Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning?

Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Hur går en god läsare tillväga? Och vilken betydelse kan god tillämpning av lässtrategier ha särskilt för elever med svenska som andraspråk? Hur kan man undervisa i lässtrategier? Exempel från min undervisning, där jag undervisat explicit i lässtrategier

Föreläsningen är också en berättelse om en lärares egna försök att hitta nya vägar för att kunna anpassa sin undervisning utifrån elevernas förändrade behov

Föreläsningen kommer inte att ge dig ett färdigt recept men förhoppningsvis tankar, tips och idéer som kan hjälpa dig att hitta dina egna vägar för att i din undervisning göra dina elever till reflekterande, självständiga och mer framgångsrika läsare oavsett elevens ålder, bakgrund eller skolform

Bakgrund eller varför står jag här? Josefin Nilsson Lärare 4-9 i svenska, svenska som andraspråk och engelska Utvecklingspedagog inom flerspråkighet, Örebro kommun Studerar på magister/masterprogram i svenska som andraspråk Brickebackens skola 7-9, frånvalsskola med hög andel flerspråkiga elever

Utgångspunkt

Erfarenheter 2001 blandning av elever från upptagningsområdets alla områden Min undervisning fungerade bra Vi läste mycket, både tillsammans och enskilt, olika sorters texter Vi diskuterade mycket, både på ytan och mellan raderna. Eleverna själva fick fundera, tänka och uttrycka sina egna åsikter och tolkningar.

2007 - De texter jag tidigare läst med mina elever fungerade inte lika bra längre. Allt fler elever verkade ha svårt att relatera till texternas innehåll. Allt fler elever verkade ha svårt att tolka en texts budskap. Allt fler elever verkade ha svårigheter med att förstå en text på ytan. Allt fler elever verkade ha svårigheter att läsa och ta sig igenom en text på egen hand. Allt fler elever verkade inte förstå vad de läste. Allt fler elever verkade inte förstå att de inte förstod. Den dåliga läsförståelsen hos allt fler elever satte avtryck i övriga ämnen, resultaten i till exempel SO och NO sjönk.

Allt färre elever klarar en mer komplex läsförståelse (PISA, PIRLS) Problem med läsförståelsen är särskilt framträdande hos andraspråkselever (Skolverket,2010).

Det var som att det var ett glapp mellan min undervisning och mina elever. Någonting fattades. Vi lärare förstod att en del av problemet handlade om bristande förförståelse. Vi började bygga broar. Vi förarbetade texter, såg filmer, pratade om svåra ord och pratade, och pratade och pratade Det fungerade. Någorlunda. Men så fort eleverna skulle läsa egna texter, på egen hand så fanns avståndet där igen. Broarna höll inte. Vi lärde inte eleverna att bygga själva.

Vad var det som fattades? Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009 SO-texten innehöll flera ord och uttryck som hon inte kände till, men hon tyckte inte att hon behövde förstå mer. Hon hade vant sig vid att inte riktigt förstå allt. Det räckte så. Och jag förstod att hon inte förstod att hon inte förstod. Jag förstod också att min elev saknade redskap att ta till när hon inte förstod det hon läste. Och jag förstod att jag, som bad henne läsa en gång till, saknade redskap för att hjälpa henne att förstå hur hon skulle göra.

Vad är läsförståelse? Vad är lässtrategier?

Vad tänker du?

Uppgift: 1. Läs den utdelade texten. Syftet är att du ska förstå innehållet, så att du kan återberätta för en vän.

2. Prata med personen bredvid dig. Tänk tillbaka och berätta för varandra. Hur gjorde du när du läste texten? Förstod du inte allt? Vad gjorde du då? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?

Vad är läsförståelse? Westlund (2009) beskriver läsförståelse som en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening (s.70).

Läsförståelse och de faktorer är den beroende av LÄSAREN Avkodning Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN Aktivitet - uppgiftens utformning Sociokulturellt sammanhang

Läsförståelse på ett andraspråk Andraspråksinlärare löper ökad risk att flera av faktorerna hos läsaren brister, däribland förkunskaper och ordförråd (Viberg (1993) Ordförrådet är den enskilt viktigaste språkliga faktorn för tillägnandet av kunskaper i skolans ämnesundervisning (Viberg,1993). Det betyder att läsare på ett andraspråk redan i det första läget, när det gäller att avkoda det som står på raderna, kan stöta på problem vid läsningen.

Lässtrategiers betydelse för elever med svenska som andraspråk Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar. (Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006, Westlund, 2009). Andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang (Gibbons, 2010).

Vad är lässtrategier? Liberg (2010) beskriver lässtrategier som verktyg som: minskar avståndet mellan läsare och text som leder läsaren mot ökad förståelse Till exempel: bygga förförståelse ställa frågor till texten sammanfatta innehållet knyta an till egna erfarenheter göra förutsägelser associera till andra texter kritiskt granska innehåll och form förstå att man inte förstår (Liberg, 2010)

Fyra grundläggande lässtrategier 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. reda ut oklarheter 4. sammanfatta Aktiverar förkunskaper Fokuserar på det väsentliga i texten Används samtidigt Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown, 1984)

Förutspå eller föregripa handlingen Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Härmed aktiverar läsaren tidigare kunskaper och kan sedan fortlöpande under läsningen kontrollera om de förutsägelser eller antaganden man gjort stämmer. (Bråten, s. 232-233 Westlund, 75-76)

Ställa frågor och undra Strategin handlar om att identifiera viktig information i texten, och genom att ställa frågor och undra kan man också fundera över och fokusera på vad som är viktigt. Man kan ställa frågor om sådant man vill ta reda på eller undrar över. Genom frågor kan man också testa egen förståelse. (Bråten, s. 232-233 Westlund, 75-76)

Reda ut oklarheter Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och kräver att läsaren funderar på hur han eller hon ska gå tillväga för att reparera bristen på förståelse. (Bråten, s. 232-233 Westlund, 75-76)

Sammanfatta innehållet i texten Den här strategin riktar uppmärksamheten mot huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information. Sammanfattning med egna ord hjälper eleven att kontrollera sin egen förståelse av texten och kan gå ut på att sammanfatta en mening, ett stycke eller längre avsnitt, eller hela texten. (Bråten, s. 232-233 Westlund, 75-76)

1. Spådamen Julia (förutsäga) 2. Nicke Nyfiken (ställa frågor) 3. Fröken Detektiv (reda ut oklarheter) 4. Cowboy-Jim med lasso (sammanfatta) ( Westlund, 2009)

Vad var det som fattades? Många skolor skapar mer tid för läsning, men använder inte tiden till att medvetet hjälpa eleverna att bli bättre läsare (Westlund (2009). Lärare i svenska skolor kontrollerar läsförståelse snarare än konkret undervisar i hur de ska göra för att uppnå den. (Liberg, 2010) God läsförståelse och tillämpning av effektiva lässtrategier är inte något som kommer automatiskt för alla elever i dagens skola (Stensson, 2006, och Liberg, 2010). Det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever att förstå text och bli mer självständiga läsare (Gibbons, 2010)

Brist eller resurs? Aha! Eleven eller läraren?

För att alla elever i den svenska skolan ska kunna förbättra strategitillämpningen och därmed utveckla en god läsförståelse, krävs explicit undervisning om och i lässtrategier. (Stensson, 2006, och Westlund, 2009) Läraren måste explicit och i samspel med eleverna måste bygga upp en medvetenhet om och träna på nödvändiga strategier som inte bara hjälper eleverna att förstå den text de just läser utan ger dem effektiva redskap inför läsandet av andra texter. (Gibbons,2006)

Explicit undervisning?

Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009

Hoppa en gång till! Du måste hoppa mera Våra elever behöver träna mer på att läsa!

Baka en gång till.?

Lgr11 Årskurs 7 9 Läsa och skriva Centralt innehålll Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Kunskapskrav E, årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk

Lgr11 Läsa Summativ Bedömning Formativ bedömning

Undervisa i lässtrategier Hur kan man göra? Gör det någon skillnad?

Min undervisning (explicit undervisning i lässtrategier): är teoretiskt förankrad i forskningsbaserade läsförståelseprogram (Palinscar & Brown, 1984) bygger på tidigare genomförd explicit undervisning i lässtrategier (Westlund 2009, Reichenberg, 2008, Andreassen, 2008, Bråten 2008, Stensson 2006,) utgår från andraspråkslevers lärande och sociokulturell teori (Gibbons, 2010, Viberg, 1993, mfl.)

Undervisningens upplägg Fyra grundstrategier (förutspå eller föregripa handlingen, reda ut eller klargöra otydligheter, ställa frågor och undra, sammanfatta texten Sociokulturell teori (proximala utvecklingszonen) Explicit undervisning tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

Syftet med undervisningen ge kunskap om hur en god läsare går tillväga (läsa som en expert) ge kunskap om de fyra grundstrategier som goda läsare använder ge möjlighet att bli mer medveten om den egna läsningen ge konkreta verktyg att använda vid läsning av olika texter i skolarbetet Skapa förutsättningar som gör eleverna mer aktiva och självständiga i sitt sätt att läsa, och i förlängningen börjar tillämpa strategierna på egen hand och på sikt ökar sin läsförståelse.

Lässtrategier Om att lära sig att bli en bättre läsare Syfte och mål, lässtrategier: Det övergripande syftet med detta arbetsområde är att du ska bli en bättre läsare mer aktiv, effektiv och reflekterande. Du ska helt enkelt ta kontrollen över din egen läsning och bli bättre på att förstå och kunna använda dig av det du läser. Du ska få lära dig att läsa som en expertläsare, och tanken är att du ska bära med dig och ha nytta av dessa kunskaper om läsning i ditt dagliga skolarbete, i dina framtida studier och i livet överhuvudtaget. Goda lässtrategier har man användning av i alla möjliga sammanhang inte bara i skolan - när man läser olika slags texter av olika anledningar. Under denna period kommer vi dock att i första hand koncentrera oss på faktatexter, de sorters texter du möter i ditt skolarbete i olika sorters läroböcker, faktaböcker och tidningar. De texter vi arbetar med kommer att hänga ihop med det ni jobbar med i skolan under samma period.

Arbetet ska leda till att du: blir mer medveten om hur du gör när du läser förstår att hur du gör spelar stor roll för hur du tillgodogör dig innehållet i det du läser blir medveten om och förstår några av de strategier expertläsare använder sig av när de läser får lära dig ord och uttryck namn på strategierna - som gör att du kan prata om hur du gör eller bör göra när du läser på egen hand kan använda några grundläggande lässtrategier som expertläsare använder och anpassar användningen av dessa olika lässtrategier beroende på texten och syftet med läsningen bygger upp din säkerhet och ditt självförtroende när det gäller läsning Dessa lässtrategier kommer vi att lära oss använda: Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden Ställa frågor och undra: Reportern Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren

Tydligt syfte och sammanhang Ämnesövergripande tema Tydlig information om de fyra strategierna, syftet med strategierna och hur de används Medvetenhet och motivation återkopplande samtal med eleverna om hur de själva gör under läsningen och vad det leder till. intresse riktas mot de enskilda elevernas strategitillämpning, ej deras prestationer motiverande samtal med eleven om framsteg, såväl som svårigheter, stöttning och vägledning uppgifterna är förankrade i det ordinarie skolarbetet med syfte att hjälpa eleverna att bättre förstå de texter de läser, med stöd av lässtrategierna kunskapen om lässtrategierna och uppgifternas utformning sks leda till en upplevelse av bemästrande

Tydliga förväntningar och stöd scaffolding Det tydliga stödet består av flera delar: lärare och kamraters modellering lärarens handledning, stöd och uppmuntran tydlighet i instruktioner av syfte, mål och arbetsgång och strategiernas användningsområden, både muntligt, skriftligt och som väggplanscher i klassrummet. inplastade strategikort som är lätta att ha framme under läsningen. Lektionsstruktur 1. Läraren presenterar och förklarar strategin 2. Läraren modellerar och ger stödstrukturer 3. Stöttad praktik i par, läraren stöttar, ger återkoppling. 4. Självständig användning med lärar- och kamratstöd Återkommande samma texter för modellering och övning av den aktuella strategin. arbetsgångens stegrande grad av självständig tillämpning av strategierna

Fyra lässtrategier - fyra läsarroller Inspirerad av Westlund (2009) har jag anpassat strategirollerna för att passa mitt tänk och mina elever. Överblicka och se framåt = upptäcktsresanden Ställa frågor och undra = reporter Upptäcka och reda ut oklarheter = detektiven Sammanfatta = nyhetsuppläsaren.

Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska. Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar. Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor. Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever. När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.

Ställa frågor och undra: Reportern En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna. En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet? ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.

Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt. En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter. Han kanske måste leta efterledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan. En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper. Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare eller använda dem som ett bollplank. Har jag förstått det här rätt om jag säger att?.

Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant. För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren. En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer. Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.

Interaktion, dialog, samarbetsinlärning samarbete och dialog genom parvis arbete genomgångar och gemensamma reflektioner. eleverna uppmuntras att hjälpas åt, stötta varandra istället för att konkurrera Tydliga tankar tänka högt Både lärare och elever tänker högt under arbetets gång. Eleverna arbetar ofta parvis, för att i samtalet tydliggöra handlingar både för sig själva och varandra Eleverna gör understrykningar i texten, korta anteckningar i marginalen eller på t ex post-itlappar för att synliggöra tankarna.

Lektionsstruktur Jag presenterar och förklarar strategi genom informationshäfte Jag modellerar och ger stödstrukturer genom strategikort Stöttad praktik i par, jag stöttar, ger återkoppling. Självständig användning med lärar- och kamratstöd

Information Strategi Överblicka och se framåt

Modelltext: Överblicka och se framåt

Repetition och reflektion

Övning av strategin i par prata och tänka högt tillsammans

Gemensam sammanfattning och reflektion

Självständig övning av strategin återkoppling stöttning

Repetition Gemensam sammanfattning Kamraters exempel Återkoppling Reflektion Medvetenhet tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

I undervisningen går vi först igenom strategierna en i taget, men jobbar med samma text. Sedan jobbar vi med nya texter där eleverna tränar på att använda alla strategier samtidigt.

Vad ledde den explicita undervisningen till? Och vad lärde jag mig?

Före undervisningen Många elever läste omedvetet och ostrategiskt Många elever läste passivt Många elever var beroende av motivation och intresse Många elever saknade ord för att prata om hur de gick tillväga när de läste Många elever hade dåligt självförtroende när det gällde läsning Jag saknade ord och kunskap för att prata med mina elever om hur de gick tillväga eller borde gå tillväga när de läste (!)

Den explicita undervisningen gjorde att: Fler elever började läsa medvetet och strategiskt Strategierna gjorde eleverna mer aktiva det var de som styrde, inte texten Strategierna verktygen kunde fungera som motor trots bristande motivation och intresse. I och med att läsförståelsen kopplades till strategitillämpningen istället för personens brister gjorde att eleverna fick ett ökat självförtroende när det gällde läsning

Elever med svenska som andraspråk fick verktyg att hantera texter som innehöll nya ord eller ett svårtillgängligt innehåll Både eleverna och jag fick verktyg (kunskap och begrepp) som vi kunde använda tillsammans i våra samtal och i den formativa bedömningen

De svaga läsarna blir inte expertläsare på en gång. För att bli en god läsare behöver man faktiskt träna mer Och för att fler elever ska få mycket träning, explicit undervisning och formativ återkoppling, finns det en stor vinst i att lärare i alla ämnen, inte bara i svenska eller svenska som andraspråk, arbetar mer medvetet med att lära sina elever att hantera de specifika texter som finns i just deras ämne.

Alla hem ser inte ut såhär då kan heller inte vår undervisning vara uppbyggd utifrån det

Och genom att göra delarna i helheten synliga kan vi skapa möjligheter för fler att lära sig de kunskaper som dagens skola förutsätter. och komma närmare en skola som ger fler elever möjlighet att lyckas på någorlunda lika villkor. Oavsett om det handlar om att baka en sockerkaka, lösa matematiska problem eller läsa och förstå en text.

Litteratur: Andreassen, R. (2008) Explicit undervisning i läsförståelse, i: Bråten, I. (red.) (2008) Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Bråten, I. (2008) Läsförståelse inledning och översikt. Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Gibbons, P. (2010) Lyft språket, lyft lärandet. Stockholm: Författaren och Hallgren & Fallgren. Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Skolverket. www.skolverket.se Palincsar, A. och Brown, A. (1984) Reciprocal teaching of Comprehension Fostering and comprehension monitoring Activities. Cognition and instruction 1 (2), 117-175. Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket.(2003) Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder. Rapport 227. www.skolverket.se Skolverket.(2007) PIRLS 2006. Rapport 305. www.skolverket.se Skolverket.(2007) PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. www.skolverket.se Skolverket.(2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11.www.skolverket.se Skolverket.(2011). Kursplan i svenska som andraspråk. Grundskolans läroplan. Lgr11. www.skolverket.se Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Författaren och & Bokförlaget Daidalos AB. Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur. Viberg, Å. (1993) Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, E (red.). Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen Lärarbok 2. Stockholm: Natur och kultur.