Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 3/2012

ORDFÖRANDENS SPALT Kognitiv ergonomi arbetsgivarens trumfkort? Sommaren är kort, det mesta regnar bort... sjunger Thomas Ledin. Så kanske det känns just nu. Men trots att solen inte värmt den här sommaren lika mycket som senaste sommar, tror jag att semester alltid är semester. Arbetstakten och kraven på den enskilda arbetstagaren ökar hela tiden inom arbetslivet. Var och en behöver ta en break. En tillräckligt lång semester är ett måste. Det är egentligen intressant hur olika vi ser på semesterns längd. En del av oss kan spjälka upp semestern i flera kortare perioder och anse detta vara bra. Man vill liksom kolla upp att arbetet inte hopar sig. Rekommendationerna säger i alla fall att semestern borde vara enhetlig, utan avbrott, minst tre eller fyra veckor i ett sträck. Andra och hit hör undertecknad behöver minst fyra veckor för att helt koppla bort från arbetet. Man varvar ner efter arbetet och börjar tyvärr ofta varva upp när semestern börjar ta slut. Vi har olika typer av jobb som naturligtvis också påverkar oss. I en ny utkommen bok Työikäisen muisti ja muistisairaudet diskuterar författarna (Heidi Härmä och Sirpa Granö) om huruvida 2000-talet kommer att betecknas som en tid då man inte förstått att människans kognitiva belastning är begränsad. Hjärnan överbelastas lätt och behöver vila. Författarna till nämnda bok lanserar begreppet kognitiv ergonomi och påstår att detta i framtiden kunde vara arbetsgivarens trumfkort i rekryteringsprocessen! Lämpliga utmaningar utan alltför stor press, mänskliga arbetstider och förhållanden, gott arbetsklimat, gott ledarskap och omsorg om kognitiv ergonomi är nyckelord för välbefinnande i arbetslivet enligt bokens författare. Idealet skulle vara att var och en skulle få sådana arbetsuppgifter, som motsvarar personens individuella kognitiva talangprofil. I en sådan situation skulle man inte kräva för mycket utan var och en skulle få lämpliga utmaningar för att bevara sitt intresse för arbetet. Är detta möjligt i vårt resultatstyrda samhälle? Vi har i dagens samhälle redan tydliga tecken på att takten är för hög. Slow life rörelsen, tystnadens retrit och också alterneringsledighet vittnar om människans behov av att stanna upp. Arbetet är inte mera allt i en människas liv. Vi fyrtiotalister är uppvuxna i en luthersk anda. Dagens ungdomar i en annan. Ungdomarna uppskattar idag fritiden. Och samtidigt funderar vi äldre över varför vi har svårt att rekrytera personal till tunga vårdenheter med tre skiftesjobb!

I nämnda bok anser författarna, att man redan på mödrarådgivningen och i lågstadiet borde ge rådgivning om hur hjärnans hälsa ska skötas. Personer i medelåldern borde på allvar försöka påverka sina kommande år och verksamhetsförmågan. Ansvaret för att få rätt information sätter författarna på företagshälsovården. Inför hösten, då almanackorna börjar fyllas, är detta en bra påminnelse! På FSSF:s studiedagar i Åbo senaste vår fick vi höra om aivobic. Dags att gräva fram den kunskap vi då fick? Med önskan om en höst med intressanta utmaningar i arbetet med beaktande av en god kognitiv ergonomi! Nådendal, 15 augusti 2012 Märta Marjamäki VERKSAMHETSLEDARENS HÖRNA Tillbaka i vardagslivet Sommaren börjar lida mot sitt slut och det är dags att ta tag i arbetet igen. För min del innebar sommaren främst jobb, men jag hann även ha två veckor ledigt. Helt ledig var jag i och för sig inte, en av mina lediga veckor tillbringades på läger där jag var ledare på dagklubben för 4-5-åringar. Som ni säkert vet är barn i den åldern mycket aktiva och det krävdes en hel del energi och tålamod för att hålla koll på alla 20 barn. Men det var samtidigt en rolig och givande erfarenhet. Att se barnens ivriga pysslande eller att delta i barnens lekar kan få en att glömma all stress och alla bekymmer. Även om lägerveckan innebar ansvar och arbete var det ändå ett skönt avbrott från vardagen. Att vistas på läger långt hemifrån, bortkopplad från internet och vardagsstress är hälsosamt och man glömde nästan att det fanns en värld utanför lägerbubblan. Jag hoppas att ni också har haft möjlighet att helt koppla bort alla tankar på jobbet och bara njuta av semesterdagarna så att ni har fått återvända till arbetet med förnyade krafter och entusiasm.

