FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG 2012

Transkript

1 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR KOMPENSATIONSBIDRAG FÖRBINDELSEN OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT INGÅ DEN 1.1 Jordbrukaren och gårdsbruksenheten Kompensationsbidrag kan betalas till en jordbrukare som uppfyller de villkor som nämns här. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oberoende av vilken rättslig ställning gruppen och dess medlemmar har, som idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet i Finland som är i personens eller gruppens besittning. Med gårdsbruksenhet avses en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller hyra. 1.2 Förbindelse och förbindelseperiod Förbindelse att delta i systemet och uppfylla dess krav Jordbrukaren ska senast lämna in en förbindelse på blanketten 101B för stödansökan till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum eller produktionsbyggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten saknar driftscentrum och produktionsbyggnad ska ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där största delen av gårdsbruksenhetens åkerareal är belägen. En ansökan som lämnats in per post anses vara inlämnad i tid om den är poststämplad senast och riktad till den ovan nämnda kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. När jordbrukaren ingår förbindelse om kompensationsbidrag åtar han sig att på sin gårdsbruksenhet i fem års tid fortsätta odla minst tre hektar stödberättigande åkerareal och följa de villkor som uppställts för beviljandet av kompensationsbidrag. Den femåriga förbindelseperioden börjar förbindelseåret (2012) från den dag den första posten av kompensationsbidraget betalas ut. Villkoren för kompensationsbidrag måste ändå följas från och med Ändring av förbindelsen när programperioden byts Förbindelsen ändras, om det blir ändringar i de krav som Europeiska unionens lagstiftning ställer eller i den nationella lagstiftningens andra krav som gäller saken, och om förbindelsevillkoren överstiger dessa krav. I en sådan situation kan jordbrukaren frånträda förbindelsen utan återkrav. 1.3 Ålder För godkännande av förbindelse förutsätts att den fysiska person som är sökande eller hans eller hennes make är minst 18 år men inte äldre än 65 år den 31 december året innan förbindelsen ingås. En jordbrukare som ingår förbindelsen år 2012 eller dennes make ska vara född för att uppfylla ålderskravet. Med make avses sökandens make eller maka eller en i 7 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden. En förbindelse av en person under 18 år kan dock godkännas i det fall att personen har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av stöd att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Det förutsätts dock inte att ålderskravet uppfylls när stöd beviljas ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet. 1.4 Minimiareal För beviljande av kompensationsbidrag förutsätts att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning har minst tre hektar stödberättigande åkerareal. Jordbrukaren kan ingå en förbindelse om kompensationsbidrag förutsatt att han innehar minst tre hektar sådan åker som i överensstämmelse med punkt 4.2 är stödberättigande eller som på de grunder som anges i punkt 4.3 kan godkännas som stödberättigande. De skiften som är belägna på åkermark och som omfattas av ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket räknas in i minimiarealen om basskiftena i fråga har anmälts och godkänts som stödberättigande i fråga om kompensationsbidraget. Också ett område som ingår i ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd räknas in i minimiarealen om avtalet har ingåtts för åker, förutsatt att den berörda arealen har anmälts och godkänts som stödberättigande i fråga om kompensationsbidraget. Sådana stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växtföljden innehas av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i minimiarealen för den jordbrukare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall ska jordbrukaren separat ansöka om byte av skiftena hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Jordbrukaren ska ge en motivering för bytet. Landsbygdsnäringsmyndigheten beslutar om bytets godtagbarhet. Kompensationsbidraget betalas också i detta fall till den som odlar det stödberättigande skiftet.

2 Om villkoret beträffande minimiarealen inte längre uppfylls, med undantag för det fall som avses ovan, upphör förbindelsen att gälla, vilket kan medföra att jordbrukaren förpliktas att återbetala de utbetalda stöden för hela förbindelseperioden. Jordbrukaren ska återbetala stöden för den areal som han eller hon fortfarande besitter och för den areal som övergår till någon som inte har förbundit sig vid kompensationsbidraget eller för den areal som på annat sätt slutar omfattas av systemet med kompensationsbidrag. 2. BETALNING AV KOMPENSATIONSBIDRAG OCH STÖDETS BELOPP 2.1 Ansökan om utbetalning av kompensationsbidrag För utbetalning av stöd förutsätts att stödtagaren årligen lämnar in en ansökan om utbetalning på blanketten för ansökan om stöd samt en anmälan om de åkerarealer som uppgetts och godkänts som stödberättigande. Ansökan ska senast den sista dagen för ansökan om arealstöd lämnas in till den kommunala landsbygdsnäringsmyndighet som avses i punkt 1.2. En ansökan som har lämnats in per post anses ha lämnats in i tid, om den har poststämplats som riktad till den nämnda myndigheten senast den sista dagen för ansökan om arealbaserade stöd. Ansökan kan lämnas in också i elektronisk form. Om ansökan inte har fyllts i omsorgsfullt och alla nödvändiga uppgifter lämnats kan ansökan avslås i enlighet med det integrerade administrations- och kontrollsystemet. Om ansökan har lämnats in efter den föreskrivna sista ansökningsdagen tillämpas förseningspåföljderna enligt det integrerade systemet på den försenade ansökan. Om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av stödet, och orsaken inte är ett oöverstigligt hinder, anses han ha frånträtt förbindelsen (se punkt 5.2). Därför måste utbetalning av stödet sökas också i det fall att inget kompensationsbidrag kan betalas ut under det aktuella året (t.ex. om hela åkerarealen har uppgetts som icke odlad åker som sköts). I sin årliga stödansökan kan jordbrukaren uppge en del av sina åkrar så att ingen utbetalning av kompensationsbidrag söks för dem under året i fråga. Den berörda arealen ska inrättas till ett separat jordbruksskifte och dessutom ska jordbrukaren skriftligen meddela att ingen utbetalning av kompensationsbidrag söks för detta skifte. På detta sätt förblir arealen stödberättigande i fråga om kompensationsbidraget. 2.2 Förutsättningar för betalning av kompensationsbidrag Kompensationsbidrag kan betalas till en jordbrukare som har förbundit sig vid kompensationsbidraget beträffande åkerarealer som har godkänts som stödberättigande och uppgetts årligen i en ansökan om arealstöd och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Betalningen av kompensationsbidrag förutsätter att skörd har bärgats på den åkerareal som är föremål för stödet eller att åkerarealen har skötts så som fö- 2 reskrivs nedan (punkterna 1-8). Odlingen och skötseln av åkerarealen ska uppfylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (189/2009). Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Som odlad åkerareal betraktas även åkerareal på vilken växterna inte producerar skörd det första odlingsåret men bildar ett växtbestånd ovan jord. Sådana växter är bland annat rörflen, kummin, jordgubbe, bärbuskar och fruktträd. I fråga om följande trädgårdsväxter ska man använda sig av åtminstone de minsta planttätheter som anges nedan: Jordgubbar, åkerbär och allåkerbär plantor/ha Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst plantor per hektar. Den slutliga planttätheten ( plantor/ha) ska då uppnås under den vegetationsperiod som följer på planteringsåret. Vinbär och krusbär Hallon Havtorn, bärhäggmispel Buskblåbär Fruktträd plantor/ha plantor/ha 800 plantor/ha plantor/ha 400 plantor/ha. Följande arealer är skötta arealer för vilka kompensationsbidrag kan betalas: 1) Icke odlad åker som sköts (= naturvårdsåker samt svart-, stubb- och grönträda) Kompensationsbidrag kan med beaktande av de begränsningar som nämns nedan betalas för icke odlad åker som sköts, som har skötts i enlighet med tvärvillkoren. Den icke odlade åker som sköts kan vara naturvårdsåker eller trädesåker. Med naturvårdsåker avses icke odlad åker som sköts och som är flerårig vallåker, viltväxter eller landskapsåker eller sådan mångfaldsåker som besåtts med ängsväxter och får miljöstöd/sköts enligt villkoren för miljöstöd. Fleråriga vallåkrar Målet för vattenskyddet i samband med fleråriga vallåkrar är att långvarigt skydda åkerns yta mot den erosion som orsakas av regn-, smält- och avrinningsvatten, att förbättra åkerjordens struktur och sammansättning, att minska behovet av att använda växtskyddsmedel och att öka mängden av organisk substans i marken. Dessa främjar också naturens mångfald. Mångfaldsåkrar Målet för mångfaldsåkrar är att öka naturens mångfald genom att främja levnadsförhållandena

3 för vilda arter och genom att i åkermiljö erbjuda de vilda djuren föda samt platser där de kan föröka sig och söka skydd. Mångfaldsåkrarna diversifierar också jordbrukslandskapet. Mer information om naturvårdsåkrar finns bl.a. i förbindelsevillkoren för miljöstödet. Den åkerareal som uppgetts som naturvårdsåker eller svart-, stubb- eller grönträda kan utgöra högst 50 procent av gårdens sammanlagda areal av skiften som är stödberättigande inom kompensationsbidraget för att kompensationsbidrag ska kunna betalas för hela den icke odlade areal som sköts. Denna areal kan dock inte vara större än den areal där åker- och trädgårdsväxter odlas eller som sköts på det sätt som föreskrivs i punkterna ) Gröngödslingsvall Kompensationsbidrag kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall samt för ett område i odling med sorter av oljerättika eller vitsenap som har uppgetts som gröngödslingsareal. Som gröngödslingsareal kan uppges ett vallskifte som anläggs i gröngödslingssyfte eller som i samma syfte har anlagts i skyddssäd det föregående året och vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas under året i fråga utan utnyttjas för gödsling av odlingsväxten under den följande vegetationsperioden. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Jordbrukaren ska på begäran ange växtföljden för skiften som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. De utsädesmängder som använts uppges för myndigheten i samband med stödansökan enligt anvisningarna i ansökningsguiden. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsvall i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de skiften som är stödberättigande inom kompensationsbidraget. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsvall högst två år i följd. 3) Honungsproduktion Kompensationsbidrag kan betalas för arealer med växter som används för honungsproduktion och som är lämpliga för ändamålet, exempelvis honungsfacelia eller rödklöver. Jordbrukaren ska på begäran visa att åkerarealen används för honungsproduktion som jordbrukaren bedriver på sin gårdsbruksenhet. 4) Skördeskador och utvintringsskador Om skörd inte har bärgats på åkerarealen på grund av en skördeskada eller av motsvarande anledning kan kompensationsbidrag betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i samband med tvärvillkoren. En skriftlig anmälan om skördeskadan ska dock göras till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen, omedelbart efter det att skadan har inträffat. I 3 anmälan ska orsaken till skördeskadan eller motsvarande specificeras. Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan kompensationsbidrag betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i samband med tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på huvuddelen av skiftet, kan stöd inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren. 5) Renar och skyddsremsor Arealen av en sådan ren, skyddsremsa och mångfaldsren som uppfyller miljöstödsvillkoren kan räknas in i odlingsarealen. Om en skyddsremsa är mer än tre meter bred och i genomsnitt högst 10 meter bred, ska den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Kompensationsbidrag kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte. 6) Odlingstekniska vändtegar Stöd kan betalas för en högst tre meter bred vändteg som har lämnats av odlingstekniska skäl eller för en sådan över tre meter bred gräsbevuxen vändteg som har lämnats av odlingstekniska skäl och avskilts till ett separat jordbruksskifte. Odlingstekniska vändtegar ingår inte i odlingen av spannmål, oljeväxter och proteingrödor, utan de uppges som ett- eller flerårig hö- eller grönfodervall på jordbruksskiftesblanketten. Ingen bärgning krävs, men växtbeståndet ska skötas genom slåtter eller exempelvis betesgång. 7) Avtalsarealer som gäller skötsel av skyddszon Kompensationsbidrag kan betalas för åkerarealer som har uppgetts som skyddszonsvallar, när det är fråga om ett fem- eller tioårigt avtal om skyddszon och avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. 8) Avtalsarealer som gäller främjande av naturens mångfald, utvecklande och vård av landskapet samt främjande av naturens och landskapets mångfald Kompensationsbidrag kan betalas för en åkerareal som omfattas av ett fem- eller tioårigt avtal om främjande av naturens mångfald, utvecklande och vård av landskapet eller främjande av naturens och landskapets mångfald, när avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. Kompensationsbidrag betalas inte för trädgårdsland, växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal. Undantag utgör dock sådana i punkt 1) ovan avsedda icke odlade åkerarealer som sköts. Kompensationsbidrag betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam (t.ex. energivide), odling av

4 julträd och arealer med sådan hampa som inte berättigar till gårdsstöd som EU finansierar fullt ut. Kompensationsbidrag betalas inte för arealer som omfattas av 20-åriga avtal (t.ex. avtal om skyddszon) enligt miljöprogrammet för jordbruket ( ). Kompensationsbidrag betalas inte för åkerareal som omfattas av avtal om anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng eller skötsel av mångfunktionell våtmark. 2.3 Skiftets minimistorlek Kompensationsbidrag betalas inte för jordbruksskiften som är mindre än 0,05 ha. Dessa skiften räknas ändå in i minimiarealen om de omfattar minst 0,01 ha. 2.4 Kompensationsbidragets belopp Den årliga areal som berättigar till stöd fastslås på basis av uppgifterna i ansökan om arealstöd samt, i fråga om de gårdar som övervakas av ELYcentralen, på basis av övervakningsuppgifterna. Till en jordbrukare som ingått förbindelse betalas årligen kompensationsbidrag för åker som har uppgetts och godkänts som stödberättigande och som uppfyller villkoren i punkt 2.2. som följer: Stödregion A Stödregion B-C1 Stödregion C2-C4 150 euro/ha 200 euro/ha 210 euro/ha. Beloppet av det kompensationsbidrag som per förbindelseår betalas till en jordbrukare måste dock uppgå till minst 100 euro för att stödet ska betalas ut. 3. TVÄRVILLKOR OCH SKYLDIGHETEN ATT SKÖTA NATURVÅRDSÅKRAR Beviljandet av kompensationsbidrag förutsätter att tvärvillkoren följs. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 3.1 Föreskrivna verksamhetskrav De föreskrivna verksamhetskraven består av EUoch nationell lagstiftning som förtecknas i bilaga 1. De rättsakter och författningar som anges i bilaga 1 kan ändras. Jordbrukaren åtar sig att iaktta gällande rättsakter och författningar. Tvärvillkorens innehåll och krav utreds i guiderna Odlingssätt och miljövillkor (reviderad upplaga år 2010) och Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande (reviderad upplaga år 2010). 3.2 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Bestämmelser om kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren (JSMf 189/2009 med ändringar). I bilaga 2 förtecknas de viktigaste kraven i denna förordning. Kraven som anges i bilaga 2 kan ändras. Jordbrukaren åtar sig att följa gällande krav. Innehållet i förordningen utreds närmare i den ovan nämnda 4 guiden Odlingssätt och miljövillkor samt i ansökningsguiden för STÖDBERÄTTIGANDE ÅKERAREAL OCH ÄNDRINGAR I DEN 4.1 Areal som omfattas av en förbindelse Jordbrukaren måste iaktta villkoren för kompensationsbidragsförbindelsen på hela gårdsbruksenheten. Om det sker ändringar i den åkerareal som jordbrukaren besitter ska kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om ändringarna på det sätt som anges i respektive års ansökningsguide. Med ändringar avses också att ett sådant stödberättigande skifte som utreds nedan tas ur odling. 4.2 Stödberättigande åkerareal Stödberättigande åkerareal inom kompensationsbidraget utgör den åkerareal som varit stödberättigande i samband med detta stöd året innan, förutsatt att den har förblivit stödberättigande. Om åkern år 2011 har godkänts som stödberättigande inom kompensationsbidraget, är den stödberättigande också år Åkerareal för vilken kan ansökas om stödberättigande i samband med att en förbindelse ingås år 2012 Bestämmelser om hurdana arealer stödberättigande kan sökas och godkännas för utfärdas årligen. I samband med att en förbindelse ingås 2012 kan stödberättigande sökas och godkännas i fråga om följande åkerarealer: 1. Stödberättigande i samband med kompensationsbidrag kan sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingår förbindelsen från en annan jordbrukare 1) som inte har förbundit sig vid kompensationsbidraget, 2) som eller vars make eller maka har fyllt 65 år; är det fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sammanslutning förutsätts det att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare är över 65 år, 3) som har bedrivit jordbruk eller trädgårdsodling på den gårdsbruksenhet som han eller hon har haft i sin besittning innan besittningen av den överfördes till den jordbrukare som ingår en förbindelse; husbehovsodling betraktas inte som bedrivande av jordbruk eller trädgårdsodling, 4) som under vegetationsperioden före besittningsöverföringen själv har odlat den åkerareal som överförs, 5) vars åkerarealer som överförs uppgår till mer än två hektar sammanlagt, och 6) vars eventuella arrendeavtal med mottagaren beträffande de åkerarealer som överförs omspänner åtminstone hela förbindelseperioden. Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besitt-

5 ning till en jordbrukare som ingår en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses ovan härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från den över 65-åriga jordbrukarens död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen bör den över 65-åriga jordbrukaren eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs. 2. Stödberättigande i samband med kompensationsbidrag sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 i fastighetsbildningslagen (554/1995), förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Det ovan nämnda tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en förbindelse endast om i punkt 4.2 avsedda stödberättigande åkerarealer har utgått ur jordbrukarens besittning enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft. 3. Som stödberättigande åkerareal kan inom kompensationsbidraget sökas och godkännas sådana icke stödberättigande åkerarealer som uppges årligen för sig. Information om de åkerarealer för vilka stödberättigande kan sökas 2012 ges i en separat anvisning om saken. Anvisningen fås hos kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter och finns också på Mavis webbplats på adressen Anslagen i statsbudgeten avgör om icke stödberättigande skiften kan börja berättiga till stöd. Som stödberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas åkerskiften som inte odlas och som inte utgör icke odlad åker som sköts eller åkerskiften som tillfälligt inte odlas. Som tillfälligt icke odlade godkänns åkerskiften som inte odlas på grund av en gödselstack eller av en annan motsvarande tillfällig orsak. Områden som varaktigt har tagits ur odling eller som annars har varit permanent oodlade eller som ännu inte har använts till odling godkänns inte som områden som tillfälligt inte odlas. Om ett skifte som uppgetts som stödberättigande efter det första förbindelseåret uppges vara icke odlat eller konstateras vara sådant vid en kontroll, betraktas det som avförd areal enligt punkt Byte av stödberättigande Byte av stödberättigandet mellan åkerareal som godkänts berättiga till stöd och icke stödberättigande åkerareal får sökas i samband med ansökan om jordbrukarstöd. Den stödberättigande åkerareal som bytet gäller ska ha anmälts som basskifte det år som föregår stödansökan. Bytet av stödberättigande ska omfatta hela basskiftet. 5 Inom kompensationsbidraget går det inte att byta stödberättigande åkerareal mellan olika stödregioner, om det stödbelopp per hektar som betalas skulle öka till följd av bytet av stödregion. Stödberättigande kan inte bytas om den areal som bytet gäller är under en hektar per gård. Det basskifte som tar emot stödberättigandet omfattas inte av några storleksbegränsningar. Bytet får inte leda till att den stödberättigande åkerarealen ökar. Byte av stödberättigandet är en bestående åtgärd. Byte kan sökas endast i fråga om åkerarealer som jordbrukaren äger och som har uppgetts i ansökan om arealstöd det stödår som föregår det år då förbindelsen ingåtts. Byte av stödberättigande ska sökas på blankett 193 (vid behov också 102C samt kartbilagor) senast Möjligheter till ändring av stödberättigande skiften samt referensareal Efter det första förbindelseåret kan stödberättigande sökas för nya skiften, och skiften som godkänts vara stödberättigande kan tas ur odling eller utgå ur besittningen så som anges i punkterna 4.6, 4.7 och 4.8. Ändringar i de stödberättigande skiftena (stödberättigande skiften som tagits bort eller lagts till) jämförs med referensarealen. Med referensareal avses summan av arealerna under det första förbindelseåret för de minst en ar stora basskiften som är belägna på åker och som är stödberättigande inom kompensationsbidraget eller för vilkas del ansökan om stödberättigande har lämnats in och godkänts. 4.6 Fogande av åkerareal till förbindelsen Följande åkerarealer kan fogas till förbindelsen efter det första förbindelseåret. Dessa arealer kan fogas till förbindelsen under hela förbindelseperioden. 1. Till förbindelsen kan fogas, dvs. stödberättigande kan sökas och godkännas för åkerareal som en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse om kompensationsbidrag har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående ansökningsåret och som har godkänts som stödberättigande i fråga om kompensationsbidrag. 2. Till förbindelsen kan fogas, dvs. stödberättigande kan sökas och godkännas för, åkerarealer som avses i punkterna 1, 2 och 3 i avsnitt Fogande av icke stödberättigande areal till förbindelsen Till en förbindelse kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan efter det första förbindelseåret under det andra och det tredje förbindelseåret fogas åkerarealer vilka inte är stödberättigande och inte har uppgetts i stödansökan för det föregående året och inte heller godkänts som stödberättigande i en stödansökan som lämnats in av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse och vilka inte är sådana åkerarealer som avses i punkt 4.6. Arealen för dessa områden som önskas bli fogade till förbindelsen ska vara mindre än 50 procent av jordbrukarens referensareal eller högst två hektar.

6 Om arealökningen överstiger det tak som anges ovan kan jordbrukaren under förbindelseperioden ingå en ny förbindelse om kompensationsbidrag vid den årliga stödansökan inom ramen för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, ska de icke stödberättigande åkerarealerna odlas i enlighet med förbindelsevillkoren utan stöd. 4.8 Avförande av stödberättigande åkerareal ur förbindelsen När det gäller skiften som överförs till en annan jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag är det inte fråga om avförande av stödberättigande åkerareal. Jordbrukaren kan uppge som stödberättigande godkända skiften som icke stödberättigande, ta dem ur bruk permanent, överföra dem ur sin besittning till en jordbrukare som inte har en gällande förbindelse eller överföra dem till något annat ändamål än odling på följande villkor: 1) de minskade skiftenas areal kan under förbindelseperioden uppgå till sammanlagt högst 10 procent av referensarealen, och 2) minimiarealen ska uppfyllas under hela förbindelseperioden. Om stödberättigande åkerskiften utgår ur jordbrukarens besittning eller tas ur bruk så att de ovan nämnda villkoren inte uppfylls, återkrävs jordbrukaren på alla de stöd som betalts för de minskade arealerna under det aktuella och de föregående förbindelseåren. Stödet återkrävs dock inte för de skiften som har överförts till en annan jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag. Om minskningen av den stödberättigande arealen beror på ett oöverstigligt hinder (se kap. 5.2, punkt 2) verkställs inget återkrav. 5. ÄNDRINGAR AV FÖRBINDELSEN 5.1 Överföring av förbindelsen En förbindelse om kompensationsbidrag kan överföras om ägande- eller besittningsrätten till den gårdsbruksenhet som förbindelsen gäller överlåts till någon som uppfyller villkoren för att få kompensationsbidrag. En förbindelse kan överföras bara om den som har ingått förbindelsen slutar bedriva jordbruk i näringssyfte. För husbehovsodling får lämnas en åkerareal som är under 0,5 hektar stor. En förbindelse kan överföras på ägarna till delar av en gårdsbruksenhet som omfattas av förbindelsen, om gårdsbruksenheten delas i samband med arvskifte, avvittring eller upplösning av en sammanslutning. När en förbindelse har överförts ska den jordbrukare som fortsätter att odla iaktta förbindelsen om kompensationsbidrag under den förbindelseperiod som återstår för den förbindelse som den tidigare jordbrukaren har ingått. En förbindelse om kompensationsbidrag kan överföras förutsatt att en skriftlig ansökan om överföring lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 10 arbetsdagar från det att ägande- eller 6 besittningsrätten har övergått. Överföring av en förbindelse om kompensationsbidrag ska sökas med blankett Frånträdande och förfall av förbindelse Om jordbrukaren skriftligen frånträder förbindelsen före förbindelseperiodens utgång återkrävs det utbetalda stödet. Ett utbetalt kompensationsbidrag återkrävs dock inte i följande fall: 1) Jordbrukarens förbindelse har varit i kraft i tre år och jordbrukaren frånträder förbindelsen genom försäljning av hela lägenheten eller genom att på något annat sätt upphöra med att bedriva jordbruk helt och hållet. 2) Frånträdelsen av förbindelsen beror på ett oöverstigligt hinder. Till exempel följande godkänns som oöverstigligt hinder: 1) jordbrukaren konstateras ha en allvarlig sjukdom 2) jordbrukaren börjar få full invalidpension, deltidspension eller förtida ålderspension (ålderspension är inget oöverstigligt hinder), 3) en jordbruksrelaterad yrkessjukdom konstateras hos jordbrukaren, 4) den stödberättigande åkerarealen går förlorad i samband med nyskifte enligt 88 i fastighetsbildningslagen (554/1995) eller av någon annan orsak som jordbrukaren inte kan påverka och som inte kunde förutses när förbindelsen ingicks 5) Om en stödtagare som redan har uppfyllt en betydande del av förbindelsen slutgiltigt upphör med jordbruksverksamhet och det inte är möjligt för en efterträdare att överta förbindelsen (se punkt 1) 6) stödtagarens dödsfall 7) långvarig arbetsoförmåga hos stödtagaren 8) en expropriation av en stor del av gårdsbruksenheten om denna inte kunde förutses den dag då förbindelsen ingicks 9) en svår naturkatastrof som allvarligt drabbat gårdsbruksenhetens mark 10) gårdsbruksenhetens byggnader för husdjursproduktion har förstörts vid en olycka 11) en epizoisk sjukdom drabbar hela eller delar av jordbrukarens boskap Sökanden ska visa upp tillräckliga skriftliga bevis på det oöverstigliga hindret. Till exempel i fråga om invalidpension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis. 3) Den jordbrukare som ingått förbindelse säljer eller arrenderar under förbindelseperioden hela sin gård till en sådan jordbrukare eller sådana jordbrukare som har en gällande förbindelse om kompensationsbidrag vid tidpunkten för besittningsöverföringen. Försäljningen eller arrenderingen kan äga rum när som helst under förbindelsens giltighetstid. Den som överlåter sin gård på ovan nämnda grunder kan lämna mindre än 0,5 hektar areal för husbehovsodling.

7 Med frånträdelse av förbindelse avses också en situation där den som ingått förbindelsen inte ansöker om årlig utbetalning och detta inte beror på ett sådant oöverstigligt hinder som avses ovan. I ett sådant fall hör kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sökanden innan man eventuellt återkräver stödet och fattar beslut om att förbindelsen upphör. En förbindelse förfaller och utbetalningen av kompensationsbidrag upphör om jordbrukaren har betalts stöd enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) och förbindelsen inte har överförts så som avses i kap Om en förbindelse förfaller återkrävs inte det stöd som betalts ut. Jordbrukaren ska göra en skriftlig anmälan (blankett 170) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om att förbindelsen frånträds, odlingen upphör samt att han övergår till systemet med avträdelsestöd. Anmälan ska göras inom 10 arbetsdagar från det skedda. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar beslut om att befria jordbrukaren från iakttagandet av förbindelsen. Om sökanden frånträder en förbindelse om kompensationsbidrag under en pågående förbindelseperiod är det möjligt att den nya förbindelsen inte godkänns förrän det har gått två år sedan förbindelsen upphörde att gälla (landsbygdsnäringsmyndighetens beslut om frånträdelse av förbindelsen). 6. STÖDTAGARENS ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Stödtagaren ska lämna den landsbygdsnäringsmyndighet som beviljar stöd korrekta och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd. En jordbrukare eller dennes rättsinnehavare ska utan dröjsmål och senast inom tio arbetsdagar underrätta den landsbygdsnäringsmyndighet som har beviljat stödet om sådana förändringar i förhållandena som gäller stödtagaren, förbindelsen, gårdsbruksenheten eller den understödda verksamheten vilka kan påverka stödbeloppet eller medföra att stödet ska återkrävas eller dras in. Sådana förändringar är till exempel försäljning eller arrendering av hela gården till en annan jordbrukare. 7. FÖRVARING AV DOKUMENT Dokument, anteckningar och intyg som hör samman med villkoren för kompensationsbidrag ska sparas i minst tre år efter förbindelseperiodens utgång. 8. ÖVERVAKNING OCH PÅFÖLJDER Jordbrukaren ska årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som avses i punkt 1.2 och 2.1 de uppgifter och utredningar som Landsbygdsverket har bestämt. De myndigheter som övervakar stödet har rätt att utföra sådana inspektioner som gäller stödtagarna och som behövs för tillsynen över iakttagandet av förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd. 7 Stödtagaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla handlingar som gäller stödet samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera stödtagarens husdjursbyggnader, djur, odlingar och övriga områden som stödet gäller, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt övriga förutsättningar för att stöd ska beviljas och betalas ut. Inspektionen ska dock utföras med hänsyn till hemfriden. Stödet kan sänkas eller stödet behöver inte betalas ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller om stödtagaren inte har iakttagit de stödvillkor som grundar sig på förbindelsen. Det belopp med vilket stödet minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande, varaktig och uppsåtlig försummelsen av stödvillkoren är. Om överträdelsen beror på avsiktliga regelstridigheter utesluts jordbrukaren från kompensationsbidraget för det aktuella året och året därpå. Om sökanden har fått stöd utan grund eller till ett större belopp än vad som kunde ha beviljats honom, kan den myndighet som beviljat stödet bestämma att det belopp som beviljats utan grund eller till ett för stort belopp ska återkrävas. Stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas om villkoren för beviljande eller utbetalning av stöd inte har uppfyllts, stödvillkoren inte har följts, stödtagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet, stödtagaren vägrar bistå vid inspektion, eller Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det. Om ett belopp som beviljats utan grund eller till ett för högt belopp återkrävs av den som har mottagit stödet, kan det bestämmas att på det belopp som återkrävs ska betalas ränta enligt en årlig ränta på sex procent. Räntan ska beräknas på grundval av den tid som förflyter mellan utbetalningen och antingen återbetalningen eller avdraget från en post som senare ska betalas till jordbrukaren. En förbindelse behöver inte godkännas och stöd behöver inte beviljas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få stöd, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte. Landsbygdsverket har år 2011 publicerat en guide om övervakning av jordbrukarstöd. 9. STÖDETS OFFENTLIGHET Uppgifterna om miljöstödet är offentliga och ges av den behöriga myndigheten på begäran. EU kräver dessutom att medlemsstaten i ett sökverktyg publicerar uppgifter om stöd ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som har betalats till stödtagarna. I sökverktyget publiceras tills vidare inte uppgifter som gäller privatpersoner.

8 8 BILAGA 1 FÖRESKRIVNA VERKSAMHETSKRAV I SAMBAND MED TVÄRVILLKOREN Lagstiftning om märkning och registrering av djur De rättsakter och författningar som anges här kan ändras. Jordbrukaren åtar sig att iaktta gällande - Rådets direktiv 2008/71/EG om identifikation och rättsakter och författningar. registrering av svin (artiklarna 3, 4 och 5) Tvärvillkoren - Rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (jämte ändringar) (kap. 1, bilagorna II och III) - Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (jämte ändringar) (artiklarna 3 och 4) Lagstiftning som gäller miljö - Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar - Rådets direktiv 80/68/EEG om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (jämte ändringar) artiklarna 4 och 5 - Rådets direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (jämte ändringar) artikel 3 - Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (jämte ändringar) artiklarna 4 och 5 - Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (jämte ändringar) artiklarna 6 och 13.1 a -Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) (jämte ändringar) -Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) (jämte ändringar) -Lag om gödselfabrikat (539/2006) (jämte ändringar) 5 4 mom. -Jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (12/07) (jämte ändringar) -Statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994) -Naturvårdslag (1096/1996) (jämte ändringar) -Jaktlag (615/1993) (jämte ändringar) -Rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (jämte ändringar) (artiklarna 3, 4 och 5) -Kommissionens förordning (EG) nr 911/2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 beträffande öronmärken, pass och register på anläggningarna (Text av betydelse för EES) (jämte ändringar) (artiklarna 6 och 8) 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (jämte ändringar) (artiklarna 4 och 7) - Lag om ett system för identifiering av djur (238/2010) -Statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och anmälan om sjukdomar, djurens välbefinnande samt identifiering och registrering av djur (118/2010) (jämte ändringar) -JSMF 1391/2006 om märkning och registrering av nötkreatur -JSMF 1296/2001 om märkning och registrering av svin (jämte ändringar) -JSMF 469/2005 om märkning och registrering av får och getter (jämte ändringar) -JSMF 867/2010 om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar Lagstiftning som gäller växtskyddsmedel - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG -Lag om växtskyddsmedel (1259/2006) (jämte ändringar) Följande författningar och rättsakter har nära anknytning till författningarna och rättsakterna om växtskyddsmedel: -Kemikalielag (744/1989) (jämte ändringar) och de EU-förordningar REACH (EG) 1907/2006 och CLP (EG) 1272/2008 som hör till dess tillämpningsområde (säkerhetsdatablad och annan information om växtskyddsmedel i leveranskedjan, eventuella begränsningar av kemikalier, klassificering, märkning och förpackning av kemikalier) - Jämsides med EU:s CLP-förordning fram till social- och hälsovårdsministeriets förordning 807/2001 om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (jämte ändringar) (varningssymboler på varningsetiketter samt fraser som anger fara och skyddsåtgärder) samt social- och hälsovårdsmini-

9 steriets förordning 430/2001 (om säkerhetsförslutare på emballage för en farlig kemikalie och om en varningssymbol för synskadade) - Lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) (jämte ändringar) - Avfallslag (1072/1993) (jämte ändringar) - Lagstiftningen om arbetarskydd Lagstiftning som gäller foder 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (jämte ändringar) (artikel 15, krav på fodersäkerhet; artikel 17.1, ansvar: fodren uppfyller kraven i lagstiftningen; artikel 18, spårbarhet; artikel 20, foderföretagarnas ansvar för fodersäkerheten) 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (jämte ändringar) (artikel 7, förbud mot användning av köttbenmjöl och begränsad användning av fiskmjöl) EG-lagstiftning som ska följas vid tillämpning av rättsakten 178/2002: - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien (Text av betydelse för EES) (jämte ändringar) - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (jämte ändringar) 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (jämte ändringar) 1831/2003 om fodertillsatser (Text av betydelse för EES) (jämte ändringar) 767/2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (Text av betydelse för EES) (jämte ändringar) (tillämpas fr.o.m ) -Foderlag 86/2008 (jämte ändringar) -JSMb 41/1999 om foderblandningar -JSMb 40/1999 om foderämnen -JSMF 11/2010 om skadliga ämnen, produkter och organismer i foder -JSMF 43/05 om fodertillsatser -JSMF 712/2008 om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen -JSMF 60/05 om vissa produkter som används i djurfoder 9 -JSMF 273/2004 om djursjukdomskrav som ställs på vissa varor importerade från stater utanför Europeiska unionen (jämte ändringar) (bl.a. animaliska foder och foderråvaror samt hö och halm) Lagstiftning som gäller hygien på gårdar med mjölkproduktion - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (jämte ändringar) (artikel (14, krav på livsmedelssäkerhet; artikel 17.1, ansvar: livsmedlen uppfyller kraven i lagstiftningen; artikel 18, spårbarhet) EG-lagstiftning som ska följas vid tillämpning av rättsakten 178/2002: 852/2004 om livsmedelshygien (jämte ändringar) 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (jämte ändringar) -Livsmedelslag 23/2006 (jämte ändringar) -JSMF 134/2006 om kraven på primärproduktion för säkerställande av livsmedelssäkerheten (jämte ändringar) Lagstiftning som gäller ämnen som är förbjudna för produktionsdjur samt främmande ämnen - Rådets direktiv 96/22/EG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (jämte ändringar) (artiklarna 3, 4, 5 och 7, förbud mot hormoner) - JSMF 866/2008 om vissa levande djur samt embryon och könsceller från dem som importeras från länder utanför Europeiska gemenskapen (jämte ändringar) -JSMF 468/2006 om djursjukdomskrav vid import av hästdjur från stater utanför Europeiska unionen (jämte ändringar) -JSMF 847/2008 om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser i fråga om djur (jämte ändringar) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (jämte ändringar) (artikel 14, krav på livsmedelssäkerhet) -Livsmedelslag (23/2006) (jämte ändringar) -Lag om medicinsk behandling av djur (617/1997) (jämte ändringar) -JSMF (6/VLA/2008) om användning, överlåtelse och förskrivning av läkemedel för behandling av djur -JSMF (13/VLA/2000) om bokföring över medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur (jämte ändringar)

10 -JSMF (1/VLA/2007) om främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung (jämte ändringar) Lagstiftning som gäller salmonellaövervakning av fjäderfä 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (jämte ändringar) (artiklarna 14 och 17, livsmedelssäkerhet) EG-lagstiftning som ska följas vid tillämpning av rättsakten 178/2002: 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (jämte ändringar) - JSMF 1172/2009 om ett program för kontroll av salmonella hos höns - JSMF 1173/2009 om ett program för kontroll av salmonella hos broilrar och kalkoner -JSMF 867/2008 om fjäderfä och andra fåglar samt kläckägg av dessa som importeras från länder utanför Europeiska gemenskapen Lagstiftning som gäller anmälan av djursjukdomar - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (jämte ändringar) (artiklarna 11, 12 och 13) - Rådets direktiv 85/511/EEG om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (artikel 3) - Rådets direktiv 92/119/EEG om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (jämte ändringar) (artikel 3) - Rådets direktiv 2000/75/EG om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (jämte ändringar) (artikel 3) - Lag om djursjukdomar 55/80 (jämte ändringar) -Statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och anmälan om sjukdomar, djurens välbefinnande samt identifiering och registrering av djur (118/2010) (jämte ändringar) -JSMF (6/VLA/2007) om BSE hos nötkreatur -JSMF (32/VLA/2006) om bekämpning av scrapie hos får och getter -JSMF (7/VLA/2004) om verkställighet av gemenskapens lagstiftning gällande mul- och klövsjuka -JSMb (1346/VLA/95) om djursjukdomar som skall bekämpas, anmälan av djursjukdomar - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för före- 10 byggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (jämte ändringar) (artikel 15) - Kommissionens förordning (EG) nr 546/2006 om tilllämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller nationella program för kontroll av skrapie och kompletterande garantier, om undantag från vissa krav i beslut 2003/100/EG och om upphävande av förordning (EG) nr 1874/2003 -JSMb 1578/1994 om djursjukdomskrav för vissa animalieproduktionsdjur samt embryon och könsceller från dem på Europeiska gemenskapens inre marknad (jämte ändringar) -JSMF 977/2006 om kontroller som skall utföras på Europeiska gemenskapens inre marknad i syfte att bekämpa djursjukdomar (jämte ändringar) -JSMF 866/2008 om vissa levande djur samt embryon och könsceller från dem som importeras från länder utanför Europeiska gemenskapen (jämte ändringar) -JSMF 273/2004 om djursjukdomskrav som ställs på vissa varor importerade från stater utanför Europeiska unionen (jämte ändringar) Lagstiftning som gäller djurens välbefinnande - Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (kodifierad version) - Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (kodifierad version) - Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (jämte ändringar) (artikel 4) -Djurskyddslag 247/1996 (jämte ändringar) -Djurskyddsförordning 396/1996 (jämte ändringar) -Statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och anmälan om sjukdomar, djurens välbefinnande samt identifiering och registrering av djur (118/2010) (jämte ändringar) -SRF om skydd av får (587/2010) -SRF om skydd av getter (589/2010) -SRF om skydd av hjortar i hägn (590/2010) -SRF om skydd av nötkreatur (592/2010) -SRF om skydd av strutsfåglar (676/2010) -SRF om skydd av höns (673/2010) -SRF om skydd av hästar (588/2010) -SRF om skydd av bison i hägn (591/2010) -SRF om skydd av ankor och gäss (675/2010) -SRF om skydd av kalkoner (677/2010) -JSMF14/VLA/2002 om djurskyddskrav vid svinhållning -JSMb 16/VLA/1999 om djurskyddskrav vid pälsdjurshållningr Lagstiftning som gäller TSE-villkor för handel på den inre marknaden och import

11 BILAGA 2 11 KRAVEN FÖR GOD JORDBRUKSHÄVD OCH GODA MILJÖFÖRHÅLLANDEN Jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (189/2009 med ändringar). De krav som anges här kan ändras. Jordbrukaren åtar sig att följa gällande krav. Motverkande av markerosion På åkerskiften längs med utfallsdiken och vattendrag ska lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Ingen dikesren behöver lämnas om 1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt minst tio meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, 2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i genomsnitt minst tio meter buskage, impediment eller tvinmark eller motsvarande och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, 3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet exempelvis pumpas bort. Icke odlade åkrar som sköts ska i regel ha växttäcke eller vara täckta med stubb och växtbeståndet på dem förnyas vid behov. Skötta icke odlade åkerskiften på grundvattenområden av klass I eller II måste ha ett växttäcke. Kravet på växttäcke kan dock frångås av särskilda skäl, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller genom iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur. Av särskilda skäl är det också tillåtet att punktvis behandla ogräs på renar med ogräsmedel. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är bland annat täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Från kravet på växttäcke kan endast avvikas i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter. Det är inte möjligt att avvika från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts, om det gäller ett skifte som tas i odling för första gången. Icke odlade åkrar som sköts måste i regel vara gräsbevuxna eller täckta av stubb och växtligheten ska förnyas vid behov. Kravet på växttäcke kan frångås endast i de fall som anges i stycket ovan. Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet måste skiftet sås in med vall före den 30 juni med användning av en tillräcklig mängd frön av vall- eller gräsväxter. Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling och andra motsvarande växter. Jordbrukaren måste på begäran bevisa fröblandningens innehåll. På en icke odlad åker som sköts kan man också odla vilt-, landskapsoch ängsväxter samt blandningar av sådana växter. En icke odlad åker som sköts kan vara svartträda endast av de särskilda skäl som nämns i andra stycket i detta kapitel. Stubbträda ska vara täckt med stubb av spannmål, oljeväxter, fiberväxter eller frökryddor från minst föregående växtperiod och obearbetad. Längs utfallsdiken eller större vattenfåror än utfallsdiken, på översvämmade områden eller runt hushållsvattenbrunnar ska skötta icke odlade åkerskiften bestå av stubbträda om de saknar växttäcke. Kravet på växttäcke kan frångås av de särskilda skäl som avses i andra stycket i detta kapitel, så endast i dessa fall kan åkern vara svartträda. Skötsel av odlad åker Med odlad åker avses en åker som odlas för produktion av grödor och i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen ska utföras senast den 30 juni. Om det är frågan om trädgårdsväxter 1) som inte sås senast det datum som nämns ovan måste skiftet sås in med förgröda senast marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från åkern ska den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet. 1) Till trädgårdsväxter hänförs här de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fiber nässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjan, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik Växtföljd En gårdsbruksenhet ska ha minst två olika odlingsväxter eller två andra former för användning eller skötsel av jordbruksmarken. Kravet på växtföljd uppfylls också med bara en odlingsväxt, om gårdsbruksenheten dessutom har en annan skötsel- eller användningsform för jordbruksmarken. Vardera odlingsväxten eller vardera formen för användning eller skötsel av jordbruksmarken ska utgöra ett sammanhängande område som är minst 0,05 ha stort. De arealer som under något år på grund av växelbruk besitts av en annan gårdsbruksenhet kan beaktas vid bedömning av om den gårdsbruksenhet som i huvudsak besitter arealen uppfyller kravet på växtföljd. Ett område som inte odlas eller som tillfälligt inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform. Växtföljdskravet berör inte växthusarealer eller gårdsbruksenheter vars totala jordbruksareal tillfälligt inte odlas eller inte odlas eller som endast förfogar över areal med vallväxter eller fleråriga odlingsväxter eller vars totala jordbruksareal omfattas av det avtal om specialstöd som avses i 40, 41, 51 eller 54 c i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren (366/2007). Sådana avtal om specialstöd är anläggning och skötsel av skyddszon, främjande av natu-

12 rens och landskapets mångfald samt långvarig vallodling på torvåkrar. Till fleråriga odlingsväxter hör frukt- och bärplantor samt plantbestånd av dessa (äpple, päron, plommon, körsbär, rönn för bärproduktion, vindruva, andra frukter, jordgubbe, allåkerbär, lingon, tranbär, hjortron, vinbär, krusbär, buskblåbär, hallon, åkerbärshallon, havtorn, bäraronia, övriga bärplantor) samt plantbestånd av dessa, prydnadsväxter (minst femåriga som skördas kontinuerligt på friland), snittgrönt och barrväxter till snitt (minst femåriga), vide som odlas för flätning (5-20 -åriga), energived med kort växtföljd (minst sjuåriga) och skogsplantor som odlas på åker samt plantskolor med permanenta grödor som odlas på åker (minst femåriga). Skötsel av icke odlad åker som sköts Icke odlad åker som sköts ska bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt. Icke odlade åkrar som sköts är naturvårdsåkrar och frivillig träda. Naturvårdsåkrar ska skötas på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i jord- och skogsbruksministeriets förordning om basoch tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007). Flerårig grönträda får gödslas bara i samband med anläggandet med hänsyn till vad som föreskrivs om gödsling i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). Jordbrukare som ingått en förbindelse enligt 5 1 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) ska dessutom beakta bestämmelserna om gödsling i förbindelsevillkoren. Det är förbjudet att gödsla ettårig grönträda, stubbträda och svartträda. Grönträdor samt vid behov också svart- och stubbträdor måste slås en gång under växtperioden, senast den 31 augusti. Slåtterskyldigheten tillämpas inte på åkrar som har besåtts med en ettårig fröblandning av viltväxter för vinterutfodring av vilt. De naturvårdsåkrar som är fleråriga vallåkrar ska slås minst vart tredje år, men dock alltid om förhindrandet av spridning av ogräs kräver det. För att förhindra att ogräsen sprids ska de ovan nämnda trädesåkrarna också skötas genom slåtter, bearbetning, med växtskyddsmedel eller på annat motsvarande sätt. När tidpunkten för slåttern och slåttermetoden slås fast ska man dessutom beakta skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Djur får gå på bete på grönträdan om åkern förblir täckt med gräs eller hö. Växtligheten på trädesåkern får avslutas kemiskt eller mekaniskt från och med den 1 september. Växtligheten får avslutas tidigare än så om trädesåkern besås med vallväxter eller andra grödor som sås eller planteras på hösten. Bearbetningen och gödslingen av trädesåkern måste då förläggas till såningstidpunkten. Slåtterskyldigheten tillämpas inte vid odling av rörflen, om den skötta icke odlade åkerns användning för energiändamål förutsätter att bärgningen utförs den vårvinter som följer på växtperioden eller om det gäller ett rörflensbestånd som har anlagts det aktuella året. Bevarande av markens skick och miljön 12 Halmbränning på åkermark ska undvikas. Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur. Körning med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts ska undvikas i syfte att förhindra markpackning. Förhindra spridningen av flyghavre På ett basskifte som är smittat med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som den behöriga myndigheten har gjort upp ska följas. Bibehållande av landskapselement I syfte att bevara åkermiljöns landskapselement enligt bilaga III till rådets förordning om gårdsstöd (EG) nr 73/2009 ska sådana trädgrupper och enstaka träd bevaras som är skyddade enligt 29 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) och som växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte för vilket åker eller permanent betesmark har uppgetts som gårdsstödsegenskap, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken bevaras som finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften och som avses i 23 och 26 i naturvårdslagen. Bevattning Vid användning av bevattningsvatten ska tillståndsförfarandet enligt 9 kap. i vattenlagen (264/1961) följas. Buffertremsor På åkerskiften längs med vattendrag ska i fråga om de buffertremsor som avses i bilaga III i rådets förordning om gårdsstöd tillämpas gränserna för förbud mot kvävegödsling och spridning av gödsel i 5 4 mom. i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). Skötsel av permanent betesmark Med permanent betesmark avses mark som används för odling av gräsväxter eller andra vallfoderväxter antingen naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd), och som inte har ingått i gårdens växtföljd i fem års tid eller längre. Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång ska de hållas öppna genom slåtter. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att också skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov ska sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken. Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara ingärdade. Betesgången på permanent betesmark ska ske så att den inte medför jorderosion och så att markytan förblir täckt av växtlighet.