21.3.2005 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDET

21.3.2005 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDET 2005 1. GRUNDERNA FÖR STÖDBERÄTTIGANDE 1.1. Förbindelse Miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som uppfyller de villkor som avses här, förutsatt att jordbrukaren senast 29.4.2005 har lämnat en skriftlig förbindelse på blankett 111 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gården inte har ett driftscentrum skall ansökan lämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där största delen av gårdsbruksenhetens åkrar finns. En ansökan som inlämnats per post anses ha inlämnats i tid, om den har poststämplats den sista ansökningsdagen under året i fråga, adresserad till ovan nämnda behöriga myndighet, eller tidigare. Då jordbrukaren ingår miljöstödsförbindelsen förbinder han sig att under fem år genomföra de bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket som beskrivs nedan. År 2005 börjar förbindelseperioden för miljöstödsförbindelser som gäller basoch tilläggsåtgärder 1.6.2005 och slutar 31.5.2010. 1.2. Jordbrukare Miljöstöd för jordbruket kan betalas till jordbrukare. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person, eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett den juridiska ställningen för gruppen och dess medlemmar, som idkar jordbruk eller trädgårdsodling. 1.3. Ålder En förbindelse kan ingås av en jordbrukare som själv eller vars make den 31 december året innan förbindelsen givits är minst 18 år, men inte över 65 år. En förbindelse kan ingås av en person som inte har fyllt 18 år endast om han eller hon har ingått äktenskap eller idkar gårdsbruk i samägo med en eller båda av föräldrarna, eller om det finns andra särskilda orsaker att bevilja miljöstöd. Med makar avses äkta makar och personer som lever under sådana äktenskapsliknande förhållanden som avses i 7 3 mom. inkomstskattelagen (1535/1992). Är det fråga om gårdsbruk som idkas av flera jordbrukare gemensamt eller i form av sammanslutning, kan en förbindelse ingås förutsatt att minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelsejordbruk. 1.4. Minimiareal Jordbrukaren skall under hela förbindelseperioden ha minst tre (3) hektar stödberättigande och odlingsbar åker i sin besittning. Om man på gården odlar sådana trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 som definieras i punkt 6.3. uppfylls kravet på minimiareal om man årligen på sammanlagt minst 0,5 ha odlar växterna i fråga på sådana skiften som har godkänts som stödberättigande. Specialstödsavtalsskiften på åker räknas in i minimiarealen om basskiftena i fråga har uppgetts och godkänts som stödberättigande. Sådana stödberättigande skiften som under ett förbindelseår på grund av växtföljden besitts av en annan jordbrukare som ingått en förbindelse kan räknas in i minimiarealen för den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet. I ovan nämnda fall skall man skriftligen ansöka separat om byte av skiften hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, som fattar beslut om godkännande av bytet. Miljöstödet betalas också i detta fall till den jordbrukare som odlar det stödbrättigande skiftet. Om villkoret beträffande minimiareal inte längre uppfylls upphör förbindelsen, vilket kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs för hela förbindelsetiden. 2. AREALFÖRÄNDRINGAR 2.1. Areal som omfattas av förbindelsen Villkoren i förbindelsen skall följas på hela gårdsbruksenheten. Om det sker förändringar i den åkerareal som jordbrukaren har i sin besittning, skall man årligen meddela dessa förändringar till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Med förändring avses även att ett stödberättigande skifte tas ur odling på det sätt som beskrivs nedan. 2.2. Stödberättigande skifte Som stödberättigande skifte kan godkännas ett sådant basskifte som är odlingsbart 1.6. under det första förbindelseåret, eller som jordbrukaren tar i odling under de följande förbindelseåren på det sätt som beskrivs nedan och för vilket man ansöker om stödberättigande. De skiften som önskas bli stödberättigande bör i huvudsak förbli i jordbrukarens besittning och odling under hela förbindelseperioden. Ett basskifte på åker är stödberättigande och miljöstöd kan betalas för det om man det första förbindelseåret har ansökt om att skiftet skall upptas som stödberättigande och om det då är odlingsbart samt uppgivet som odlad åker, CAP-träda, växtföljdsträda eller som tillfälligt oodlad åker. En areal i ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket kan också godkännas som stödberättigande om den har anlagts på en odlad åker men inte längre är i odling. De skiften som man önskar bli stödberättigande skall vara odlingsbara senast 1.6. under året i fråga. Man skall alltid ansöka om

2 stödberättigande för ett helt befintligt basskifte, inte endast för en del av det. År 2005 är stödberättigande endast sådana skiften som har varit stödberättigande också år 2004. Ett skifte godkänns som stödberättigande även om det tillfälligtvis inte odlas. Som skiften som tillfälligt inte odlas godkänns sådana åkerskiften som p.g.a. växtföljden eller iståndsättningsarbeten ligger i träda eller som inte odlas p.g.a. en gödselstack eller av något motsvarande tillfälligt skäl. Områden som inte har odlats ännu och områden som varaktigt har tagits ur odling godkänns inte som områden som tillfälligt inte odlas. Skiften som senast 30.11.2004 har anmälts på blankett 175, kan anmälas på jordbruksskiftsblankett (Blnr 102B) som tillfälligt inte odlade. Dessa skiften är inte stödberättigade år 2005. Skiften som varaktigt inte odlas och som uppgetts som skiften som inte odlas godkänns inte som stödberättigande. Om ett sådant skifte som varaktigt inte odlas senare tas i bruk kan man ansöka om att det skall upptas som stödberättigande inom ramen för det anslag som står till förfogande under året i fråga. Ett sådant skifte inräknas i arealökningen på det sätt som anges i punkt 2.4. Om ett stödberättigande skifte under senare år uppges som ett skifte som varaktigt inte odlas eller om det vid övervakning konstateras vara sådant räknas det in i arealminskningen på det sätt som anges i punkt 2.5. Miljöstöd kan inte betalas och ansökan om stödberättigande kan inte göras om en åker omfattas av en sådan förbindelse om att inte odla som avses i 6 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994). Om besittningen av sådan åker som omfattas av en förbindelse om att inte odla övergår från den jordbrukare som har ingått förbindelsen i fråga till en jordbrukare som börjar odla åkern, kan den sistnämnda jordbrukaren ansöka om att åkern skall godkännas som stödberättigande om anslagssituationen det tillåter och erhålla stöd för åkern (se dock punkt 2.4). Efter det första förbindelseåret kan man uppge ett skifte som stödberättigande eller avlägsna skiftet ur den stödberättigande arealen med de följder som anges i punkt 2.4 och 2.5. Utan att miljöstödet återkrävs under förbindelseperioden kan, enligt de villkor som anges i punkt 2.3. och 2.5., en jordbrukare ta ur odling skiften som han uppgett som stödberättigande eller avstå från besittningen av dem, och besittningen av åker kan övergå till en jordbrukare som inte förbundit sig att följa villkoren för miljöstödet. Jordbrukaren kan även låta bli att ansöka om stödberättigande för vissa basskiften, förutsatt att gården uppfyller kravet på minimiareal. 2.3. Ändringsmöjligheter för stödberättigande skiften och referensareal Förändringar i de stödberättigande skiftena jämförs med summan av arealerna för de basskiften som har godkänts som stödberättigande skiften under det första förbindelseåret, d.v.s. referensarealen. Då det bedöms om förändringarna i de stödberättigande skiftena håller sig inom de tillåtna gränserna beaktas inte följande fall som ökning eller minskning av arealen: 1) Förändringar i besittningen av skiften som redan omfattas av stödsystemet Då besittningen till ett skifte övergår från en jordbrukare som ingått en miljöstödsförbindelse och som föregående förbindelseår har uppgett skiftet i sin årliga stödansökan till en annan jordbrukare som ingått en miljöstödsförbindelse och som uppger skiftet i sin årliga stödansökan fogas skiftet till förbindelsen för den jordbrukare till vilken skiftet övergår och som på så sätt fortsätter förbindelsen för skiftets del. Sådana förändringar räknas inte in i ökningen eller minskningen av arealerna. Ett sådant fogande av skiften till en gällande förbindelse som förklaras här är möjligt under hela förbindelseperioden. 2) Skiften som under förbindelseåret i fråga övergår från en jordbrukare som själv eller vars make har fyllt 65 år till en jordbrukare som ingått förbindelse Dessa skiften räknas inte in i en ökning av arealen, om summan av arealerna för de skiften som övergår under samma förbindelseår är större än 2 ha. I sådana fall skall jordbrukaren lämna in en separat anmälan om detta i samband med den årliga stödansökan. Om skiftena i fråga arrenderas, skall arrendetiden sträcka sig över hela förbindelseperioden. Med en jordbrukare som har fyllt 65 år avses här en jordbrukare som på en gårdsbruksenhet i sin besittning har idkat jordbruk eller trädgårdsodling innan besittningen överförts till en jordbrukare som ingått förbindelse. Husbehovsodling anses inte utgöra jordbruk eller trädgårdsodling. En jordbrukare som fyllt 65 år eller ett sådant dödsbo som avses nedan skall under den vegetationsperiod som föregår besittningsöverföringen själv ha odlat den åkerareal som överförs. Om ett dödsbo företar en överföring av besittningen till sådan åkerareal som innehafts av en jordbrukare som fyllt 65 år till en jordbrukare som ingått en förbindelse, kan det anses att åkern härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om denna jordbrukare som fyllt 65 år har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår under vilket besittningen har överförts. Är det fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som idkas av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sam-