För mig har hösten alltid känts som en nystart. Det kan bero på att jag förknippar den med skolstart och detta är första hösten sedan jag var sju år som den inte innebär skolstart för min del. Hösten kan dock bli en nystart på andra sätt. Efter semesterns mer eller mindre lata dagar är det skönt att få rutiner i vardagen igen, kanske få nya arbetsuppgifter, eller komma igång med motionerandet och hälsosammare matvanor efter alltför många glassar i sommar. Hösten innebär även att förbundets kursverksamhet kommer igång igen efter sommarpausen. Vi har tre utbildningstillfällen att se fram emot i höst. Att få tips och önskemål gällande föreläsningar är alltid trevligt och vi försöker i mån av möjlighet förverkliga önskemålen. Detta är den ena föreläsningen ett resultat av och den kommer att handla om omhändertagna barn som placerats i fosterhem. En fostermamma, en fosterdotter och en kvinna vars barnbarnsbarn omhändertagits kommer att berätta om sina erfarenheter på detta seminarium. Det andra seminariet är ett samarbete med flera andra aktörer om personlig assistans, och det tredje tillfället är en föreläsning om att bemöta invandrare inom det sociala arbetet. Ni kan läsa mer om våra utbildningstillfällen längre fram i medlemsbrevet. Vi hoppas på att få många deltagare! Till våren planerar vi redan nu flera utbildningstillfällen runtom i Svenskfinland. Bland annat har vi kongressen i Borgå 15-16.4.2013 att se fram emot. Med hopp om en fin och givande höst med stor arbetsglädje! Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare STYRELSEN Styrelsen höll möte 24.5.2012. På mötet utsågs Britt-Helen Tuomela-Holti till viceordförande för år 2012. På mötet utvärderades årets kongress och planeringen för nästa års kongress inleddes. Styrelsen fastställde att nästa års kongress äger rum i Borgå 15-16.4.2013. En arbetsgrupp som kommer att planera kongressen utsågs. Arbetsgruppen kommer att bestå av verksamhetsledaren, ordförande, Anna Lena Karlsson-Finne och Theresia Lindström, samt eventuellt en representant från Finlandssvenska vårdare. På mötet diskuterades även införandet av ett skilt medlemskap för studerande. Detta ärende kommer att beredas under hösten och tas upp på nästa årsmöte. Om ni vill läsa protokollet i sin helhet kan ni besöka förbundets hemsida www.fssf.fi. Nästa möte hålls 20.9 i Helsingfors.

STIPENDIERAPPORT I mån av ekonomiska möjligheter beviljar Socialförbundet varje höst stipendier för fortbildning, kongresser, studieresor eller liknande. Ifjol delades tre stipendier ut. En av mottagarna var Katja Pöri som här berättar om den familjeterapiutbildning som hon deltar i och beviljades stipendium för. FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUNDS STIPENDIUM 12/2011 -rapport gällande utbildningen och stipendiets användning Jag blev beviljad FSSF:s stipendium för familjeterapistudier 12/2011. Jag började mina studier 06/2011 och har alltså hållit på i ett år nu. Det är fråga om en svenskspråkig familjeterapiutbildning som ordnas av Novia yrkeshögskolas Centret för livslångt lärande i Vasa. Studierna håller på i 3 år. Våra utbildare är Jan-Christer Wahlbeck och Beryl Fagerlund. Vi är 27 studerande med olika yrken som valts till utbildningen. Man bör ha en lämplig grundutbildning inom social- och hälsovården och tillräckligt med studier inom psykiatrin för att kunna söka in till utbildningen. Jag själv är socialarbetare och jobbar med barnfamiljer på familjerådgivningen i Tammerfors. Familjeterapiutbildningen är ordnad så att vi emellanåt träffas i Vasa och emellanåt i Helsingfors. Vi har ca 14-16 utbildningsdagar/år då vi ska vara i någondera staden. Därför blir det en del resekostnader för mig som måste åka varje gång till Vasa el. Helsingfors från Lempäälä där jag bor. Lempäälä ligger strax söderom Tammerfors. Dessutom blir det också hotellkostnader på båda orterna. Till studierna hör också sk. litteraturgrupper. Vi träffas i mindre grupper på ca 5-6 personer där vi diskuterar olika familjeterapiböcker som vi fått till uppgift att läsa. Under detta år har vi läst 12 böcker på svenska eller engelska. Under studietiden skall vi samla ihop 300 arbetstimmar som kan definieras som familjeterapi. För mig, som jobbar dagligen med familjer, är det inga problem att få ihop dessa timmar. Vi skall dessutom skriva dagbok varje vecka under hela studietiden om vår egen psykiska process och utveckling till familjeterapeut. I studierna ingår teoristudier, men också handledning och genomgång av egen familjebakgrund. Då vi har handledningsdagar är det meningen att alla hämtar ett case på papper eller som videobandat samtal med familjen. Vi får

handledning i de frågor vi funderar på och förstås hjälper det oss framåt igen i vårt arbete med familjer. Genomgång av vår egen familjebakgrund görs med hjälp av att vi ritar egna släktträd som vi sedan i smågrupper (på nio personer) går igenom. Vi granskar närmare någon fråga/problem som vi själva vill ta upp till diskussion. Det är viktigt att känna till och förstå sin egen familjebakgrund då man skall jobba som familjeterapeut. Det sista året vi studerar skall vi skriva ett sk. slutarbete. Det skall förstås handla om familjeterapi på något sätt och omfatta ca 15-20 sidor. Då studierna är över och jag blir färdig familjeterapeut i juni 2014 kan jag ansöka om Valviras tillstånd att använda familjeterapeut -titeln. Då har jag möjlighet att t.ex. bjuda familjeterapi som privatföretagare. Det är sedan ett helt annat kapitel om jag vill så. Det har jag ännu inte tänkt på så mycket. Stipendiet som jag beviljades av FSSF har varit till stor ekonomisk nytta och hjälp. Jag har kunnat betala reseavgifter, hotellräkningar och terminsavgiften med den. Dessutom har jag denna vår köpt 3 böcker utav den obligatoriska litteraturen. Vissa böcker har jag fjärrlånat från biblioteket och vissa böcker har jag köpt själv. Ett stort TACK till FSSF:s styrelse som beviljade mig detta stipendium! Tammerfors 28.06.2012 Katja Pöri Socialarbetare/familjeterapistuderande

JURIDISKT OMBUDS HÖRNA Det nya juridiska ombudet Erik Munsterhjelm presenterar SAMS och den juridiska verksamheten. Juridiskt ombud Jag är sedan juni 2012 anställd som juridiskt ombud vid Samarbetsförbundet kring funktionshinder r.f. (SAMS). Jag tänkte därför berätta kort om min bakgrund, min arbetsgivare samt närmare om den juridiska verksamheten på SAMS. Jag har studerat juridik vid Åbo Akademi, Åbo universitet samt vid Santa Clara University i Kalifornien, USA. Efter att på våren år 2011 ha fullgjort mina juridiska studier flyttade jag till Åland för att där genomföra domstolspraktiken vid Ålands tingsrätt. Under studietiden har jag jobbat bland annat på en affärsjuridisk advokatbyrå, på skatteförvaltningen samt i yngre ålder på mentalsjukhus. Dessa erfarenheter har redan visat sig vara till stor nytta i mina nya arbetsuppgifter. SAMS Eftersom SAMS är en rätt ny aktör inom sektorn, berättar jag gärna kort om förbundet. SAMS, som grundats år 2010, har som syfte är att främja och förverkliga jämlikhet och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och deras närstående inom den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Medlemmar i SAMS är för närvarande Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f., Svenska hörselförbundet rf, Psykosociala förbundet rf och Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf. SAMS fungerar som samarbetsorganisation kring de funktioner som medlemsförbunden besluter och utarbetar en gemensam strategi för finlandssvenska organisationer kring funktionshinder. Förutom den juridiska rådgivningen verkar i SAMS även två övriga projekt, stödpersonverksamheten Fyra Betydelsefulla Timmar och projektet Samarbete mellan minoriteter in minoriteten. Därutöver handhar SAMS utdelningen av bidrag till verksamheter som stöder den svenska servicen inom den sociala sektorn. Den juridiska verksamheten vid SAMS strävar efter att tillvarata svenskspråkiga funktionshindrade personers och deras närståendes samt de svenskspråkiga handikapporganisationernas intressen. För att uppnå målsättningen verkar de två juristerna vid SAMS i huvudsak på två olika nivåer, juridisk rådgivning i enskilda ärenden och juridisk intressebevakning på samhällelig nivå.

Rådgivning Svenskspråkiga personer med handikapp, närstående, intressebevakare och personer som genom sitt jobb kommer i kontakt med handikappfrågor kan kontakta oss jurister vid SAMS för juridisk rådgivning i handikappfrågor. Vi informerar och ger råd exempelvis i frågor som gäller vem som har rätt till olika stöd- och serviceformer, hur man söker ändring i beslut och till vilken myndighet man kan vända sig för att få hjälp. Vi företräder dock inte personer med handikapp vid en eventuell rättslig process. Rådgivningen är öppen för alla oberoende av medlemskap i föreningar. Intressebevakning Det andra sättet på vilket vi strävar efter att trygga och utveckla handikappades rättigheter är så som ovan nämnts juridisk intressebevakning på samhällelig nivå. Detta sker i praktiken genom ett antal olika påverkningskanaler, exempelvis genom givandet av expertutlåtanden till lagstiftaren samt medverkan i arbetsgrupper i offentliga sektorn och tredje sektorn. Viktigt är vidare att utöka tillgången till information på svenska, att utöka kunskapen om de funktionshindrades rättigheter samt att informera om kommande och pågående lagändringar och förändringsprocesser. För detta ändamål ordnar och deltar vi i informationstillfällen och seminarier för personer med handikapp och personer som arbetar med handikappfrågor. Kontaktuppgifter: Telefontid tisdagar 13.15-15.45 torsdagar 9.15-11.45 telefon: 040 519 6598 e-post radgivning@samsnet.fi MEDLEMSAVGIFTEN De som inte har betalat medlemsavgiften år 2012 får en påminnelse bifogat med detta Medlemsbrev. Medlemsavgiften är 15 /person och för organisationer 100 /organisation. Förbundets kontonummer är Pedersörenejdens andelsbank 556772-20014046.

AKTUELLT Socialförbundet har lämnat in ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet gällande regeringens proposition till lag om stöd för den åldrande befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Utlåtandet i sin helhet finns att läsas på förbundets hemsida www.fssf.fi. Socialförbundet har tillsammans med flera andra finlandssvenska organisationer undertecknat en skrivelse som har distribuerats till svenskspråkiga riksdagsledamöter. I skrivelsen uppmärksammar de undertecknade förbunden och organisationerna att beslutet om att regeringen i samband med budgetramarna kommit överens om att styra en större del av RAY:s avkastning direkt till att täcka statens kostnader är ologiskt och strider mot regeringens principiella handlingslinjer. En lägesrapport av arbetsgruppen som dryftar servicestrukturen inom social- och hälsovården har publicerats. Arbetsgruppen har enligt uppdraget berett tre alternativa modeller för servicestrukturen inom den offentliga social- och hälsovården. Social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppen kom vid sitt möte 31.5.2012 fram till slutsatsen att det fortsatta arbetet ska basera sig på en modell där kommunerna eller social- och hälsovårdsområdena ansvarar för organisering av servicen på utvidgad basnivå samt en betydlig del av den specialiserade sjukvården. Arbetsgruppen bereder före utgången av året riktlinjerna för lagen om organisering, finansiering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården (pressmeddelande, www.stm.fi). Adoptionsnämnden har flyttats från Social- och hälsovårdsministeriet till tillstånds- och tillsynsmyndigheten för social- och hälsovården Valvira. Tidigare har endast adoptioner från utlandet krävt tillstånd från adoptionsnämnden, men den nya lagen kräver tillstånd även vid inhemska adoptioner. Tillstånd behövs emellertid inte vid adoption av sin partners barn eller av barn som man tidigare haft vårdnad om, exempelvis fosterbarn (pressmeddelande, www.stm.fi). Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 12,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde år 2013. Det är 303 miljoner euro mer än i år. Detta tillägg behövs för reformerna enligt regeringsprogrammet samt för ökningen av förmånsutgifterna. Ministeriet föreslår förbättringar bland annat i stödet till låginkomsttagare och veteraner. Kommunerna sporras att aktivera långtidsarbetslösa. När en arbetslös får arbete och börjar få mer inkomster, justeras bostadsbidragets storlek i dagens läge tre månader efter att arbetet börjat. Nu

föreslås att justeringen av bostadsbidraget görs först sex månader efter att arbetet inletts. Lagförslaget föreslås träda i kraft i början av 2013 och gälla fram till slutet av 2015. I syfte att aktivera långtidsarbetslösa genomförs ett försök med s.k. sysselsättningsbonus i 61 kommuner åren 2013-2015. I försöket får en långtidsarbetslös behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter att ha blivit sysselsatt. Till utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna inriktas stegvis en ökning på 125 miljoner euro åren 2013-2015. Av anslaget inriktas år 2013 23 miljoner till verkställandet av lagen om äldreomsorg som träder i kraft 1.7.2013, 44,5 miljoner euro under 2014 och 72 miljoner från och med 2015. Syftet med lagen är att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänsterna för äldre. Till försöksprojektet som gäller personaldimensionering som stöder verkställandet av lagen om äldreomsorg föreslås 30 miljoner som statsstöd i social- och hälsovårdsministeriets huvudklass. Till kommunernas projekt för utveckling av social- och hälsovården föreslås ett statsunderstöd på 14,5 miljoner euro (2012: 17,5 miljoner euro). Anslaget minskar stegvis på så sätt att dess storlek är 12,5 miljoner euro år 2015. De prioriterade insatsområdena för projekt som får statsstöd har definierats i det nationella utvecklingsprojektet för social- och hälsovården (Kaste) för åren 2012-2015. Till tolkningstjänster för svårt handikappade föreslås cirka 35 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012. (pressmeddelande, www.stm.fi)

UTBILDNING Torsdag 4 oktober 2012 kl. 13.00-16.00 i Yrkeshögskolan Novias auditorium (Seriegatan 2) i Vasa kommer vi att ha en föreläsning kring temat omhändertagna barn som placerats i fosterhem. Eftermiddagens föreläsare är en kvinna med 30 års erfarenhet av att vara fostermamma samt hennes 23-åriga fosterdotter som kommer att berätta om sina erfarenheter, vad de fått för stöd från myndigheter och vad de saknat. Vi får höra fosterdotterns historia om hennes första levnadsår, socialens ingripande och placeringen i fosterhem samt hur hon klarat sig senare i livet. Både fostermamman och dottern bor och jobbar i Sverige. Dessutom deltar en kvinna som gjorde en barnskyddsanmälan vilket ledde till att hennes barnbarnsbarn omhändertogs och placerades i jourhem. Mormorsmodern berättar om sina tankar kring övervägandet och beslutet att anmäla en släkting. Deltagaravgift för medlemmar i förbundet är 20 euro och för övriga 25 euro (i priset ingår kaffe och tilltugg). Anmälan senast 27.9 till kansli@fssf.fi. Arrangörer: Finlands Svenska Socialförbund och Svenska Studiecentralen. Måndag 5 november 2012 kl. 12.15-15.00 på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors ordnar vi en föreläsning om socialt arbete i ett mångkulturellt samhälle. Psykoterapeut Annele Lindeqvist från Kidutettujen kuntoutuskeskus föreläser om att bemöta invandrare i det sociala arbetet och de utmaningar man kan stöta på. Deltagaravgift för medlemmar i förbundet är 20 euro och för övriga 25 euro (i priset ingår kaffe och tilltugg). Anmälan senast 29.10 till kansli@fssf.fi. Arrangörer: Finlands Svenska Socialförbund och Svenska Studiecentralen. Onsdag 14 november kl. 9.00-16.00 ordnas en seminariedag om personlig assistans på Vasa universitet. Seminariedagen ordnas för fjärde året i rad och i år kommer den att handla enbart om personlig assistans och olika frågeställningar kring den. Till dagen inbjuds funktionshinderombudsmannen i Stockholm Riitta-Leena Karlsson. Kostnader (inkl.moms): medlemmar i handikapporganisationer och studerande 30, övriga 70, personliga assistenter med arbetsgivare gratis, lunch och kaffe ingår i avgiften. Anmälan och ytterligare information: Marita Mäenpää/FDUV, tfn (09) 434 236 13, marita.maenpaa@fduv.fi eller Sonja Karnell/SAMS, tfn 041 501 2531, sonja.karnell@samsnet.fi Arrangörer: SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Finlands Svenska Handikappförbund, Finlands Svenska Socialförbund, Invalidförbundet, Assistentti.info, Det riksomfattande handikapprådet VANE.

Kongressen 2013 är under planering och redan nu kan ni pricka in 15-16.4.2013 i era kalendrar. Kongressen kommer att gå av stapeln i Borgå. Jag tar gärna emot tips och önskemål om utbildningar. Hör av er på e-post kansli@fssf.fi eller telefon 050 55 33 685. REKLAM Dra nytta av handboken för handikappservice! Handboken för handikappservice är en öppen och avgiftsfri tjänst, som Institutet för hälsa och välfärd utvecklar och ansvarar för. Handboken har klart etablerat sig som en informationskälla inom handikappsektorn; finskspråkiga tjänsten har 7 000 12 000 besökare varje månad. I den svenskspråkiga versionen av handboken finns information om bland annat handikappservice, serviceprocessen och hjälpmedel. På sidorna finns också central lagstiftning och svenskspråkiga organisationer inom handikappsektorn. I den elektroniska handboken sammanställs viktig information om handikappservice i en behändig form på ett och samma ställe. Handboken är ett stöd för professionella inom handikappsektorn och strävar efter att se till att medborgarna får service på ett likvärdigt och högklassigt sätt. I handboken finns omfattande information om lagstadgad handikappservice som stödjer ett självständigt liv, och som stöd för klientarbetet finns exempelvis anvisningar om hur en serviceplan görs upp. Administrativ information inom sektorn och handikappolitik finns i en egen sektion. Dagligen publiceras aktuella nyheter och information om evenemang i hemlandet och i övriga världen. Handboken för handikappservice hittar man på www.handbokforhandikappservice.fi. Förälska dig i servicesedeln -seminarium i september. Vasaregionens Utveckling Ab VASEK ordnar tillsammans med Vaasan Yrittäjät ett seminarium om servicesedel den 4 september 2012 kl. 12 på Korsholms kulturhus. Programmet finns i evenemangskalendern på www.vasek.fi. Anmälan senast 2.9.2012. Seminariet är avsett för alla som är intresserade av servicesedeln, speciellt för de som jobbar inom social- och hälsovårdsbranschen, både för företagare och förtroendevalda.

Att bryta mönster - Livet går vidare Närståendeseminarium vid Kronoby folkhögskola Lördagen den 6.10.2012 kl. 11-17 Föreläsare: Minna K. Lindberg, författare till boken Diagnos F32.1 Diagnos F32.1 är en berättelse om Minnas egen erfarenhet av att drabbas av depression. Det här är en sanningsberättelse om hur det är att vara i ångestens skor, förföljd av sina egna skuggor. Men det är också en reflektion över hur viktiga andra människor är i livet och om hur jag genom min omgivning hittade tillbaka till vägen som leder framåt i livet. Seminariet är öppet för alla intresserade! Fri busstransport med start från Kristinestad kl. 8.00 (närmare tidtabell senare). Anmälning: Mat och kaffe (ej buss) till Kronoby MI kronoby.mi@kvarnen.fi eller 823 1528 senast 28.9. Buss (inkl. mat och kaffe) till Eva Hanses eva.hanses@soaf.fi eller 050-407 1827 senast 27.9. De nationella barnskyddsdagarna hålls i Finlandiahuset 2-4.10.2012. Temat är Tulevaisuuden tarinat. Representanter från förbund och kommuner, experter inom barnskydd, lärare, pedagoger, ledare för fritidsaktiviteter för barn, skolpersonal och alla andra som är intresserade av barns välmående är välkomna till barnskyddsdagarna. Program och mer information finns på http://www.lskl.fi/helsinki2012/. Rädda Barnen ordnar utbildningstillfällen om inhemska adoptioner 20.9, 24.10 och 7.11.2012. Den nya adoptionslagen trädde i kraft 1.7.2012 och möjliggör öppen adoption. Utbildningen är avgiftsfri. Anmälan senast 3.9. Mer information på http://www.pelastakaalapset.fi/ under fliken ajankohtaista - tapahtumat. 15-16.10.2012 ordnas Valtakunnalliset Päihde- ja mielenterveyspäivät i Helsingfors mässcenter. Dagarna riktas till bl.a. forskare, utbildare, beslutsfattare, personer verksamma inom missbrukarvård, fritids- och ungdomsarbete, skolor och utbildningsenheter och i organisationer. Under de två dagarna finns det möjlighet att delta i många olika föreläsningar och studiebesök. Program och mer information finns på www.soste.fi under fliken Tapahtumat. Anmälan senast 15.9. Arrangör: SOSTE.

SAXAT I Tesso 5/2012 kan man läsa att en stor del av minnessjukdomar lämnar odiagnostiserade. 36 finländare insjuknar varje dag i någon minnessjukdom, vilket innebär 13000 personer per år. Social- och hälsovårdsministeriets nationella minnesprogram definierar mål och åtgärder med vars hjälp minnessjukdomar kan diagnostiseras i ett så tidigt skede som möjligt. Med programmet vill man även säkerställa en god kvalitet på tjänster. Man vill fästa kommunernas beslutsfattares uppmärksamhet vid minnessjukdomar. Liknande program finns redan i flera länder men det speciella i det finländska programmet är att man vill betona hjärnhälsa och rehabilitering. För tillfället blir en stor del av minnessjukdomarna odiagnostiserade. En tidig diagnos, rätt typ av rehabilitering och vård skulle förbättra den insjuknades kompetens och livskvalitet. En odiagnostiserad patient blir även dyr för samhället. Minnessjukdomar innebär ofta skam för den insjuknade vilket kan leda till att man låter bli att söka vård. Man vill därför med programmet minska de negativa attityderna till minnessjukdomar. Man får inte glömma de närstående och det är viktigt att även de får det stöd som de behöver. Det är bra att komma ihåg att inte alla som insjuknar är äldre personer. Även yngre personer kan drabbas av minnessjukdom. Bland alkoholberoende insjuknar till och med var tionde i minnessjukdom. Man kan minska risken för att drabbas av minnessjukdom med hjälp av hälsosamma vanor och genom att upprätthålla mental pigghet. Arbetsplatsen är viktig för hjärnans hälsa. Ett gott ledarskap stöder orken att arbeta, styr arbetets belastning och förstärker en god arbetsmiljö. Sociala relationer och möjligheten att kombinera arbete och familjeliv främjar hjärnhälsa. Förebyggande av ojämställdhet bland barn är ett tema i Tesso 5/2012. Man skriver bland annat att det i många familjer finns problem som ärvs från en generation till nästa generation. I Brahestadsregionen har man ett projekt på gång där målet är att hitta verktyg för att stoppa dessa problem och hjälpa barn, unga och familjer. För att nå en lösning försöker man hitta förebyggande åtgärder och sätta in stödåtgärder när familjen behöver dem som mest. Man håller på att utveckla en strategimodell för förebyggande arbete som ska tas i bruk i daghem, skolor, hälsovård, socialt arbete och arbetskraftservice. Alla parter kommer överens om hur man på bästa sätt kan stöda familjen och återkommer efter en månad för att se om det har skett någon förbättring. Stödet ska alltid ske på föräldrarnas villkor med barnet i centrum. En klar struktur i hela processen är viktig, från att bemöta klienten till arbetets organisering, ledning och kommunens välfärdsstrategier. Arbetet med den nya modellen är ett samarbete mellan daghemspersonal, skolor, socialtjänsten, hälsovården,

arbetskraftsbyrån, Fpa, föreningar och församlingen. I framtiden kommer man att ordna utbildningar som nyckelpersoner får delta i och sedan ta med sig kunskapen till sina arbetsplatser. Man utbildar även personal i att ta upp problem på rätt sätt med barnets föräldrar, för att undvika att föräldrarna börjar motarbeta och avfärdar hjälpen när problemen lyfts fram. I regionen har man nolltolerans när det gäller ungdomsarbetslöshet och hoppas på att kunna hitta antingen en studie- eller arbetsplats till alla ungdomar. I Lapsen Maailma 8/2012 kan man läsa att var tredje timme får en finländare i åldern 18-30 år pension, i medeltal sju unga per dag. Pensionerade unga är fysiskt och psykiskt sjuka, utslagna och utmattade. En del av dem vill arbeta och är delvis arbetsföra. Arbetsgivare borde uppmuntras att anställa dessa unga som är redo att ta sig ut i arbetslivet. I tidningen har man intervjuat två pensionerade unga, 20-åriga Rebecca och 23-årige Henkka. Som 17-åring blev Rebecca så trött att hon inte orkade ta sig upp ur sängen. Problemen hade hopat sig under flera år, sedan föräldrarnas skilsmässa när hon var 10 år. Under åren har hon vid flera tillfället varit inlagd på psykiatriskt sjukhus, bl.a. för psykos. Senaste besöket på sjukhus var det bästa, eftersom hon äntligen fick träffa en läkare som lyssnade och ställde de rätta frågorna. Att få pension kändes inte bra, men nu går hon i terapi och har fått fungerande rutiner. Föräldrarna och två nära vänner ger henne stöd, men vardagen känns fortfarande stundtals tung och sociala situationer skrämmande. Rebecca säger att samhället måste ge unga möjligheter att få komma till tals och bli hörda. Även familjer behöver stöd och det viktigaste är att visa att man bryr sig. Människor är ensamma med sina problem. Henkka blev pensionerad som 20-åring. Hans problem började när han var 16 år, och efter några år av besök på psykiatriskt sjukhus, olika boendekommuner, fel mediciner, lugnande medel, alkohol, droger och flera förhållanden fick han äntligen rätt diagnos: bipolärt syndrom. Enligt Henkka har inte läkare kunskap om denna diagnos och känner därför inte igen den. Många unga får problem redan i högstadiet och borde få hjälp i det skedet innan det blir värre och problemen hopar sig. Han poängterar att hans föräldrar försökte hjälpa så gott de kunde, men han ville inte berätta för dem hur han mådde. Om den unga inte är mottaglig för hjälp är det svårt för någon att kunna ingripa. Henkka har nu en plats på en verkstad för unga där han har fått dagsrutiner och han känner för första gången att han håller på att bli frisk och självförtroendet återvänder. I Lapsen Maailma 6-7 diskuteras varför så många familjemord har inträffat i Finland det senaste året och om det finns något man hade kunnat göra för att förhindra dem. Ministergruppen för den inre säkerheten försöker hitta konkreta lösningar för familjer i kris som snabbt behöver hjälp. I tidningen har man intervjuat Tarja Mankkinen, chef för ministergruppens sekretariat. Mankkinen poängterar att dessa frågor inte hör till endast ett ministerium, de berör

barnskydd, rådgivningar, skolor, daghem, social- och hälsovårdstjänster, polisen och många andra samhälleliga aktörer. Flera av de drabbade familjerna hade varit i kontakt med myndigheter tidigare. Man måste se problemet ur familjernas perspektiv, om de har varit i kontakt med någon myndighet och vem som hade kunnat påverka situationen innan det gick för långt. I internationella mått mätt är de finländska tjänsterna välfungerande, men systemet har på många sätt blivit invecklat. En stor fråga är informationsgången, vars bristfälligheter konstaterades redan i samband med skolskjutningarna. Varningssignaler fanns, men man gjorde inget åt dem. En stor del av problemet beror på att inblandade myndigheter inte vet vilken information de får dela med sig av till andra parter på grund av olika lagar. För informationsutbytet borde man göra tydliga riktlinjer och förslag på förändringar. Enligt Mankkinen är organisationernas roll stor i serviceutbudet. Organisationer är mer neutrala än myndigheter och Mankkinen tror att tröskeln är lägre att ta kontakt med en organisation än med t.ex. socialarbetare eller polisen om man vill berätta för någon om sina våldsproblem. Fler tjänster behövs för att kunna nå olika grupper människor i hela landet. Fastän Finland statistiskt sett är ett våldsamt land har ändå inte finländare tidigare varit rädda för våldet i någon större utsträckning. Skolskjutningarna och familjemorden har dock påverkat trygghetskänslan och många upplever att våldet kommit närmare. Detta syns även i nyhetsrapporteringen. Mankkinen uppmuntrar en samhällelig diskussion. De drabbade familjerna har utåt sett varit helt normala familjer. Om det finns samhälleliga problem som påverkar våldsbrotten är det viktigt att kunna kritisera nuvarande system och hitta lösningar och förbättringsmöjligheter.

ÖVRIGT På förbundet tar vi gärna emot era tankar och tips gällande verksamheten. Vi hoppas att ni alla ska bli nöjda med det som förbundet har att erbjuda och att ni aktivt deltar i förbundets utveckling. Ni får gärna sända verksamhetsledaren förslag på verksamhet under hela året eller höra av er om ni har frågor. Vi finns till för er! Verksamhetsledaren nås på e-postadressen kansli@fssf.fi eller på telefon 050-553 3685. Jag sänder regelbundet ut info, utlåtanden och reklam om utbildningar via e- posten och ni som vill vara med på mina e-postlistor får gärna meddela er adress till mig. Hemsidan och Facebook-sidan uppdateras också regelbundet, så håll utkik där med jämna mellanrum. Vörå, den 23 augusti 2012 Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare