. Enligt MB 7 kap 13, 14 gäller generellt strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag på ett avstånd av 100 m från strandlinjen, vid normalt medelvattenstånd, för både land och vatten. För vissa delar av kommunen råder ett utökat strandskydd på 300 m. Det är främst i norra fastlandsdelen, för Ljusterös östliga delar och skärgården utanför Ljusterö. Det utökade strandskyddet gäller även kring Kyrkfjärden, Ullnasjön, Säbyviken, Garnsviken, Drängsjön samt kring Näsudden. Inom detaljplan gäller vanligen inte strandskydd. Vid dispens att medge undantag från strandskyddet måste särskilda skäl föreligga. I Stockholms län gäller byggnadsförbudet, under särskilda förutsättningar, ej komplementbyggnader som uppförts i laga ordning, om ny byggnad förläggs längre från strand än huvudbyggnaden. Kommunen har delegation att avgöra mindre strandskyddsärenden på och innanför Ljusterö. Gränsen överenstämmer ungefär med gränsen mellan planzon 6 och 7. Frågor om bryggor och småbåtshamnar för mer än 20 båtar skall prövas av länsstyrelsen, liksom ärenden som berör mellan- och ytterskärgården. Gröna strukturer Regional grönstruktur Den regionala grönstrukturen är en förutsättning för att bibehålla en fullständig flora och fauna i Stockholmsområdet och av stor vikt för det rörliga friluftslivet. För att de som bor i regionen, nu och i framtiden, skall få tillgång till grönområden inom rimliga avstånd, krävs en samverkan i länet för att bevara denna grönstruktur. Grönstrukturen byggs upp av värdekärnor som hyser områden med stora naturvärden. Kärnområdena binds ihop av gröna kilar som fungerar som spridningskorridorer. En fullgod spridningskorridor skall vara 500 meter med en buffert om 500 meter på vardera sida, dvs. totalt ca 1,5 km bred. Särskilt känsliga är de områden där strukturen står i fara för att delas av. I Regionplaneoch trafikkontorets rapport Grönstruktur i Stockholmsregionen redovisas en struktur av grönområden som bör bevaras för framtiden, vilken berör Österåker och framgår av kartan på nästa sida. Lokal grönstruktur Utöver de 77 skyddsvärda naturområden som anges i kommunens naturvårdsplan finns dessutom cirka 20 områden som är värdefulla för friluftslivet. Som ett komplement till naturvårdsplanen har kommunen gjort en friluftsutredning. Där finns en kartläggning av områden som är mer renodlat värdefulla för friluftslivet som t ex promenadområden, tätortsnära strövområden och friluftsområden. Exempel på tätortsnära strövområden är Smedby Röllingby backar Hackstaområdet, Näsudden och skogsområdet kring Trastsjön och Södersjön. Förändrade ställningstaganden i kommunen kan komma att ske i framtida grönplan och avgränsningen av tätortsnära strövområden skall anpassas till planerad och befintlig bebyggelseutveckling i kommande planering. Viktiga friluftsområden finns kring Stava, Täljö och Rydbo samt kring Kyrkfjärden med Blå leden som inkörsport, samt kring ytterligare ett tiotal områden. Områden som har avgränsats som särskilt intressanta för friluftslivet är endera redan mycket väl besökta eller har naturliga förutsättningar att bli det. I skärgården finns även flera naturhamnar som identifierats som särskilt intressanta. Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett program för hur de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård skall kunna få varaktigt skydd och förvaltning enligt MB. Programmet innehåller 71 områden, varav 2 i Österåkers kommun. Dessa är Exerman-Hersby, som nyligen har skyddats som naturreservat av Vallentuna och Österåkers kommuner, samt Näsudden.

Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 9. Natur- och friluftsmiljö 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla Östanå Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Norra Ljusterö Dyvik Mellansjö Väg 276 Åsätra Norrö Väg 265 Skärgårdsstad Åkersberga Margretelund Täljö TÄBY Husarö Skeppsdal Stava E 18 NORRTÄLJE KOMMUN Östra Lagnö Rydbo Flaxenvik Södra Ljusterö Lervik Svinninge Ingmarsö Linanäs VÄRMDÖ KOMMUN Brevik VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Riksintresse natur Naturreservat Natura 2000 Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Områdesavgräsning enligt naturvårdsplan Befintliga bebyggelseområden Gräns för kust- och skärgårdsområde Naturminnnen Biotopskydd Kommungräns NATURMILJÖ 33

9. Natur- och friluftsmiljö I Österåkers kommun finns ytterligare fem områden som är upptagna som utredningsområden; Täljöviken, Träskmossen/Vitmossen, Hackstaberget-Röllingby, Trastsjöskogen och Karsvreta träsk. Andra områden av intresse är vid fyren på Lerviksudd och vid friluftsbadet i Brevik. Anledningen till detta är att där återfinns den ovanliga bergarten Åkersbergamonzonit. En ny grönplan håller på att utarbetas innefattande biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö. Sport, idrott och lek Utöver kommunens större sport- och idrottsanläggningar i centrala Åkersberga skall behovet av lokala anläggningar beaktas främst i områden med stort avstånd till centrum. Likaså skall behovet av anläggningar för lek beaktas vid planeringen. Friluftsbad Trots Österåkers läge vid kusten finns relativt få friluftsbad i kommunen. Allmänna badplatser i kommunen är: Brevik, Domarudden, Garnsviken, Linanäs/Ljusterö och Österskär. Allmänhetens tillgång till friluftsbad skall säkerställas i hela kommunen. Båtliv Båtliv i olika former utgör en av kommunens mest betydande friluftsverksamheter och näringsgrenar. Det växande behovet av brygg- och uppläggningsplatser liksom behovet av service skall beaktas i planeringen. Golf I kommunen finns flera golfanläggningar med sammanlagt sju 18-hålsbanor. Tillgången är därmed mycket god för kommunens egen befolkning men innebär också en viktig källa till besök utifrån vilket bör beaktas i fortsatt planering. Ridning och hästsport Inom kommunen finns olika anläggningar för ridning och hästsport, inte minst stall och beteshagar. Då behovet av sådan anläggningar fortsätter att öka är det viktigt att dessa behov beaktas i planeringen. Skjutbanor Befintliga skjutbanor vid Brännbacken och på Norra Ljusterö föreslås bibehållas. Störningar från skjutbanorna skall beaktas vid kommande planering. Motocrossbana Befintlig motocrossbana vid Lugnet föreslås bibehållas. Bullerstörningar från banan skall beaktas vid planering av angränsande områden. Bevarande förändring De ekologiskt mycket viktiga områdena sammanfaller i stor utsträckning med riksintresseområden för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv. Det finns således samverkande intressen av att skydda områdena från ingrepp och påverkan av olika slag. För att behålla de ekologiska värdena i särskilt känsliga områden är det nödvändigt att spridningskorridorer bevaras mellan områdena. I vissa fall kan dessa vara tydliga som t.ex. vattendrag mellan sjöar, i andra fall kan de vara mera diffusa beroende på vilken arts spridning som skyddet avser. Hot mot dessa spridningskorridorer kan vara vägar, viltstängsel och ianspråktagande av ängs- och hagmarker för andra ändamål. Miljöbedömning Områden av riksintresse skall enligt MB skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Områden med områdesskydd enligt MB är skyddade enligt skyddsbestämmelser. Naturvårdsobjekt härutöver bör så långt möjligt skyddas mot olika typer av hot och bevaras för framtiden. I samband med detaljplanering och vid tillståndsprövning skall därför frågor som rör naturvårdsobjekt och spridningskorridorer beaktas i ett tidigt skede och i förekommande fall (vid detaljplanering och prövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning. Riktlinjer Områden som ingår i Natura 2000 skall på sikt ges ett områdesskydd enligt miljöbalken eller säkerställas på annat sätt. För att säkerställa områden med värde för friluftslivet är det viktigt att bibehålla oexploaterade stränder och att behålla/ öka tillgängligheten till stränder på öar som kan nås med allmänna färdmedel En av kommunens kvaliteter är den rika tillgången på grönområden var man än bor i kommunen. Denna kvalitet bör vara en utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad Vid utbyggnadsplaneringen skall tätortsnära grönområden beaktas Vid utbyggnadsplaneringen bör även behovet av idrottsanläggningar beaktas Kommunen skall upprätta en grönplan som avser omfatta biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö Översiktsplanens intention är att bevara den regionala grönstrukturen Slå vakt om och värna de stränder som i dag är tillgängliga för allmänheten. Möjlighet till fler allmänna friluftsbad skall studeras och säkerställas i hela kommunen Framtida kustplan kommer att vara ett viktigt dokument där kommunens stränder bör ges stor uppmärksamhet Kommunen skall underlätta och stödja verksamhet för att tillskapa gemensamma fritidsbåtshamnar 34

9. Natur- och friluftsmiljö 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Dyvik Norra Ljusterö Roslags- Kulla Östanå Mellansjö Östra Lagnö NORRTÄLJE KOMMUN Väg 265 Stava Norrö Väg 276 Skeppsdal Åsätra Husarö Åkersberga Skärgårdsstad TÄBY E 18 Rydbo Täljö Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD VÄRMDÖ KOMMUN Riksintresse friluftsliv Regional grönstruktur Strövområden av kommunalt intresse enl ÖP90 Befintliga bebyggelseområden Gräns för kust- och skärgårdsområde Kommungräns FRILUFTSLIV 35

10. Vattenmiljö 10. Vattenmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Bevara samspelet mellan den gröna strukturen och vattnen Skydda grundvattentäkter och vattenreserver från föroreningar och överutnyttjande Kartlägga och skydda potentiella grundvattentäkter Skydda och restaurera sjöar och vattendrag med höga naturvärden eller av betydelse för friluftsliv och turism Skydda vattendrag med livligt strömmande, stråkande, forsande eller fallande vatten som ekologiskt särskilt känsliga områden Minska utsläpp från tätorter, verksamheter, jordbruk och enskilda avlopp Förutsättningar och förslag Skyddsområden för grundvattentäkt Inom kommunen finns skyddsområden för grundvattentäkter enligt MB 7 kap 21 i Rydbo, Dyvik, Roslags-Kulla, Mellansjö, Lillnäset och Vadholma. Skyddsområdena är indelade i brunnsområden samt inre och yttre skyddszon. Inom skyddsområdena gäller föreskrifter för hantering av brandfarliga varor och andra varor som kan förorena vattnet, för avloppsutsläpp, upplag, täkter samt schaktningsarbeten. 36 Grundvattentäkter och skyddsområden bör bevaras som reservvattentäkter även sedan allmänt renvattennät byggts ut. Biotopskyddsområden Enligt MB 7 kap 11 kan särskilt skyddsvärda områden förklaras som biotopskyddsområde. Dessa behandlas samlat i kapitel 8. Ekologiskt särskilt känsliga områden Enligt regionala mål skall vattendrag med livligt strömmande, stråkande, forsande eller fallande vatten skyddas som ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Avrinningsområden De största avrinningsområdena som berör Österåkers kommun är Åkerströmmens och Loåns avrinningsområden. Vattenfrågorna är en viktig faktor i planeringen av markanvändningen. Eftersom avrinningsområdena inte följer kommungränser är nyttjandet av sjöar och vattendrag ofta mellankommunala frågor. Detta gäller bland annat Åkerströmmens avrinningsområde där samarbete med Vallentuna kommun är en förutsättning för god hantering. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten gäller sedan årsskiftet 2005. Enligt direktivet skall påverkan på yt- och grundvattnets ekologiska status inte tillåtas försämras. Det är krav på att behålla statusen om den är god, eller i annat fall Vacker sommardag vid badet i Brevik

10. Vattenmiljö förbättra den. En ny vattenmyndighet har instiftats för Norra Östersjöns vattendistrikt där Mälarens avrinningsområde, kustvattnen i Uppsala och Stockholm och Södermanlands län ingår. Myndigheten finns vid länsstyrelsen i Västmanlands län och bland dess många arbetsuppgifter ingår inventeringar och bedömningar av vattenkvalitén i olika vattendrag samt att upprätta åtgärdsprogram för att nå målet om en god vattenkvalitet. Grundvatten Utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp är hushållen hänvisade till enskilda vattentäkter. Inom vissa områden har brist på vatten konstaterats periodvis. Risk för salthaltigt grundvatten kan föreligga, i områden med kraftigt ökande vattenuttag. Risk för radon i grundvattnet föreligger i hela Österåker. För att kunna bedöma etableringar utanför det kommunala verksamhetsområdet krävs ett bättre underlag för vissa delar av kommunen när det gäller grundvattenförhållandena. Länsstyrelsen har tagit fram en rapport om salt grundvatten och avser även att ta fram en rapport om radon i grundvatten. Bevarande förändring Kommunens stora andel av fritidshusområden som nu står inför omvandling till permanentbostäder innebär redan idag i vissa områden en ansträngd situation vad gäller vattentillgång- och kvalitet, inte minst i skärgården. Säkerställande För att kommunen i ett långsiktigt hållbart perspektiv skall klara vattentillgång och kvalitet kommer nya lösningar för vatten och avlopp att behövas. I flera områden kommer det att finnas kommunalt vatten och avlopp (VA). Förslag till utökat verksamhetsområde för VA presenteras i kapitlet Teknisk försörjning. Generellt behövs en bättre sammantagen bild för vattenmiljön i kommunen för att kunna ta ställning till skydd och säkerhetsställande på lång sikt. Miljöbedömning De flesta sjöar och vattendrag i kommunen ingår i områden av riks- eller lokalt intresse för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv. Samverkande intressen förstärker således möjligheterna att bevara sambandet mellan kulturlandskap/grönområden och vatten. Pågående och kommande detaljplanering jämte anslutning till kommunalt avloppsnät kommer att minska utsläppen. Riktlinjer En övergripande geohydrologisk utredning skall göras för kommunen utanför VA-verksamhetsområdet. Fördjupade VA-planer upprätttas i känsliga områden med begränsad grundvattentillgång. Dagvatten skall i första hand omhändertas lokalt, LOD, för att minska belastningen på sjöar och vattendrag i form av närsalter och andra föroreningar. En dagvattenpolicy skall tas fram för VAverksamhetsområdet. Vattendrag med livligt strömmande, stråkande, forsande eller fallande vatten skall skyddas som ekologiskt särskilt känsliga områden. Belastningen av näringsämnen bl.a. genom spillvattenutsläpp får inte öka på recipienterna i kommunen och skall helst minska. Näringsläckaget från enskilda avloppsanläggningar och jordbruket bör minskas En kartläggning av biotopskyddsområden skall göras. En kartläggning av känsliga och skyddsvärda havsområden skall göras som en del av kustplanen. 37

11. Kommunikationer 11. Kommunikationer Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla en helhetssyn på transportsystemet Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik och cykelvägnät Kommunens infrastruktur i form av vägar, järnvägar och IT-förbindelser för enskild och kollektiv trafik skall ha hög tillgänglighet, vara tidseffektiv och svara mot brukarnas behov Minimera bullerstörningar i grönområden och omgivande bebyggelse Förebygga risker för människor och miljö. Kommunens vägnät, inklusive gång- och cykelvägar, skall vara säkra, ge god komfort åt trafikanter och ta särskild hänsyn till funktionshindrade Förutsättningar och förslag Detta avsnitt i översiktsplanen behandlar endast kommunens övergripande strategi beträffande olika typer av kommunikationer liksom vissa allmänintressen. Kommunens mer preciserade förslag och målsättningar inom trafikområdet redovisas i Trafikplan för Österåkers kommun. Trafikplanen avses att uppdateras med utgångspunkt från övriga ställningstaganden i Översiktsplanen (ÖP). Trafikplanen har en tidshorisont på 15 år med utblick mot år 2030. Vägar Allmänna vägar och föreslagna vägreservat framgår av plankarta. Nedan redovisas kommunens övergripande strategi under respektive avsnitt: Riksintressen, E18, Norrortsleden, Roslagsvägen, Förbindelse till Ljusterö, Svinningevägen, Täljö-Stava samt GC-vägar. Riksintressen Vägar av riksintresse enligt MB 3 kap 8, som berör Österåker är E18 samt Norrortsleden och trafikplats Rosenkälla. Byggnadsförbud Enligt väglagen 47 råder förbud att utan Länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnad mm enligt följande: E18: Utvidgat byggnadsförbud 50 m från vägområde Allmänna vägar Norrortsleden (265), Vaxholmsvägen (274), Roslagsvägen (276): Utvidgat byggnadsförbud 30 m Övriga allmänna vägar: Generellt byggnadsförbud 12 m Frisiktstrianglar 75x75 m i plankorsning mellan allmän väg och annan allmän väg, enskild väg eller järnväg E18 Vägområdet för E18 skall medge utbyggnad till fyra körfält norr om Rosenkälla samt komplettering med kollektivtrafikkörfält söder om trafikplatsen. Ny trafikplats vid Ullna är under utbyggnad. Norrortsleden Arbetsplan för Norrortsleden har upprättats och utbyggnaden av de västra delarna har påbörjats. Anslutningen till E18 vid Rosenkälla beräknas bli färdigställd 2008. Leden utformas som mötesfri väg och kommer få stor betydelse för förbindelserna från Österåker mot E4 och nordvästra Stockholmsregionen inklusive Arlanda. Roslagsvägen, väg 276 Väg 276 från Rosenkälla till Åkersberga och vidare genom tätorten och norr ut mot Furusund via Singö och Roslags-Kulla har varit föremål för flera olika förstudier. Inom planperioden bör väg 276 mellan Rosenkälla-Åkersberga byggas om så att befintliga plankorsningar försvinner. I samband med detta bör lokalväg och GC-väg längs väg 276 säkerställas liksom plats för ny anslutning av Gillingevägen vid Rosenkälla. Trafiken på väg 276 kommer att öka på grund av kommunens fortsatta tillväxt med kapacitetsproblem som följd. Upprustning av befintlig väg genom tätorten blir därför nödvändig liksom på sikt utbyggnad av en ny genomfart. Det nuvarande reservatet för Röllingbyleden skall därför kvarstå. Möjligheten att bättre utnyttja anslutande huvudvägnät i Åkersberga och förbättra anslutningarna behöver studeras vidare. En ny vägdragning sydost om Singö har studerats och förutsätts genomförd inom planperioden. Med hänsyn till kapacitet och säkerhet måste standarden på väg 276 norr om Åkersberga förbättras under planperioden. Bl.a säkerhet och framkomlighet för GC-trafiken måste förbättras. Reservatet för en ev. dragning av väg 276 öster om Roslags- Kulla kyrka bör kvarstå till dess området Östanå/Roslags-Kulla studerats i en Fördjupad översiktsplan (FÖP). Förbindelse till Ljusterö Under planperioden bör frågan om läge för en ev. framtida fast förbindelse, bro eller tunnel, till Ljusterö studeras i samband med en FÖP/Planprogram för området Östanå/Roslags-Kulla. En eventuell bro förutsätter 60 m segelfri höjd på 150 m bredd vilket måste beaktas vid lokaliseringen. I avvaktan på en fast förbindelse skall utrymme för en breddning av väg 1036 mellan 276 och färjeläget möjliggöras. 38

11. Kommunikationer 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN Åsättra Roslags- Kulla Östanå Norra Ljusterö Östra Lagnö NORRTÄLJE KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN ÖSTERÅKERS KOMMUN Dyvik Mellansjö Väg 265 Stava Norrö Väg 276 Skeppsdal Åsätra Husarö TÄBY E 18 Rydbo Täljö Skärgårdsstad Åkersberga Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD VÄRMDÖ KOMMUN Vägreservat Järnvägsreservat Riksintresse vägar Farled Föreslagen fast förbindelse till Ljusterö Kommungräns Brygga av stor betydelse för godstransporter Brygga av stor betydelse för skärgården Annan stor brygga Planerad brygga Betydelsefull omstigningsplats / infartsparkering Heliport KOMMUNIKATIONER 39

11. Kommunikationer Svinningevägen Svinningevägen är i sina södra delar allmän väg (1004). Nuvarande väg måste förbättras och kompletteras med GC-väg i hela sin sträckning. Anslutningen till väg 274 bör förbättras. Säkerheten vid busshållplatser bör förbättras. Planeringen av Svinninge och södra delen av Täljö skall möjliggöra en eventuell ny västligare dragning. Täljö - Stava I samband med den översiktliga planeringen för Täljö skall ett reservat för ny väg studeras mellan Täljö och väg 276 vid Stava, inklusive läge för bro över järnvägen. En sådan ny förbindelse ger bättre förbindelser till Täljö och en kraftig avlastning av Svinningevägens norra delar liksom minskad belastning på korsningen mellan Svinningevägen och väg 276. Gång- och cykeltrafik Ett väl utbyggt och trafiksäkert GC-vägnät krävs mellan olika kommundelar t.ex. från ytterområdena till tätortscentra, till knutpunkter i kollektivtrafiken samt till skolor och större arbetsplatser. Vidare skall tillgängligheten till friluftsområden och strandområden prioriteras. Likaså bör det regionala cykelnätet förbättras, bland annat med bättre kopplingar mot arbetsintensiva områden i andra delar av kommunen. 40 Föreslagna kompletteringar av GC-vägnätet framgår av trafikplanen. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken har stor betydelse för kommunens fortsatta expansion. Det innebär att den i nordostregionen behöver förbättras avsevärt om Österåker skall kunna fortsätta att utvecklas så som föreslagits i ÖP och RUFS. Detta gäller såväl spår-, buss- som båttrafik. Roslagsbanan Roslagsbanan utgör stommen i kollektivtrafiken med fn. sex stationer inom kommunen med totalt ca 7 000 av- och påstigande per dygn. En väsentligt förbättrad spårtrafik är därför en absolut förutsättning för Österåkers fortsatta utveckling. Utbyggnaden bör ske stegvis: Förbättrad standard med dubbelspår och ökad och turtäthet på Roslagsbanan Utbyggnad av spårtrafik med normalspårsstandard mellan Åkersberga och Stockholm via Arninge I samband med den pågående planeringen för Täljö-Gottsunda-Näs skall alternativa trafiksystem analyseras så att spårprofil, antal stationer och deras lägen kan klarläggas. Upprustning till dubbelspår med möjlighet till framtida standard för normalspår mellan Roslagsbanan utgör stommen i Österåkers kollektivtrafik. Fotomontage visande ett möjligt nytt pendeltåg invid Åkers Runö Verksamhetsområde (Bild Ramböll)

11. Kommunikationer Färjeläget på Ljusterö: förbindelsen mellan Ljusterö och Östanå. Arninge och Åkersberga bör genomföras i ett tidigt skede då spårläget är avgörande för områdets ut-byggnad. Förutsättningarna för att förlänga järnvägen mot Roslags-Kulla och Norrtälje studeras under planperioden. Inverkan av en eventuell järnvägsutbyggnad norrut skall beaktas i kommande planering såväl inom tätorten som norr därom. Busstrafik Busstrafiken omfattar dels direktbusslinjer till Danderyds sjukhus, dels regionala linjer och lokalbussar. Alla kategorierna behöver utvecklas bl.a. med bättre och bekvämare omstigningsmöjligheter mellan olika trafikslag. Bytespunkter för buss i kombination med infartsparkeringar behöver förbättras vid Östanå/Roslags-Kulla, Åkersberga station, Täljö, Runö, Rosenkälla och Kulla vägskäl. Infartsparkeringar Infartsparkeringar skall skapas i anslutning till järnvägsstationerna och alla större knutpunkter för pendelbussar så att ett ökat resande med kollektiva färdmedel underlättas. Parkeringar skall även anordnas vid bryggor som har betydelse för privat och kollektiv båttrafik så att resandet mellan fastlandet och I kommunen finns hamnar för såväl fritidsbruk som nyttotrafik. skärgårdsöarna underlättas. Betydelsefulla lägen för infartsparkeringar/omstigningsplatser redovisas på karta»kommunikationer«. Sjöfart Riksintressen Inom kommunen finns inga hamnar av riksintresse men däremot två farleder, dels Furusundsleden, som sträcker sig från Söderarm och söderöver och passerar mellan fastlandet och Norra/Södra Ljusterö och vidare mot Saxarfjärden, dels Husaröleden, som passerar kommunens yttre delar öster om Ingmarsö och väster om Husarö. Båttrafik Vaxholmsbolaget och Blidösundsbolaget har reguljär trafik till några av kommunens större öar bl.a. Ljusterö, Ingmarsö, Husarö och Finnhamn. På fastlandet angörs bl.a. Östanå och Lervik. Kommunen bör i samarbete med landstinget och övriga skärgårdskommuner upprätta en integrerad trafikplan för skärgårdsområdet. Planen skall syfta till bättre kommunikationer över hela skärgårdsområdet och möjliggöra för bofasta och fritidsboende att i större omfattning använda kollektiva transporter. 41

11. Kommunikationer Hamnar För att säkerställa fungerande kommunikationer mellan fastland och skärgård krävs att ett antal»knutpunkter«med möjlighet till byte mellan olika trafikslag identifieras. På fastlandet är dessa i första hand Österskär, Lervik, Skeppsdal och Östanå. Östanå behöver utvecklas och förbättras för att bättre hantera alla trafikslag. På samma sätt behövs knutpunkter på Ljusterö som säkerställer kommunikationerna till övriga skärgårdsöar. Här prioriteras Åsättra, Hummelmora, Tranvik, Linanäs, Staveström, Gärdsvik och Klintsundet. Behovet av servicehamnar för transporter av byggmaterial, avfall etc. är stort. Ett par olika lägen på fastlandet prioriteras (Margretelund, Skeppsdal och Östanå). På Ljusterö bör detta behov säkerställas vid Åsättra och något läge på Södra Ljusterö (Hummelmora alt. Tranvik). Kommunen har behov av att kunna landa hushållsavfall, latrin etc för vidare transport och behandling. Hamn för detta ändamål finns vid Margretelunds reningsverk och planeras i Svinninge. Behovet av gästhamnar är stort. Åkersbergas karaktär som skärgårdsstad bör förstärkas genom en gästhamn nära centrum. Prioriterade hamnnar redovisas på karta»kommunikationer«. 42 Helikopterflygplatser I kommunen finns det två helikopterflygplatser, sk heliports. En är lokaliserad i anslutning till Åkersberga centralort nära Roslagens företagspark och en på Ingmarsö. Lokaliseringen av en ny heliport på Ljusteröskall studeras. Tele- och datakommunikation En utbyggnad av ett nät för datakommunikation med hög kapacitet är av stor betydelse för kommunens fortsatta expansion och möjlighet för medborgare och näringsliv att leva och verka. Utveckling av ett stadsnät för kommunens medborgare och näringsliv genomförs i första hand i samarbete med andra intressenter i syfte att sprida investeringskostnaderna samt skapa samordningsoch skalfördelar. Kommunens skolor och andra kommunala enheter är naturliga anslutningspunkter för vidare spridning inom ett område. En målsättning är att det skall finnas finansiering och en kundbas innan en investering görs. Nätet är operatörsoberoende och därmed tillgänglig att verka i för alla operatörer som har kunder. I samband med anläggning av vägar och annan infrastruktur övervägs alltid frågan om anläggning av rör för fiber. Därmed möjliggörs en framtida fiberdragning till en betydligt mindre kostnad. Där det inte är ekonomiskt realistiskt att bygga en fiberstruktur övervägs alternativa tekniska lösningar som radio. Master för tele- och datakommunikation får inte placeras närmare bostadsområde än 150 m enligt beslut i byggnadsnämnden. Buller Riksdagen har fastställt riktvärden för buller från trafik (väg- och spårtrafik) vid ny planering av bostäder. 30 dba ekvivalentnivå/dygn inomhus 45 dba maximalnivå inomhus 55 dba ekvivalentnivå/dygn vid fasad och på uteplats 65 dba ekvivalentnivå/dygn för bostadsområdet i övrigt (spårtrafik) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostadshus Dessa värden skall eftersträvas även i befintlig bebyggelse. För bebyggelse i centrala lägen tillämpar kommunen av Länsstyrelsen utarbetat avstegsfall B innebärande: Högst 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå (kl 19-07) inomhus Samtliga lägenheter skall ha tillgång till tyst sida om högst 55 db(a) (ekvivalent ljudnivå vid fasad) för minst hälften av boningsrummen och tyst uteplats med högst 55 db(a) Miljöbedömning En konsekvent satsning på spårtrafik och andra kollektiva färdsätt i samverkan med en mer koncentrerad bebyggelse bedöms ge förutsättningar för en ur miljösynpunkt possitiv utveckling. Riktlinjer Vägreservat bibehålles respektive läggs ut i enlighet med plankarta Mark reserveras för dubbelspårstrafik på Roslagsbanan till Åkersberga. Eventuell förlängning av spårtrafiken norrut skall beaktas i planeringen Behovet av förbättrade infartsparkeringar /omstigningspunkter beaktas i planeringen Av riksdagen fastställda riktvärden för buller från trafik tillämpas vid planering och ny bebyggelse. De skall även så långt möjligt beaktas i befintliga miljöer Behovet av hamnar och omstigningspunkter för båttrafik till öarna skall beaktas vid planering av kustzonen Master och antenner för tele- och datakommunikation skall samordnas och miljöbedömning genomföras vid bygglovprövning

12. Teknisk försörjning 12. Teknisk försörjning Långsiktigt hållbar utveckling Skydda grundvattentäkter och vattenreserver från föroreningar Rena spillvatten från enskilda och gemensamma avloppsanläggningar Källsortera och omhänderta dagvatten lokalt Främja en energi- och värmeförsörjning som innebär en minimering av skadliga utsläpp Ökad användning av förnybara energikällor Källsortera och omhänderta avfall på ett betryggande sätt med hög grad av återvinning/energiåtervinning Förutsättningar och förslag Vatten och spillvatten För att möjliggöra ny bebyggelse måste VAförsörjning lösas på ett långsiktigt hållbart sätt. Dricksvatten måste finnas av god kvalitet och i tillräcklig omfattning i vattentäkt/ brunn nära bebyggelsen eller där det är möjligt genom anslutning till det allmänna VA-verksamhetsområdet. Avloppsvatten måste omhändertas eller renas så att hälsorisker elimineras och omkringliggande miljö ej påverkas negativt av t.ex. igenväxta sjöar, bakterier i dricksvattenbrunnar, luktproblem etc. samt att restprodukter och näringsämnen kan ingå i ett kretslopp. Det finns tre sätt att tekniskt ordna avloppshanteringen; genom införande av allmänt verksamhetsområde, bildandet av en gemensamhetsanläggning, eller att anlägga enskilda avloppsanläggningar. Vad som påverkar valet av avloppshanteringen är framför allt bebyggelsegruppernas exploateringsgrad, tomtstorlekar, markegenskaper, avstånd till befintligt verksamhetsområde, recipientens miljö etc. Enskilda anläggningar kan vara ett bra alternativ där markförhållanden är lämpade för detta och där fastigheterna är stora eller ligger utspridda samt avståndet till det allmänna VA-nätet är stort. Även i dessa områden bör det dock övervägas om möjligheter finns att skapa gemensamma lösningar för vatten och avlopp då detta är till fördel för att uppfylla kraven på hälsa, miljö och kretslopp. Verksamhetsområden för allmänt vatten och avlopp Omfattningen av det allmänna verksamhetsområdet för vatten och avlopp genomgår för närvarande en omprövning, se VA-strategi för Österåkers kommun och plankarta för teknisk försörjning. Förslaget innebär att hela Åkersberga tätort inklusive angränsande utvecklingsområden föreslås att ingå i allmän VA-anläggnings verksamhetsområde, liksom Wira och Mellansjö på Ljusterö. Den närmare avgränsningen av verksamhetsområdet sker i samband med detaljplanläggningen. Där det uppstår bebyggelseförtätningar på mer än 20 fastigheter bör det övervägas om området skall ingå i allmänt VA-verksamhetsområde eller ingå i annan gemensam anläggning. Nuvarande verksamhetsområden omfattar dels centrala delarna av Åkersberga tätort, främst öster om Åkers kanal och dels separata verksamhetsområden för Skärgårdsstad och Nantes i Svinninge vilka kommer att ingå i det utvidgade verksamhetsområdet. Den föreslagna utvidgningen kommer inledningsvis främst avse förnyelseområdena väster om kanalen i Täljö och Svinninge. Utvidgningen österut blir aktuell i ett senare skede. Mindre verksamhetsområden finns i Rydbo, Roslags-Kulla och Linanäs. VA-nätet sköts av det kommunala bolaget Österåkersvatten. Befintligt reningsverk i Margretelund med en nuvarande maxkapacitet om 40 000 personekvivalenter betjänar förutom centrala Åkersberga, Resarö i Vaxholms stad och mindre delar av Vallentuna kommun. Föreslagen utbyggnad inom och utvidgning av verksamhetsområdet kräver på sikt utbyggnad av reningsverket och/eller etablering av ett helt nytt verk. Alternativa principer VA-frågan är mycket aktuell i många delar av kommunen för utbyggnad utreds för närvarande. Mark skall i översiktsplanen reserveras för ett nytt reningsverk väster om Svinninge gård. Det befintliga reningsverket vid Mellansjö byggs ut. 43

12. Teknisk försör jning Renvatten från Norrvatten distribueras inom verksamhetsområdet av Österåkersvatten. Distributionsområdet kommer successivt att utvidgas i samband med att det allmänna nätet byggs ut. I samband med utbyggnad av vattenförsörjningen skall driftsäkerheten säkerställas. Utanför kommunalt verksamhetsområde Antalet enskilda VA-anläggningar är ca 5000 år 2004 vilket gör att deras miljöpåverkan är betydande. Inom områden med samlad bebyggelse skall avloppsfrågan i första hand lösas genom gemensam anläggning. Enskild anläggning skall endast godkännas då den kan anordnas i anslutning till tomtplatsen/ fastigheten och utan risk för angränsande brunnar eller miljön i övrigt. Hänsyn skall tas till bästa VA-lösning för hela det aktuella bostadsområdet. Vattenförsörjningen utanför det kommunala verksamhetsområdet är i huvudsak beroende av borrade eller grävda brunnar. Bristande vattentillgång och/eller saltvatteninträngning innebär att möjligheten till försörjning med kommunalt vatten kan vara en förutsättning för tillkommande bebyggelse. Förutsättningarna för att, ev. i samverkan med angränsande kommuner, bygga ut vattenförsörjningen längs kusten och till de större öarna bör utredas under planperioden. Befintliga skyddsområden för vattentäkter i Rydbo, Dyvik, Roslags-Kulla, Mellansjö, Lillnäset och Vadholma bör bibehållas som reservvattentäkter även sedan kommunal utbyggnad kommit till stånd. Vatten- och avloppsfrågan skall belysas i samband med detaljplanering och tillståndsprövning. Dagvatten Dagvatten från hårdgjorda och förorenade ytor bör källsorteras och renas, t.ex. genom sedimentationsdammar, innan det leds ut i vattendrag eller sjöar. Dagvatten skall i möjligaste mån omhändertas lokalt genom infiltration. Dagvattenfrågan skall belysas i samband med detaljplanering och tillståndsprövning. Värmeförsörjning Huvuddelen av Åkersbergas tätbebyggda delar försörjs med fjärrvärme från två hetvattennät. Huvudnätet försörjs från tre anläggningar; värmepump vid Garnsviken, pelletspanna vid Säby verksamhetsområde samt oljepanna vid Berga. Cirka 90 % av den tillförda energin kommer från förnybara bränslen. Ett mindre närvärmenät som betjänar två fastigheter vid Solskiftet i norra delen av tätorten försörjs av en panna för träpulver. Fjärrvärme- och närvärmenätet kan på sikt komma att samverka. Vindkraftverk på Ljusterö 44

12. Teknisk försörjning 0 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN Roslags- Kulla Östanå NORRTÄLJE KOMMUN Norra Ljusterö Östra Lagnö VALLENTUNA KOMMUN ÖSTERÅKERS KOMMUN Åsättra Dyvik Mellansjö Väg 265 Stava Norrö Väg 276 Skeppsdal Åsätra Husarö TÄBY E 18 Rydbo Täljö Åkersberga Skärgårdsstad Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Befintliga VA-områden Kraftledningar 70 kv Befintliga reningsverk Planerade VA-områden Andra kraftledningar av regional betydelse Planerat reningsverk Befintliga bebyggelseområden Riksintresse Försvarsmakten Befintligt fjärrvärmenät Kommungräns Vindkraftverk TEKNISK FÖRSÖRJNING 45

12. Teknisk försör jning Elförsörjning Inga kraftledningar av riksintresse finns inom Österåkers kommun. Däremot går regionala kraftledningar genom kommunen. Erforderliga skyddsavstånd säkerställs i samband med detaljplanering och tillståndsgivning baserad på Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Huvudstråket utgörs av en 70 kv-ledning söder och öster om väg 276 från Rosenkälla och norrut förbi Roslags- Kulla. Dessa försörjer Åkersberga (Sjökarby) och Täljö mottagningsstationer. Ett ledningsstråk med 20/70 kv-ledningar går från Stava söderut via Täljö mot Vaxholm. Stråket mot Vaxholm, där komplettering av nätet eller höjning av nätspänningen övervägs, berör det planerade utvecklingsområdet Täljöviken. En alternativ dragning eller markförläggning på vissa sträckor bör prövas. Kraftledningar inom tätort och i utbyggnadsområden bör på sikt markförläggas. Vindkraft och andra förnybara energikällor I kommunen finns i dagsläget ett vindkraftverk på Ljusterö. Kommunen är positiv till småskalig vindkraft där sådana anläggningar bedöms lämpliga med hänsyn till övriga intressen. Även andra typer av förnybar el- och värmeproduktion kan vara aktuell i ett framtida energiförsörjningssystem. Exempelvis utökad användning av biobränslen, solenergi, geotermisk energi och dyl. Avfallshantering Kommunen har antagit en avfallsplan för perioden 2005-2008. De övergripande målen är att minska mängden avfall, och dess negativa miljöpåverkan, bland annat genom ökad återvinning och återanvändning. I planen anges hur olika typer av avfall skall sorteras, samlas in och behandlas. Kommunens ambition är att hanteringen av avfall skall säkras på bästa sätt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Nuvarande återvinningscentral ligger vid Brännbacken. Vid centralen sker sortering och omlastning för vidaretransport av olika avfallsslag. I kommunen finns ingen aktiv deponi. Brännbart hushållsavfall transporteras till förbränningsanläggning utanför kommunen. Avfall som inte går att förbränna eller återvinna transporteras till deponi. I översiktsplanen redovisas två alternativa lägen för framtida återvinningscentral. Dels vid Brännbacken, intill väg 276, dels söder om väg 276 vid Stava Syd där mark för ett nytt verksamhetsområde för delvis störande verksamheter är föreslaget. Försvarsmakten Försvarsmaktens områden är av riksintresse och försvaret har gjort en översyn av områden med förordnanden enligt 12 kap 4 PBL. Länsstyrelsen har den 1 juli 2003 fattat beslut om förordnande enligt 12 kap. 4 PBL för dessa områden. Förordnandet omfattar områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Förordnandet innebär att beslut om bygglov eller förhandsbesked skall kunna prövas av Länsstyrelsen med stöd av 12 kap. 1-3 PBL. Österåkers kommun är berört av två sådana för totalförsvaret betydelsefulla områden. Förordnandebeslutet, tillhörande karta och hanteringsordning för dessa ärenden finns på kommunen. Miljöbedömning Föreslagen utbyggnad av de allmänna VAverksamhetsområdena samt källsortering och lokalt omhändertagande av dagvatten ger förutsättningar för en väsentligt mindre belastning på recipienterna. Ökad satsning på biobränsle och andra förnybara energikällor innebär minskad miljöbelastning. Riktlinjer En VA- strategi skall tas fram både inom och utanför VA-verksamhetsområdet VA-verksamhetsområdet utvidgas att omfatta Åkersberga tätort och övriga större tätortsdelar Leveranssäkerheten av renvatten skall säkras genom rundmatning eller på annat sätt Renvattenförsörjning längs kusten och till de större öarna utreds Vid samlad bebyggelse bör lokala anläggningar för rening av spillvatten utföras som gemensamhetsanläggning Dagvatten skall källsorteras och i första hand omhändertas lokalt. En dagvattenstrategi skall tas fram för kommunen Vattenburen värme bör väljas för nyproduktion Omställning från olja till förnybara energikällor skall främjas 46

13. Miljö- och riskfaktorer 13. Miljö- och riskfaktorer Långsiktigt hållbar utveckling Minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier Undanröja och förebygga orsaker till ohälsa i bostäder, lokaler och utemiljö Förebygga risker för människor och miljö Eftersträva att radongashalter i befintliga och nya bostäder, skolor och förskolor hålls under 200 Bq/m 3 Källsortera och omhänderta avfall på ett betryggande sätt Förutsättningar och förslag Transport av farligt gods Primära transportleder för farligt gods i kommunen är E18 och väg 274. Sekundär transportled är väg 276. Länsstyrelsen har beslutat om lämpliga vägar för transport av farligt gods på väg i länet. De primära transportlederna bildar ett huvudvägnät för genomfartstrafik och skall användas så långt det är möjligt. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter av farligt gods från och till de primära transportlederna och får inte användas för genomfartstrafik. Länsstyrelsen rekommenderar följande skyddsavstånd för exploatering utmed vägar för transport av farligt gods: Inom 100 m från transportleden skall risksituationen bedömas 25 m byggnadsfritt avstånd lämnas närmast transportleden Avståndet till vägkant för primär led skall vara minst 40 m för tät kontorsbebyggelse och minst 75 m för sammanhållen bostadsbebyggelse längs sekundär led kan kortare avstånd tillämpas För personintensiv verksamhet bör avståndet till transportled vara minst 75 m för människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning Faktorer som skall beaktas vid bestämning av skyddszon vid detaljplanering är t.ex. transportvolym som fraktas på vägen, typ av gods, bebyggelsens användning, vegetation och topografi samt byggnadstekniska skyddsåtgärder. Skyddsavstånd till verksamheter Vid planläggning av arbetsområden och vid tillståndsprövning utanför detaljplan bör behov av eventuella skyddsavstånd till närliggande bostadsbebyggelse och annan verksamhet beaktas. Enligt boken Bättre plats för arbete anges vissa allmänna riktlinjer: Arbetsområde med små risker. Avser verksamheter som ger små risker för hälsa, miljö och säkerhet, men som ändå bör placeras i särskilda kvarter (t.ex. småverkstäder, grossister). Riktvärde 50-100 m. Arbetsområde med vissa risker. Avser bl.a. egentliga industriområden med egen trafikförsörjning. Störningar kan bestå av utsläpp, lukt eller buller, bl.a. trafikbuller. Riktvärde 200 m. Arbetsområde med betydande risker. Avser industriområden med betydande risker för lukt, stoft eller processbuller. Verksamheterna placeras i områden med direkt anslutning till större trafikleder. Riktvärde 500 m. Även inom arbetsområden skall olika verksamheters behov av lämplig lokalisering och skyddszoner till andra verksamheter beaktas bl.a. mot bakgrund av miljö- och säkerhetsrisker. Verksamheter som innebär särskilda risker vid olycka Vid planläggning och tillståndsprövning i närheten av befintliga bensinstationer och vid etablering av nya bensinstationer skall erforderliga skyddsavstånd beaktas till annan bebyggelse samt strategisk placering eftersträvas med hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods. Omständigheter i varje särskilt fall skall beaktas. En utgångspunkt är de skyddsavstånd Länsstyrelsen rekommenderar för exploatering intill bensinstationer: Inom 100 m från bensinstationen skall risksituationen analyseras och bedömas I nyplaneringsfallet bör avståndet till bostäder, daghem m.m. alltid vara 100 m Minimiavståndet 50 m bör alltid hållas till bostäder, daghem, samlingsplatser m.m. För personintensiv verksamhet bör avståndet vara minst 50 m om verksamheten gäller människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning men också med hänsyn till luftföroreningarnas långsiktiga påverkan på människor Vid försäljning av biogas krävs längre skyddsavstånd. För nybebyggelse med svårutrymbara lokaler skall avståndet vara minst 100 m. Deponier och förorenade områden Inom kommunen finns ett femtiotal kända förorenade områden - avfallsdeponier, bensinstationer, bilvårdsanläggningar, verkstäder m.m. Deponierna är såväl pågående som avslutade. Dessa deponier kan innehålla schaktmassor, industri- och byggavfall, hushållsavfall, avloppsslam, skrot m.m. Vid planläggning och tillståndsprövning inom eller i anslutning till deponier eller på annat sätt förorenad mark krävs undersökning och särskilda hänsynstaganden på grund av risk för instabilitet och/eller risk för föroreningar av olika slag. Avfallshantering och miljöstörande verksamheter Kommunen har antagit en avfallsplan för perioden 2005-2008. De övergripande målen är att minska mängden avfall, dess farlighet samt öka återvinningen. I planen anges vidare hur olika typer av avfall skall sorteras, samlas in och behandlas. Nuvarande 47

13. Miljö- och riskfaktorer Återvinningscentralen vid Brännbacken återvinningscentral ligger vid Brännbacken. I översiktsplanen redovisas två alternativa lägen för framtida återvinningscentral. Dels vid Brännbacken intill väg 276, dels söder om väg 276 vid Stava Syd där mark för ett nytt verksamhetsområde för delvis störande verksamheter är föreslaget. Befintligt område för kross och masshantering vid Rydbo/Ullna har tidsbegränsat tillstånd till 2006. Tillstånd för ny bergtäkt har erhållits för ett område norr om väg 276 vid Rosenkälla trafikplats. Berguttaget avses utgöra en inledande etapp i etableringen av ett nytt handels-/verksamhetsområde. Miljökvalitetsnormer Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har regeringen meddelat miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och partiklar (PM10). Utsläppen i Österåker ligger under miljökvalitetsnormerna enligt de beräkningar som utförts av Stockholm och Uppsala läns lufvårdsförbund (SLB). Risker för översvämning Den globala uppvärmningen innebär att havsnivån förväntas stiga i Östersjön. Havsnivån påverkas även av den lokala klimatförändringen och den pågående landhöjningen i området. En höjd vattennivå i Östersjön skulle främst påverka kustområdena men även minska möjligheterna till utflöde från vattendragen vid de förväntat mer frekvent förekommande högflödena i ett framtida klimat. Dessa förhållanden kan hota bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och miljön. Havsnivån vid extremt högvatten beräknas på sikt öka jämfört med dagens nivåer, vilket skall beaktas i planeringen. I Österåkers kommun är Åkers kanal ett vattendrag med översvämningsrisk. Avbördningen från Garnsviken skall säkerställas för att minska risken för översvämningar och dammbrott. Radon De dominerande bergarterna i kommunen utgörs av gnejser och gnejsgraniter. Dessa är så kallad metamorfa eller ombildade bergarter. Eventuell förekomst av radon skall alltid kontrolleras vid bygglov. Det som är helt avgörande för risken för radongas är grundläggningen, eftersom det finns ett intimt samband mellan radongashalten till följd av markradon och valet av grundläggningsmetod. Val av grundläggningsmetod och skyddsåtgärder mot markradon skall därför klarläggas i samband med varje bygglov. Risk för bristande markstabilitet På uppdrag av Statens Räddningsverk har Översiktlig skredriskkartering (1996) för länet tagits fram. Syftet med utredningen är att ange var stabilitetsförhållandena särskilt måste beaktas vid planläggning, prövning av bygglov samt att vara vägledande för bedömning av behovet av stabilitetsutredningar och förebyggande åtgärder mot skred i bebyggda områden. Det är främst i ler- och siltområden som förutsättningar för skred finns. Brandförsvar 1 januari 2004 infördes en ny lag som skall förbättra skyddet mot olyckor och öka tryggheten i samhället. Lagen om skydd mot olyckor ersatte då räddningstjänstlagen. Lagen sätter en lägsta nivå för skyddet mot olyckor som är kopplade till räddningstjänstens insatser. Detta innebär en minskad detaljreglering från statliga myndigheter. Kommunen ska, i högre grad än hittills, kunna anpassa och utveckla sin räddningstjänst efter sina lokala förhållanden. Konkret innebär den nya lagen att kommunen, företag och privatpersoner får ett förtydligat ansvar för att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar. Färre skall skadas och färre skall dö på grund av olyckor. Skador till följd av olyckor på egendom och miljö skall minska. För att nå 48

13. Miljö- och riskfaktorer Österåkers struktur med 800 öar ställer särskilda krav på bland annat Brandförsvaret. dessa mål så måste kommunen, företag och privatpersoner tillsammans skapa en samsyn om trygghet och säkerhet i kommunen. Södra Roslagens Brandförsvarsförbund har i enlighet med lagen upprättat ett handlingsprogram för sitt verksamhetsområde. Djurhållning Österåker har goda förusättningar för att skapa attrakiva miljöer för hästsport och andra typer av djurhållning. Områdesbestämmelser med utökad lovplikt för djurhållning inom tätbebyggda delar av kommunen skall upprättas. Skjutbanor Befintliga skjutbanor vid Brännbacken och på Norra Ljusterö föreslås bibehållna. Störningar från skjutbanorna skall beaktas vid kommande planering. Motocrossbana Befintlig motocrossbana vid Lugnet föreslås bibehållen. Bullerstörningar från banan skall beaktas vid planering av angränsande områden. Trafikbuller Kommuntäckande grov trafikbullerkartering från år 2000 redovisar vägsträckor med högre ljudnivå än 55 dba. Miljöbedömning De miljö- och riskfaktorer som behandlas i detta kapitel skall beaktas vid planläggning och tillståndsprövning. Härigenom bör risker, utifrån dessa faktorer, minskas för människor och miljö. Riktlinjer Erforderliga skyddszoner utmed vägar för transporter av farligt gods skall utredas i samband med detaljplanering, förhandsbesked och bygglovprövning Behov av skyddsavstånd för arbetsområden och företag skall bedömas vid detaljplanering, förhandsbesked och bygglovprövning. Härvid skall säkerhetsaspekter särskilt beaktas för verksamheter som innebär stora risker för omgivningen vid eventuell olycka I samband med bygglov skall eventuella behov av åtgärder till skydd mot markradon klarläggas Erforderliga utredningar och åtgärder med hänsyn till risk för bristande markstabilitet skall vidtas i samband med planläggning, förhandsbesked och bygglovprövning Miljö- och riskobjekt Större miljö- och riskobjekt redovisas på karta på nästa sida. 1. Brännbackens avfallsanläggning 2. Hacksta panncentral 3. Heliport 4. Linanäs avloppsreningsverk 5. Ljusterö skyttecenter 6. Margretelunds avloppsreningsverk 7. Mellansjö avloppsreningsverk 8. Roslagskulla avloppsreningsverk 9. Rydbo avloppsreningsverk 10. Skärgårdsstad avloppsreningsverk 11. Solskiftes panncentral 12. Åsätra motorklubb 13. Österåkers skyttecenter 14. Vindkraftverk 15. Heliport 16. Stava syd återvinningscentral 17. Svinninge avloppsreningsverk 49

Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 13. Miljö- och riskfaktorer 0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN RoslagsKulla 8 Östanå 0 VALLENTUNA KOMMUN Mellansjö Dyvik ÖSTERÅKERS KOMMUN 0 12 Väg 276 Norrö Väg 265 Stava 3 16 E 18 11 Åkersberga 2 TÄBY Rydbo 9 0 Väg 274 17 7 Åsätra Husarö 5 Skeppsdal 0 0 Svinninge 14 Skärgårdsstad Margretelund Täljö 13 1 Östra Lagnö Norra Ljusterö Åsättra Brevik Flaxenvik 10 4 Lervik 0 Linanäs 15 Ingmarsö Södra Ljusterö 6 VÄRMDÖ KOMMUN VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Bullerstörda / ianspråktagna områden Primär transportled för farligt gods Befintliga miljö- och riskobjekt Sekundär transportled för farligt gods Planerade miljö- och riskobjekt Kommungräns MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 50

14. Konsekvensbedömning 14. Konsekvensbedömning Omfattning och inriktning Syftet med konsekvensbedömningen är att underlätta förståelsen av planen och dess konsekvenser. Beskrivningen av planens konsekvenser skall utvecklas under hela planeringsprocessen, både under samrådsutställningen där synpunkter och kunskapsunderlag inhämtas från både myndigheter, organisationer och allmänhet samt i samband med t.ex. kommande fördjupningar av översiktsplanen eller vid detaljplanläggning. Översiktsplanen innehåller huvudsakligen långsiktiga strategier där det finns stor osäkerhet om och i vilken takt eller omfattning som olika projekt kommer att genomföras. Den innehåller också i stor utsträckning generella riktlinjer och rekommendationer för förhållningssätt till hantering av t.ex. naturoch kulturhänsyn vid nyexploatering. Översiktsplanen överensstämmer i stort med befintliga planer, handlingsprogram mm och är till en del en sammanställning av tidigare kommunala och statliga ställningstagande. De konsekvenser som översiktsplanen specifikt bidrar till är därmed begränsade. Konsekvensbeskrivning eller miljökonsekvensbeskrivning Enligt 4 kap. 1 plan- och bygglagen (PBL) skall översiktsplanens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svårighet. Planbeskrivningen skall redogöra för planens konsekvenser enligt 4 kap. 8 PBL. Kommunen bestämmer vilken inriktning och omfattning som konsekvensbeskrivningen skall ha. Den 21 juli 2004 kompletterades PBL med att vid upprättande av översiktsplan skall bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap. 11-18 och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För översiktsplaner som har påbörjats före den 21 juli 2004, vilket gäller denna plan och som antas före den 21 juli 2006, gäller övergångsregler. Enligt övergångsregler behöver inte en miljöbedömning enligt den nya lagstiftningen göras för dessa planer. Österåkers kommun antog denna översiktsplan den 29 maj 2006 varför ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättas för översiktsplanen. Riksintressen I kommunen finns följande riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken: Kommunikation: E 18, Norrortsleden och trafikplats Rosenkälla Friluftslivet: Ytterskärgården, mellanskärgården, Roslagskulla, del av Bogesundslandet. Kulturmiljö: Rydboholm, Roslags-Kulla, Wira bruk, skärgården Husarö-Ingmarsö samt del av Åkers kanal. Sjörök vid Brevik Totalförsvaret: två större områden norr om väg 276 mellan Åkersberga och Roslags- Kulla. I kommunen finns följande riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken: Kust- och skärgårdsområdet. Samtliga riksintressen beskrivs i översiktsplanen och rekommendationer ges för att värna om dessa områdens särskilda värden. Beträffande riksintresset Kust- och skärgårdsområdet enligt 4 kap. miljöbalken föreslår översiktsplanen att avgränsningen för riksintresseområdet ändras så att områden väster om väg 276 inte längre ingår i riksin- 51

14. Konsekvensbedömning tresset. Motiv till detta är att området liksom områden inom Åkersberga tätort inte kan anses tillhöra kust- eller skärgårdsspecifikt intresse för det rörliga friluftslivet. Regionala och mellankommunala aspekter De viktigaste regionala och mellankommunala aspekterna beskrivs vara kommunikationer, transporter, vatten- och avloppsfrågor samt skärgårdsfrågor. En väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik är avgörande för att bostads- och arbetsmarknaden skall fungera. Vatten- och avloppsfrågor är också viktiga ur miljösynpunkt liksom bevarande av regional grönstruktur. Jämställdhetsaspekter Den breda sammansättningen av arbetsgrupp och medverkande förvaltningar i översiktsplanearbetet bedöms ha bidragit till att ge planen en inriktning där även jämställdhetsperspektivet beaktas. Den unga men framförallt den äldre andelen av kommunens befolkning beräknas öka. I planen redovisas att resurser för äldrevård och omsorg måste kompletteras. Vidare sägs att skolor och förskolor måste byggas ut. För att erhålla långsiktigt hållbar utveckling säger planen att man skall sträva efter en jämn åldersfördelning samt att tillgodose bostadsefterfrågan genom ett allsidigt utbud till storlek och upplåtelseform. Översiktsplanens förslag till kollektivtrafik ger fördelar för kollektivtrafikresande och därmed även kvinnor och unga, som i större utsträckning nyttjar kollektivtrafiken. Samtidigt kan konstateras att en stor andel av de boende även fortsättningsvis kommer att vara bilberoende. Barnaspekter I översiktsplanen anges att den snabba beräknade befolkningsökningen kommer att ställa krav på utbyggnad av skolor och förskolor, framförallt i förnyelseområden. Vidare sägs att en långsiktig planering inom skolsektorn även är angelägen med hänsyn till utveckling av kollektivtrafik, GC-vägar liksom tillgång till idrottsanläggningar och grönområden. Se vidare kapitel 6. En stor andel av kommunens bostäder kommer att ligga inom område där skjutsning i bil kommer att krävas för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter mm. I översiktsplanen framhålls emellertid vikten av trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder och då främst separata gång- och cykelvägar, se avsnitt 11 Kommunikationer. Översiktsplanen bedöms i viss mån bidra till att barn och ungdomars behov tillgodoses i den fysiska miljön. Den största påverkan på den fysiska miljön sker dock i senare planeringsskeden. Tätorts- och landsbygdsutveckling Ny bebyggelse koncentreras till tätorterna och kommer i första hand tillkomma genom omvandling och förtätning innanför tätorternas nuvarande gränser. Undantag är Täljöviken som dock direkt gränsar mot den centrala tätorten. Först i andra hand kommer utbyggnadsområden att tas i anspråk utanför tätorten. Utbyggnadsstrategin ger god servicetillgänglighet för ny bebyggelse och innebär ett effektivt nyttjande av gjorda investeringar. Bebyggelsestruktur och goda bostadsmiljöer Översiktsplanen bedöms ge goda förutsättningar för att attraktiva boendemiljöer kommer att utvecklas i kommunen. Miljöpåverkan genom relativt stor andel enskilt bilresande är en konsekvens av den bebyggelsestruktur som översiktsplanen redovisar. Påverkan på grund- och ytvatten genom föroreningar kommer däremot att minska genom utbyggt vatten och avlopp. Näringsliv Översiktsplanen bedöms verka för att bibehålla eller öka arbetsplatskvoten genom att skapa goda förutsättningar för näringslivet. Översiktsplanen redovisar att planberedskap måste finnas för att kunna erbjuda arbetsplatsområden för olika kategorier av arbetsplatser, från arbetsplatser i bostadsområden till störande småindustrier. Turism och fritidsområden Översiktsplanen bedöms bidra till utvecklingen av turismen och fritidsområden eftersom bl. a. en kust- respektive grönplan skall tas fram, båttrafiken förbättras och allmänhetens tillgång till natur- och kulturvärden liksom båtlivets behov skall beaktas i planeringen. Övriga allmänna intressen Nedan beskrivs kort konsekvenserna för allmänna intressen. En samlad bedömning av påverkan på miljökvalitetsmålen redovisas under avsnitt Nationella, regionala och kommunala miljökvalitetsmål. Natur, kultur, friluftsliv och vattenmiljö I översiktsplanen beskrivs de områden som har höga natur-, kultur- eller friluftsvärden i text och karta. Vattenmiljöer beskrivs under särskild rubrik. Genom de rekommendationer och riktlinjer som finns i översiktsplanen bedöms förutsättningarna i viss mån förbättras för att områden som har höga natur-, kultur- eller friluftsvärden liksom värdefulla vattenmiljöer kan skyddas och bevaras. 52

14. Konsekvensbedömning Areella näringar Jord- och skogsbruket svarar för den största arealen i kommunen och den användningen bedöms bestå under lång tid. De rekommendationer och riktlinjer som ges i översiktsplanen syftar till att på lång sikt säkerställa skogs- och jordbruksmarkens värde. Utöver översiktsplanen kommer en jord- och skogsbruksplan att tas fram. Jordbruksmark kan dock komma att tas i anspråk för ny bebyggelse, om inte starka andra bevarandevärden finns såsom natur-, kultur- eller friluftslivsvärden. Strandskydd Inom kommunen gäller generellt 100 m strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag. För vissa delar av kommunen råder ett utvidgat strandskydd på 300 m. Inom områden med detaljplan gäller vanligen inte strandskydd. Syftet med strandskyddet är att för allmänheten trygga tillgången till stränder för bad och friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Genom strandskyddet förhindras bebyggelse eller annan för miljön störande verksamhet såsom t ex muddring. Miljö- och riskfaktorer Översvämningsrisker Avbördningen från Garnsviken skall säkerställas för att minska risken för översvämningar och dammbrott i Åkers kanal. Den globala uppvärmningen innebär att havsnivån förväntas stiga i Östersjön. Ett planeringsunderlag över Åkersberga med omnejd håller på att tas fram av SMHI där högsta vattennivåer på 100-års sikt redovisas. Transporter av farligt gods Primära transportleder för farligt gods i kommunen är E18 och väg 274. Sekundär transportled är väg 276. Länsstyrelsen har rekommendationer för skyddsavstånd, vilka redovisas i översiktsplanen. Vidare anges faktorer som skall beaktas vid detaljplanering invid en transportled för farligt gods. Miljöfarliga verksamheter I planen nämns att det finns ett femtiotal kända förorenade områden och att undersökning och särskilt hänsynstagande krävs vid planläggning och tillståndsprövning. Dessa områden redovisas ej i översiktsplanen. Vidare nämns inget om plan för sanering av t ex förorenande deponier. Se även karta över Miljö- och riskfaktorer med tillhörande lista under kapitel 13. Miljökvalitetsnormer Utsläppen till luft ligger i kommunen under av regeringen meddelade miljökvalitetsnormer, enligt de beräkningar som utförts av luftvårdsförbundet. Vägs ände? eller nya möjligheter? Försvarets intressen Översiktsplanen bedöms medverka till att försvarets intressen kan tillgodoses på lång sikt. 53

14. Konsekvensbedömning Nationella, regionala och kommunala miljömål Riksdagen har beslutat om totalt 16 nationella miljömål varav 15 är relevanta för Österåker. De regionala målen är en konkretisering och kvantifiering av de nationella miljökvalitetsmålen. De regionala målen skall bl. a. vara en grund för kommunala översiktsplaner. Lokala mål kommer att tas fram som en konkretisering för att uppnå nationella och regionala miljökvalitetsmål baserat på förhållandena i Österåkers kommun. Nedan görs en översiktlig bedömning huruvida översiktsplanen bedöms verka för eller mot en uppfyllelse av uppställda miljömål. Begränsad klimatpåverkan Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Översiktsplanen bedöms inte medverka till måluppfyllelse, men inte heller bidra negativt till målet. Andelen bilresande i förhållande till resande med kollektivtrafik bedöms inte komma att minska. Satsningar på bl a Roslagsbanan och planering för nya bostadsområden i anslutning till Roslagsbanan kan dock ses som en kompensation för den trafikalstrande omvandlingen av fritidshusområden till permanentboende. Frisk luft Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Översiktsplanen bedöms inte medverka till måluppfyllelse, men inte heller bidra negativt till målet. Se under rubrik Begränsad klimatpåverkan. Bara naturlig försurning Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Översiktsplanen bedöms inte medverka till måluppfyllelse, men inte heller bidra negativt till målet. Se under rubrik Begränsad klimatpåverkan. Giftfri miljö Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att miljö skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Översiktsplanen bedöms i viss mån medverka till måluppfyllelse. I översiktsplanen är viktiga miljö- och riskfaktorer beskrivna, vidare anges att dessa faktorer skall beaktas vid planhandläggning och tillståndsprövning. I översiktsplanen sägs att erforderliga skyddszoner utmed vägar för transporter av farligt gods skall utredas i samband med detaljplanering, förhandsbesked och bygglovprövning. Skyddande ozonskikt Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Detta har inte bedömts vara en fråga för översiktsplanen utan får hanteras i annan ordning. Säker strålmiljö Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse. I planen beskrivs vilka regionala kraftledningar som finns i kommunen samt var konflikter kan uppstå med planerat utvecklingsområde vid Täljöviken. Översiktsplanen säger här att alternativ dragning eller markförläggning bör prövas på vissa sträckor. I översiktsplanen redovisas inga riktvärden. Ingen övergödning Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse, se nedan under Levande sjöar och vattendrag respektive Hav i balans samt levande kust och skärgård. Levande sjöar och vattendrag Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden, samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftslivet värnas. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse eftersom det allmänna VAverksamhetsområdet föreslås byggas ut samt källsortering och lokalt omhändertagande av dagvatten ger förutsättningar för en väsentligt mindre belastning på recipienterna. De flesta sjöar och vattendrag i kommunen ingår i områden av riksintresse eller lokalt intresse för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv. Samverkande intressen förstärker således möjligheterna att bevara levande sjöar och vattendrag. 54

14. Konsekvensbedömning Grundvatten av god kvalitet Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse eftersom det allmänna VA-verksamhetsområdet föreslås byggas ut varvid risken för förorening av grundvattnet samt saltvatteninträngning minskar. Vidare föreslås utbyggnad av befintligt eller etablering av nytt reningsverk. För kommundelar som ligger utanför allmänt verksamhetsområden säger planen att förutsättningar för samverkan med andra kommuner skall utredas. Grundvattentäkter bör skyddas även om allmän utbyggnad kommer till stånd. Hav i balans samt levande kust och skärgård Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt känsliga områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse eftersom tillförseln av föroreningar inte beräknas öka och helst minska, se ovan under Levande sjöar och vattendrag. I utvecklingsområdet Täljöviken kan bebyggelse m.m. tillkomma inom strandnära områden. Fortsatt planeringsarbete får visa huruvida detta kommer att innebära konflikter med måluppfyllelse eller ej. Detta gäller även för eventuellt reningsverk väster om Täljöviken avseende utsläpp i Trälhavet. En kustplan kommer att tas fram för skärgården och kommunens norra områden där bl. a. skydd av stränder och andra natur-, kultur- och friluftsvärden samt möjligheter till service och boende skall studeras. Vidare skall en trafikplan för skärgården tas fram. Dessa planer verkar för måluppfyllelse. Myllrande våtmarker Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att våtmarkernas ekologiskt och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse eftersom alla områden som redovisas i Naturvårdsplanen tillsvidare anses utgöra ESKO-områden (Ekologiskt särskilt känsliga områden). Naturvårdsplanen skall ses över i detta avseende. Enligt miljöbalken skall ESKO-områden skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Bl. a Träskmossen och Karsvreta träsk är föremål för utredning om hur områdena skall kunna få ett varaktigt skydd och förvaltning. Se även miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Levande skogar Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse eftersom en grönplan avses tas fram där biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö omfattas. Vidare säger översiktsplanen att den rika tillgången till grönområden i kommunen skall vara en utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad. Planens intentioner är att regional grönstruktur skall bevaras. Ett rikt odlingslandskap Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Översiktsplanen bedöms delvis medverka till måluppfyllelse. I samband med planering för ny bebyggelse bedöms att jordbruksmark kan komma att tas i anspråk. Om andra bevarandevärden för natur- eller kulturmiljövård eller rekreation föreligger är sannolikheten större att jordbruksmarken bibehålls vid en exploatering. Översiktsplanen ger uttryck för att jordbruket bl a fyller en viktig funktion för att hålla landskapet öppet. God bebyggd miljö Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att städer och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en bra regional och global miljö. Natur- och kulturvärdena skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Översiktsplanen bedöms medverka till måluppfyllelse genom utveckling av levande tätortscentrum, en varierad bebyggelse, boendeservice och tätortsnära rekreationsområden. Riktlinjer för bebyggelse och gestaltning har tagits fram som bilaga till översiktsplanen. Samtidigt bedöms natur,- kultur,- och friluftsvärden kunna värnas och påverkan på grund- och ytvatten, genom föroreningar, kommer att kunna minskas. Den stora andelen enskilt bilresande kommer till viss del kompenseras genom satsningar på Roslagsbanan och utveckling av bostadsområden i närhet av Roslagsbanan. 55

15. Fortsatt arbete 15. Fortsatt arbete Den kommunövergripande översiktsplanen är till sin integrerade natur sådan att den aldrig blir helt färdig. Kommunens kontinuerliga utveckling och förändring medför att olika delaspekter fortlöpande behöver studeras och eventuellt omprövas. Planprogram och fördjupningar för olika geografiska delområden behöver upprättas som underlag för detaljplanering. Sektorstudier behöver göras för vägar och teknisk försörjning liksom för kultur och natur. Plan- och bygglagen (PBL) kräver därför att kommunen minst en gång per mandatperiod prövar planens aktualitet varför nästa aktualitetsprövning bör ske senast år 2009. I översiktsplanen redovisas några områden som relativt omgående bör bli föremål för fortsatta studier. Bland dessa kan nämnas: Uppdatering av trafikplanen inklusive en brygg- och trafikplan för skärgården Upprätta kustplan för skärgården och kommunens norra kustzon inklusive lokalisering av hamnar och uppläggningsytor för fritidsbåtar Upprätta fördjupad översiktsplan (FÖP) eller planprogram för större utvecklingsområden Upprätta planprogram för Ljusterö Upprätta översiktliga rekommendationer för utformning och gestaltning av bebyggelse 56 Upprätta grönplan som omfattar biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö inklusive kartläggning av biotopskyddsområden Upprätta jord- och skogsbruksplan Upprätta kommunala miljömål Upprätta VA-strategi och dagvattenpolicy inkl. geohydrologisk utredning som underlag bebyggelseutveckling och tillståndsgivning Upprätta riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats i olika typer av områden Österåkers skärgård är ett uppskattat mål för lokal och långväga båtturism

16. Bilag or, planeringsunderlag mm 16. Bilagor, planeringsunderlag mm Bilagor 1. Byggnadsnämndens övergripande riktlinjer för bebyggelse och gestaltning 2. Verksamhetsområden i centrala Åkersberga 3. Miljömål 4. Länsstyrelsens granskningsyttrande 5. Samlingskarta A2 över mark- och vattenanvändning Förkortningar och förklaringar ÖP - Översiktsplan FÖP - Fördjupning av översiktsplan DP - Detaljplan KF - Kommunfullmäktige KS - Kommunstyrelsen KML - Kulturminneslagen LOD - Lokalt omhändertagande av dagvatten MB - Miljöbalken PBL - Plan och Bygglagen RTK - Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting ARO - Avrinningsområde pe - personekvivalent Förnyelseområde = tidigare fritidshusområde som genomgår omvandling till permanentboende. Utvecklingsområde = område för vilket översiktsplanen övergripande anger kommande planering och framtida markanvändning. Utvecklingsområdet kan omfatta både förnyelseområden och nyexploatering. Utredningsområde = område för vilket krävs kompletterande studier t.ex. beträffande kommunikationer eller VA innan den framtida användningen kan anges. Planeringsunderlag Sektorövergripande dokument Översiktsplan för Österåkers kommun, antagen av KF 1990-12-17, redaktionell bearbetning 1992 Underlag för långsiktig strategisk planering, 2004-2013, för Österåkers kommun Program för Översiktsplan för Österåkers kommun 2006, Stadsarkitektkontoret 2004-03-31 Underlag till Handlingsprogram för förnyelseområdena, Stadsarkitektkontoret, 1998-04-27 FÖP för Svinninge, Stadsarkitektkontoret, preliminär handling 2002 Vision Täljöviken underlag för planprogram, Stadsarkitektkontoret, 2003 Stockholm Nordost en vision, diskussionsunderlag för UNO, White arkitekter 2004-11-12 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen RUFS 2001 Genomförande av RUFS 2001, lägesrapport 2004 Remiss, Regionala miljömål för Stockholms Län Kap 4. Bebyggelseutveckling Skärgården i förändring, Skärgårdspolitiken och skärgårdens utveckling, RTK PM 8, juni 2004 Stockholms kust och skärgård, Utmaningar och möjligheter, RTK, koncept januari 2005 Kap 5. Befolkningsutveckling och bostäder Befolkningsprognos 2004 för Österåkers kommun, 2004-11-26 Lokalförsörjningsprogram för Vård- och Omsorgsnämnden 2004-2013, 2004 Lokalförsörjningsprogram för skolor Kap 6. Näringsliv Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen, Österåkers kommun 2002, Resurs AB Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen, Roslagen 2002, Resurs AB Kap 7. Kulturmiljö I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Stockholms Länsmuseum/ Österåkers kommun, 1998 Täljöviken, kulturgeografisk analys, Stockholms Läns Museum, 2004:5 57

Sökordsregister Riksantikvarieämbetets byggnadsregister samt riksinresseområdesregister Brottö - ett representativt skärgårdsjordbruk i Sthlms län, Länsstyrelsen i Stockholms Län 2004:13 Kap 8. Natur- och friluftsmiljö Angarnkilen, Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar, RTK 3:2004 Områden av riksintresse Naturvård Friluftsliv, Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2001:15 Aldrig långt till naturen, Länsstyrelsen i Stockholms Län 2003:20 Naturkatalog för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms Län, 1997 Naturvårdsprogram för AB län, Länsstyrelsen i Stockholms Län, 1993 Grönstruktur i Stockholmsregionen, 1996 rapport 2, RTK Naturvårdsplan för Österåkers kommun Kap 9. Vattenmiljö Skyddsvärda grundområden i Svealands skärgårdar, Länstyrelsen i Stockholms län, 2003:05 Kap 10. Kommunikationer Trafikplan för Österåkers kommun, Exploatering/Teknik/Mät, mars 2004 IT-Infrastrukturprogram för Österåkers kommun 2003-2005, 2003-03-04 Förstudie för väg 276 i Åkersberga, Vägverket januari 2005 Roslagsbanan delen Täljö-Åkersberga, Ramböll, mars 2005 Kap 11. Teknisk försörjning Avfallsplan 2005-2008, antagen av KF Österåkers kommun, 2004-12-20 Roslagsvatten AB, Fyra utredningar 2001-2004, 2004-06-06 Kap 12. Miljö- och riskfaktorer Sanering av förorenad mark en förutsättning för god miljö, Länsstyrelsen i Stockholms Län, faktablad 2003:07 Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2000 Bättre plats för arbete, Boverket m.fl. Allmänna råd 1995 Miljökvalitetsnormer för luft - En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet, Länsstyrelsen i Stockholms Län Översiktlig skredriskkartering, Statens Räddningsverk, 1996 Detaljerad översvämningskartering längs Österåkers kommuns kust, SMHI 2005 Sökordsregister Arnö: sid 15 Björkhaga: sid 13 Brevik: sid 8, 13, 32, 34, 49 Brottö: sid 8, 23, 25 Brännbacken: sid 3, 14, 32, 44, 46, 47 Flaxenvik: sid 8, 13 Grandalen: sid 13 Husarö: sid 4, 8, 23, 39, 49 Ingmarsö: sid 8, 23, 39, 40 Lervik: sid 4, 8, 13, 32, 39, 40 Linanäs: sid 15, 32, 40, 41, 47 Ljusterö: sid 1, 7, 8, 10, 14, 15, 19, 20, 29, 30, 32, 36, 39, 40-42, 44, 47 Långhundraleden: sid 4, 6, 19, 22-25 Margretelund: sid 4, 14, 23, 40, 41, 47 Marum: sid 15, 23 Mellansjö: sid 14, 15, 34, 41, 42, 47 Mellanskärgården: sid 8, 27, 49 Norrö: sid 8, 13 Rosenkälla: sid 5, 8, 13, 14, 36, 39, 44, 46, 49 Roslags-Kulla: sid 10, 14, 22-24, 27, 34, 36, 39, 41, 42, 44, 49 Rydbo: sid 1, 10, 11, 13, 30, 34, 41, 42, 46, 47 Rydboholm: sid 4, 8, 22, 27, 28, 49 Skärgårdsstad: sid 1, 10, 14, 40, 41, 47 Solberga: sid 1, 10, 13 Stava: sid 1, 10, 11, 13, 14, 23, 24, 30, 36, 38, 44, 46, 47 Svinninge: sid 1, 4, 8, 10, 11, 29, 36, 38, 41, 47 Säby: sid 13, 23, 30, 42 Täljöviken: sid 8, 11, 24, 29, 30, 38, 44, 50, 52, 53 Ullna: sid 27, 30, 36, 46 Wira: sid 1, 4, 6, 10, 14, 22, 23, 41, 49 Ytterskärgården: sid 8, 27, 30, 49 Åkersberga: sid 1-5, 7, 8, 10, 11, 13-15, 18, 29, 32, 36, 38-42, 44, 49-51 Åkers-Berga: sid 4 Åsätra: sid 15, 29, 47 Åsättra: sid 40 Öarna i leden: sid 8 Östanå: sid 1, 4, 10, 14, 23, 27, 30, 36, 39, 40 Östra Lagnö: sid 8, 28 58

Bilaga 1 Bilaga 1 - Byggnadsnämndens övergripande riktlinjer för bebyggelse och gestaltning Inledning Översiktsplanen (ÖP) är väsentlig för bygglovhanteringen. I denna bilaga har frågor samlats som är av särskild vikt vid lokaliseringsprövningar, strandskyddsdispenser, fastighetsbildning, bygglovhantering, trafikärenden och detaljplanläggning. Dessa frågor prövas formellt av Byggnadsnämnden (BN) varför denna bilaga skall ses som en sammanfattning av de riktlinjer och förslag som redovisas i översiktsplanen och som utgör underlag för den detaljerade prövningen. Natur- och kulturmiljöns värden uppmärksammas alltmer. Under senare år har Miljöbalken (MB) tillkommit och förändringar gjorts i Plan och bygglagen (PBL). I dessa lagar lyfts god livskvalitet och utformningsaspekter fram. Det är angeläget att betona och förstärka kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer liksom i de miljöer som skapas idag. Det är ett gemensamt ansvar för byggherren och kommunen att uppfylla dessa krav. Det är dock kommunens ansvar att svara för en helhetssyn. Hur värnar vi vår miljö ÖP skall vara vägledande för alla förändringar i miljön. De kulturhistoriska värdena, de värden som natur, kulturlandskap och det unika skärgårdslandskapet innebär skall vara utgångspunkt vid förändringar av den yttre miljön. Allmänna krav vid planläggning och byggande I PBL, 2 och 3 kap, anges de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse samt vilka krav som ställs på byggnader. Här framgår även att bestämmelserna i MB, 3 och 4 kap, skall tillämpas. Nedan redovisas hur dessa frågor generellt behandlas inom Österåkers kommun. Förhandsbesked Frågan om placering av ny byggnad utanför planlagt område inleds ofta med förfrågan om förhandsbesked hos BN. I dessa lokaliseringsärenden är det viktigt att prövningen inte enbart gäller den aktuella platsens lämplighet för föreslagen byggnad eller verksamhet. Andra frågor som bör bevakas är t.ex. att kommunala investeringar utnyttjas på ett effektivt sätt samt att åtgärden ev. kan medföra ökat kommunalt serviceåtagande. Även andra mer övergripande frågor som kommunal utveckling, inverkan på näringslivet och kretsloppsfrågor bör beaktas i prövningen. I samband med nybyggnad aktualiseras ofta även avstyckning eller andra förändringar av fastigheter. I dessa riktlinjer redovisas kommunens grundinställning. Beslut i fastighetsbildningsärenden fattas av lantmäterimyndigheten. Tätortsområdena Generella riktlinjer Detaljplanekrav gäller i princip för tätorterna. All nybyggnad skall därmed ske enligt gällande, aktuell, detaljplan eller föregås av detaljplanläggning. Enkelt planförfarande kan i vissa fall tillämpas där föreslagen markanvändning följer översiktsplanen eller är av ringa allmänt intresse. Öarna och landsbygden Generella riktlinjer Bostadsbebyggelse, arbetsplatser, anläggningar mm kan lokaliseras inom områden där ÖP inte anger någon förändring dvs. enbart anger pågående markanvändning. Inom de flesta områden finns dock olika frågor som måste beaktas för att detta skall vara möjligt. Redovisade förutsättningar för natur- och kulturmiljö liksom anspråk på markanvändningen skall alltid ligga till grund för detaljplaner eller för tillståndsprövning av enstaka byggnad eller anläggning. All ny bebyggelse skall anpassas till befintlig bebyggelse och landskapsmiljö. Ny bebyggelse bör ske inom befintliga bygrupper. och skall inordnas i den struktur som finns i området. Nya hus eller grupper av hus bör inte godtas inom obebyggda områden eller i anslutning till enstaka byggnad. Särskild hänsyn skall tas till öppna landskap mellan bebyggelsegrupper. Nytillkommande eller förändrad bebyggelse bör ansluta till den lokala byggnadstraditionen t.ex. beträffande placering, volym, material och färg. Detta kan ske både med traditionellt och modernt formspråk. Ny bebyggelse skall inte annat än undantagsvis tillåtas på obebyggda öar, inom orörda skogsområden eller ute på öppen åkermark. Inom områden med särskilda natur- eller kulturintressen ställs större krav på lokalisering och utformning. En föreslagen lokalisering till område av stort intresse för naturvård och/eller kulturmiljövård, vilken bedöms olämplig med hänsyn till områdets värden, kan utgöra skäl för avslag. Förutsättningen är även att lokalisering sker till platser där godtagbar VA-lösning kan ordnas inom tomten. VA-lösning utanför tomten skall endast undantagsvis godtas. Gemensamma lösningar bör eftersträvas när detta är möjligt. Vidare skall godtagbara tillfarter kunna anordnas som är åtkomliga för räddningstjänst och servicefordon. Strandskydd och andra skydd enligt MB skall respekteras. Samlad bebyggelse Områden med samlad bebyggelse framgår av kartmaterial som finns tillgängligt på stadsarkitektkontoret. Inom dessa områden gäller att byggmöjligheten är reglerad enligt PBL när det gäller ändring av byggnad (om- och tillbyggnad). 1:1

Bilaga 1 Översiktsplanen som program för detaljplanläggning eller upprättande av områdesbestämmelser Vid planläggning för nya mindre anläggningar, verksamheter eller grupper av bostäder i enlighet med ÖP anses denna utgöra program för detaljplan. Detta gäller även nya eller ändrade detaljplaner över befintlig bebyggelse där byggrätten avses att ändras eller där skyddsbestämmelser, med hänsyn till kulturhistoriska värden, avses att upprättas. Riktlinjer för verksamheter Nya avstyckningar för mindre verksamheter medges i huvudsak i anslutning till befintliga verksamheter inkl. jordbruksrörelse. Krav skall ställas på godtagbara VA-lösningar och att tillfarter kan ordnas. Verksamheterna får inte vara störande för närboende. Större verksamheter som golfbanor, campingplatser, vägar, mm skall lokaliseras med hänsyn till förutsättningar som redovisas i ÖP. Lokaliseringen prövas genom detaljplanläggning eller motsvarande tillståndsprövning. Riktlinjer inom områden med riksintressen Inom områden med riksintressen skall åtgärder inte godtas som kan skada dessa intressen. Samråd kan behöva ske med berörda verk och myndigheter. Kompletteringsåtgärd utanför samlad bebyggelse BN har gjort följande tolkning av bestämmelserna i PBL 8:13 om kompletteringsåtgärder. Vid beräkningen utgår man från den bebyggelse som fanns på fastigheten den 1 juli 1987, då PBL infördes. Tillbyggnaden får utgöra högst 50 % av byggnadens ursprungliga bruttoarea Tillbyggnaden får dock omfatta högst 30 m² bruttoarea Tillbyggnaden får inte innebära tillskapande av helt ny våning Tillbyggnaden får inte föranleda ny takkonstruktion Tillbyggnaden får inte vara större än att huset bibehåller sin karaktär Husutformning, takvinklar, byggnadshöjd etc Som ledning för lämplig utformning, i överensstämmelse med byggnadstraditionen inom Österåker, avser kommunen att sammanställa praktiska riktlinjer och illustrationer. Frågor av stor betydelse är byggnadens volym och proportioner, placering på tomt, materialval och färgsättning. God anpassning kan oftast uppnås både med traditionellt och modernt formspråk. Riktlinjer vid bygglovsprövning i strandskyddsområden Nybyggnad på tidigare obebyggda tomter och på så kallade»lucktomter«prövas i varje enskilt fall En stor befintlig huvudbyggnad medför inte med automatik rätt till en stor komplementbyggnad För kompletteringsbebyggelse på redan ianspråktagna fastigheter gäller i vissa fall särskilda regler Inom hela Stockholms län ska, enligt beslut från Länsstyrelsen, byggnadsförbudet inom strandskyddade områden inte gälla sådana byggnader, anläggningar eller anordningar som utgör komplement till befintlig huvudbyggnad om den förläggs längre från strand än huvudbyggnaden under förutsättning: att fastighetens landareal är högst 2 500 kvm att, om fastighetens landareal är mer än 2 500 kvm, kompletteringar i sin helhet förläggs inom 25 meter från huvudbyggnaden Undantaget gäller inte för sådana områden där staten meddelat förordnanden, t.ex. naturreservat eller naturvårdsområden. Det gäller inte heller inom mellan- och ytterskärgården inom en zon som i huvudsak överenstämmer med planzon 7 och 8. Fiskebodar, jaktstugor eller liknade skall inte räknas som huvudbyggnad oavsett om de utnyttjas för bostadsändamål. Även bryggor och friggebodar på fastigheter inom strandskydd kräver strandskyddsdispens. Dispens bör ej ges till byggnader som placeras ute på bryggor Dispens för båthus ges endast där båthuset är till nytta för lokal näringsverksamhet eller del i lokal byggnadstradition Tradition och lokal byggnadskultur måste beaktas vid byggande inom strandområden Strandskydd gäller oftast inte inom detaljplan. Strandskyddsfrågorna behandlas där i planen 1:2

Bilaga 2 Bilaga 2 - Verksamhetsområden i centrala Åkersberga I denna bilaga redovisas större befintliga verksamhetsområden i centrala Åkersberga. Föreslagen framtida utveckling redovisas översiktligt. Detaljavgränsningen och utformning av respektive område skall ske i fortsatt planering. Befintliga verksamhetsområden Verksamhetsområdenas numrering hänvisar till bifogade karta. Åkersberga centrum behandlas under bebyggelseområde 1.1 i kapitel 4 i översiktsplanen. 3.1 Runö Verksamhetsområde Runö Verksamhetsområde med sitt centrala läge föreslås på sikt omvandlas mot lättare och mindre störande verksamheter. Området mellan järnvägen och Sågvägen avses även långsiktigt utgöra ett arbetsområde medan området söder om Sågvägen på sikt kan komma att ingå i den framtida tätortsbebyggelsen inom det nya området Täljöviken. 3.2 Runö-Husby Verksamhetsområde Området, som avgränsas av tungt trafikerade vägar på tre sidor och järnvägen på den fjärde, föreslås långsiktigt utnyttjat för verksamheter, inklusive viss specialvaruhandel, med behov av god tillgänglighet till vägnätet och med behov av relativt stora tomter. En mindre utökning avsedd för sällanköpshandel planeras norr om Svinningevägen vid väg 276 på den s.k «Pilstugetomten«. Utökningen trafikförsörjs från Svinningevägen. 3.3 Roslagens Företagspark Företagsparken är främst avsedd för tjänsteföretag och ej miljöstörande hantverksföretag. Inom området finns även hotell och utbildningsverksamhet. Detaljplanelagd mark som ännu inte utnyttjats finns inom området. 3.4 Runö Gårds Norra Verksamhetsområde Området som är avsett för sällanköps- och lågprishandel samt icke störande verksamheter ligger vid infarten till Åkersberga och trafikförsörjs via ny lokalgata nordost om väg 276. Detaljplanering pågår under 2005. 3.5 Runö Gårds Södra Verksamhetsområde Området som är avsett för sällanköpshandel och icke störande verksamheter ligger vid infarten till Åkersberga och trafikförsörjs via en planerad ny lokalgata nordost om väg 276. 3.6 Hacksta Verksamhetsområde Området föreslås bibehållet som ett område med blandade verksamheter men genomgå en successiv förändring mot verksamheter med relativt små transportbehov och liten omgivningspåverkan. Delar av området kan bli aktuellt för bostäder. 3.7 Säby Verksamhetsområde Området har ett attraktivt läge nära väg 276 och infarten till kommunen. Området föreslås bibehållet för verksamheter med stora transportbehov. Vägreservat för ev. förbifart passerar genom området. 3.8 Säby Gårds Verksamhetsområde Området har ett attraktivt läge nära väg 276. Nuvarande inriktning med bl.a. växtförsäljning föreslås bibehållen. 3.9 Smedby Verksamhetsområde Området föreslås utvecklat till ett område med icke störande verksamheter tillsammans med bostädeer. 3.10 Margretelunds Reningsverk Befintlig reningsverk bibehålles och byggs ut inom ramen för gällande miljötillstånd. Området kompletteras med servicehamn för att ta emot slam och avfall liksom för transporter till skärgården. 3.11 Svinninge Gård Befintligt område med hamn, båtservice och båtuppläggning föreslås utvecklat och kompletterat. 3.12 Svinninge Reningsverk Nytt område reserveras för planerat nytt reningsverk och närbesläktade verksamheter, tex. fjärrvärmecentral. Roslagens Företagspark, ett modernt verksamhetsområde med inriktning mot tjänsteföretag och utbildning invid Åkers Runö station. 2:1

Bilaga 2 3.9 3.8 3.3 3.7 3.4 3.6 3.5 3.2 3.1 3.12 3.11 3.10 VERKSAMHETSOMRÅDEN I CENTRALA ÅKERSBERGA 2:2

Bilaga 3 Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e mål om den biologiska mångfalden, Ett rikt växt- och djurliv, beslutades av riksdagen i november 2005. Varje miljökvalitetsmål har sedan preciserats i delmål. Stockholms läns miljömål är formulerade utifrån de nationella delmålen samt de regionala förutsättningarna. Alla nationella delmål har inte förts över till regionala mål. Det gäller bland annat sådant som har ett direkt stöd av lagstiftning, som inte går att påverk regionalt eller som är skrivna för nationella myndigheter. Miljömålen har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län och målen beslutades den 19 maj 2006. När listan nedan sammanställdes har de nationella delmål som bedömts som relevanata för Österåkers kommun, och som ej behandlats i de regionala målen, medtagits. Nationella mål Regionala mål 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Ur delmål 1: De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara 4% lägre än utsläppen år 1990. 2. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Utsläppen av koldioxid i länet per person och år ska minska till 3,1 ton år 2010. Kvävedioxidhalten 30 μg/m 3 som årsmedelvärde och 75 μg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Stockholms län ska minska med 50 procent från 1997 års nivå till 24 000 ton år 2010, och transportsektorns utsläpp med 70 procent från 1997 års nivå till 9 000 ton år 2010. Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,3 ng/m 3 som årsmedelvärde år 2015. Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 35 μg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 20 μg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga: 20 μg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 12 μg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. 3:1

Bilaga 3 Nationella mål 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Delmål 3: År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaleldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton. 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller mångfalden. Regionala mål Högst två procent av länets sjöar (som är större än två hektar) och högst fem procent av sträckan rinnande vatten ska år 2010 vara drabbade av försurning. Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats före år 2010. De sammanlagda utsläppen av kväveoxider i Stockholms län ska minska med 60 procent från 1995 års nivå till 16 000 ton år 2010, och transportsektorns utsläpp med 70 procent från 1995 års nivå till 9 000 ton år 2010. Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka med fem procent per år. Mängden miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning har ökat senast år 2010 jämfört med år 2004. Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar ska minska fram till år 2010. Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark. Andelen miljöbränsle som säljs i länet ska senast år 2010 ha ökat med 300 procent jämfört med år 2004. All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast år 2010 vara tjänlig som människoföda. Länets kommunala vattentäkter ska senast år 2010 vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska senast år 2010 vara utredda och vid behov åtgärdade. 3:2

Bilaga 3 Nationella mål 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Delmål 3: Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala mål Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län år 2010. Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län. Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m³ luft och radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft. De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon har senast år 2010 tjänligt vatten. Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. Fosforutsläppen från enskilda VA anläggningar ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 16 ton år 2010. Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l. Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningar ska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet. Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. Utsläppen av ammoniak i länet ska minska med minst 15 procent från 1995 års nivå till år 2010. 3:3

Bilaga 3 Nationella mål 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Delmål 3 och 5: Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda vattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjningen till fler än 50 personer distriburera mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionala mål Berörda myndigheter ska senast år 2009 ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd. Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag senast år 2010. En regional policy om introduktion av främmande djur och växter samt genetiskt modifierade organismer ska finnas senast år 2006. Alla aktörer som hanterar främmande djur och växter samt genetiskt modifierade organismer ska senast 2008 känna till och följa den regionala policyn. Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet. I skärgården och andra vattenbristområden är uttagen av grundvatten senast år 2010 reglerade så att de inte överstiger tillgången på grundvatten. Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken senast år 2010. 3:4

Bilaga 3 Nationella mål 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Regionala mål Minst 50 procent av de av Naturvårdsverket utpekade skyddsvärda marina miljöerna i Stockholms län är långsiktigt skyddade år 2010. Värdefulla natur- och kulturvärden i Stockholms läns kust och skärgård är identifierade år 2010 för att kunna bevaras och brukas. Senast år 2010 nyttjas lokala fiskbestånd på ett hållbart sätt. Buller och andra störningar från båtar eller andra farkoster, eller därtill kopplade aktiviteter, orsakar år 2010 inga betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård. Båt- och fartygstrafik orsakar år 2010 inga betydande erosionsskador på känsliga stränder, bottnar och egendom. Endast miljövänliga färger och andra produkter används för fritidsbåtvård senast år 2010. Länets samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige har ett långsiktigt skydd senast år 2010. Skogsbilvägar ska inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt senast år 2006. Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap fr o m år 2000 fram till år 2010. 3:5

Bilaga 3 Nationella mål 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regionala mål 26 600 hektar produktiv skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år 2010. Av den arealen skyddas 12 300 hektar som naturreservat och 4 100 hektar som naturvårdsavtal och biotopskydd och 10 200 hektar förutsätts skyddas genom frivilliga insatser från skogsägarnas sida. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010. Skogsmarken ska brukas så att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast 2010. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. Alla ängs- och betesmarker som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska år 2010 fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska dessutom ha utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i alla delar av länet. Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med cirka 70 procent till år 2010 jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år 2001. Lantbrukets ekonomibyggnader med anknytning till aktiv jordbruksbygd ska bevaras i 2004 års omfattning. Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet. Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka till 20 procent år 2010. 3:6

Bilaga 3 Nationella mål Regionala mål 14. Storslagen fjällmiljö Ej tillämpbart i Österåker 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö, natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål 6 och 7: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att: - samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation. - radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och att - radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft Senast år 2010 grundas fysisk planering och samhällsbyggande i Stockholms län på program och strategier för: - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, - hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, - hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål, - hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas, - hur ett barnperspektiv beaktas i planeringen, - hur det för länet karakteristiska kulturarvet bevaras och utvecklas. Kommunernas kulturmiljöprogram är reviderade senast år 2010. Matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera i länet återvinns senast år 2010 genom biologisk behandling. I Stockholms län ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. 3:7

Bilaga 3 Nationella mål Regionala mål Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år 2010. Tystnaden (frånvaron av buller) i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. Uttag av naturgrus i länet är högst 2 miljoner ton år 2010. Stockholms län har en hållbar ballastförsörjning med strategiskt lokaliserade anläggningar för mellanlagring och återvinning, samt strategiskt placerade sjöterminaler för att säkerställa möjligheterna till materialtransporter med båt, år 2010. Mängden deponerat avfall i länet ska minska med minst 50 procent till år 2010 räknat från 1994 års deponerade mängd i förhållande till befolkningsunderlag och industriell verksamhet. Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet ska senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arterna skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Inget regionalt mål finns. Arbetet med regionalisering har inletts, men är ännu inte klart. 3:8

Bilaga 4 Bilaga 4 - Lst granskringsyttrande Planenheten Carin Wanbo 08-785 51 48 GRANSKNINGSYTTRANDE Datum 16.2.2006 Beteckning 401-05-62059 1 (4) GRANSKNINGSYTTRANDE Datum 16.2.2006 Beteckning 401-05-62059 2 (4) Österåkers kommun Stadsarkitektkontoret 184 86 ÅKERSBERGA I förslaget till översiktsplan föreslås en ny avgränsning av kust- och skärgårdsområdet, som från norr begränsas till området öster om väg 276 fram till vägen mot Skeppsdal där avgränsningen viker av och dras sydost ut mot kusten. ÖVERSIKTSPLAN 2006 för ÖSTERÅKERS KOMMUN Österåker- skärgård och stad Utställningshandling 10 oktober 2005 Österåkers kommun har överlämnat ett förslag till översiktsplan i samband med utställning enligt 4 kap. 6 plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen har den 28 juni 2005 avgivit ett samrådsyttrande över en tidigare version av planförslaget. Vid utställningen begränsar Länsstyrelsen granskningen till om förslaget inte tillgodoser riksintressen, om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds, om frågor som angår två eller flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt sätt samt om bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller behovet av skydd mot olyckshändelser. Nedanstående frågor kan leda till att Länsstyrelsen enligt 12 kap.1 PBL kommer att pröva kommunens beslut att anta detaljplaner eller områdesbestämmelser. Länsstyrelsen behandlar härutöver i yttrandet vissa naturvårdsfrågor enligt 7 kap. miljöbalken (MB) eftersom Länsstyrelsens tillämpning av detta lagavsnitt kan påverka kommunens planering. Granskningsyttrandet ska enligt 4 kap. 2 PBL fogas till översiktsplanen. Länsstyrelsen har under utställningstiden givit Vägverket, Region Stockholm Sjöfartsverket, Stockholm-Mälarens sjötrafikområde, Försvarsmakten/AMF 1, Vattenfall Energidistribution AB/ Sveanät samt Svenska Kraftnät AB tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. SAMLADE NATUR- OCH KULTURVÄRDEN I KUST- OCH SKÄRGÅRDSOMRÅDET / riksintresse 4 kap. 1, 2 och 4 MB Kust- och skärgårdsområdet, d.v.s. stora delar av hela Österåkers kommun, omfattas av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap. 1, 2 och 4 MB. Syftet med bestämmelserna är att områdenas natur- och kulturvärden inte ska skadas påtagligt. Vidare ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Länsstyrelsen anser att denna avgränsning är alltför snäv och att bestämmelserna i 4 kap. MB omfattar större områden. Värdefulla kultur- och naturområden skulle med en sådan avgränsning falla utanför och inte beaktas. Länsstyrelsen vidhåller sin tidigare tolkning som redovisades i Länsstyrelsens redogörelse från den 24 augusti 2001, nämligen att hushållningsbestämmelserna omfattar hela kustremsan i Österåkers kommun med en zon liknande den som markerats i gällande översiktsplan för den nordöstra delen av kommunen och att en zon med motsvarande bredd fortsätter söderut och västerut förbi Åkersberga tätort. Riksintresset kust- och skärgårdsområdet i översiktsplanen bör därför utökas västerut. Det bör dock framhållas att utvecklingen av Åkersberga med den omgivande tätortbebyggelsen inkl. framtida utbyggnadsområden inte berörs eftersom riksintressebestämmelserna inte får innebära hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Länsstyrelsen anser att den aviserade fördjupningen av översiktsplanen för kustområdet bör innehålla en beskrivning av de samlade natur- och kulturvärdena utifrån riksintressets syfte. En sådan beskrivning ger värdefull vägledning för tolkningen av 4 kap. MB vid bl.a. bygglov, i planärenden och ärenden enligt miljöbalken. RIKSINTRESSEN / 3 kap. MB I Österåkers kommun finns många områden av riksintresse enligt 3 kap. MB, för såväl kulturmiljö- och naturvård, friluftsliv som olika kommunikationsslag. Av en översiktsplan ska framgå vilka riksintressen som finns inom en kommun och även hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. I förslaget till översiktsplan redovisas vilka riksintresseområden som finns inom kommunen på karta och i text. De riktlinjer som avslutar respektive sektoravsnitt är dock alltför övergripande till sin karaktär för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma hur kommunen avser att beakta riksintressena. För de olika utvecklingsoch utredningsområdena redovisas berörda allmänna intressen. Det framgår dock inte hur riksintressena avses beaktas i de fall som de föreslagna utbyggnadsintressen berörs av och kan komma i konflikt med riksintressena. Länsstyrelsen förutsätter att riksintressena beaktas i efterföljande detaljplanering och tillståndsbeslut så att riksintressena inte påtagligt skadas. Om utbyggnadsplaner och andra eventuella exploateringsåtgärder är förenliga med riksintressena kommer att prövas i den efterföljande planeringen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbplats Länsstyrelsen Planenheten Box 22067 104 22 STOCKHOLM Hantverkargatan 29 08-785 40 00 (vxl) 08-651 28 75 (exp) 08-785 40 01 (vxl) inmv@ab.lst.se (exp) www.ab.lst.se 4:1

Bilaga 4 3 (4) GRANSKNINGSYTTRANDE Datum 16.2.2006 Beteckning 401-05-62059 STRANDSKYDD / 7 kap. MB I förslaget till översiktplan redovisas de bestämmelser som gäller för strandskyddsområden. Generella riktlinjer för bygglovhanteringen utanför detaljplanelagt område redovisas i en bilaga till översiktsplanen. I planförslaget finns även flera utvecklingsområden och flera utredningsområden som berör strandskyddsområden. Översiktsplanens redovisningsteknik är översiktlig och den närmare utformningen av områdena framgår naturligen inte. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Om utbyggnadsplanerna är förenliga med strandskyddets syften och bestämmelser får därför prövas i den fortsatta planeringen. BEBYGGELSE VID MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHETER/ hälsa och säkerhet / miljökvalitetsnormer I förslaget till översiktsplan redovisas olika miljö- och riskfrågor och gällande miljökvalitetsnormer som är viktiga att uppmärksamma i den efterföljande planläggningen och tillståndsprövningen. Planens översiktliga karaktär gör dock att konsekvenserna fullt ut inte kan förutses. Länsstyrelsen förutsätter att störningar, risker och miljökvalitetsnormer kommer att beaktas i efterföljande detaljplanering och tillståndsbeslut, så att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. FRÅGOR SOM BEHÖVER UTREDAS I ETT MELLANKOMMUNALT SAMMANHANG Utöver ovannämda frågor har Norrtälje kommun i yttrande (KS 05/266) till Österåkers kommun pekat på mellankommunala frågor som är ofullständigt behandlade i Österåkers kommuns översiktsplan. För att finna en bra lösning för dessa frågor behövs mellankommunal samverkan. Förslag om pendelstågsförbindelse i nordostsektorn Inom samverksansarbetet med UNO-kommunerna har det tagits fram en vision för nordostsektorn, Stockholm Nordost - en vision. Visionen innehåller ett förslag till en ny pendeltågsförbindelse, Roslagspilen, som tänks gå från Täby via Arninge och Åkersberga till Norrtälje. Norrtälje kommun framför i sitt yttrande att det är angeläget att dessa tankegångar uppmärksammas i översiktplaner och program och hemställer att Österåkers översiktsplan kompletteras med en redovisning av Roslagspilen mot Norrtälje. Länsstyrelsen anser att den framtida utbyggnadsmöjligheten av Roslagspilen norrut från Åkersberga mot Norrtälje lämpligen bör framgå av översiktsplanens handlingar. 4:2

0 2 500 5 000 10 000 meter NORRTÄLJE KOMMUN Roslags- Kulla NORRTÄLJE KOMMUN TÄBY KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN 2. Rydbo Stava Täljö Norrö Smedby 3. Solberga Skånsta Åkersberga Margretelund Österskär 1. ÖSTERÅKERS KOMMUN Åsättra Dyvik Skärgårdsstad Flaxenvik Lervik Brevik 4. Bammarboda Östanå 5. 6. Linanäs Södra Ljusterö Mellansjö Norra Ljusterö Åsättra Östra Lagnö Västra Lagnö 7. Ingmarsö Husarö 8. Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN DANDERYDS KOMMUN VAXHOLMS STAD VÄRMDÖ KOMMUN LIDINGÖ STAD SOLNA STAD NACKA KOMMUN Riksintresseområde Utvecklingsområden Utredningsområden Natura 2000 Naturreservat Skogsmark Befintliga bebyggelseområden Gräns för kust- och skärgårdsområde Planzoner 1-8 Vägreservat Järnvägsreservat Farleder Riksintresse väg Kommungränser Brygga av stor betydelse för godstransporter Brygga av stor betydelse för skärgården Annan stor brygga Planerad brygga Heliport Efter utställning av översiktsplanen har utredningsområden på Ljusterö ändrats till utvecklingsområden. ÖVERSIKTSPLAN 2006 ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMLINGSKARTA

Österåkers kommun Stadsarkitektkontoret 184 86 Åkersberga www.osteraker.se