3 manslutning, förutsätts det att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare har fyllt 65 år. 3) Åkerarealer som en jordbrukare som ingått förbindelse har kommit i besittning av via ägoregleringar som fastställs i en nyskiftesplan som avses i 88 fastighetsbildningslagen (554/1995) Dessa skiften räknas inte in i arealökningar förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna har tillträtts i enlighet med nyskiftesplanen efter förbindelseperiodens början. Det som sägs ovan tillämpas också på arrendeåkrar när arrendeområdet med stöd av 86 fastighetsbildningslagen har flyttats till en annan plats i enlighet med en nyskiftesplan. Nya åkerskiften som kommit i en jordbrukares besittning via nyskifte kan dock godkännas som stödberättigande på den ovan nämnda grunden i fråga om en areal som är högst lika stor som arealen av stödberättigande åkerskiften som enligt en lagakraftvunnen nyskiftesplan har utgått ur jordbrukarens besittning. 4) Sådana fall där ett skifte utgår på grund av oöverstigligt hinder Skiften som utgår på grund av oöverstigligt hinder räknas inte in i arealminskningen. Följande fall kan anses utgöra oöverstigligt hinder: a) jordbrukaren avlider b) jordbrukaren är långvarigt oförmögen att utöva sitt yrke c) en avsevärd del av gården exproprieras, om expropriationen inte kunde förutses den dag då förbindelsen ingicks d) en allvarlig naturkatastrof som har betydande inverkan på gårdens odlingsareal inträffar e) byggnader för uppfödning av djur förstörs genom olyckshändelse f) en epizooti som omfattar sökandens hela besättning eller del av den inträffar g) jordbrukaren insjuknar allvarligt h) gården exproprieras eller inlöses för det allmänna bästa i) jordbrukaren börjar få full arbetslöshetspension eller förtida ålderspension eller övergår till systemet med avträdelsestöd för jordbruket j) förbindelsearealen minskar mot jordbrukarens vilja, exempel: skiftandet av ett dödsbo eller delningen av förmögenheten på grund av skilsmässa leder till att arealerna minskar på grund av att ett arrendekontrakt upphör eller egendom mistas den långvariga besittningen av ett arrenderat område avbryts tvärt emot motiverat antagande I dessa fall skall jordbrukaren eller dennes rättsinnehavare separat meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skriftligen om detta. 2.4. Ökning av arealen Huruvida nya områden kan godkännas som stödberättigande efter år 2005 beror på EU:s finansiella ram och de tillgängliga anslag som fastställts i statsbudgeten. Om jordbrukaren under de senare förbindelseåren uppger att han ansöker om stödberättigande för ett skifte som övergår till honom från en jordbrukare som inte har ingått en motsvarande förbindelse som är i kraft, eller om det är fråga om ett nytt skifte, t.ex. nyröjning, eller om man under förbindelseåret i fråga tar i bruk ett skifte som tidigare uppgetts vara ett skifte som varaktigt inte odlas, räknas arealerna för nämnda skiften in i en ökning av arealen. Summan av arealerna för dessa basskiften som önskas bli stödberättigande under förbindelseperioden jämförs med referensarealen. Om anslagssituationen det tillåter kan man till en förbindelse under det andra och tredje förbindelseåret foga områden som tidigare inte varit stödberättigande eller som en annan jordbrukare som förbundit sig till miljöstödet inte under föregående förbindelseår har uppgett i den årliga stödansökan. Summan av arealerna för dessa områden som fogas till förbindelsen under det andra eller tredje förbindelseåret kan vara högst 50 % av jordbrukarens referensareal eller högst två hektar. På exempelvis en liten trädgårdsodling under 3 ha är den största tillåtna arealökningen 2 ha utan att man behöver ge en ny förbindelse. Om arealökningen är större kan jordbrukaren ingå en ny femårig förbindelse beträffande hela åkerarealen om anslagssituationen tillåter det. Om nya skiften i enlighet med vad som sägs ovan kommer i jordbrukarens besittning under det fjärde eller femte förbindelseåret fortsätter skiftena att inte vara stödberättigande, om inte arealökningen under det fjärde eller femte förbindelseåret överstiger 50 % av referensarealen. I sådana fall kan jordbrukaren ingå en ny femårig förbindelse beträffande hela åkerarealen, om anslag finns tillgängliga. Om man inte kan ingå nya förbindelser p.g.a. brist på anslag, skall nya skiften som inte är stödberättigande ändå odlas enligt dessa förbindelsevillkor. 2.5. Minskning av arealen Om en jordbrukares stödberättigande skiften under förbindelseperioden övergår till en jordbrukare som inte ingått motsvarande gällande förbindelse eller som inte ingått eller inte kan ingå motsvarande förbindelse i samband med följande stödansökan, eller om stödberättigande skiften tas ur odling t.ex. genom beskogning och summan av arealerna för dessa skiften som utgått under förbindelseperioden är över 20 % av referensarealen, dock över 5 ha, skall jordbrukaren återbetala de stöd han erhållit för skiftena i fråga och för de skiften som senare under de följande förbindelseåren överförs på motsvarande sätt.

4 Om minskningen av arealen beror på ett sådant oöverstigligt hinder som avses i punkt 2.3., räknas den minskning som beror på detta inte in i arealminskningarna. Detta förutsätter att jordbrukaren inom 10 arbetsdagar räknat från när anmälan kan lämnas anmäler det skedda skriftligt till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun som beviljat stödet. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avgör huruvida det varit fråga om ett oöverstigligt hinder. 2.6. Överföring av förbindelsen Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan på ansökan överföra en förbindelse som gäller miljöstöd till den nya ägaren eller innehavaren av en hel gård, om ägande- eller besittningsrätten till gården överförs till en sådan jordbrukare som uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av stöd och den som ursprungligen ingått förbindelsen inte fortsätter att idka jordbruk. Den som lägger ner jordbruket kan emellertid lämna en liten åkerareal för husbehovsodling (under 0,5 ha). Vid en överföring skall den jordbrukare som fortsätter med jordbruket iaktta miljöstödsförbindelsen under den återstående tiden av den förbindelse som den tidigare jordbrukaren ingått. Om en gård som ingått en förbindelse gällande miljöstödet delas i sin helhet, på grund av arvskifte, avvittring eller upplösning av en sammanslutning, kan förbindelsen överföras på de nya ägarna eller innehavarna av alla lägenhetsdelar som härmed bildats. En förbindelse som gäller miljöstödet kan överföras från gårdens tidigare ägare eller innehavare till den nya ägaren eller innehavaren, förutsatt att en skriftlig ansökan om överföring som gjorts på blankett nummer 160 lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 10 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten överförts. Av särskilda skäl kan även en ansökan som lämnas in senare godkännas. 2.7. Frånträdande av förbindelsen och förfall Utbetalt stöd återkrävs, ifall jordbrukaren frånträder en förbindelse före utgången av förbindelseperioden. Med frånträdande av förbindelsen avses även en sådan situation där en jordbrukare som ingått stödförbindelsen inte ansöker om årlig utbetalning, och orsaken till detta inte är ett sådant oöverstigligt hinder som avses i punkt 2.3. I dessa fall hörs jordbrukaren före ett eventuellt beslut om att återkräva stöd. Stödet återkrävs ändå inte om jordbrukarens förbindelse varit i kraft i tre år och jordbrukaren lägger ner jordbruksproduktionen helt genom försäljning av hela gården eller i övrigt helt slutar idka jordbruk. Jordbruksproduktionen kan också läggas ner genom att utarrendera gårdens samtliga åkrar eller genom att inte odla dem. Jordbrukare som lägger ner produktionen kan lämna en liten åkerareal för husbehovsodling (under 0,5 ha). Stödet återkrävs också inte, om jordbrukaren frånträder förbindelsen på grund av oöverstigligt hinder. Som oöverstigliga hinder betraktas händelse som nämns i punkt 2.3. Som frånträdande av förbindelsen betraktas inte en situation där en jordbrukare som ingått en förbindelse säljer eller arrenderar hela gården till en sådan eller sådana jordbrukare som har ingått en motsvarande förbindelse som är i kraft när besittningen överförs. En sådan försäljning eller arrendering kan ske även innan tre år har gått från det att förbindelsen börjat. I detta fall återkrävs inte det utbetalade stödet, och förbindelsen anses förfalla. Jordbrukaren skall inom 10 arbetsdagar göra en skriftlig anmälan om frånträdande av förbindelsen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet beslutar om att befria jordbrukaren från kravet att iaktta förbindelsen. En förbindelse som en jordbrukare ingått förfaller om jordbrukaren övergår till jordbrukets avträdelsestödssystem, och förbindelsen överförs inte i det här sammanhanget. Vid förfall återkrävs utbetalat stöd inte. 3. NORMAL GOD JORDBRUKARSED Miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som följer normal god jordbrukarsed och villkoren för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet. Med normal god jordbrukarsed avses odling som en ansvarskännande jordbrukare idkar med beaktande av lokala förhållanden. Åkern skall bearbetas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt och sådden skall göras så att den möjliggör en jämn groning. Ett skifte för vilket stöd söks skall till sitt kulturtillstånd vara sådant att det är möjligt att bärga en marknadsduglig skörd på det. Vid odlingen skall man använda sig av växtarter och sorter som lämpar sig för området samt använda sådana utsädesmängder som lämpar sig för området och beaktar fröstorleken. Jordbrukaren skall dessutom bekämpa flyghavre, dra försorg om växtskyddet samt sträva efter att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. För trädor krävs att markens avkastningsförmåga inte försämras och att trädningen utförs på ändamålsenligt sätt. Skörden skall bärgas eller betesgången ske på ändamålsenligt sätt. Med ändamålsenlig bärgning avses inte att vallen slås och lämnas på marken eller komposteras, ifall det inte är fråga om gröngödsling enligt vad som sägs nedan. Följande fall utgör dock undantag från kravet på bärgning av skörd: 1) Fleråriga växter Miljöstöd kan betalas för åkerskiften där växterna inte ger någon skörd under det första odlingsåret. Sådana växter är bl.a. rörflen, kummin, jordgubbe, bärbuskar och fruktträd samt andra fleråriga trädgårdsväxter på friland. För sådana fleråriga växter som inte gror eller inte bildar något ovanjordiskt växtbestånd under så-

5 ningsåret kan stöd första gången betalas det år då ett växtbestånd har uppkommit ovan jord. 2) Gröngödsling Miljöstöd kan betalas för skiften med gröngödslingsvall. Skörden från skiften med sådan vall används som ett led i växtföljden så, att skörden lämnas obärgad och används till gödsling av följande gröda. Sådana växtföljder är t.ex. odling av vicker för gröngödsling samt växelbruk av potatis och klöver. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden för ett skifte som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvallar skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som i den årliga stödansökan har uppgetts vara gröngödslingsvall kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. Samma areal kan inte uppges som gröngödslingsvall två år i följd. Om gröngödslingsarealen uppges som gröngödslingsvall två år i rad kan miljöstöd betalas för gröngödslingsarealen under ett enda år. 3) Dikesrenar, skyddsremsor och odlingstekniska vändtegar Miljöstöd kan betalas för sådana dikesrenar och skyddsremsor som är över tre meter breda när de utgör separata jordbruksskiften och har skötts i enlighet med miljöstödsbestämmelserna om dikesrenar och skyddsremsor. Miljöstöd kan betalas också för mer än tre meter breda vändtegar som har lämnats av odlingsskäl, om de har avskilts till separata jordbruksskiften och de är täckta av vallväxtlighet. Det förutsätts inte att vallen bärgas, men växtbeståndet skall ändå slås eller skötas på något annat sätt, t.ex. genom betesgång. Odlingstekniska vändtegar kan inte lämnas i kanten av jordbruksskiften som är berättigade till stöd för jordbruksgrödor (CAPstöd). 4) Honungsproduktion Miljöstöd kan betalas för ett åkerskifte där det växer grödor som lämpar sig för honungsproduktion, t.ex. facelia och rödklöver, och som inte bärgas. Betalningen av stöd förutsätter då att det i åkerskiftets omedelbara närhet finns ett sådant antal bisamhällen tillhörande den jordbrukare som ansöker om stöd att honungsproduktionen utgör en ekonomiskt viktig näring för sökanden. 5) Tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Miljöstöd kan betalas för ett åkerskifte där en betesmark för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåker som hänför sig till tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten inom ramen för miljöstödet för jordbruket har anlagts, även om ingen skörd bärgas på skiftet. Gårdens betesmarker för vilt och sådana landskaps- eller mångfaldsåkrar där skörd inte bärgas kan till sin areal dock utgöra högst 5 % av summan av arealerna för de basskiften som under det första förbindelseåret har uppgetts som stödberättigande. Den ovan nämnda begränsningen gäller inte arealer som har uppgetts som träda enligt stödet för jordbruksgrödor (CAP-träda). 6) Skiften som omfattas av vissa avtal om specialstöd Trots att skörd inte bärgas kan miljöstöd betalas för ett åkerskifte som omfattas av ett 5- eller 10-årigt avtal om specialstöd för utvecklande och vård av landskapet eller främjande av naturens mångfald. 7) Skörde- och utvintringsskador Åker som inte har bärgats på grund av en skördeskada eller av motsvarande orsak utgör inget hinder för betalningen av miljöstöd, om de andra åtgärder som ingår i normal god jordbrukarsed har vidtagits på lämpligt sätt. En skriftlig anmälan om skördeskadan skall ändå göras omedelbart efter det att skadan har uppkommit och lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gården är belägen. I anmälan skall skördeskadan eller motsvarande orsak specificeras. Det rekommenderas att anmälan görs på blankett Blnr 118. Om utvintringsskador har drabbat en del av ett jordbruksskifte, anses skiftet vara berättigat till miljöstöd, när det har odlats enligt normal god jordbrukarsed och när det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som ger en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det inte är möjligt att konstatera att kravet på normal god jordbrukarsed uppfylls eller om det på huvuddelen av skiftet inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på grund av utvintringsskador, kan miljöstöd inte betalas för skiftet, om det inte besås på nytt på våren. För följande trädgårdsväxter skall åtminstone de nedan nämnda minimiplanttätheterna iakttas: Jordgubbe, åkerbär, allåkerbär 15 000 plantor/ha Om odlingsmetoden för ovan nämnda växter är sådan att man inte använder plast för att täcka markytan och man låter de revplantor som uppstår slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara lägre, dock minst 11 000 plantor/ha. För växter som planterats efter 30.6. skall den slutliga planttätheten (15 000 plantor/ha) då uppnås under den vegetationsperiod som följer efter planteringsåret. Vinbär och krusbär 2 200 plantor/ha Hallon 2 800 plantor/ha Havtorn 800 plantor/ha Amerikanskt blåbär 2 250 plantor/ha Fruktträd 400 plantor/ha De här planttätheterna tillämpas emellertid inte på växtbestånd som har anlagts före det första förbindelseåret och som annars motsvarar kännetecknen för yrkesmässig odling.

6 Till normal god jordbrukarsed hör även att jordbrukaren skall iaktta allmänna miljöbestämmelser och lagstadgade förpliktelser. Normal god jordbrukarsed beskrivs i häftet "Normal god jordbrukarsed", vilket postats till alla sökanden under våren 2001. Det kan också fås hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. År 2005 har följande författningar slopats ur den miljölagstiftning som krävs: - Gödselmedelslagen (232/1993) - Hälsoskyddslagen (763/1994) och hälsoskyddsförordningen (1280/1994) - Lagen (1195/1996) och förordningen (1336/1996) om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel - Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 4. BASÅTGÄRDER 4.1. Basåtgärder som skall genomföras Jordbrukaren skall vidta alla basåtgärder för växtodlingsgård under fem års tid från och med den 1 juni under det första år förbindelsen ingåtts. Basåtgärder skall vidtas under hela förbindelseperioden. En jordbrukare som ingått förbindelsen skall genomföra följande basåtgärder: 1) miljöplanering och uppföljning av odlingen 2) basgödsling av åkergrödor 3) växtskydd 4) dikesrenar och skyddsremsor och 5) bevarande av naturens mångfald och landskapet. 4.2. Miljöplanering och uppföljning av odlingen Odlingsplan Inför vegetationsperioden skall jordbrukaren varje år göra upp en odlingsplan, under det första förbindelseåret före 15.6. Planen skall vara skriftlig och av den skall framgå vilka växtarter eller sorter man tänker odla på basskiftesnivå, vilken gödsling som planeras (gödselslag och mängder) samt planerade växtskyddsåtgärder, till den del det är möjligt att planera växtskyddet på förhand. Markkartering Man skall markkartera de åkrar som odlas på gården. Som åker som odlas betraktas inte i detta sammanhang trädesskiften och inte heller sådana områden på åker som omfattas av specialstödsavtal och för vilka man inte får stöd för basåtgärder. Om ett ovan nämnt skifte tas i bruk måste man markkartera det under vegetationsperioden i fråga. Markkarteringen skall göras med minst fem års mellanrum, vilket innebär att tiden mellan provtagningarna inte får överstiga fem år. Man skall ta minst ett markkarteringsprov per basskifte, om basskiftet överstiger 0,5 ha. I annat fall skall man ta ett prov per fem hektar åker. Markkarteringen bör vara minst en så kallad grundanalys. I den bestäms jordart, mullhalt, ph, ledningstal, utbytbar kalcium, lättlöslig fosfor, utbytbar kalium och utbytbar magnesium. Av markkarteringen skall framgå analysdatum eller vilket datum provet skickats till analys. Undersökningen skall göras i ett godkänt laboratorium. Som ett godkänt laboratorium betraktas ett laboratorium som är specialiserat på utförande av jordanalyser. En sådan markkartering som anges ovan skall finnas på gården före slutet av kalenderåret under det första förbindelseåret (senast 31.12.2005). Nya skiften som kommer i jordbrukarens besittning skall markkarteras så, att resultaten står till förfogande före början av den vegetationsperiod som infaller följande kalenderår. Skiftesvisa anteckningar Skiftesvisa anteckningar skall göras genast från början av förbindelseperioden. I de skiftesvisa anteckningarna skall ingå basuppgifter om de skiften som odlas på gården samt uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. I de skiftesvisa anteckningarna bör följande uppgifter ingå: Skiftets signum och areal Jordart och övriga uppgifter från markkarteringen (markkarteringsresultaten kan även uppbevaras som separata dokument) Utförda kalkningar Årliga odlingsåtgärder: 1) Bearbetningsdatum och metod 2) Datum för plantering eller sådd, växt, sort och mängden utsäde eller plantor 3) Datum för gödsling, slag och mängd av handelsgödsel och organiska gödselmedel, mängden fosfor och kväve, samt vid behov anteckningar om när fosforutjämningsperioden börjar och slutar 4) Anteckning om huruvida man på skiftet följer basgödslingsnivån eller den preciserade nivån 5) Noterade problem med ogräs, växtsjukdomar och skadegörare samt utförda växtskyddsåtgärder: datum, använt växtskyddsmedel samt dos. 6) Skördedatum och bedömning av skördens storlek Om man har sått fånggrödor på skiftet efter skörden skall man anteckna dessa i de skiftesvisa anteckningarna. På en separat karta skall man märka ut de basskiften som odlas på gården, om skiftena gränsar till bäckar, vattendrag eller utfallsdiken, om åkern finns på grundvattenområden och om det finns brunnar på åkern. På kartan skall man även märka ut om det finns specialstödsavtal som omfattar skiftet.

7 Utbildning för jordbrukare En jordbrukare som ingått en förbindelse skall under förbindelsetiden delta två gånger i jordbrukarutbildning som pågår minst en dag och som gäller miljöstödsåtgärderna samt behovet av och målet för dessa åtgärder. En jordbrukare som avgett förbindelse eller maken eller en person som deltar i gårdens skötsel skall genomgå utbildningen i fråga personligen. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av ett dödsbo eller i form av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Den första utbildningsdagen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret (senast 31.5.2007) och den andra dagen före utgången av det tredje förbindelseåret (senast 31.5.2008). I programmet för den första utbildningsdagen ingår följande: Kraven för basåtgärderna i jordbrukets miljöstödssystem Odlingsplanen och de skiftesvisa anteckningarna som planerings- och uppföljningssystem på gården Tilläggsåtgärderna och specialstödsavtalen som redskap för effektiverade miljöåtgärder Under den andra utbildningsdagen kan man fördjupa sig i villkoren för någon av bas/tilläggsåtgärderna. Den andra utbildningsdagen kan även omfatta utbildning som riktar in sig på avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, odlingens miljöpåverkan och minskningen av den eller användningen av miljöanpassade odlingsmetoder. Som sådan jordbrukarutbildning som avses här godkänns inte utbildning som ingår i tilläggsåtgärderna eller som utgör villkor för specialstödsavtalen. Som utbildning för jordbrukare godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. Minimilängden för en utbildningsdag är 6 timmar, i vilket inte ingår tider för pauser enligt programmet. Enbart sådana utbildningsdagar för vilka arbetskraftsoch näringscentralens landsbygdsavdelning på förhand har godkänt innehållet och utbildarna godkänns som jordbrukarutbildning som fyller stödvillkoren. I undantagsfall kan utbildningen genomgås i form av distansstudier. Jordbrukaren skall hos arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning på särskild blankett ansöka om rätt att genomgå utbildningen som distansstudier. I distansutbildningen ingår studier på egen hand och godkänt deltagande i skriftligt förhör. 4.3. Basgödsling av åkergrödor Vid odlingen av följande grödor får man använda högst följande mängder kväve och fosfor per hektar åker: Odlingsväxt Kväve Fosfor kg/ha/år kg/ha/år Fodersäd 90 15 Brödsäd Vårvete 100 15 Höstvete, på hösten 20 15 Höstvete, på våren 100 Råg, på hösten 20 15 Råg, på våren 100 Oljeväxter 100 15 Sockerbeta 120 30 Matpotatis 60 40 Industripotatis 80 40 Ensilage 180 30 Hö 90 15 tilläggskväve om återväxten bärgas 60 Bete 150 20 Anläggning av vall Skyddssäd 25 Vall som anläggs på sommaren eller hösten 10 Ettårig fodervall 20 Helsädsensilage 20 I näringsmängderna inräknas både den näring som handelsgödseln innehåller och näringen i stallgödsel och andra motsvarande organiska gödselmedel. Det är förbjudet att gödsla svartträdor, obearbetade trädesskiften och ettåriga grönträdor. Vid anläggningen av en flerårig grönträda kan man ge högst 50 kg kväve/ha och högst 10 kg fosfor/ha. När man på ett skifte som lagts i träda i enlighet med förordningen om jordbruksgrödor odlar en gröda som tillåts i den nämnda förordningen på så sätt att skörd bärgas på skiftet, kan grödan i fråga gödslas på det sätt som bestäms om gödslingsnivån för grödan i fråga. På en gård som bedriver ekologisk produktion i enlighet med EU:s förordning (EEG nr 2092/91) kan man dock på hösten ge högst 30 kg kväve per hektar på höstvete och råg om man på våren minskar kvävegivan med motsvarande mängd. På råg och höstvete kan man på en sådan gård ge en del av fosforn på våren om man på hösten har minskat fosforgivan med motsvarande mängd. Fånggröda som sås efter öppen träda kan gödslas på motsvarande sätt som en flerårig grönträda. Gödslingen skall antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. På begäran skall jordbrukaren kunna ge arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig redogörelse över vilka gödselmängder som använts samt motiveringen till givorna. Fosforutjämning Vid fosforgödslingen får man använda sig av utjämningsperioder på högst fyra år. Man skall inleda fosforutjämningsperioden då den fosforgiva som miljö-

8 stödet tillåter överskrids. Man kan även påbörja utjämningsperioden med en underskridning. Om man använder fosforutjämning på ett skifte skall tidpunkten för när perioden inleds och avslutas samt den årliga balansen antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. I annat fall kan det anses att den tillåtna gödselgivan har överskridits. Fosforutjämningen skall göras för varje jordbruksskifte. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar från år till år, skall man följa upp fosforutjämningen på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som basskiftet förbrukar får man genom att multiplicera arealen för varje jordbruksskifte med den högsta tillåtna fosforgivan för den gröda som odlas på jordbruksskiftet och sedan räkna samman dessa summor. Om man på ett skifte där en fosforutjämningsperiod pågår odlar trädgårdsväxter eller andra växter för vilka fosfornivån inte har definierats så anses det att skiftet under det året inte alls förbrukar fosfor. Om en jordbrukare kommer i besittning av ett skifte under en pågående förbindelseperiod behöver han inte beakta tidigare fosforgödsling. Detta gäller dock inte sådana fall där skiftena regelbundet byts mellan två jordbrukare, t.ex. på grund av växtföljden. Beaktande av näringsämnen i stallgödsel och vissa andra gödselmedel Näringsämnena i stallgödseln räknas in i gödselgivorna enligt följande tabell: Gödselslag Fosfor Lösligt kg/m 3 kväve kg/m 3 Fastgödsel av nöt 1,2 1,2 Flytgödsel av nöt 0,5 1,8 Urin av nöt 0,1 1,8 Fastgödsel av svin 2,5 1,5 Flytgödsel av svin 0,8 2,7 Urin av svin 0,2 1,6 Fastgödsel av får 1,5 1,2 Fastgödsel av häst 0,5 0,4 Fastgödsel av höns 4,4 4,5 Fastgödsel av broiler 3,5 5,1 Fastgödsel av räv 11,5 3,8 Fastgödsel av mink 9,5 2,4 Av ovan nämnda tabellvärden för fosfor beräknas 75 % vara tillgängligt för växterna, i fråga om pälsdjursgödsel är 40 % tillgängligt. Den tillgängliga delen av fosforn räknas in i fosformängderna. Av kvävet i urin, flytgödsel och fastgödsel räknas det lösliga kvävet in i kvävegivan. I fråga om stallgödsel som sprids på hösten räknas 50 % av det lösliga kvävet in i kvävegivan. Man kan även beräkna stallgödselns näringsinnehåll på basis av en stallgödselanalys, men analysen får inte vara äldre än fem år. Stallgödselanalysen skall ha utförts i ett laboratorium som specialiserat sig på stallgödselanalyser. Av analysvärdet för fosfor i stallgödseln beräknas 75 % vara tillgängligt för växterna och inräknas i fosforgivan för respektive gröda. För pälsdjursgödselns del beräknas 40 % vara tillgängligt. Som tillgänglighetsvärde för fosforn i apatit och råfosfor används 10 %, i fråga om thomasslagg 50 % samt i fråga om benmjöl och hornspån 75 %. När köttbenmjöl används enligt gödselmedelslagen (232/1993) anses dess tillgänglighetsvärde för fosforn vara 40 %. Avloppsslam som används som gödsel- eller markförbättringsmedel skall uppfylla de kvalitetskrav som ingår i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994). Slammet skall vara komposterat eller utblandat. Innehållet av näringsämnen i slam framgår av ett intyg som ges av reningsverket och av näringsämnena beaktas det lösliga kvävet samt 75 % av den totala fosforhalten. Spridningsmängderna för slam får inte överstiga de nivåer som anges i ovan nämnda beslut av statsrådet. Med undantag av avloppsslam som uppstår på den egna gården är förutsättningen för att man skall kunna sprida slam att slammet på basis av en analys uppfyller de kvalitetskrav som anges i statsrådets beslut. 4.4. Växtskydd En växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel skall testas vart femte år av en testare som kontrollcentralen för växtproduktion auktoriserat. Om fem år går till ända efter vegetationsperiodens slut, skall en växtskyddsspruta som används till spridning av växtskyddsmedel testas före följande vegetationsperiods ingång. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. En ny växtskyddsspruta anses vara testad om den uppfyller kraven enligt standardserien SFS-EN 12761 och om lantbruksteknologiska forskningsenheten vid Lantbrukets forskningscentral eller spruttillverkaren har utfärdat ett skriftligt intyg. Det skall finnas ett skriftligt intyg över testningen. En person som sprider växtskyddsmedel på gårdens åkrar bör vart femte år genomgå sprutförarutbildning. Om fem år går till ända efter vegetationsperiodens slut, skall sprutförarutbildningen genomgås före följande vegetationsperiods ingång. Jordbrukaren bör få ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen. Som utbildning enligt stödvillkoren godkänns enbart sådana utbildningsdagar för vilka arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning på förhand har godkänt innehållet och utbildarna. Som utbildning godkänns även den specialexamen i användning av giftiga bekämpningsmedel som Kontrollcentralen för växtproduktion arrangerar. Eftersom specialexamen är i kraft i tio år, bör man det sjätte (6) giltighetsåret antingen delta i sprutförarutbildning eller förnya specialexamen. Som utbildning godkänns också

