Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer för kommunal medfinansiering... 7 9. Ansvar och Beslut... 8 10. Kommunikation och information... 8 11. Handlingsplan... 8 2014-05-02 2

1. Förord Detta dokument syftar till att ge en översiktlig bild av bredbandsutbyggnaden i Kristinehamns kommun i ett längre perspektiv. Bredbandsstrategin beskriver varför bredbandsutbyggnad är viktig för en positiv utveckling för kommunens invånare, företag, samhällsservice etc. såväl i tätorten som på landsbygden. Bredbandsstrategin ger svar på följande frågor: Varför? Vad? För vem? Hur? Vem gör vad? 2. Bakgrund Sverige regering har antagit en nationell bredbandsstrategi som har som mål att 90 % av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband (100 Mb/s) år 2020. Idag används digitala lösningar alltmer för kommunikation, media, samhällstjänster, hälsovård mm. En förutsättning för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, är att så många som möjligt har tillgång till tekniken. Tillgång till snabbt bredband är en av förutsättningarna för en hållbar tillväxt, för bibehållen välfärd och möjliggörande av en levande landsbygd. Region Värmland har ett ännu högre mål i sin bredbandsstrategi: 100 % av Värmlands befolkning ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020. Kristinehamns kommun har påbörjat arbetet för att nå detta mål. Kristinehamns tätort Det finns två leverantörer av fiber till fastigheter i Kristinehamns tätort: Telia och Kristinehamn Stadsnät (IP-Only). Båda levererar fiber till hushåll och företag - både i tätorten och på landsbygden. Kommunen samverkar med båda leverantörerna. Utanför tätorten På de flesta ställen finns möjlighet till uppkoppling till Internet via ADSL som har varit ett enkelt sätt att få tillgång till Internet via telejacket, men denna teknik kommer dock inte att kunna uppfylla framtidens behov av snabb kommunikation och har börjat fasas ut för att ersättas av fiber. Kommunens policy är att inte bygga stamnät ( motorvägar ). I de flesta fall finns möjligheter att ansluta ett lokalt fibernät (byanät) till närmaste telestation. I de fall anslutningspunkter för ett byanät inom rimligt avstånd saknas och kommersiella aktörer inte är intresserade av att bygga, kan kommunen göra punktinsatser genom att medfinansiera byggnation av kompletterande nät som gör det möjligt för lokala fiberföreningar att bygga sina byanät. 2014-05-02 3

Genom att två leverantörer verkar i Kristinehams kommun, är marknaden för fiberutbyggnad konkurrensutsatt vilket kan leda till snabbare utbyggnad och ett konkurrenskraftigt pris för hushållen. 3. Vision För att skapa en infrastruktur som behövs för att klara framtidens behov av kommunikation, media, sjukvård, samhällstjänster mm, behöver fibernätet byggas ut. Tillgång till snabbt bredband med fiber är en förutsättning för en hållbar utveckling såväl i tätorter som på landsbygden. Tekniken kan bidra till att utjämna villkoren för hushåll och företag i tätorten och på landsbygden. Ett väl utbyggt bredbandsnät lägger en grund för kommunens verksamheter att ta stöd av digitaliseringens möjligheter. Kommunens bredbandsstrategi har till uppgift att förverkliga denna vision. 4. Mål Det långsiktiga målet är att i Kristinehamns kommun, i möjligaste utsträckning som är ekonomiskt och praktiskt genomförbart, uppfylla målet i Region Värmlands bredbandsstrategi: 100 % av Värmlands innevånare ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020 I kommunstyrelsens Verksamhetsplan för 2014 (mål 3) är det övergripande målet att Kommunens innevånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Som delmål fastslås att det finns tillgång till snabbt bredband. Kommunen kommer aktivt arbeta med att så många som möjligt i hela kommunen får tillgång till fiberanslutning. För uppföljning (indikatorer) kommer kommunen att mäta: - Andel av befolkningen som har tillgång till bredband totalt ska öka (tätort och landsbygd) - Andel av arbetsställen som har tillgång till bredband totalt ska öka (tätort och landsbygd) 2014-05-02 4

5. Strategi För att uppnå det uppsatta målet planeras följande: - Region Värmland har för Kristinehamns kommun avsatt 1 720 000 kr som sökbara projektmedel. Dessa kan användas för punktinsatser för att skapa möjligheter för landsbygdens befolkning att bygga lokala byanät. För att kunna ta del av detta stöd, krävs medfinansiering av kommunen med motsvarande belopp. För att kunna använda dessa medel måste pengar avsättas i budget för åren 2015-2017. - Kommunen tar fram en reviderad bredbandsstrategi (detta dokument) och realiserar handlingsplaner med målet att öka fiberutbyggnaden på landsbygden. - Kommunens bredbandssamordnare besöker byalag, organisationer, vägföreningar m.fl. på landsbygden för att informera och hjälpa till att starta fiberföreningar. - Bredbandssamordnaren stöder fiberföreningarna med att driva fiberprojekten. - Kommunen har ett nära samarbete med Länsstyrelsen, Region Värmland och andra myndigheter när det gäller bidragsmöjligheter för fiberföreningar. - Kommunen arbetar aktivt med att informera boende på landsbygden och mindre tätorter om fiber och nyttan med detta för att skapa ett intresse. På så sätt skapas efterfrågan som stimulerar marknadens aktörer att bygga fibernät även utanför tätorten i de fall som förutsättningar finns. - Kommunen stöder aktivt samverkan mellan närliggande byar på landsbygden för att etablera sammanhängande byanät och undvika isolerade områden utan snabbt bredband via fiber. - Kommunen samverkar med Telia och IP-Only (Kristinehamn Stadsnät) för att driva fiberutbyggnaden i hela kommunen. - Kommunen har en dialog med mobiloperatörerna för att bevaka hur utbyggnad av det mobila nätet genomförs. Möjligheter att använda mobilt bredband undersöks för boende i områden där utbyggnad av bredband med fiber sannolikt inte kommer att kunna göras av ekonomiska eller praktiska skäl. 2014-05-02 5

6. Finansiering I enlighet med den nationella bredbandsstrategin ska fiberutbyggnad i första hand göras av marknadens aktörer. Där dessa inte kommer att bygga, i praktiken utanför tätorterna, kan punktinsatser av kommunen behöva göras för att möjliggöra byggande av byanät. Projektmedel från Region Värmland De projektmedel som Region Värmland tillhandahåller kan inte användas generellt för kommunens bredbandsutbyggnad eller som direkt stöd till fiberföreningar. Projektmedlen kan användas för punktinsatser för att skapa förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Projektmedel söks för varje punktinsats med kommunen som projektägare. Kommunen ska medfinansiera med samma belopp som de sökta projektmedlen. Vid bedömning inför ansökan av projektmedel, ska kommunens, de boendes och eventuella företags framtida behov av infrastruktur i form av fiber vägas in. Kommunens bredbandssamordnare ansvarar för handläggning av projektansökningar till Region Värmland. 7. Analys och överväganden Under den senaste tiden har kommunen haft en dialog med fiberföreningarna för att ta del av de erfarenheter och synpunkter. Dessa vägs in i den reviderade bredbandsstrategin. Nedan beskrivs ett antal önskemål och förslag på stödinsatser som fiberföreningar har framfört till kommunen: Vike fiberförening Det finns önskemål om att kommunen ska göra en punktinsats för att skapa förutsättningar för Vike fiberförening att bygga ett byanät. I Vike finns ingen anslutningspunkt (fiber) inom rimligt avstånd. Detta gör att hushållens anslutningsavgift blir för hög och leder till att byanätsprojektet inom Vike inte kan realiseras i närtid. Ölme Fiberförening Det finns önskemål om att kommunen ska göra punktinsatser för att ansluta kommunala verksamheter i Ölme till fibernätet (Ölme skola, Ölmegården och Rudsnäsgården). Ölme Fiberförening har tecknat avtal med IP-Only om etablering av ett fibernät i Ölme-området och man räknar med att samordning med kommunens egna behov sker enligt den tidplan som tagits fram. Övriga önskemål från fiberföreningar I diskussioner med fiberföreningar och arbetsgrupper har det framkommit önskemål som skulle underlätta bildandet av fiberföreningar och byggandet av fibernät på landsbygden. 2014-05-02 6

- Startbidrag Bildad fiberförening eller lokal arbetsgrupp som har påbörjat arbetet med att starta en ekonomisk förening för bredbandsutbyggnad kan beviljas 5 000 kr i uppstartsbidrag från kommunen för att täcka kostnader som uppstår initialt, t.ex. informationsmaterial, annonser, kostnad för registrering hos Bolagsverket. Detta förslag bedöms i nuläget ej ha någon långsiktig effekt och att initialkostnaden för bildande av fiberföreningar är försumbart. - Kostnadstak Rudskoga fiber har skickat in en skrivelse till Kristinehamns kommun. I denna föreslås att kommunen går in med stöd till hushållen som innebär att hushållens anslutningsavgift begränsas till 20 000 kr och kommunen står för resterande kostnad. Detta förslag är inte genomförbart i enlighet med kommunallagen kapitel 2 2. - Brygglån Rudskoga fiber har skickat in en skrivelse som föreslår att kommunen erbjuder räntefria lån (brygga från tiden fakturor betalas tills bidrag betalats ut) för att hjälpa fiberföreningarna. Detta behövs för att klara föreningens likviditet eftersom kanalisationsbidrag betalas ut först när projektet är slutfört. Önskemål om räntefria lån har tidigare prövats och avslagits. Kommunen har tidigare beviljat förskottering av kanalisationsbidrag till Rudskoga fiber till en fast ränta enligt beslut (KS 2012-06-12, 119). 8. Förslag till principer för kommunal medfinansiering Ett antal överväganden har nu gjorts kring den policy och principer som ska gälla för kommunal medfinansiering i de projektansökningar som ska göras till Region Värmland. Exempel 1: - Ett byalag vill bygga ett byanät och behöver ansluta det till en anslutningspunkt - t.ex. närmaste telestation. - Telestationen är inte kopplad till fiber. - Kommunen medfinansierar en del av fiberprojektet för att skapa förutsättningar för att bygga ett lokalt byanät. Exempel 2: - En fiberförening planerar att bygga ett byanät som täcker ett stort geografiskt område som inkluderar flera byar, ett företag och en skola. 2014-05-02 7

I byanätet ingår även mindre grupper av hushåll i utkanten av området. - Offert från leverantör visar att kostnaden per hushåll kommer att bli för hög för att kunna genomföra projektet. Kostnaden för att ansluta hushåll i utkanten av fiberföreningens område gör att kostnaderna blir höga för grävning mm. - Kommunen medfinansierar ett fiberprojekt för att binda ihop två delar som ligger på stort avstånd från varandra. Genom detta kan man undvika att skapa isolerade områden utan tillgång till bredband. Det scenario som beskrivs i exempel 2 har genomförts i Rudskoga. Kommunen medfinansierade fiberutbyggnad mellan Grunnebackaskolan och Skottlanda (KS beslut 2012-11-06, 191). 9. Ansvar och Beslut Kommunfullmäktige ansvarar för bredbandsstrategin (detta dokument) med förslag på revision 2018. 10. Kommunikation och information Denna bredbandsstrategi kommuniceras med kommunens invånare via kommunens hemsida www.kristinehamn.se -> Boende & Miljö -> Bredband. Här finns också information om bredband för boende i tätorten och för fiberföreningar på landsbygden samt länkar till relaterade webbsidor. 11. Handlingsplan Baserat på denna bredbandsstrategi tas varje år en handlingsplan fram för nästkommande verksamhetsår. Ansvarig: Kommunens bredbandssamordnare. Handlingsplanen innehåller förslag på projektaktiviteter, redovisning av genomförda insatser och förslag till avsättning av ekonomiska medel. Handlingsplanen fastställs av Kommunstyrelsen. Avrapportering ska ske varje år till Kommunstyrelsen. I tjänsteskrivelsen 2014-05-02 föreslås att Kommunstyrelsen avsätter 575 000 kr i budget för år 2015 för att kunna ta del av projektmedel från Region Värmland och att resterande penningmedel prövas i budget för år 2016 respektive 2017. 2014-05-02 8