9 sådan utbildning som har genomförts före ingåendet av förbindelse. Den ovan nämnda utbildningen bör genomgås före utgången av det första förbindelseåret (för dem som ingår förbindelsen år 2005 senast 31.5.2006). En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall låta testa växtskyddssprutan och genomgå sprutförarutbildningen före utgången av kalenderåret under det första förbindelseåret. En jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd skall för de växter som odlas på lägenheten anskaffa de växtslagsspecifika anvisningar för balanserat växtskydd som ges ut av Växtskyddsföreningen rf. Med odlade växter avses här växter som har odlats under det första förbindelseåret på en lägenhet som besitts av en jordbrukare som har ingått förbindelsen. Anvisningar har gjorts upp för följande växter: 1) korn, 2) vårvete, 3) höstvete, 4) havre, 5) råg, 6) rybs och raps, 7) sockerbeta, 8) vallväxter, 9) potatis, 10) huvudkål, blomkål, broccoli och kinakål, 11) morot, selleri, palsternacka, dill och persilja, 12) rödbeta, 13) ärt, bond- och buskböna, 14) kålrot och rova, 15) lök och purjolök, 16) frilandssallat, 17) frilandsgurka, squash och pumpa, 18) jordgubbar, 19) hallon, 20) äppel, 21) vinbär och krusbär. Med avseende på växter som inte behandlas i någon av dessa anvisningar skall handboken Balanserat växtskydd för övriga växter anskaffas. En lägenhet som bedriver ekologisk produktion skall i stället för de ovan nämnda anvisningarna anskaffa handboken Växtskyddsguide för ekoåkern, vars finska förlaga utgör publikation nummer 84 i serien Tieto Tuottamaan. Anvisningarna eller handboken skall anskaffas till lägenheten före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret (senast 31.12.2005). Om en växt odlas på lägenheten på en areal som är mindre än fem ar eller om trädgårdsväxter odlas bara för husbehov på lägenheten, förutsätts inte att anvisningar eller handböcker anskaffas för växterna i fråga. Man bör göra skiftesvisa anteckningar om ogräs, växtsjukdomar och skadegörare samt de växtskyddsmedel som använts. 4.5. Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren bör vid kanten av utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om dikesrenen slås behöver man inte nödvändigtvis föra bort slåtteravfallet, men det kan utnyttjas t.ex. till foder. Det är tillåtet att låta djur beta på dikesrenen. Om skiftet har uppgetts som träda inom ramen för stödet för jordbruksgrödor (CAP-stöd) är betesgång inte tillåten, och man får inte föra bort eller utnyttja den slagna växtligheten. Den växtlighet som slagits på dikesrenen får dock tillvaratas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Dikesrenen hör till det jordbruksskifte där den ligger. Man bör bilda ett separat jordbruksskifte av en dikesren som är mer än tre meter bred. Det krävs inte att man skördar det jordbruksskifte som dikesrenen utgör, när det sköts enligt föreskrifterna för dikesrenar. Jordbrukaren bör vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga skyddsremsor som i medeltal är minst tre meter breda och är täckta med flerårig växtlighet. Skyddsremsan behöver inte nödvändigtvis slås. Om remsan slås skall man föra bort slåtteravfallet, och det kan utnyttjas t.ex. till foder. Det är tillåtet att låta djur beta på skyddsremsan. Om skiftet har uppgetts som träda inom ramen för stödet för jordbruksgrödor (CAP-stöd) är betesgång inte tillåten, och man får inte föra bort eller använda den slagna växtligheten. Den växtlighet som slagits på skyddsremsan får dock tillvaratas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är mera än tre meter bred bör man bilda ett separat jordbruksskifte. Det krävs inte att man skördar det jordbruksskifte som bildats av remsan, när det i övrigt sköts enligt föreskrifterna för skyddsremsor. Runt brunnar för hushållsvatten som finns på åkrar bör man anlägga en minst tre meter bred skyddsremsa. Remsan bör vara täckt av flerårig gräsväxtlighet och skall helst anläggas i skyddssäd. Punktvis behandling av ogräs på dikesrenar och skyddsremsor är tillåten endast vid svåra ogräsangrepp. Då bör användningen av bekämpningsmedel och sådden av en ny vallväxtlighet ske under samma vegetationsperiod. Dikesrenen eller skyddsremsan skall förnyas så att området inte är bart utan växtlighet under hösten eller vintern. Vallväxtfrö som sås på en dikesren eller en skyddsremsa kan sås i skyddssäd. Man skall skriftligen anmäla om punktbehandlingen på förhand till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Flyghavre som spridit sig till dikesrenen eller skyddsremsan skall bekämpas i enlighet med lagen om flyghavre, antingen genom plockning eller kemiskt. Förutom i ovan nämnda undantagsfall får man inte använda bekämpningsmedel på dikesrenarna och skyddsremsorna. Även gödsling är förbjuden. Om växtligheten på dikesrenen eller skyddsremsan skadas eller förstörs, t.ex. under vintern eller vid dikesrensning, bör man så ny vallväxtlighet så fort som förhållandena det medger. Dikesrenarnas och skyddsremsornas bredd bör uppfylla kraven senast vid utgången av vegetationsperioden under det första förbindelseåret (alltså före utgången av vegetationsperioden år 2005). 4.6. Naturens mångfald och bevarande av landskapet Man bör bevara ett öppet odlingslandskap, och omgivningarna runt bostads- och ekonomibyggnader bör hållas i prydligt skick. Maskiner och redskap bör för-

10 varas på ett ändamålsenligt sätt. Obrukade åkerområden skall skötas genom exempelvis slåtter. Åkrar som är värdefulla i landskapshänseende får inte beskogas. Sådana objekt på gården som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön bör bevaras. Sådana är bl.a. variationsrika kantzoner mellan åker och skog, åkerholmar, stenrösen och solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Bevarandet av dessa objekt får inte äventyras genom användning av bekämpningseller gödselmedel eller genom kalhyggen. Ägo- och åkervägsrenarna på gården får inte behandlas med bekämpningsmedel. Flyghavre som spridits till vägkanten måste dock bekämpas i enlighet med lagen om flyghavre, antingen genom plockning eller kemiskt. Vid behov kan man slå vägkanterna. Slåtteravfallet får utnyttjas i jordbruksproduktionen. 5. TILLÄGGSÅTGÄRDER 5.1. Val av tilläggsåtgärd En jordbrukare som förbinder sig till miljöstödet skall välja en av följande tilläggsåtgärder: preciserad gödsling växttäcke vintertid och reducerad bearbetning mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Om man på gården årligen på de skiften som ansöks bli stödberättigande eller som senare är stödberättigande skiften odlar trädgårdsväxter på minst 0,5 ha och övriga åkerbruksgrödor på mindre än 3 ha under hela förbindelseperioden, behöver man inte välja ovan nämnda tilläggsåtgärd. Ifall man senare börjar odla jordbruksgrödor på en areal som överstiger 3 ha måste man dock välja en av de ovan nämnda tilläggsåtgärderna. Om man på gården årligen odlar trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 på en areal om minst 0,5 ha under hela förbindelseperioden, kan man för trädgårdsväxtsarealen välja en egen tilläggsåtgärd enligt punkten 5.5. (tilläggsåtgärder för trädgårdsodlingar). Gårdar med trädgårdsproduktion har följaktligen möjlighet att välja två tilläggsåtgärder. Den valda tilläggsåtgärden skall vidtas under hela förbindelseperioden. Tilläggsåtgärden skall ändå bytas, om trädgårdsproduktionen på gården avslutas eller minskas på så sätt att arealen för trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 är mindre än 0,5 hektar och man på gården tidigare valt tilläggsåtgärden för trädgårdsodlingar. Tilläggsåtgärden kan bytas när en generationsväxling företas under en pågående förbindelseperiod eller när besittningen av en hel gård överförs på annat sätt under förbindelseperioden, liksom förbindelsen. Tilläggsåtgärden för trädgårdsodlingar kan väljas under en pågående förbindelseperiod, om man på gården påbörjar eller utökar trädgårdsproduktion på så sätt, att trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 årligen odlas på en areal av minst 0,5 hektar. Det är endast en gång under förbindelseperioden möjligt att välja tilläggsåtgärden för trädgårdslägenheter. I övriga än ovan nämnda fall är det inte möjligt att byta tilläggsåtgärd. Byte av tilläggsåtgärd skall anmälas skriftligt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom loppet av 10 arbetsdagar från det att förändringen inträffat. Efter anmälan eller om ingen anmälan har gjorts, betalas stödet enligt den nya tilläggsåtgärden i den utbetalning som följer efter en sådan förändring i förhållandena som förutsätter bytande. 5.2. Preciserad gödsling Den preciserade gödslingen bör basera sig på en markkartering som görs tillräckligt ofta och som uppfyller de villkor som anges i punkt 4.2. samt på en årlig odlingsplan. De högsta tillåtna givorna per hektar för kväve och fosfor bestäms utgående från odlingsväxt, växtplatsens odlingsförhållanden och skördenivå i enlighet med tabellerna 1 4 och nedan nämnda mängder. Tilläggsåtgärden preciserad gödsling gäller inte trädgårdsväxter i grupp 1 och 2. Av den anledningen betalas inte stöd för preciserad gödsling för åkerareal där trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 odlas. Vid fosforgödslingen får man använda sig av utjämningsperioder på högst fyra år enligt punkt 4.3. På husdjursgårdar får man avvika från de tabeller i vilka den maximala preciserade fosformängden anges så att det är tillåtet att använda en mängd stallgödsel motsvarande 15 kg fosfor per hektar och år i alla bördighetsklasser utom i klassen betänkligt hög. Avvikelsen får göras på sådana skiften där man sprider stallgödsel som uppkommit på den egna gården. I dessa fall får man dock inte sprida stallgödsel närmare än 100 m från vattendrag. En odlare som tillämpar tilläggsåtgärden preciserad gödsling kan vid sådden använda s.k. startfosfor i alla bördighetsklasser utom "betänkligt hög". Startfosforn räknas in i de högsta tillåtna fosfornivåer som har fastställts enligt gröda och bördighetsklass. Startfosforn får uppgå till högst 5 kg/ha/år också i bördighetsklassen "god" och "hög", även om grödan i fråga inte får ges någon fosfor enligt fosforgödslingstabellen för preciserad gödsling. Startfosforgödslingen är alltid årsspecifik och den skall antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Fosforutjämning kan inte tillämpas på startfosforgödslingen. För sockerbetor får man använda högst följande mängder kväve (kg/ha/år):

om blasten inte plöjs ner om blasten plöjs ner 140 kg N/ha, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha 120 kg N/ha 11 Om två jordbrukare regelbundet byter skiften, t.ex. för växtcirkulation, skall man vid gödslingen av skiftet antingen följa reglerna för basgödslingsnivån eller de här presenterade reglerna för preciserad gödslingsnivå enligt det alternativ som den odlare som huvudsakligen besitter skiftet har valt. om halmen från spannmål som förfrukt plöjs ner 150 kg/ha, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha För potatis får man högst använda följande mängder kväve (kg/ha/år): Skördenivå ton/ha Matpotatis och livsmedelsindustripotatis 30 70 Matpotatis och livsmedelsindustripotatis 40 100 Stärkelsepotatis 30 90 Stärkelsepotatis 40 120 Tidig potatis 60 Tidig potatis + fånggröda Maximal kvävegiva kg N/ha/år En jordbrukare som valt preciserad gödsling som tilläggsåtgärd måste i odlingsplanen skiftesvis anteckna motiveringarna till de valda gödslingsnivåerna för kväve och fosfor. I de skiftesvisa anteckningarna skall man anteckna den utförda gödslingen. På begäran måste jordbrukaren förete en skriftlig utredning över de använda gödselmängderna och motiveringarna till dem för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning. En jordbrukare som har valt en annan tilläggsåtgärd än preciserad gödsling har dock möjlighet att använda sig av de preciserade gödslingsnivåerna, men i det fallet utbetalas inget stöd för tilläggsåtgärden. Förutsättningen är att jordbrukaren på förbindelseblanketten för miljöstödet anmäler att han använder preciserad gödslingsnivå. Jordbrukaren skall då, under hela den femåriga förbindelseperioden, på alla sina basskiften (även på nya skiften som börjar odlas senare) eller på de basskiften som han uppgett i samband med att förbindelsen ingåtts följa alla anvisningar och föreskrifter som har utfärdats beträffande användningen av preciserad gödslingsnivå. Jordbrukaren kan på den årliga stödansökningsblanketten uppge att han följer preciserad gödslingsnivå på alla basskiften eller på särskilt angivna basskiften som inte anmälts då förbindelsen avgavs. Preciserad gödslingsnivå skall då tillämpas på de basskiften som angivits på stödansökningsblanketten eller på alla basskiften fr.o.m. början av vegetationsperioden i fråga under hela den återstående förbindelseperioden. 80 5.3. Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Jordbrukaren bör hålla 30 % av arealen för gårdens stödberättigande jordbruksskiften täckt med växter eller växtrester utanför vegetationsperioden, eller bearbeta denna andel av arealen med godkända metoder för reducerad bearbetning. Växttäcket bör hållas kvar på skiftet till såbäddsbearbetningen eller motsvarande odlingsåtgärd. Som växttäcke räknas råg, rågvete och höstvete som såtts före 10.9. under år med normal väderlek höstrybs och höstraps vall, flerårig grönträda som anlagts senast 30.6., skyddsremsor och skyddszoner fleråriga trädgårdsväxter (fleråriga bär och fruktträd, då de fyller kravet på planttäthet i punkt 3, plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter samt medicinalväxter) stubb av spannmål och oljeväxter samt spånadslin som bearbetas följande vår spånadslin och fiberhampa som skördas på våren odling av fånggrödor och bottengrödor som plöjs eller bearbetas så sent på hösten som möjligt eller först följande vår, med syfte att dra nytta av näring som den egentliga odlingsväxten inte utnyttjat sockerbetsfält, om det runt odlingen finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven landskaps- eller mångfaldsåker eller betesmark för vilt där skörden lämnas obärgad över vintern direktsådd i stubben Som areal som har ett växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller ett skifte med flerårig grönträda där växtligheten har dödats på kemisk väg, inte heller ett sådant skifte med spannmål eller oljeväxter där växtligheten har bränts. Reducerad höstbearbetning på skiften med spannmål och oljeväxter uppfyller villkoren, förutsatt att bearbetningen görs tillräckligt djupt (10 15 cm). Redskap som godkänns för ändamålet är kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv, spadrullharv och så kallad miniplog. 5.4. Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Jordbrukaren skall delta i en två dagar lång utbildning av rådgivningsnatur där man går igenom skötseln och bevarandet av naturens mångfald ur gårdens perspektiv. En jordbrukare som avgett förbindelse, maken eller en person som deltar i gårdens skötsel skall genomgå utbildningen i fråga personligen. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av ett dödsbo eller i form av en

sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Utbildningen skall omfatta minst 12 timmar. Som utbildning godkänns enbart sådana utbildningsdagar för vilka arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning på förhand har godkänt innehållet och utbildarna. Som en del av utbildningen skall jordbrukaren för sin egen gård göra en översiktsplan över gårdens viktiga mångfaldsobjekt samt skötseln av dem. Utbildningen kan även omfatta en mindre artinventering och uppföljning. Jordbrukaren skall ha ett skriftligt intyg över deltagandet. Utbildningen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret (senast 31.5.2007). I undantagsfall kan utbildningen genomgås i form av distansstudier (se punkt 4.2). Den som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall dessutom göra upp en egen mångfaldsplan som returneras i samband med förhöret. - kummin - bovete - rågvicker - gulsenap - lin - vit sötväppling Växter för mångfaldsåkrar: - inhemska ängs- och hagmarksväxter (t.ex. prästkrage, rödblära, rödklint, ängsnejlika, tjärblomster, smällglim och färgkulla) - kan anläggas i blandningar med t.ex. rödven Växter för mångfaldsåkrar på CAP-träda: - inhemska ängs- och hagmarksväxter - kan anläggas i blandningar med t.ex. rödven 12 På åker eller på träda enligt stödet för jordbruksgrödor (CAP-träda) skall jordbrukaren för den 5-åriga förbindelsetiden anlägga mångfalds- eller landskapsåkrar eller betesmarker för vilt som omfattar en areal på minst 5 % av den basskiftesareal som man det första förbindelseåret ansökt om stödberättigande för, dock minst på 0,5 ha. Mångfalds- eller landskapsåkrarna eller betesmarkerna för vilt bör anläggas senast 30.6. det första förbindelseåret och jordbruksskiftena skall vara desamma under hela förbindelseperioden. Om beståndet har anlagts på ett godtagbart sätt redan före förbindelseperioden skall det förnyas åtminstone en gång under förbindelseperioden. Specialstödsavtalsarealer som anknyter till utvecklande och skötsel av landskapet, främjande av den biologiska mångfalden eller skötsel av vårdbiotoper kan inte räknas in i den ovan nämnda arealen av mångfalds- och landskapsåkrar och betesmarker för vilt. Vid anläggningen av mångfalds- och landskapsåkrar eller betesmarker för vilt skall man använda godkända växtarter eller blandningar av dem och i första hand använda inhemskt utsäde. Följande växter godkänns: Växter för landskapsåkrarrar på CAP-träda: Växter för landskapsåk- - solros - facelia - facelia - blålusern - blålusern i blandningar som kvävefixerande växt - persisk klöver - klöver i blandningar som kvävefixerande växt - vicker i blandningar som kvävefixerande växt - gullupin - gullupin - blåklint - blåklint - getruta - getruta i blandningar som kvävefixerande växt - ringblomma - ringblomma - malva - malva - silkesvallmo - silkesvallmo Växter för betesmarker för vilt: för vilt på CAP-träda: Växter för betesmarker Följande växter kan vara i rena bestånd eller som blandningar - korn, vete, havre, råg - korn, vete, havre, råg i blandningar - ärt - ärt i blandningar - bovete - bovete i blandningar - rybs, raps, senap - rybs, raps, senap i blandningar - solros - solros i blandningar - foderkål - foderkål som rent bestånd eller i blandningar - foderraps - foderraps som rent bestånd eller i blandningar - oljerättika - oljerättika som rent bestånd eller i blandningar - foderbetor (fodersockerbeta, blastrova, turnips) - blandningar av gräsväxter och klöver -foderbetor (fodersockerbeta, blastrova, turnips) som rent bestånd eller i blandningar - blandningar av gräsväxter och klöver För att säkerställa tillväxten är det tillåtet att ge en startkvävegiva åt betesmarker för vilt och landskapsåkrar i samband med anläggningen. På samtliga dessa åkertyper är det förbjudet att använda bekämpningsmedel. Skörden från betesmarkerna för vilt bör användas endast för utfodring av vilt. Betesmarker för vilt får inte användas som betesmark för animalieproduktionsdjur eller hästar. Landskaps- och mångfaldsåkrar som anlagts på åkerskiften får skördas och utnyttjas eller så kan åkern användas till bete eller viltutfodring. Växtbeståndet på en betesmark för vilt som är belägen på ett åkerskifte kan slås i sträng eller sättas på stör för att

13 undvika att det blir under snön eller så kan man föra det till en täckt utfodringsplats. Sådana betesmarker för vilt, landskaps- eller mångfaldsåkrar vilkas skörd används för utfodring av vilt eller som inte skördas och som inte är träda i enlighet med förordningen om jordbruksgrödor (CAP-träda) kan på gården utgöra sammanlagt högst 5 % av den basskiftesareal som man det första förbindelseåret önskat bli stödberättigande. Om en mångfaldsåker/landskapsåker/betesmark för vilt har anlagts på ett CAP-trädesskifte, bör man på skiftet följa alla regler som gäller CAP-stödet (t.ex. begränsningarna gällande trädesskiftenas storlek, kvävefixerande växter och möjligheterna att skörda betesmarker för vilt). 5.5. Tilläggsåtgärder för trädgårdsodlingar Tilläggsåtgärder för trädgårdsodlingar kan väljas för arealer med trädgårdsväxter ifall gården årligen under förbindelseperioden odlar i punkt 6.3. definierade trädgårdsväxter som hör till grupp 1 och 2 på ett minst 0,5 hektar stort område. Jordbrukaren kan välja en av åtgärderna A, B eller C (punkterna 5.5.1. 5.5.3.) som skall genomföras under hela förbindelseperioden. Stöd betalas för de skiften på vilka det odlas trädgårdsväxter i den grupp som åtgärden berör. Åtgärd B kan genomföras endast på odlingsarealer för trädgårdsväxter i grupp 1 och åtgärd C endast på odlingsarealer för trädgårdsväxter i grupp 2. 5.5.1 Preciserad uppföljning av näringsämnen (A) På skiften där man odlar trädgårdsväxter som hör till grupperna 1 och 2 skall markkartering utföras med minst 3 års mellanrum. Då man planerar gödslingen vid anläggning av mångåriga växter får man inte använda uppgifter från en markkartering som är äldre än två år. Provtätheten skall vara minst 1 prov / 1 ha åker. En markkartering som uppfyller ovan nämnda krav skall finnas på gården senast före utgången av kalenderåret under det första förbindelseåret (senast 31.12.2005). 5.5.2. Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve (B) Man skall mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen samt under vegetationsperioden före tilläggsgödslingen för de skiften på vilka man odlar trädgårdsväxter som hör till grupp 1. Med hjälp av mätningen klargörs mängden lösligt ammonium- och nitratkväve i jorden. På våren skall prov tas på varje basskifte, dock minst ett prov per fem hektar. För de mätningar som görs före tilläggsgödslingen bör provtätheten vara minst ett prov per jordbruksskifte. Jordbrukaren kan själv göra eller låta göra en snabbanalys av mängden lösligt kväve genom att använda en snabbmetod där jordprovet löses upp i exempelvis kaliumklorid eller kaliumsulfat och mängden lösligt kväve bestäms på basis av en färgjämförelse. Jordbrukaren kan också låta göra en laboratorieanalys, förutsatt att resultaten står till förfogande före kvävegödslingen. Man skall föra bok över mätresultaten eller så bör de antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Resultaten av mätningarna skall beaktas vid planeringen av kvävegödslingen. 5.5.3. Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpningen i fleråriga trädgårdsväxter (C) Man skall täcka markytan i raderna med halm, flis eller annat organiskt material, plastfilm, plastduk eller täckpapper, eller så skall man anlägga gräs i radmellanrummen. För plastfilm som används vid täckningen krävs att den är gjord av polyeten. Det material som används vid täckningen kan variera på olika delar av skiftet. Man kan även byta täckmaterial under förbindelseperioden. Förmultnat organiskt täckmaterial skall vid behov ersättas med nytt, så att täckningen hela tiden är tillräcklig. Vid odling av jordgubbe skall de täckta jordbruksskiftenas areal omfatta minst 95 % av den totala odlade jordgubbsarealen på gården. För övriga trädgårdsväxter i grupp 2 skall de täckta jordbruksskiftenas areal vara minst 30 % av den sammanräknade arealen av dessa växter på gården. Om täckningen görs med gräs som klipps i radmellanrummen skall åtgärden omfatta så många jordbruksskiften att deras areal utgör minst 40 % av odlingsarealen för trädgårdsväxter i grupp 2 på gården. Gräs som klipps bör täcka hela markytan. Gräset kan sås eller etableras genom naturlig förnyelse. Om man kombinerar olika metoder, dvs. täckning och anläggning av gräs, bör täckningskravet för jordgubbe, 95 %, och för övriga trädgårdsväxter i grupp 2, 40 %, uppfyllas. Kravet på täckning måste uppfyllas senast det tredje förbindelseåret. Stöd utbetalas från och med det förbindelseår då kravet på täckning uppfylls i slutet av juni (senast 30.6.). Uppfyllandet av kravet skall anmälas på förbindelseblanketten eller blanketten för ansökan om stöd i samband med den årliga stödansökan. Gräs i radmellanrummen bör ha anlagts senast 30.6. Om man låter gräset förnya sig naturligt uppfylls täckningskravet om gräset täcker markytan senast 30.6. Man skall anteckna genomförandet av åtgärden i de skiftesvisa anteckningarna. Av anteckningarna skall framgå vilket material som använts vid täckningen

14 samt den areal som är täckt eller gräsbevuxen specificerat för jordgubbe och för övriga trädgårdsväxter i grupp 2. 6. UTBETALNING AV STÖD OCH STÖDETS BELOPP 6.1. Ansökan om miljöstöd Man måste årligen ansöka om utbetalning av miljöstöd i samband med ansökan om arealbaserat stöd, som senast den sista ansökningsdagen för arealbaserat stöd skall lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gården saknar ett driftscentrum lämnas ansökan in till landsbygds- näringsmyndigheten i den kommun där huvuddelen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. Om ansökan inte har ifyllts omsorgsfullt och man inte har lämnat alla uppgifter som behövs kan ansökan av den orsaken förkastas i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1782/2003, som gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet. Förseningspåföljderna enligt det integrerade systemet tillämpas på ansökan, om den har inlämnats efter den föreskrivna sista ansökningsdagen. 6.2. Areal för vilken stöd årligen betalas Miljöstöd kan betalas för åker som i den årliga stödansökan uppgetts som stödberättigande areal på vilken det odlas åker- eller trädgårdsväxter och som har godkänts som stödberättigande. Miljöstöd kan betalas för ett jordbruksskifte när dess areal är minst fem ar. Det utbetalda stödbeloppet per årlig miljöstödsansökan måste dock vara över 50 euro. För åkerskiften i träda, åkerskiften som tillfälligt inte odlas och åkerskiften som uppgetts som trädgårdsland betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder. Stöd för tilläggsåtgärder kan ändå betalas för betesmarker för vilt och landskaps/mångfaldsåker som avses i punkt 5.4 och som uppgetts som träda i enlighet med Europeiska unionens stödsystem för jordbruksgrödor. För naturbete och naturäng betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder inte heller den areal som växer energigrödor med vedstam (till exempel energivide). En förutsättning för att stöd skall betalas är att grödor som uppgetts vara i övrig användning på jordbruksskiftesblanketten såtts eller planterats senast 30.6. Med avvikelse från det här kan stöd betalas för trädgårdsväxter i grupp 1 som sås efter detta datum för skörd under året i fråga, om skiftet besås med en förfrukt (t.ex. rajgräs) senast 30.6. Om ingen förfrukt sås skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om detta. Härvid betalas inte stöd för bas- eller tilläggsåtgärder för skiftet. Ingen förfrukt krävs dock och stöd kan betalas, ifall det är fråga om sallader, kinakål, blomkål eller broccoli. Den sista såningsdagen för skiften som uppgetts som foderareal eller som stödareal för jordbruksgrödor (C) bestäms enligt villkoren för stödet för jordbruksgrödor. 6.3. Stödets storlek Stödets belopp (euro/ha/år) är följande: Växtodlingsgård 1. Sedvanliga åkerbruksgrödor 93,34 2. Trädgårdsväxter i grupp 1 1) 333,01 3. Trädgårdsväxter i grupp 2 2) 484,38 1) Till trädgårdsväxter i grupp 1 räknas de jordbruksskiften på vilka det odlas prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- eller medicinalväxter. Med prydnadsväxter avses i detta sammanhang ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland till snittblommor. Grönsakerna omfattar också t.ex. dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Frökryddorna omfattar bl.a. koriander, kummin och senapsväxter. Krydd- och medicinalväxterna omfattar bl.a. basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, malört, gullris, libsticka, maralrot, malva, kryddkörvel, mejram, mynta (peppar-, grön-, krus-, rundmynta), äkta johannesört, fyrkantig johannesört, vildmejram, brunört, brännässla (ej fibernässla), röd rudbäckia, gurkört, dragon, Plantagoarter, mattram, vallört, fingerborgsblomma, vändelört, kryddsalvia, spansk körvel, rölleka, citronmeliss, kardborrar, kryddtimjan, turkisk drakblomma, kungsljus-arter, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide (avtal med medicinfabrik förutsätts). 2) Till trädgårdsväxter i grupp 2 räknas de jordbruksskiften på vilka det odlas bär- eller fruktväxter eller plantskoleväxter. Som bär- och fruktväxter räknas bl.a. äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, amerikanskt (busk)blåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter (perenner, buskar, träd) samt plantproduktion av bär- och fruktväxter till vilken även räknas produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Som plantskoleväxter betraktas också mångåriga träd och buskar som odlas på åker och av vilka årligen yrkesmässigt bärgas barrväxter till snitt eller snittgrönt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på skiftet (inte i växthus som omfattas av stöd för växthusproduktion). Stöd betalas inte för produktion av skogsträdsplantor eller julträd. Stöd för tilläggsåtgärder betalas, med nedan nämnda undantag, för de jordbruksskiften för vilka det betalas

15 stöd för basåtgärder. Stödbeloppet för tilläggsåtgärderna är följande (euro/ha/år): Preciserad gödsling 1) 13,46 Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning 23,55 Mångfaldsobjekt på gården 2) 13,46 Preciserad uppföljning av näringsämnen 3) 13,46 Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve 4) 75,68 Användning av täckmaterial vid ogräsbe kämpning i fleråriga trädgårdsgrödor 5) 243,87 1) stöd betalas inte för trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 2) stöd betalas också för betesmark för vilt, mångfalds- /landskapsåkerskifte, som uppgetts som CAP-träda 3) stöd betalas endast för trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 4) stöd betalas endast för trädgårdsväxter i grupp 1 5) stöd betalas endast för trädgårdsväxter i grupp 2 Det sammanlagda stöd per hektar som betalas för basoch tilläggsåtgärder samt specialstödsavtal kan dock inte överskrida följande maximibelopp: 600 euro/ha för ettåriga växter, 900 euro/ha för trädgårdsväxter i grupp 2 och 450 euro/ha för andra växter än de ovan nämnda. 7. ARKIVERING AV DOKUMENT De dokument, anteckningar och intyg som hör samman med vilkoren för bas- och tilläggsåtgärder skall arkiveras på gården under hela förbindelseperioden och i tre år efter dess slut. 8. ANMÄLAN OM FÖRÄNDRINGAR Jordbrukaren eller dennes rättsinnehavare skall skriftligen anmäla förändringar i förhållandena gällande jordbrukaren eller gården till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun som har mottagit miljöstödsansökan. Förändringar som avses här är t.ex. försäljning eller utarrendering av hela gården till en annan jordbrukare. Anmälan skall göras inom 10 arbetsdagar, räknat från den tidpunkt då förhållandena har förändrats. 9. ÖVERVAKNING OCH PÅFÖLJDER Jordbrukaren skall årligen i samband med ansökan om arealbaserade stöd lämna de uppgifter och utredningar som jord- och skogsbruksministeriet föreskriver till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har rätt att utan förhandsanmälan förrätta inspektioner i anslutning till beviljande och utbetalning av stöd. Den som erhåller stöd är skyldig att utan ersättning lägga fram alla behövliga kontoböcker och övrigt material samt att i övrigt bistå vid övervakningen. Om det på basis av övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit villkoren i förbindelsen eller att det förekommer fel i de arealer som uppgetts i ansökan, kan det stöd som betalas minskas på det sätt som bestäms särskilt. Stödet kan återkrävas helt eller delvis hos stödtagaren, om jordbrukaren har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, om stöd har betalats utan grund eller till ett för stort belopp, om jordbrukaren inte uppfyller villkoren i förbindelsen, om jordbrukaren säger upp förbindelsen eller om besittnings- eller äganderätten till gården överförs och den som tar över inte inom 10 arbetsdagar avger en förbindelse om att villkoren för basoch tilläggsåtgärder följs. Ränta påförs för tiden mellan utbetalningen av miljöstödet och återbetalningen av det utan grund utbetalda beloppet. Om jordbrukaren vidtar sådana åtgärder i anslutning till besittning av åker eller andra motsvarande åtgärder, vars uppenbara syfte är att kringgå de allmänna förutsättningarna för stödets beviljande eller att undvika att iaktta de allmänna villkoren för stödets beviljande, kan beviljat stöd återkrävas helt eller delvis. Ifall det är fråga om en felaktig anmälan som beror på allvarlig försummelse, utestängs jordbrukaren från stödet för bas- och tilläggsåtgärder samt specialstödet under kalenderåret i fråga. Ifall det är fråga om en avsiktligt gjord felaktig anmälan utestängs jordbrukaren från nämnda stöd också för det påföljande året.

TABELL 1. Kvävegödslingsnivåer vid preciserad gödsling i samband med miljöstödet Högsta tillåtna kvävegödslingsnivåer för spannmål och oljeväxter då den uppnådda skördenivån för spannmål är 4000 kg/ha och oljeväxter 2000 kg/ha Kvävegödsling högst kg/ha VÄXT Södra Finland Mellersta Finland Norra Finland Spannmål och oljeväxter Odlingszon 1 och 2 Odlingszon 3 och 4 bördigaste delar Odlingszon 4 och 5 Ler och Grova Organogena Ler och Grova Organogena Ler och Grova Organogena mjäljordar mineraljordar jordar mjäljordar mineraljordar jordar mjäljordar mineraljordar jordar KORN Optima,Maaren,SW Alina,Annabell, Tolar,SW Wikingett,Viskosa,Tofta, Mentor,Barke,Scarlett,Inari 110 100 60 100 90 60 Edel,Tyra,Saana,Viivi,Mette, Kustaa,Kinnan,Filippa 110 100 60 100 90 60 Gaute,Rolfi,Arve,Artturi,Loviisa 100 80 50 90 80 60 90 80 60 Kunnari,Thule,Jyvä,Erkki,Pohto 100 80 50 90 80 60 Botnia, 90 70 40 80 70 60 MALTKORN Ölmalt Barke,Annabell 90 80 60 90 80 50 Saana,Scarlett,Kustaa 90 80 60 90 80 50 Enzymmalt Hjan Pokko 90 80 50 90 80 50 HAVRE Salo,Katri,Belinda,Ivory,SW Ingeborg, Virma,Kolbu,Roope 110 90 60 110 90 70 Freja,Suomi,Revisor,Lisbeth, 100 90 50 100 90 60 Fiia, SW Vaasa,Aslak,Marika,Aarre, Veli,Svala,Leila 100 90 50 100 90 60 80 80 60 VÅRVETE Bastian,Zebra,Anniina,Tjalve, Vinjett,Amaretto,Kruunu,Mahti 120 110 70 110 100 70 Luja,Manu,Heta 120 110 70 110 100 70 Reno 110 90 50 90 80 60 VÅRRYBS SW Rebus,Riikka,Pouta,Kulta,Tuli, Harmoni,Valo,Hohto 120 100 70 110 100 70 VÅRRAPS Sponsor,Wildcat,Kunto Sanni,Hyola 38 120 110 80 HÖSTRYBS PÅ HÖSTEN 30 30 20 HÖSTRYBS PÅ VÅREN 120 100 70 ÄRT OCH BONDBÖNA Karita 50 50 40 50 50 40 Övriga sorter utan stödväxt 40 40 30 40 40 30 Övriga sorter med stödväxt 60 60 30 60 60 30 RÅG PÅ HÖSTEN 30 30 20 30 30 20 30 30 RÅG PÅ VÅREN Picasso,Kaskelott 120 100 40 110 90 40 Walet, Amilo 110 90 40 100 80 40 Elvi,Akusti,Kartano,Riihi 110 90 40 80 70 40 Ponsi,Anna 100 80 40 80 60 40 Hjan Jussi,Voima 100 80 40 80 60 40 50 50 40 Sampo 80 60 30 60 50 30 40 40 40 Ensi 60 50 30 40 40 40 VÅRRÅG Juuso 100 80 60 HÖSTVETE PÅ HÖSTEN 30 30 20 30 30 20 HÖSTVETE PÅ VÅREN Tarso,Gunbo,Tryggve,Urho,Lars, Ramiro 120 110 50 Aura,Otso 120 100 40 110 90 30 RÅGVETE PÅ HÖSTEN 30 30 20 30 30 20 RÅGVETE PÅ VÅREN Pinokio,Fidelio,Prego,Ulrika, Moreno 120 110 40 120 100 30 Om halmen från förfrukten har lämnats på marken är den tillåtna kvävemängden 10 kg högre än vad som angetts i tabellen. Om den tillåtna mängden för kvävegödsling (mängden kväve i gödselmedlen) överstiger 170 kg/ha/år, skall mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna skall vara minst två veckor. Den precisering av kvävegödslingen på basen av skördenivå som avses i tabell 4 tillämps inte på höstgödsling av höstsäd. För deras del får inte värdena i vidstående tabell överskridas.

TABELL 2. Preciserad gödsling / Högsta tillåtna kvävegödslingsnivåer på vall och motsvarande Kvävegödsling högst kg/ha Södra och Mellersta Finland Norra Finland Gröda Spridningstid Ler och Grova Organogena Ler och Grova Organogena mjäljordar mineraljordar jordar mjäljordar mineraljordar jordar Slåttervall Hövallar på våren 100 100 100 100 100 100 på återväxten 80 80 80 80 80 80 Klöverhaltiga vallar på våren 80 80 80 80 80 80 på återväxten 50 50 50 50 50 50 Klöverdominerade vallar på våren 60 60 60 60 60 60 på återväxten 40 40 40 40 40 40 Ensilage och grönfoderväxter Fleråriga valler på våren 100 100 100 100 100 100 på 2:a skörden 100 100 100 100 100 100 på 3:e skörden 50 40 40 50 40 40 Fleråriga klöverhaltiga vallar på våren 80 80 80 80 80 80 på 2:a skörden 50 50 50 50 50 50 Fleråriga klöverdominerade vallar på våren 60 60 60 60 60 60 på 2:a skörden 40 40 40 40 40 40 Ettårigt rajgräs på våren 100 100 90 90 90 90 på 2:a skörden 100 100 90 90 90 90 på 3:e skörden 50 40 50 50 50 50 Grönfoderspannmål på våren 100 100 100 100 100 100 Grönfoderspannmål + rajgräs på våren 100 100 90 90 90 90 eller annan vallväxt på 2:a skörden 100 100 90 80 80 80 på 3:e skörden 50 40 50 40 40 40 Grönfoderspannmål + raps på våren 120 120 120 100 100 100 Grönfoderspannmål + vicker på våren 60 60 50 60 60 50 Helsäd: korn på våren 120 100 90 100 90 80 Helsäd: vårvete på våren 130 110 100 110 100 Helsäd: höstvete, rågvete på hösten 30 30 20 på våren 130 110 100 Bete Fleråriga vallar, 3 spridningar på våren 90 90 80 80 80 80 på 2:a skörden 80 80 70 70 70 70 på 3:e skörden 50 50 40 40 40 40 Fleråriga vallar, 4 spridningar på våren 80 80 70 på 2:a skörden 70 70 60 på 3:e skörden 40 40 30 på 4:e skörden 30 30 30 Vallanläggning på våren Skyddssäd, till mognad på våren Högst den sortvisa kvävemängden i den sortvisa tabellen Tilläggsgödsling på vallbrodden på brodden sommartid (tas med i N-givan för skyddssäd) eller i början av augusti 30 30 30 30 30 30 Skyddssäd, till helsäd eller grönfoder på våren 110 100 80 90 80 70 på 2:a skörden vid behov 50 50 40 Som skyddssäd, ettårigt rajgräss på våren 100 100 80 80 80 80 på 2:a skörden 100 100 90 80 80 80 på 3:e skörden 50 40 40 40 40 40 Utan skyddväxt på våren 80 80 70 80 80 70 på 2:a skörden 30 30 30 30 30 30 Vallanläggning på sommaren vid anläggning 60 60 50 60 60 50 Vallanläggning på hösten vid anläggning (före 1.9.) 30 30 30 30 30 30 Utsädesodling Timotej på våren 100 90 60 90 80 40 Ängsvingel och hundäxing på hösten före skördeåret 30 30 Ängsvingel och hundäxing på våren 120 110 70 Engelsk och Westerwoldiskt rajgräs på våren 100 100 60 Rörflen på våren 90 80 60 80 80 60 Fördelningen mellan spridningarna är riktgivande, den totala mängden får inte överskridas. Om den tillåtna mängden för kvävegödsling (mängden kväve i gödslingsämnena) överstiger 170 kg/ha/år, skall mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna skall vara minst två veckor.

TABELL3. Preciserad gödsling / högsta tillåtna fosforgivor Fosforgödsling högst kg/ha/år GRÖDA BÖRDIGHETSKLASS Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Råg, vete, oljeväxter, baljväxter 40 30 25 15 10 - - Korn, vallfröodling 43 33 28 18 13 - - Havre 35 25 20 10 5 - - Korn/havre blandsäd 39 29 24 14 9 - - Helsädsensilage 50 40 30 20 15 - - Skydssäd för vall* 65 55 45 35 25 - - Vall anlagt på sommaren eller hösten, 55 45 35 25 15 - - vall anlagd på våren utan skyddssäd Vall på våren (skörd bärgas) 20 15 10 5 - - - innan sommaranläggning Ettåriga fodervallar 50 40 30 20 15 - - Flerårig vall** - bete 40 30 20 10 - - - - övriga fodervallar*** 50 40 30 20 10 - - Potatis 75 75 75 55 35 20 - Sockerbeta - blasten nerplöjt i åkern 70 70 70 50 30 10 - - blasten bärgad 80 80 80 60 40 20 - * med skyddssäd menas här spannmål eller annan växt som används som skyddsgröda för vall och som bärgas vid mognad, som grönfoder eller son helsäd ** det rekommenderas att hela fosforgivan ges vid första spridningen *** ensilage- och grönfodervallar, hö och återväxt (slåtter 2-3 gånger per år) Basen för gödslingsnivån i tabellen är skördenivån 4000 kg/ha för spannmål och oljeväxter och baljväxter 2000 kg/ha Om skörden är 25% lägre (spannmål 3000 kg/ha, olje- och baljväxter 1 500 kg/ha), bör man minska tabellvärdena med 3 kg/ha. Om skörden är 25% högre (spannmål 5000 kg/ha, olje- och baljväxter 2 500 kg/ha), kan man öka tabellvärdena med 3 kg/ha. Om skörden är 50% högre (spannmål 6000 kg/ha, olje- och baljväxter 3 000 kg/ha), kan man öka tabellvärdena med 6 kg/ha. För potatis, sockerbeta och gödsling av vallar gör man inte justeringar på basen av skördenivå Man kan inte göra justeringar på basen av skördenivån om det inte i tabellen finns ett värde för fosforn. TABELL4. Justering av kvävegivan för preciserad gödsling på basen av skörden Om den uppnådda skördenivån för spannmålens del avviker från 4000 kg/ha och för olje- eller baljväxter från nivån 2000 kg/ha skall gödslingen (kg N/ha) justeras som följer (om skördenivån är lägre skall gödslingen minskas, om den från nivån 2000 kg/ha är högre kan gödslingen ökas): Skördenivå, kg/ha 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 Spannmål -20-10 0 10 20 30 40 Olje- eller baljväxter -20 0 20 40 Mängden kväve får inte överskrida den maximinmängt som avses i statsrådets förordning (931/2000) utfärdad om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket.