Budgetunderlag 2017 2019

Budgetunderlag 2017 2019 Del 2 Försäkringsförmåner

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 18 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 18 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 22 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 23 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 29 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 35 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning... 42 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 45 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 81 1:3 Handikappersättningar... 98 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 105 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet... 110 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 114 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader... 132 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 134 1:1 Barnbidrag... 134 1:2 Föräldraförsäkring... 140 1:3 Underhållsstöd... 165 1:4 Adoptionsbidrag... 171 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 173 1:8 Bostadsbidrag... 181 1

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2016 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2017 2019, del 1 2

Sammanfattning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Sammanfattning Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de prognoser som lämnades den 20 januari 2016. Det är framför allt prognoserna för sjukförsäkringen och assistansersättningen som har sänkts. Sänkningarna beror främst på förväntade lägre inflöden till sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Inom assistansersättning har prognosen för antal brukare skrivits ner. Prognosen för Ersättning för höga sjuklönekostnader har dock skrivits upp för samtliga år på grund av ett mycket högre preliminärt utfall än beräknat. Men för de flesta övriga prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen inom Försäkringskassans sakområden har inte förändrats nämnvärt. Några av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att minska sjuktalen i samhället samt motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Försäkringskassan har tilldelats 250 miljoner kronor extra för verksamhetsåret 2016 som ska användas till sjukförsäkringen. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet. Initiativet att minska det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. En särskild osäkerhetsfaktor är hur migrationen påverkar utgifterna. Migrationsverket höjde i oktober 2015 kraftigt sin prognos för antalet asylsökande till Sverige men samtidigt betonade de att utvecklingen framöver är mycket osäker. Med anledning av höjningen av prognosen tog Statistiska centralbyrån (SCB) fram en ny befolkningsprognos, vilken, i de flesta fall där 3

Sammanfattning befolkningsprognosen ingår, beaktades i prognosen som lämnades den 20 januari. I hur stor utsträckning den höjda befolkningsprognosen påverkar utgifterna för sakanslagen är varierande. Sammantaget innebar den höjda prognosen för migrationen successivt högre utgifter för sakanslagen, men osäkerheten är som sagt väldigt stor. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan senast den 19 februari 2016 redovisa utgiftsprognoser för 2016 2020 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser 4

Inledning Inledning Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 För åren 2018 2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och beräknas öka till 207 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 236 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans ansvarsområde ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom Assistansersättning (utgiftsområde 9), Sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10), Föräldraförsäkringen och Barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, och 2016 syns detta på utgiftsområde 9 där införandet av efterskottsbetalning av Assistansersättning medför en tillfällig men kraftig minskning av utgiften, för övrigt påverkar minskningarna endast de totala utgifterna marginellt. 5

Inledning Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 2,1 1,4 Anslagna medel 202,7 213,2 Summa tilldelade medel 200,6 211,8 2015 1 2016 2017 2018 2 2019 2 2020 2 Utfall 200,8 Prognos 207,4 215,4 221,8 228,7 236,0 Avvikelse från anslagna medel 1,9 5,8 Avvikelse från tilldelade medel 0,1 4,3 Hemställan tilläggsanslag 0,7 ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 var 202,7 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2015 var 200,6 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för sakanslagen var 200,8 miljarder kronor. Det var 1,9 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 0,1 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2015 blev 5,7 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2016, med undantag av 170 miljoner kronor för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2016 är 213,2 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2016 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 207,4 miljarder kronor. Detta är 5,8 miljarder kronor lägre än anslagna medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för sakanslagen för 2016 om sammanlagt 669 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avser sex anslag/anslagsposter där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. De sammanlagda utgifterna för år 2017 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 215,4 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till 6

Inledning anslagsnivåer för 2017 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 216,1 miljarder kronor, vilket är högre än de beräknade utgifterna till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2016. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2016, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med motsvarande belopp. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas hur utgifterna för varje anslag förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har ändå valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 För åren 2018 2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är utgifterna för assistansersättningen det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning blev 24,9 miljarder kronor 2015 och beräknas öka till 29,0 miljarder kronor 2020, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Från 7

Inledning 1 oktober 2016 inför Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och utgiften sjunker kraftigt under oktober och november 2016. Även utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2016 beräknas utgifterna uppgå till 5,7 miljarder kronor för att sedan öka till 6,6 miljarder kronor år 2020. Ökningen drivs främst av att referenspriserna höjs årligen medan beloppsgränserna är fasta. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 För åren 2018 2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för hela utgiftsområde 10 öka under prognosperioden, från 95 miljarder kronor år 2015 till 108 miljarder kronor år 2020. Ohälsotalet 1 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt under innevarande år för att sedan plana ut under 2017. Då befolkningen 16-64 år används som nämnare i beräkningen av 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

Inledning ohälsotalet beräknas den prognostiserade befolkningsökningen ge ett svagt minskande ohälsotal för åren därefter. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 36,6 miljarder kronor år 2015 till 49,3 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. Inflödet av nya sjukfall har ökat sedan 2010 och beräknas fortsätta öka med avtagande ökningstakter. I denna prognos har den förväntande ökningstakten för inflödet sänkts, detta mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om inflödets utveckling, framför allt på längre sikt. Sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning har visat en klart dämpad ökning under 2015 jämfört med tidigare år. Den dämpade ökningen beror sannolikt på Försäkringskassans arbete med att förbättra kvalitén avseende bedömningar av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsätta att rikta fokus på detta område och prognosen för varaktighetens utveckling justeras endast marginellt i denna prognos. Avslutssannolikheterna har höjts något under det första sjukskrivningsåret, främst genom en något förhöjd återgång till arbete i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Däremot har avslutssannolikheten justerats ner för sjukfall som pågått längre än 1 år, då varaktigheten i dessa fallängder visat på en svag ökning under 2015. Den rådande utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under 2016. Därefter antas varaktigheten vara konstant på 2016 års nivå under resterande del av prognosperioden. Likväl som för inflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,5 och trenden är uppåtgående. Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet 2 cirka 12 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre målet om 9 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet ej kan uppnås. Under rubriken Alternativa scenarion i sjukpenningsavsnittet visas bland annat en möjlig utveckling som ger ett sjukpenningtal om 9 nettodagar år 2020. Utvecklingen tar fasta på 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9

Inledning Försäkringskassans tidigare analyser 3 som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. I scenariot börjar inflödet minska gradvis under 2017, vilket spiller över i en förkortad varaktighet från och med 2018. Både inflöde och varaktighet fortsätter sedan att minska fram till 2020. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat de senaste åren och det sammanlagda beståndet förväntas fortsätta minska, men i en avtagande takt. Utvecklingen drivs av beståndet inom sjukersättning där en stor del av minskningen beror på att många personer som uppbär sjukersättning uppnår 65 års ålder. Beståndet inom aktivitetsersättning har däremot ökat de senaste åren och förväntas att öka även framöver. Utgifterna för anslaget aktivitets- och sjukersättning förväntas minska från 50,5 miljarder kronor 2015 till 49,2 miljarder kronor 2018 för att därefter öka till 51,4 miljarder kronor 2020. Utgiftsökningen förklaras bland annat av att prisbasbeloppet och därmed medelersättningen ökar. Utgifterna för Arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,7 miljarder kronor 2020. Det beror till stor del på att antalet tillkommande egenlivräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 3 Se Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2015-10-23, Dnr 811-2015 samt Socialförsäkringsrapport 2015:11. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 2. 10

Inledning Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 För åren 2018 2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgiften för anslagsposten föräldrapenning att öka från 28,0 miljarder kronor år 2015 till 35,5 miljarder kronor för 2020. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,3 miljarder kronor 2015 till 8,1 miljarder kronor 2020. Utgifterna för jämställdhetsbonus beräknas öka från 343 miljoner kronor 2015 till 378 miljoner kronor 2016. I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017. I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år 2017. Utgiften för 2017 avser utbetalningar gällande uttag av bonusgrundande dagar under slutet av 2016. Utgiften för Barnbidrag förväntas öka från 25,8 miljarder kronor år 2015 till 29,9 miljarder kronor år 2020 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgifterna för anslaget Vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 5,2 miljarder kronor 2020. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. 11

Inledning Utgifterna för anslaget Bostadsbidrag beräknas öka från 4,9 miljarder kronor 2015 till 5,0 miljarder kronor 2020. Stigande inkomster och en förbättrad arbetsmarknad bedöms sänka utgifterna för Bostadsbidrag medan den ökade migrationen beräknas ha motsatt effekt. Effekten av migrationen blir större i slutet av prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2016 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Föregående prognos 208 363 217 183 223 832 230 806 237 994 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande -129-193 -74 148 273 Volym- och strukturförändringar -799-1 575-1 943-2 151-2 282 Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift -4-83 Övrigt -8 Ny prognos 207 436 215 415 221 811 228 712 235 986 Differens i miljoner kronor -928-1 768-2 021-2 094-2 008 Differens i procent -0,45-0,81-0,90-0,91-0,84 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 20 januari 2016. Utgifterna beräknas bli 928 miljoner kronor lägre 2016. 2020 är utgifterna i denna prognos 2 008 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Volym- och strukturförändringar har sänkt prognoserna för alla år. Det är framför allt prognoserna för sjukförsäkringen och assistansersättning som har sänkts. Sänkningarna beror främst på att inflöden till sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning förväntas bli lägre. Inom assistansersättning har prognosen för antal brukare skrivits ner. Prognosen för Ersättning för höga sjuklönekostnader har dock skrivits upp för samtliga år på grund av ett mycket högre utfall än beräknat. En uppdaterad version av FASIT har använts till prognosen för Bostadsbidrag. Denna har sänkt prognosen för 2016-2018 och höjt den för 2019 och 2020. 12

Inledning Behov av ytterligare medel för 2016 Försäkringskassan hemställde den 20 januari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2016 om sammanlagt 322 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg fem anslagsposter där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Sedan dess har prognoserna uppdaterats och nu visar utgiftsprognosen för år 2016 att de beräknade utgifterna överstiger tilldelade medel för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt 669 miljoner kronor: För anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet för 2016 överskrida tilldelade medel med 73 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen sänkts med 11 miljoner kronor sedan hemställan den 20 januari. Om inget ytterligare medel beviljas beräknas utbetalningar stoppas i september. För anslagsposten 10.1:1.5 Boendetillägg, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 5 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. För denna anslagspost har prognosen sänkts med 0,4 miljoner kronor sedan hemställan den 20 januari. För anslagsposten 10.1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 5 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 3 miljoner kronor. För denna anslagspost har prognosen sänkts marginellt sedan hemställan den 20 januari. För anslagsposten 10.1:6.1 Rehabiliteringsgarantin, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 198 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 198 miljoner kronor. För denna anslagspost är prognosen oförändrad sedan hemställan den 20 januari. För anslaget 10.1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 340 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 322 miljoner kronor. För detta anslag har prognosen höjts med 340 miljoner kronor sedan hemställan den 20 januari. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 47 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. För denna anslagspost har prognosen höjts med 18 miljoner kronor sedan hemställan den 20 januari. 13

Inledning Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016. Belopp i tusental kronor. 9 04:03 Anslag/anslagspost Ingående överförings -belopp från 2015 Anslag år 2016 Prognos 2016 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Bilstöd till personer med funktionsnedsättning -12 962 266 995 327 223-73 190-59 840 10 1:1.5 Boendetillägg -1 409 92 000 96 048-5 457-857 10 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 51 000 56 290-5 290-2 740 10 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 0 500 000 697 705-197 705-197 705 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 360 000 700 000-340 000-322 000 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 0 331 320 378 372-47 052-30 486 Försäkringskassans förslag till anslag 2017 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2016 och 2017. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2016 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2016 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2016 till år 2017. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2017 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2017 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2017. 14

Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2017 2020. Belopp i tusental kronor Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till anslag år 2017 1 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 01:04 Statligt tandvårdsstöd 6 020 576 6 088 064 6 340 114 6 602 912 01:06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 292 282 353 476 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 480 821 489 087 499 137 511 834 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 308 825 309 773 308 666 309 518 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning 26 563 000 27 449 000 28 182 000 28 982 000 Summa 33 373 514 34 336 206 35 330 270 36 406 740 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 44 379 386 46 342 786 47 583 811 49 290 723 01:02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 49 462 917 49 151 001 50 001 306 51 371 819 01:03 Handikappersättningar 1 391 000 1 443 000 1 513 000 1 587 000 01:04 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 163 247 2 937 266 2 846 966 2 748 563 01:05 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 33 628 31 800 30 110 28 415 01:06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 398 000 2 398 000 2 398 000 2 398 000 01:07 Ersättning för höga sjuklönekostnader 700 000 700 000 700 000 700 000 Summa 101 528 178 103 003 853 105 073 193 108 124 520 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Barnbidrag 27 482 663 28 323 037 29 288 082 29 903 554 01:02 Föräldraförsäkring 42 014 280 44 302 866 46 692 969 48 788 350 01:03 Underhållsstöd 2 740 190 2 649 823 2 634 561 2 619 228 01:04 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 15 000 15 000 15 000 15 000 01:06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 4 096 304 4 344 591 4 752 245 5 177 628 01:08 Bostadsbidrag 4 837 679 4 835 545 4 925 580 4 950 594 Summa 81 186 116 84 470 862 88 308 437 91 454 354 Totalt: 216 087 808 221 810 921 228 711 900 235 985 614 1 Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för 2016 Försäkringskassan föreslår vidare att anslagsposten 10,1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar byter namn till Ersättning till vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. 15

Inledning Uppdrag Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2016 2020. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2016 2020 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för 2016 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 16

Inledning Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för december 2015 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med december 2015 har beaktats för samtliga anslag. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 27 oktober 2015 använts. Från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2015 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). 17

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0-105 126 0 0 0 Anslag 5 777 010 5 608 503 6 020 576³ 6 088 064 4 6 340 114 4 6 602 912 4 Tilldelade medel 5 777 010 5 608 503 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 Utfall/Prognos 5 262 523 5 713 629 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 Avvikelse från anslag 514 487-105 126 105 126 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 514 487-105 126 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 288 851 280 425 - - - - Tillgängliga medel 6 065 861 5 888 928 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 5 263 miljoner kronor, vilket var 514 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 714 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 6 021 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. 18

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. I föreliggande prognos används SCB:s 19

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg befolkningsprognos från maj 2015 då FASIT 4 inte är uppdaterad med den befolkningsprognos som SCB tog fram i oktober. Effekten av ökad sysselsättning till följd av befolkningsökningen är dock medräknad då den kommer in i FASIT via Konjunkturinstitutets prognos. Den 15 januari 2016 trädde den nya föreskriften om tandvårdsstödet (TLVFS 2015:1) i kraft. En av förändringarna jämfört med tidigare är just att föreskriften börjar gälla den 15 januari istället för den 1 september. Vidare har en omräkning av referenspriserna gjorts som innebär en höjning av dessa, medan beloppsgränserna lämnas oförändrade. I övrigt innebär den nya föreskriften små förändringar i sak. I Prop. 2015/16:1 föreslås att åldersgränsen för fri tandvård höjs i två steg. 2017 höjs den till 21 år och 2018 höjs den till 23 år. Tandvårdsutredningen lämnade i augusti sitt slutbetänkande, Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76 ). Utredningens uppdrag har varit att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform och analysera hur det befintliga systemet och den befintliga organisationen för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras. Detta för att effektivare bidra till att målen uppnås samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Utredningen föreslår bland annat att: Beloppsgränserna i högkostnadsskyddet justeras till de (reala) nivåer som gällde vid reformens införande och värdesäkras genom att kopplas till prisbasbeloppet. Allmänt tandvårdsbidrag höjs till 175 kr om året. För patienter som fyller lägst 20 år och högst 29 år eller lägst 65 år under det år som tandvårdsbidraget tidigast kan användas, lämnas bidrag med 350 kr om året. Anslaget för tandvårdsstödet bör delas upp i en del för allmänt tandvårdsstöd (ATB), en del för särskilt tandvårdsstöd (STB) och en del för skyddet mot höga kostnader. De styrs av olika faktorer och den samlade avvägningen och fördelningen bör bli föremål för ett regeringsbeslut. Bättre möjligheter till jämförelser av pris och kvalitet i tandvården. Prisjämförelsetjänsten förstärks och alla vårdgivare ska ansluta sig. Jämförelser ska kunna göras baserat på faktiskt debiterade priser. Priserna kompletteras med mått på patientbedömd kvalitet som inhämtas genom en nationell patientenkät för tandvården. 4 SCB:s mikrosimuleringsmodell som används i prognosen, Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar. 20

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Försäkringskassan ska utöka sitt samarbete och informationsutbyte med andra myndigheter (främst Skatteverket), vilket ska bidra till mer träffsäkra efterhandskontroller samt leda till att Försäkringskassan bättre kan identifiera vårdgivare som utnyttjar tandvårdsstödet på ett felaktigt sätt. Även Försäkringskassans interna samarbete bör förbättras så att tandvårdsstödet i större utsträckning inkluderas i det arbete som myndigheten bedriver för att motverka felaktiga utbetalningar när det gäller övriga förmånsslag. Utredningens förslag beaktas inte i föreliggande prognos. Analys av 2015 Utgiften för statligt tandvårdsstöd under 2015 uppgick till 5 263 miljoner kronor vilket är en ökning med ungefär 0,9 procent jämfört med 2014. Utgifterna för högkostnadsskyddet ökade med 0,4 procent och motsvarande siffra för det allmänna tandvårdsbidraget var 2,0 procent. Det särskilda tandvårdsstödet ökade från 27 miljoner kronor 2014 till 35 miljoner kronor 2015. 5 Den 1 september 2014 genomförde TLV flertalet förändringar i det statliga tandvårdsstödet vilka syftade till att förbättra, förtydliga och förenkla regelverket. Bland annat har fler åtgärder blivit ersättningsberättigade och en större översyn av alla delar som ingår i respektive åtgärders referenspris ledde till en omräkning, och totalt sett en generell sänkning, av referenspriserna. Fler ersättningsberättigade åtgärder innebär ökade utgifter för högkostnadsskyddet men detta motverkas av generellt lägre referenspriser som innebär att ersättningen minskar. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor. 2014* 2015* 2016 2017 2018 2019 2020 Högkostnadsskydd 4 206 754 4 224 383 4 653 742 4 869 020 5 072 333 5 304 021 5 546 292 Allmänt tandvårdsbidrag 983 106 1 002 993 1 017 313 996 080 957 605 970 191 982 943 Särskilt tandvårdsbidrag 27 340 35 147 42 574 50 350 58 126 65 901 73 677 Totalt 5 217 200 5 262 523 5 713 629 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 * Utfall Källa. Försäkringskassan Analys av 2016 2020 Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 4,6 procent per år under perioden 2016 2020. Störst ökning beräknas högkostnadsskyddet stå för, från 4 224 miljoner kronor år 2015 till 5 546 miljoner år 2020. Ökningen beror 5 Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. 21

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget förväntas öka i takt med att befolkningen ökar och fler personer besöker tandvården. Under 2017 och 2018 höjs gränsen för fri tandvård från 20 år, till 21 respektive 23 år 6 vilket innebär att utgifterna tillfälligt kommer att minska. Känslighetsanalys 2016 2017 2018 2019 2020 Huvudscenario 5 713 629 5 915 450 6 088 064 6 340 114 6 602 912 Alternativa beloppsgränser 5 713 629 5 497 329 5 657 139 5 893 047 6 139 130 Differens 0-418 121-430 925-447 067-463 782 Om beloppsgränserna för högkostnadsskyddet höjs i januari 2017, till 3 500 respektive 17 000 kronor och är kvar på den nivån resterande prognosperiod, skulle det innebära att utgifterna blir drygt 400 miljoner kronor lägre per år. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 6 I Västra Götalandsregionen är tandvården gratis upp till det år patienten fyller 24. I Sörmland har alla som fyller 21 år året de besöker tandvården rätt att använda det allmänna tandvårdsbidraget och landstinget betalar den överskjutande kostnaden. Om patienten väljer att inte använda det allmänna tandvårdsbidraget får patienten själv betala en avgift motsvarande denna. Specialisttandvård ska utföras av Folktandvården och är också kostnadsfri upp till det år patienten fyller 21 år. 22

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0-1 229 0 Anslag 611 535 503 094 480 821³ 487 858 4 501 088 4 516 975 4 Tilldelade medel 611 535 503 094 480 821 487 858 499 859 516 975 Utfall/Prognos 456 752 482 997 480 821 489 087 499 137 511 834 Avvikelse från anslag 154 783 20 097 0-1 229 1 951 5 141 Avvikelse från tilldelade medel 154 783 20 097 0-1 229 722 5 141 Högsta anslagskredit 30 577 25 155 - - - - Tillgängliga medel 642 112 528 249 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 457 miljoner kronor, vilket var 155 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 483 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 481 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 23

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 7 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 8 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 9 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 10. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård 7 (EG) 883/2004. 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 9 2011/24/EU. 10 16 Folkbokföringslagen. 24

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004 11. Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 12. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. 13 Antaganden I prognosen för pensionärsvård används genomsnittliga mittkurser för växelkurser (januari 2015 december 2015) från Riksbanken och fasta belopp avseende kostnad för vård av pensionärer bosatta i vissa länder använts. De fasta kostnaderna är fastställda av Administrativa kommissionen 14. Analys av 2015 Under 2015 betalades 457 miljoner kronor ut för Sjukvård i internationella förhållanden. Det är 7 procent mindre än under 2014, då 489 miljoner kronor betalades ut. Den största, både procentuella och absoluta, minskningen var för turistvård. Det beror till stor del på att kostnadsansvarslagen 15 som trädde i kraft 1 oktober 2013 fördelar utgifterna för gränsöverskridande vård mellan stat, landsting och kommuner. Lagen säger att landstinget har kostnadsansvar för personer som vid tiden för den vård ersättningen avser var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. Staten har ansvar för utgifterna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Turistvården har med andra ord minskat på grund av att vissa utgifter som tidigare belastat anslaget nu belastar landstinget. 11 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 12 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 13 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 14 Administrera kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. 15 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 25

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifter och dess förändring fördelad på ersättningsområde. För perioden 2014-2015. Beloppen anges i miljoner kronor 1 På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Utgift 2014 Utgift 2015 Diff mellan 2014 och 2015 Diff i procent Konventionsvård 175 197 22 13 Turistvård 115 56-58 1-50 Pensionärsvård 187 193 6 3 Sjuk- och tandvårdstjänster 12 10-2 -17 Summa 489 457-32 -7 Utgifterna för konventionsvård och pensionärsvård har ökat medan utgifterna för turistvård samt sjuk- och tandvårdstjänster har minskat under 2015. Många medlemsstater har gått från att debitera Sverige med fasta belopp för pensionärsvård till att debitera faktiska belopp. Det har efter en övergångsperiod inneburit en lägre utgiftsnivå för pensionärsvård. Under 2015 har den underliggande uppåtgående trenden återigen höjt utgifterna för utgiftsområdet. Minskningen av utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster beror på en övergång från att den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, ersatts enligt vårdlandets utgiftsnivåer fram till oktober 2013 till att den nu endast ersätts upp till den nivå som motsvarande vård hade kostat om den givits i Sverige. Analys av 2016 2020 Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområde. Utfall till och med 2015. Beloppen anges i miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Konventionsvård 176 175 197 192 194 196 198 200 Turistvård 189 115 56 67 53 52 54 56 Pensionärsvård 279 187 193 212 222 229 234 242 Sjuk- och tandvårdstjänster 136 12 10 12 12 13 14 14 Summa 781 1 489 457 1 483 481 489 1 499 1 512 1 På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens uppåtgående trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas öka från 56 till 67 miljoner kronor under 2016. Under 2017 förväntas utgifterna återgå till en nivå mer i linje med 2015 års nivå. 26

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Därefter förväntas en svagt uppåtgående trend höja utgifterna marginellt under prognosperioden. De ärenden där vården ersättningen avser utfördes innan 1 oktober 2013 berörs inte av kostnadsansvarslagen. De kvarvarande ärenden av det här slaget förväntas uppklaras under 2016, vilket leder till en tillfällig utgiftsökning. Pensionärsvård Utgiften för 2016 väntas öka med 19 miljoner kronor jämfört med 2015. Det baseras på ett antagande om att det fortfarande finns vissa eftersläpningar i fakturor som kommer att betalas. Mellan 2017 och 2020 antas utgiften för pensionärsvård öka med i genomsnitt 3 procent per år. Sjuk- och tandvårdstjänster Under 2014 flyttades stora delar av utgiftsansvaret över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas en svagt ökande trend kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 5 procent per år mellan 2016 och 2020. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Det är även osäkert hur utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster kommer påverkas av den kommande domen från Högsta Förvaltningsdomstolen avseende hyperhidrosbehandling. Känslighetsanalys Om eurokursen förändras med en krona påverkas utgifterna för pensionärsvård år 2016 med 18 miljoner kronor. 27

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 476 010 476 617 487 858 501 088 516 975 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +6 987 +4 204 +1 229-1 951-5 141 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 482 997 480 821 489 087 499 137 511 834 Differens i 1000-tal kronor +6 987 +4 204 +1 229-1 951-5 141 Differens i procent +1,5 +0,9 +0,3-0,4-1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2016-2018 är något högre än den som levererades i januari 2016. Medan prognosen för 2019-2020 är något lägre än tidigare nämnda prognos. Det beror dels på utfallsjustering och dels på att kostnadsansvarslagen fått effekt tidigare än vad som beräknats. De utgifterna som tidigare beräknats belasta anslaget 2019 och 2020 beräknas istället belasta de tidigare åren. 28

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-12 962 0 0-42 778-84 449 Anslag 266 995 266 995 308 825³ 266 995 4 266 995 4 266 995 4 Tilldelade medel 266 995 254 033 308 825 266 995 224 217 182 546 Utfall/Prognos 279 957 327 223 308 825 309 773 308 666 309 518 Avvikelse från anslag -12 962-60 228 0-42 778-41 671-42 523 Avvikelse från tilldelade medel -12 962-73 190 0-42 778-84 449-126 972 Högsta anslagskredit 13 350 13 350 - - - - Tillgängliga medel 280 345 267 383 - - - - Överskridande av anslagskredit 0-59 840 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 280 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utbetalningarna stoppades den 9 november vilket innebar att utbetalningar motsvarande 27 miljoner kronor förskjutits till 2016. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 327 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 60 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 73 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i september. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. Detta skulle innebära att utgifterna 2017 ökar med 73 miljoner kronor då utgiften blir densamma på sikt eftersom utbetalningarna bara skjuts fram till kommande år. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 309 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. 29

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden samt antal utbetalningar av anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har också stor inverkan på utbetalningarna. Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. 30

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Analys av 2015 Utgifterna blev 280 miljoner kronor under 2015. Grundbidrag utbetalades med 71 miljoner, anskaffningsbidrag med 6 miljoner och anpassningsbidrag med 202 miljoner kronor. Anslagna medel för 2015 var förbrukade i början av november och utbetalningarna stoppades. Bedömningen är att utbetalningar om 27 miljoner kronor flyttade fram till januari 2016. Av dessa bedöms att omkring 21 miljoner kronor avsåg anpassningsbidrag och knappt 6 miljoner kronor avsåg grundbidrag. Utgifterna för anpassningsbidrag har de senaste åren ökat markant, men 2014 var de totala utgifterna för anpassningsbidraget lägre än året innan. Det berodde dels på att medelbeloppet minskade med 11 procent och dels på att färre personer fick anpassningsbidrag. 2015 var utgifterna för anpassningsbidraget återigen lägre än året innan, dels minskade medelbeloppet med ytterligare 6 procent samtidigt som färre fick anpassningsbidrag utbetalda. Inräknat de uppskjutna utbetalningarna var dock antalet utbetalda anpassningsbidrag något fler under 2015. Antalet utbetalda grundbidrag och anskaffningsbidrag var däremot färre under 2015, även då uppskjutna utbetalningar inkluderas. Medelbeloppet för anpassningsbidraget varierar mycket månad till månad så det går inte med säkerhet säga att de senaste två årens utfall indikerar ett trendbrott. Dock är en möjlig orsak till att medelbeloppet minskat de förändringar som skett vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek. Bland annat ett förtydligande om hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Analys av 2016 2020 Eftersom utbetalningarna stoppades under 2015 beräknas antalet utbetalningar bli fler under 2016. Resterande prognosperiod förväntas antalet utbetalningar till följd av återbeviljade bilstöd att minska. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd från och med år 2007 blev lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre under resten av prognosperioden Sedan införandet av förmånen har andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag minskat, vilket främst beror på att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli 1991. Antalet beviljade anskaffningsbidrag beräknas ligga på samma nivå som de senaste åren. 31

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Tusental Källa: Försäkringskassan Medelbeloppet för personer som får utbetalning av anpassningsbidrag antas öka med drygt 3 procent per år under prognosperioden, vilket motsvarar den genomsnittliga förändringen de senaste åren. Medelbeloppen för grundbidraget och anskaffningsbidrag är relativt stabila över tid. För grundbidrag ligger medelbeloppet strax under maxbeloppet på 60 000 kronor och antas göra det hela prognosperioden. Medelbeloppet för anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag) antas bara förändras marginellt under prognosperioden. 32

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag) Tusental kronor, Åren 1988 2015, prognos från år 2016 Källa: Försäkringskassan Medelsbehovet för grundbidrag beräknas till 85 miljoner kronor 2016 och minskar till 70 miljoner kronor 2020. För anpassningsbidraget beräknas medelsbehovet bli 234 miljoner kronor och sedan bli något lägre under resterande prognosperiod. Utgiften för de inkomstrelaterade anskaffningsbidragen beräknas till drygt 7 miljoner kronor år 2016 och antas bli knappt 7 miljoner kronor per år resterande prognosperiod. Prognos för de olika delarna inom Bilstöd. Beloppen anges i tusental kronor. 2015* 2016 2017 2018 2019 2020 Anpassningsbidrag 202 418 234 466 225 212 227 616 227 974 232 051 Grundbidrag 70 680 85 258 76 526 74 943 73 575 70 435 Anskaffningsbidrag 6 490 7 158 6 675 6 781 6 696 6 605 * Utfall Källa:Försäkringskassan Känslighetsanalys Anslagsbelastningen beräknas bli 327 miljoner kronor år 2016. Medelbeloppet för personer som får anpassningsbidrag beräknas för 2016 till 116 000 kronor, en avvikelse från detta med 1000 får en effekt på de totala utgifterna med ungefär 2 miljoner kronor. 33

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 337 915 308 825 309 773 308 666 309 518 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 692 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 327 223 308 825 309 773 308 666 309 518 Differens i 1000-tal kronor -10 692 0 0 0 0 Differens i procent -3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks med 11 miljoner för 2016 då det beräknas bli något färre utbetalningar än vad som antogs i föregående prognos och utfallet i januari var lägre än prognostiserat. 34

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -1 141 335-614 857 0 0 0 0 Anslag 25 369 000 26 344 000 26 563 000³ 27 790 000 4 28 533 000 4 29 342 000 4 Tilldelade medel 24 227 665 25 729 143 26 563 000 27 790 000 28 533 000 29 342 000 Utfall/Prognos 24 889 622 22 549 000 26 563 000 27 449 000 28 182 000 28 982 000 Avvikelse från anslag 479 378 3 795 000 0 341 000 351 000 360 000 Avvikelse från tilldelade medel -661 957 3 180 143 0 341 000 351 000 360 000 Högsta anslagskredit 1 221 050 1 317 200 - - - - Tillgängliga medel 25 448 715 27 046 343 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 24 890 miljoner kronor, vilket var 479 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 662 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 22 549 miljoner kronor, vilket är 3 795 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 180 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 26 563 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 35

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Under år 2014 var schablonen 280 kronor, för 2015 är schablonen höjd till 284 kronor. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Antaganden Storleken på utgifterna styrs av antalet assistanstimmar per brukare, beviljad ersättning per timme samt antalet personer med assistansersättning. I beräkningarna används antaganden om mortalitetsutvecklingen från Statistiska centralbyrån. Analys av 2015 Utgifterna för statlig assistansersättning var under 2015 nära 24,9 miljarder, vilket är en ökning med drygt 1 miljard jämfört med 2014 års utgifter. Antal assistanstimmar per individ var i genomsnitt 546,5 timmar per månad. Detta är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2014. Timökningen står för drygt hälften av utgiftsökningen. Timschablonen höjdes 2015 med 4 kronor, från 280 till 284 kronor. Ungefär 30 procent av utgiftsökningen kan förklaras av en höjd timersättning. I genomsnitt låg antalet brukare under 2015 på 16 152, vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med 2014. Fler individer i assistansersättningen förklarar resterande utgiftsökning. Antal brukare. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total Kvinnor Män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 aug-okt 16 171 7 419 8 741 6 924 841 7 935 nov-jan 16 143 7 402 8 752 6 946 828 7 898 differens procent -0,2-0,2 0,1 0,3-1,5-0,5 Källa: Försäkringskassan I tabellen ovan presenteras medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under de senaste tre månaderna (november till januari) samt föregående tre månader (augusti till oktober). På sista raden i tabellen kan förändringen av antalet brukare mellan dessa perioder utläsas. Totalt sett har antalet brukare minskat svagt under de senaste månaderna, med 0,2 procent. Om utvecklingen delas upp på kön, visar detta att minskningen skett bland kvinnor med assistansersättning. Om utvecklingen delas upp på personkrets visar detta att 36

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskningen har skett inom personkretsarna 2 och 3. Den största minskningen till antal var inom personkrets 3, även om den procentuella minskningen var större i personkrets 2. Antal timmar per månad. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor Män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 aug-okt 551,0 542,2 558,6 564,8 652,6 532,4 nov-jan 551,7 543,4 558,5 564,5 653,8 533,7 differens procent 0,1 0,2 0,0-0,1 0,2 0,2 Källa: Försäkringskassan I tabellen ovan kan utläsas att medeltimmarna har ökat med 0,1 procent från första perioden till andra perioden. Detta är en relativt svag timutveckling jämfört med den utveckling vi sett under resten av 2015. Som diagrammet nedan illustrerar så såg dock utvecklingen liknande ut under samma period 2014, för att sedan öka kraftigare igen. Analyseras medeltimmarna uppdelat på kön och personkrets kan man se att medeltimmarna ökar för kvinnor men inte för män. En ökning har skett av medeltimmarna i personkrets 2 och 3. Ökningen är procentuellt sett lika stor i båda personkretsarna, men då personkrets 3 är en betydligt större personkrets så är det främst ökningen inom denna som förklarar den totala timökningen. Antal brukare och medeltimmar per person och månad 3-månaders glidande medelvärde Källa: Försäkringskassan Analys av 2016 2020 För 2016 prognostiseras anslagsbelastningen att bli 22 549 miljoner kronor, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2015. Denna minskning beror på att 37

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Försäkringskassan inför efterskottsbetalning av assistansersättning från den 1 oktober 2016, vilket leder att stora delar av utbetalningarna uteblir för oktober och november. Beräkningen av den väntade effekten av övergången till efterskottsbetalningar beskrivs i mer detalj i januariprognosen 16. Utgifterna för den statliga assistansersättningen har ökat stadigt sedan ersättningen infördes, och med undantag för övergångsperioden till efterskottsbetalningar väntas denna trend fortsätta. 2017 väntas utgifterna öka igen och bli nära 1,7 miljarder högre än för 2015. Antalet assistanstimmar per person har ökat nästan varje år sedan ersättningen infördes och väntas fortsätta öka under hela prognosperioden. Antalet personer med assistansersättning ökade kraftigt fram till 2010, varefter antalet brukare har legat relativt stabilt. Antalet brukare prognostiseras minska något 2016 för att sedan ligga stabilt under resten av prognosperioden. Antal brukare och antal assistanstimmar per månad och person Genomsnitt per år Källa: Försäkringskassan Känslighetsanalys Försäkringskassan har fått i uppdrag att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen, vilken påverkan detta kommer ha på kostnadsutvecklingen är svårt att uppskatta. Ett av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att motverka brottsligt nyttjande av 16 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020, Dnr 811-2015. 38

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg assistansersättningen. Det innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av initiativet, men det bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos, men nedan redogörs genom tre alternativscenarier hur utgiften för assistansersättningen skulle förändras om brottsligt nyttjande kan elimineras. I Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010, där Ekonomistyrningsverket var sammankallande myndighet, uppskattades att andelen felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen var 12,2 procent av den totala utgiften, med ett osäkerhetsintervall som uppgår till 1,8 27,6 procent. 17 De felaktiga utbetalningarna delas in i tre kategorier; Avsiktligt fel från allmänheten, Oavsiktligt fel från allmänheten samt Oavsiktligt fel från myndigheten. Inom dessa kategorier uppskattades andelen felaktiga utbetalningar till 7,0 procent, 1,7 procent respektive 3,5 procent. Utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning använder siffrorna från Samverkansuppdraget och bedömer att fusket inom assistansersättningen uppgår till 12,2 procent av den totala utgiften. 18 Försäkringskassan jobbar med en rad åtgärder som kan minska de felaktiga utbetalningarna. Vissa åtgärder är redan implementerade, medan andra är planerade. Exempel på åtgärder som kan minska felaktiga utbetalningar är införandet av läkarutlåtanden och fördjupade medicinska utredningar samt implementering av det nya IT-stödet. 19 Det är dock mycket svårt att veta redan nu hur stor effekt dessa åtgärder kommer ha på de felaktiga utbetalningarna då det ännu inte finns några resultat. För att ändå kunna resonera kring hur utgiften för assistansersättningen skulle kunna förändras i och med att felaktiga utbetalningar identifieras och stoppas används tre alternativscenarier. Dessa alternativscenarier är konstruerade genom att använda siffrorna från Samverkansuppdraget, med antagandet att felaktiga utbetalningar ligger inom intervallet 1,8 27,6 procent och med en punktskattning på 12,2 procent. Det är värt att poängtera att siffrorna är mycket osäkra och att andelarna som används i scenarierna är ett antagande. Nedan redovisas tre alternativscenarier där felaktiga utbetalningar antas att utgöra 1,8, 12,2 och 27,6 procent av utgiften i huvudscenariot. Huvudscenariot är osäkert givet den historiska variationen inom assistansersättningen, en osäkerhet som förs vidare till alternativscenarierna. 17 Se Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010, Dnr 10-152/2009. 18 Se Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, SOU 2012:6. 19 För detaljer och exempel på fler åtgärder, se Hantering av assistansersättning Försäkringskassans arbete för att få bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen av assistansersättningen Dnr 005773-2015. 39

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Alternativscenarier för utgiftsprognosen för assistansersättningen Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan 1. Låg andel av felaktiga utbetalningar Antagandet i detta scenario är att andelen felaktiga utbetalningar utgörs av 1,8 procent av den totala utgiften, vilket är den nedre gränsen i osäkerhetsintervallet beskrivet ovan. Inom detta scenario prognostiseras utgiften för assistansersättningen årligen med antagandet att felaktiga utbetalningar succesivt kan stoppas och att den fulla effekten, 1,8 procent av utgiften, uppnås 2020. 2. Punktskattad andel av felaktiga utbetalningar I detta scenario antas att andelen felaktiga utbetalningar är 12,2 procent av den totala utgiften för assistansersättningen. Årsprognoserna görs med antagandet att felaktiga utbetalningar succesivt kan stoppas och att den fulla effekten, 12,2 procent av utgiften, uppnås 2020. 3. Hög andel av felaktiga utbetalningar I detta scenario är antagandet att andelen felaktiga utbetalningar är 27,6 procent av den totala utgiften, det vill säga den övre intervallgränsen i osäkerhetsintervallet beskrivet ovan. Årsprognoserna görs med antagandet att felaktiga utbetalningar succesivt kan stoppas och att den fulla effekten, 27,6 procent av utgiften, uppnås 2020. Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att tid för ingående kunskaper enbart kan beviljas för personer med psykiskt funktionsnedsättning. 20 Vilka effekter 20 HFD 2015 ref. 46 40

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg domen kommer ha på kostnaden för statlig assistansersättning är osäkert, men kan potentiellt leda till lägre utgifter i framtiden. Alternativscenarier för utgiftsprognosen för assistansersättningen Miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Huvudscenario 22 549 26 563 27 449 28 182 28 982 Alternativscenario 1 22 468 26 372 27 153 27 776 28 460 Alternativscenario 2 21 999 25 267 25 440 25 431 25 446 Alternativscenario 3 21 304 23 630 22 903 21 959 20 983 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 22 850 000 26 903 000 27 790 000 28 533 000 29 342 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -301 000-340 000-341 000-351 000-360 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 22 549 000 26 563 000 27 449 000 28 182 000 28 982 000 Differens i 1000-tal kronor -301 000-340 000-341 000-351 000-360 000 Differens i procent -1,3-1,3-1,2-1,2-1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet individer med assistansersättning har minskat ytterligare sedan januariprognosen och har nu avtagit i tre månader i rad. Detta har lett till en sänkt prognos för antalet individer med assistans under kommande år. Genomsnittligt antal timmar per individ var lägre än väntat, vilket har lett till en liten nedjustering av timprognosen. Sammantaget har dessa faktorer lett till en sänkning av utgiftsprognosen för statlig assistansersättning med drygt 1 procent per år. 41

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen blev 82 miljarder kronor 2015. Utgifterna beräknas öka till 86 miljarder 2016, vilket innebär en sänkning med knappt 1 miljard jämfört med prognosen som lämnades i januari. Prognosen för 2017 revideras ner med drygt 1 miljard och utgifterna beräknas nu uppgå till drygt 88 miljarder kronor år 2017. Utgifterna för Sjukpenning har ökat sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. Inflödet 21 av nya sjukfall beräknas fortsätta att öka under 2016 och 2017, men med tydligt avtagande ökningstakt. Prognosen för inflödet har justerats ner jämfört med föregående prognos, som sannolikt överskattade utvecklingen under det sista kvartalet 2015 och januari 2016. Sjukfallens förväntade varaktighet justeras endast marginellt jämfört med januariprognosen. Avslutssannolikheterna under det första sjukskrivningsåret har höjts något, främst via en förhöjd återgång i arbete i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Däremot har avslutssannolikheten sänkts något för sjukfall som pågår längre än ett år. Förändringarna i sjukfallens förväntade varaktighet är som sagt små och nedjusteringen av inflödet är den starkast bidragande faktorn till att utgifterna för sjukpenning sänks jämfört med januariprognosen. Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättningar beräknas minska mellan 2015 och 2017 för att sedan öka under resten av perioden. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Ökningen i slutet av perioden kan bland annat förklaras av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Prognosen för nybeviljandet av både sjukersättning och aktivitetsersättning har justerats ner i jämförelse med föregående prognos, där förändringarna är störst avseende sjukersättning. En stor del kan hänföras till sänkningen av sjukpenningprognosen som medför ett lägre potentiellt bestånd för övergång till sjukersättning, men även en ny bedömning där nybeviljandet återigen är på en mer normal nivå i slutet av 2016. För närmare förklaringar och bakgrund se avsnittet Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 21 Med inflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 42

Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2015¹ 2016 2017 2018 2019 2020 Aktivitets- och sjukersättningar 45,7 44,9 44,2 44,0 44,8 46,2 Sjukpenning 34,7 39,7 41,9 43,7 44,8 46,3 Rehabiliteringspenning 1,4 1,7 2,0 2,1 2,2 2,4 Summa 81,8 86,3 88,0 89,8 91,8 94,9 Bedömning i föregående prognos 81,8 87,0 89,4 91,4 93,7 96,7 Differens 0,0-0,7-1,4-1,6-1,8-1,8 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,5 11,5 11,9 12,0 12,0 12,1 Ungefärligt Ohälsotal 28,0 28,2 28,1 27,6 27,2 27,0 Källa: Försäkringskassan Som nämnts ovan har prognoserna sänkts jämfört med januariprognosen, främst på grund av ett lägre inflöde till samtliga förmåner i tabellen ovan. Detta innebär att även prognoserna för sjukpenningtalet och ohälsotalet justeras ner. I beräkningen av talen används fortsatt SCBs befolkningsprognos från oktober 2015 i nämnaren. Befolkningsprognosen höjdes betydligt i oktober mot bakgrund av Migrationsverkets huvudscenario från samma månad. Den höjda befolkningsprognosen sänkte sjukpenningtalet respektive ohälsotalet med cirka 0,5 respektive drygt 1 dag. Migrationsprognosen är dock väldigt osäker och sedan dess har Migrationsverket reviderat ner prognosen för antalet asylsökande något, vilket inte beaktas i beräkningen av sjuk- och ohälsotalen. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,5 och trenden är uppåtgående. Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet 22 cirka 12 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre målet om 9 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet ej kan uppnås. Under rubriken Alternativa scenarion i sjukpenningsavsnittet visas bland annat en möjlig utveckling som ger ett sjukpenningtal om 9 nettodagar år 2020. Utvecklingen tar fasta på Försäkringskassans tidigare analyser 23 som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. I scenariot 22 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 23 Se Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2015-10-23, Dnr 811-2015 samt Socialförsäkringsrapport 2015:11. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 2. 43

börjar inflödet minska gradvis under 2017, vilket spiller över i en förkortad varaktighet från och med 2018. Både inflöde och varaktighet fortsätter sedan att minska fram till 2020. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron som täcks av sjukförsäkringen, har varierat påtagligt under 2000-talet vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt under 2016 för att plana ut 2017. Därefter beräknas den prognostiserade befolkningsökningen ge ett svagt minskande ohälsotal. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anm. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. 44

Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen. 24 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 36 634 836 41 908 780 44 375 063 46 342 786 47 583 811 49 290 723 Därav 1:1.21 Sjukpenning 31 698 075 35 723 211 37 969 278 39 546 891 40 873 889 42 144 169 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 968 000 4 000 000 3 923 346 4 151 104 3 912 105 4 180 702 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 290 542 1 507 858 1 789 128 1 922 087 2 047 343 2 173 796 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 120 000 168 000 161 682 177 681 188 597 215 641 1:1.15 Närståendepenning 165 334 175 323 184 958 189 199 195 411 201 737 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 17 000 19 000 18 827 17 767 19 624 20 013 1:1.5 Boendetillägg 88 409 96 048 100 374 103 120 105 041 106 305 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 77 988 0 0 0 0 0 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 52 055 56 290 58 420 59 887 60 751 61 310 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 157 433 163 050 169 050 175 050 181 050 187 050 ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2016 redovisas under varje anslagspost samt i inledningen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, 24 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 45

reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades i januari 2016. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning, högkostnadsskydd för arbetsgivare samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader, eller helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012. De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. 46

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan utges som hel, halv eller en fjärdedels ersättning. Högkostnadsskyddet innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader som överstiger två och en halv gång den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. Högkostnadsskyddet syftar till att särskilt de små företagen ska ges bättre förutsättningar att kunna anställa fler personer. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Boendetillägget kan lämnas med högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift 25 försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 25 Även sambos räknas som gifta i detta sammanhang. 47

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -259 910-70 985 0 0 0 0 Anslag 31 887 000 37 173 000 37 969 278³ 40 961 000 4 42 519 000 4 44 003 000 4 Tilldelade medel 31 627 090 37 102 015 37 969 278 40 961 000 42 519 000 44 003 000 Utfall/Prognos 31 698 075 35 723 211 37 969 278 39 546 891 40 873 889 42 144 169 Avvikelse från anslag 188 925 1 449 789 0 1 414 109 1 645 111 1 858 831 Avvikelse från tilldelade medel -70 985 1 378 804 0 1 414 109 1 645 111 1 858 831 Högsta anslagskredit 1 487 500 1 858 650 - - - - Tillgängliga medel 33 114 590 38 960 665 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 31 698 miljoner kronor, vilket var 189 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 71 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 35 723 miljoner kronor, vilket är 1 450 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 379 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 37 969 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Antaganden Det som driver prognosen för sjukpenning är antalet startade sjukfall, dels nystartade sjukfall och dels sjukfall relaterade till återflöde, sjukfallens varaktighet samt medelersättningen. De externa antaganden som används i prognosen är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2015 Anslagsbelastningen för sjukpenning blev 4 miljarder kronor (15 procent) högre under 2015 jämfört med 2014. Nettodagarna blev 6 miljoner (12 procent) fler 48

under samma jämförelseperiod. Ökningstakten trappades dock av under det sista kvartalet 2015. Avtrappningen innebar att samtliga prognoser levererade under 2015 överskattade helårsutfallet, om än med mycket små prognosfel. Inflödets utveckling Inflödet av sjukfall har under de senaste åren uppvisat en årlig ökningstakt på strax under 10 procent. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser har varit drivande i utvecklingen, dessa sjukfall har ökat i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 26 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010. Statistiken bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa i Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilket rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Försäkringskassan skattar därför inflödet under det senaste halvåret med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilken rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger mycket låga prediktionsfel. Det skattade inflödet fördelas sedan på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Ökningstakten i antalet inkomna ansökningar har mattats av tydligt under sista kvartalet 2015 och januari 2016, modellen skattar därför en avtagande ökningstakt även för antalet startade sjukfall, se diagram nedan. Inflödet beräknas ha ökat med knappt 7 procent för helåret 2015 jämfört med 2014. Det är en viss avmattning jämfört med 2014 då inflödet blev drygt 8 procent högre än 2013. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 26 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 49

Inflöde av sjukfall BUDGETUNDERLAG Del 2 Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till januari 2016. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Inflödet uppvisar ett likartat mönster för både kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att inflödet generellt ökar och att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. Sjukfallens varaktighet Även sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren. Den generella varaktighetsökningen hänger samman med ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet. Den ökade andelen psykiatriska diagnoser kan dock inte ensamt förklara uppgången i varaktigheten. Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringskedjan har haft en klart dämpande effekt på ökningarna av sjukfallens varaktighet. Utvärderingar 27 har dock visat att genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan minskade gradvis mellan 2011 och 2014, med en särskilt accentuerad minskning under 2014. Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka handläggningen och utveckla kvalitén vid bedömning av arbetsförmåga vid rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband 27 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 50

med nämnda bedömningspunkter. 28 Som framgår av diagrammen nedan förefaller även ökningarna i sjukfallens varaktighet ha dämpats. För icke psykiatriska diagnoser ligger avslutssannolikheterna under de första 210 sjukskrivningsdagarna för sjukfall startade i början av 2015 i nivå med sjukfall som startade samma period 2014. För psykiatriska diagnoser har dock andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder i intervallet visat på en svag ökning under 2015. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anm: Startade sjukfall under januari - april respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Ovanstående diagram visar även tydligt att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har under de senaste åren främst varit koncentrerad till ökade kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret. Under 2015 har dock kvarståendesannolikheten för pågående sjukfall i fallängder mellan 1 och 2 år ökat något. Ökningen är statistiskt signifikant och beror sannolikt på en lägre övergång till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en ökande andel psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. 28 Socialförsäkringsrapport 2015:11, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 2 2015. 51

Pågående sjukfall Ökningarna i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Då sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning visas septemberutfallen i diagrammet nedan. Pågående sjukfall i september Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 43 procent i september 2015. I september 2014 var motsvarande andel 40 procent och jämfört med 2013 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder på grund av det allt större inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180-364 dagar respektive 1-2,5 år har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (50 procent). De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då den dåvarande tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. För sjukfall som beviljas fler dagar med sjukpenning på normalnivå efter dag 364 är psykiatriska diagnoser ovanligare, istället är tumörer de klart vanligaste diagnoserna. 29 Tidsgränsen avskaffades den 1 februari 2016, vilket medför att fallängdsfördelningen ovan kommer se annorlunda ut i kommande uppdateringar. 29 ISF 2015, Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen, Dnr: 2014-133 52

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Analys av 2016 2020 Inflödet av nya sjukfall prognostiseras fortsätta att öka, men med en klart avtagande ökningstakt. Inflödet beräknas öka med drygt 4 procent 2016 och drygt 2 procent 2017. Därefter beräknas inflödet öka i takt med arbetskraften. I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från december 2015 för den framtida arbetskraften. Konjunkturinstitutet höjde prognosen för arbetskraftens storlek betydligt i december, mot bakgrund av den i dagsläget höga migrationen till Sverige. Den prognostiserade ökningen av arbetskraften kommer dock till mycket stor del utgöras av flyktinginvandrare. För många av dessa kommer det ta tid att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden, vilket innebär att många kommer sakna sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det finns därför en risk att den höjning av arbetskraften som gjordes på grund av höjningen av migrationen medför en överskattning av sjukpenningprognosen. Enligt prognosen från januari innebar arbetskraftshöjningen en ökning om 100 miljoner kronor 2018 och 600 miljoner kronor år 2020. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har dämpats under 2015, vilket sannolikt till stor del beror på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område under prognosperioden. Utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas dock leda till en viss ökning av sjukfallens varaktighet under 2016. Därefter antas varaktigheten i huvudscenariot vara konstant på 2016 års nivå under resten av prognosperioden. Ökningarna i inflöde och varaktighet leder till en ökning i det totala antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. 53

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Pågående sjukfall i olika fallängder Tusental, glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att avskaffandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som i dag avslutas vid tidsgränsen inte kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Försäkringskassan har tidigare bedömt 30 att den sammanlagda effekten blir en ökning om drygt 6 000 fler pågående sjukfall i slutet av 2016 och ytterligare omkring 2 000 fler sjukfall längre fram i prognosperioden. 30 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2015-10-23, Dnr 811-201 54

Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med oktober 2015 har omkring 107 000 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de har uppnått maximal ersättningstid. För perioden november 2015 till och med januari 2016 beräknas ytterligare 3 700 sjukfall avslutas av samma anledning. En stor andel av de som lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid har senare återvänt till sjukskrivning. Antalet startade återvändarsjukfall har sedan 2013 uppgått till omkring 10 000 per år, en nivå som beräknas gälla även för 2015. Inflödet av nya återvändare kommer snabbt att avta när tidsgränsen försvinner, under helåret 2016 beräknas det starta cirka 7 000 sådana sjukfall. Därefter upphör inflödet av nya återvändare, vilket gör att beståndet snabbt minskar från drygt 20 000 i februari 2016 till cirka 600 personer år 2020. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Känslighetsanalys Storleken på sjukfallsbeståndet beror på hur många sjukfall som startas, samt hur långa sjukfallen blir. Därför utgår Försäkringskassans prognosmetod ifrån att prognostisera antalet startade sjukfall och deras varaktighet, i syfte att simulera det framtida beståndet av pågående sjukfall. Därefter omvandlas de pågående sjukfallen till nettodagar och produkten av de aggregerade nettodagarna och medelersättningen blir själva utgiftsprognosen. Nedan visas prognosfelen för olika prognoser för helårsutfallen de 3 senaste åren, där prognoser levererade med upp till 3 års prognoshorisont jämförs. Utfallsmåttet som används i analysen är de sammanlagda nettodagarna ersatta med sjuk- och rehabiliteringspenning. Själva utgiftsprognosen för respektive förmån är utöver detta beroende av prognosen för medelersättningen samt den förväntade andelen av samtliga sjukfall som får rehabiliteringspenning, men analysen avgränsas alltså till de sammanlagda nettodagarna. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är absolutvärdet av prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. Nedan visas prognosfelen för de tre senaste årens utfall, uppdelat på hur långt tillbaka i tiden från utfallet som prognosen gjordes. I diagrammet visas även de genomsnittliga absolutvärdena av prognosfelen (MAPE) för respektive prognoshorisont under de senaste 10 åren. Under nedgångsfasen 2005-2010 överskattade prognoserna generellt utvecklingen, medan det omvända har gällt under de senaste årens uppgångsfas. Under 2015 har prognoserna återigen varit för höga, om än med mycket små prognosfel. 55

Absolut procentuellt prognosfel per utfallsår och prognoshorisont Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. 36-månadersstapeln för 2015 blir således prognosfelet för prognosen som levererades i början av 2013 (budgetunderlaget) med avseende på 2015. Motsvarande stapel för 2014 är prognosfelet för prognosen som levererades vid samma tidpunkt 2012 och så vidare. 12- månadersstapeln är helårsprognosen som levererades i början på det aktuella året och 3- månadersstapeln prognosen som levererades i oktober respektive år då endast 3 månadsutfall saknades för helårsutfallet. Källa: Försäkringskassan I diagrammet framgår tydligt att prognoser på längre sikt är betydligt osäkrare än på kortare sikt. De genomsnittliga prognosfelen på 3 års sikt uppgår till runt 25 procent och blir därefter gradvis mindre ju kortare prognoshorisonten blir. I juli 2013 genomfördes en större upprevidering av utgiftsprognosen för sjukpenning och rehabiliteringspenning. Prognoshöjningen var i sin tur resultatet av en mer modellstyrd prognosmetod på kortare prognoshorisonter, som i större utsträckning tar hänsyn till rådande trender. Sedan dess har prognosfelen generellt blivit lägre. I diagrammet ovan illustreras detta för 2015 från 30 månaders horisont, för 2014 från 18 månader och för 2013 från 6 månader där prognosfelen, med få undantag, ligger under genomsnittsfelen för den senaste 10-årsperioden. Sedan prognoshöjningen 2013 har Försäkringskassan prognostiserat en tydlig ökning av användandet av sjuk- och rehabiliteringspenning. Trots detta har prognoserna med undantag för prognoser levererade under 2015 i varierande grad underskattat utvecklingen. I en tidigare utvärdering visade Försäkringskassan att inflödet generellt är den komponent som underskattats mest. 31 31 Försäkringskassan, Budgetunderlag 2016-2018, del 2 Försäkringsförmåner 56

Alternativa scenarion Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid och flera olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 32 Därför blir prognoser på lång sikt väldigt osäkra, vilket även analysen i avsnittet ovan visar genom klart större historiska prognosfel på långa prognoshorisonter. Försäkringskassan har som grundantagande att inflödet på lång sikt kommer att utvecklas i takt med arbetskraften. Det är rimligt att anta att antalet sjukskrivna ökar om fler personer potentiellt kan vara sjukskrivna. Samtidigt har inflödet historiskt varierat på ett sätt som inte kan förklaras av arbetskraftens storlek. Men i avsaknad av en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå 33 för sjukfrånvaron anser Försäkringskassan i dagsläget att utveckling i takt med arbetskraften är det mest rimliga antagandet. Huvudscenariot nedan är baserat på detta antagande, där ökningen i inflödet successivt avtar och utvecklas i takt med arbetskraften från år 2018, samtidigt som sjukfallens varaktighet 34 hålls konstant på 2016 års nivå. Under dessa förutsättningar blir sjukpenningtalet cirka 12 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre än regeringens mål om 9 nettodagar. Prognoser på så lång sikt är dock väldigt osäkra. Nedan följer två alternativa utvecklingar av sjukfrånvaron. Scenarierna bygger på dagens prognostiserade nivå av övergångar till sjukersättning. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 32 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 33 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 34 Sjukfallens varaktighet kan mätas på många olika sätt. I avsnittet om alternativa scenarier avses månadsvisa avslutssannolikheter för nya sjukfall under det första sjukskrivningsåret när ett år jämförs med ett annat. 57

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sjukpenningtalet, inklusive alternativa scenarion Anm: Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande med mera. Utvecklingen i scenariot för måluppfyllelse tar fasta på Försäkringskassans tidigare analyser som visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Enligt scenariot följer sjukfallsutvecklingen huvudscenariot under innevarande år. Under första kvartalet 2017 planar inflödet ut och börjar därefter minska, samtidigt som varaktigheten hålls oförändrad. År 2018 minskar inflödet mer tydligt samtidigt som en större andel av sjukfallen avslutas under det första sjukskrivningsåret. I scenariot motsvarar inflöde och varaktighet 2018 ungefär nivåerna som gällde 2014. Minskningarna sker därefter gradvis till 2012 års nivå år 2020, vilket ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar. Givet dagens prognostiserade bestånd av aktivitets- och sjukersättning ger scenariot ett historiskt lågt ohälsotal om cirka 24 nettodagar. Scenariot med högre inflöde och varaktighet visar en utveckling om inflödet och varaktigheten 2016 utvecklas enligt det mönster som uppstod 2014. Under helåret 2013 visade sjukfrånvaron avtagande ökningstakter. Inledningsvis 2014 syntes även en avtrappning av antalet inkomna ansökningar om sjukpenning. Utvecklingen medförde att prognoserna hölls nere, när både inflöde och varaktighet sedan åter började öka kraftigt fick prognoserna levererade i början av 58

2014 förhållandevis stora prognosfel (se analysen i avsnittet ovan). I scenariot ökar inflöde och varaktighet under det andra halvåret 2016 i ungefär samma takt som 2014 medan utvecklingen under 2017 motsvarar den som gällde 2015. Utvecklingen enligt huvudscenariot förskjuts således med två år, vilket ger ett sjukpenningtal om drygt 14 nettodagar år 2020. Scenariot ger ett ohälsotal om drygt 29 nettodagar år 2020, även här givet dagens prognostiserade nivå på beståndet inom aktivitets- och sjukersättning. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Alternativa scenarier 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utgifter, miljarder kronor 33,0 37,2 39,8 41,5 42,9 44,3 Huvudscenario Sjukpenningtal 10,5 11,5 11,9 12,0 12,0 12,1 Ohälsotal 28,0 28,2 28,1 27,6 27,2 27,0 Utgifter, miljarder kronor 33,0 37,2 39,0 38,2 36,0 33,0 Måluppfyllelse 9,0 Sjukpenningtal 10,5 11,5 11,7 11,1 10,1 9,0 Högre inflöde och varaktighet Ohälsotal 28,0 28,2 27,9 26,8 25,4 24,1 Utgifter, miljarder kronor 33,0 38,6 43,4 47,4 50,6 53,0 Sjukpenningtal 10,5 11,9 13,0 13,7 14,1 14,4 Ohälsotal 28,0 28,6 29,1 29,3 29,2 29,3 Anm. Utgifterna avser sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget. Ohälsotalet är beräknat givet dagens prognostiserade bestånd inom aktivitets- och sjukersättning. Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 36 177 722 38 745 057 40 498 312 41 912 411 43 231 394 Överföring till/från andra anslagsposter +37 231 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -491 742-775 779-951 421-1 038 522-1 087 225 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 35 723 211 37 969 278 39 546 891 40 873 889 42 144 169 Differens i 1000-tal kronor -454 511-775 779-951 421-1 038 522-1 087 225 Differens i procent -1,3-2,0-2,3-2,5-2,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 59

Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner för 2016 mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Volym- och strukturförändringar Ökningstakten i inflödet har justerats ner jämfört med föregående prognos, cirka 1 procentenhet för kvarvarande månader 2015 och 2 procentenheter 2016. Även avslutssannolikheten vid den 6:e sjukskrivningsmånaden har justerats upp marginellt då återgången till arbete har ökat något i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Däremot har avslutssannolikheterna sänkts något för sjukfall som blir längre än ett år. Förändringarna i sjukfallens förväntade varaktighet är förhållandevis små och sänkningen av inflödet är den huvudsakliga anledningen till att prognosen sänks med avseende på volym och struktur. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 519 000 1 654 000 1 789 128³ 1 995 000 4 2 128 000 4 2 260 000 4 Tilldelade medel 1 519 000 1 654 000 1 789 128 1 995 000 2 128 000 2 260 000 Utfall/Prognos 1 290 542 1 507 858 1 789 128 1 922 087 2 047 343 2 173 796 Avvikelse från anslag 228 458 146 142 0 72 913 80 657 86 204 Avvikelse från tilldelade medel 228 458 146 142 0 72 913 80 657 86 204 Högsta anslagskredit 71 850 82 700 - - - - Tillgängliga medel 1 590 850 1 736 700 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 1 291 miljoner kronor, vilket var 228 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 508 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 60

Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 1 789 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Antaganden Det som driver prognosen för rehabiliteringspenning är antalet startade sjukfall, dels nystartade sjukfall och dels sjukfall relaterade till återflöde, sjukfallens varaktighet samt medelersättningen. De externa antaganden som används i prognosen är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2015 Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning där korrelationskoefficienten för helårsutgifterna för de två förmånerna 2005 2015 är hög (0,79). Rehabiliteringspenningen har under 2015 haft en klart högre ökningstakt än 2014, helårsutgifterna har ökat med 13,6 procent under 2015 jämfört med 0,4 procent under 2014. Antalet nettodagar ökade också under 2015 med 12,1 procent jämfört med 2014. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt var oförändrad under 2015 jämfört med 2014. För 2015 var den genomsnittliga andelen 4,5 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,9 procent. Andelen rehabiliteringspenning ligger emellertid fortfarande på en låg nivå. En möjlig förklaring till den lägre andelen kan vara ett högt nyinflöde av nya sjukfall och således en hög andel korta sjukfall i sjukfallsbeståndet. Rehabiliteringspenning är en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. 61

Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar BUDGETUNDERLAG Del 2 Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Källa: Försäkringskassan Analys av 2016 2020 De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att öka med omkring 250 miljoner per år 2016 och 2017, för att därefter växa i en långsammare takt. Rehabiliteringspenningens andel av anslagsbelastningen beräknas bli 4,1 procent 2016, för att åren därefter närma sig en mer genomsnittlig andel på omkring 5 procent. Den minskade ökningstakten för utgifterna kan även relateras till att ökningstakten för utgifterna inom sjukpenningen minskar. 62

Jämförelse med föregående prognos BUDGETUNDERLAG Del 2 I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 1 566 380 1 825 683 1 968 329 2 099 362 2 229 875 Överföring till/från andra anslagsposter -37 231 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -21 291-36 555-46 242-52 019-56 079 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 507 858 1 789 128 1 922 087 2 047 343 2 173 796 Differens i 1000-tal kronor -58 522-36 555-46 242-52 019-56 079 Differens i procent -3,7-2,0-2,3-2,5-2,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för 2016. Anledningen är att andelen har varit lägre än förväntat de senaste månaderna. Andelen ligger emellertid alltjämt på en låg nivå och bedömningen i föreliggande prognos är fortfarande att andelen återgår till genomsnittet för perioden 2008 2015 först år 2019. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 63

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -3 627 0-4 323 0 0 0 Anslag 172 000 171 000 189 281³ 193 000 4 199 000 4 204 000 4 Tilldelade medel 168 373 171 000 184 958 193 000 199 000 204 000 Utfall/Prognos 165 334 175 323 184 958 189 199 195 411 201 737 Avvikelse från anslag 6 666-4 323 4 323 3 801 3 589 2 263 Avvikelse från tilldelade medel 3 039-4 323 0 3 801 3 589 2 263 Högsta anslagskredit 8 600 8 550 - - - - Tillgängliga medel 176 973 179 550 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 165 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 175 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 189 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Antaganden Utgifterna för närståendepenning beror på hur många svårt sjuka som har en närstående som använder förmånen, hur många nettodagar per sjuk som ersätts, samt medelersättningen för dessa nettodagar. På lång sikt används en demografisk modell som baseras på ökningstakten i SCB:s befolkningsprognos för populationen 60 år eller äldre. Under perioden 2008-2015 bestod cirka 80 procent av de vårdade av individer i åldrarna 60 år eller äldre. 64

Analys av 2015 BUDGETUNDERLAG Del 2 Utgifterna för närståendepenning ökade med omkring 3 miljoner kronor (2 procent) under 2015 jämfört med 2014. Antalet utbetalda nettodagar blev cirka 800 (0,5 procent) färre än 2014. Utgiftsökningen beror på att fler svårt sjuka har en närstående som använt förmånen, samt att medelersättningen ökat. Som framgår av nedanstående tabell har antalet sjuka ökat årligen, medan antal nettodagar per sjuk varit tämligen stabilt. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Antal sjuka och antal vårdare. Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk 2008 7 792 9 391 87 882 11,3 2009 8 699 10 599 102 547 11,8 2010 9 510 11 282 132 153 13,9 2011 11 148 13 251 155 803 14,0 2012 11 763 14 021 157 334 13,4 2013 12 565 15 028 172 843 13,8 2014 13 264 15 620 181 338 13,7 2015 13 525 15 670 180 503 13,3 Källa: Försäkringskassan. En förklaring till ökningen från 2010 och framåt kan vara den regeländring som infördes den 1 januari 2010, vilken innebar att det maximala antalet ersättningsdagar höjdes från 60 till 100 dagar. Förmånen fick i samband med detta en ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Vilken relation har den som vårdas till vårdaren? Kvinnor vårdar en nära anhörig i större utsträckning än män, drygt 70 procent av alla vårdare är kvinnor. Förmånen används i störst omfattning av personer som vårdar sina föräldrar, se diagram nedan. Detta har en naturlig förklaring i att många av vårdarna då befinner sig i arbetsför ålder och avstår förvärvsarbete i samband med vården. Det har skett en generell ökning inom alla grupper under perioden 2007 2014. Ökningen har varit proportionerlig med en relativt konstant fördelning över tid, med 68 procent föräldrar, 15 procent make/maka, 2 procent barn och 15 procent övriga. 65

Den vårdades relation till vårdaren, antal under respektive år BUDGETUNDERLAG Del 2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Källa: Försäkringskassan. Analys av 2016 2020 Användandet av förmånen beräknas öka, vilket medför ett ökande antal nettodagar. Det ökande användandet förväntas i första hand bero på att fler svårt sjuka beräknas ha närstående som använder förmånen. Ökningstakten beräknas dock avta något, nettodagarna beräknas årligen öka med omkring 3 procent per år under perioden 2016 och 2017 och öka med drygt 1 procent per år under perioden 2018-2020. Medelersättningen prognostiseras öka med omkring 2 procent per år, vilket ger en årlig tillväxttakt för utgifterna om drygt 5 respektive 3 procent. 66

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Nettodagar per helår Tusental, rullande 12-månaderssummeringar Anm: De höga utfallen under hösten 2014 (september och oktober) beror till stor del på eftersläpningar i handläggningen och är inget som beräknas varaktigt höja prognosen. Utfallet för december 2014 återgick till mer normala nivåer. Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Under perioden 2012-2015 har antalet sjuka som haft en närstående som använt förmånen i genomsnitt ökat med 5 procent per år, medan antalet nettodagar per sjuk har varit tämligen konstant. Prognosen baseras på att antalet nettodagar ökar med cirka 3 procent per år under perioden 2016-2017. I alternativscenariot ökar nettodagarna i samma takt som antalet sjuka, det vill säga med 5 procent per år. Som tabellen nedan visar leder detta till 4 miljoner högre utgifter för 2016 än vad som prognostiserats. 67

Jämförelse mellan prognos och alternativscenario. Utgift anges i tusental kronor Antal sjuka Nettodagar per sjuk 1 Nettodagar prognos Medelersättning prognos Utgift i tusental Prognos - - 187 712 934 175 323 Alternativscenario 14 197 13,55 192 365 934 179 669 Differens 4 653 4 346 1 Genomsnitt 2012-2015. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 177 212 186 955 193 154 199 496 205 954 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 889-1 997-3 955-4 085-4 217 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 175 323 184 958 189 199 195 411 201 737 Differens i 1000-tal kronor -1 889-1 997-3 955-4 085-4 217 Differens i procent -1,1-1,1-2,0-2,0-2,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Efter utfallsjustering har prognosen sänkts med knappt 2 miljoner per år (drygt 1 procent per år) för perioden 2016-2017 och runt 4 miljoner kronor per år (2 procent per år) för resterande prognosperiod. 68

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 163 200 175 000 169 050³ 187 000 4 193 000 4 191 100 4 Tilldelade medel 163 200 175 000 169 050 187 000 193 000 191 100 Utfall/Prognos 157 433 163 050 169 050 175 050 181 050 187 050 Avvikelse från anslag 5 767 11 950 0 11 950 11 950 4 050 Avvikelse från tilldelade medel 5 767 11 950 0 11 950 11 950 4 050 Högsta anslagskredit 8 160 8 750 - - - - Tillgängliga medel 171 360 183 750 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 157 miljoner kronor, vilket var 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 169 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. 69

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 35 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Antaganden Inga externa antaganden används i prognosen. Analys av 2015 Mellan 2011 och 2012 skedde en kraftig minskning av utgifterna för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU) på grund av att dessa fördes över till att omfattas av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Försäkringsmedicinska utredningar är från och med 2014 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Utgifterna för denna post har därefter fortsatt att minska för att 2015 uppgå till endast 49 000 kronor, se tabellen nedan. Fördelning av utgifter 2012-2015. Tusental kronor och andel i procent 2012 2013 2014 2015 FMU/SLU 867 1 % 278 0 % 82 0 % 49 0 % Bidrag till arbetshjälpmedel 59 065 45 % 59 636 44 % 56 767 35 % 60 365 38 % Övrigt (inklusive resor) 72 240 55 % 74 796 56 % 103 785 65 % 97 019 62 % Totalt 132 172 100 % 134 710 100 % 160 634 100 % 157 433 100 % Källa: Försäkringskassan Tidigare har en stor del av anslaget gått till hörapparater. En kammarrättsdom från 2012 fastslår dock att landstingen ansvarar för hörapparater för daglig livsföring. 35 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 70

Även under 2013 har ansökningarna varit få i förhållande till tidigare år och anslagsförbrukningen har varit i linje med den 2012. Ökad information om att Försäkringskassan endast beviljar bidrag till arbetshjälpmedel och inte hörapparater i kombination med tekniska framsteg som ger bättre funktionalitet av produkterna från landstingen kan vara en förklaring till att antalet ansökningar blivit färre jämfört med tidigare. Samtidigt har Försäkringskassan deltagit i mässor och informerat om bidrag till arbetshjälpmedel och att det kan ha ökat kännedomen om bidrag till arbetshjälpmedel både bland arbetstagare och arbetsgivare. En annan förklaring till kostnadsökningen kan vara att tekniken i de datorbaserade produkterna blir mer avancerade. Posten övrigt som även inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas i stället för sjukpenning) utgör numer den största andelen av utgifterna och utgifterna har även ökat sen 2014. En orsak till den större ökningen under 2014 beror på att kostnader som rör avstämningsmöten med läkare bokförs från anslagspost 20, Arbetshjälpmedel från och med april 2014. Tidigare bokfördes de kostnaderna mot förvaltningsanslaget. Det förklarar också den större ökningen totalt mellan 2013 och 2014. Mellan 2014 och 2015 har det skett en minskning. En förklaring till minskningen är att kostnaderna som rör avstämningsmöten minskat med ungefär 6 miljoner. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Analys av 2016 2020 För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. Fördelning av utgifter 2016-2020. Tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 FMU 50 50 50 50 50 Bidrag till arbetshjälpmedel 63 000 66 000 69 000 72 000 75 000 Övrigt (inklusive resor) 100 000 103 000 106 000 109 000 112 000 Totalt 163 050 169 050 175 050 181 050 187 050 Källa: Försäkringskassan Försäkringskassan utgår i prognosen att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2015. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10.1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden 2016-2020 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för bidrag till arbetshjälpmedel ökar något till följd av den generella prisökningen och en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. 71

Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 163 miljoner kronor 2016 till 187 miljoner kronor 2020. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Känslighetsanalys Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då en förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljats eller ej kan få stort genomslag på kostnaderna så att de ökar eller minskar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 165 100 171 100 177 100 183 100 189 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 050-2 050-2 050-2 050-2 050 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 163 050 169 050 175 050 181 050 187 050 Differens i 1000-tal kronor -2 050-2 050-2 050-2 050-2 050 Differens i procent -1,2-1,2-1,2-1,1-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med föregående prognos sänks prognosen för FMU från 100 000 kronor per år till 50 000 kronor per år då utfallet för 2015 för denna delpost blev 52 000 kronor lägre än prognosen. Utfallet för delposten bidrag till arbetshjälpmedel blev ungefär 1 miljon kronor högre än senaste prognosen och därför justeras prognosen upp för den delposten. Utfallet för delposten Övrigt (inklusive resor) blev lägre än senaste prognosen, vilket gör att prognosen justeras ned för hela prognosperioden. 72

1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 Anslag 106 500 Tilldelade medel 106 500 Utfall/Prognos 77 988 Avvikelse från anslag 28 512 Avvikelse från tilldelade medel 28 512 Högsta anslagskredit 3 325 Tillgängliga medel 109 825 Överskridande av anslagskredit 0 ¹ Utfall. BUDGETUNDERLAG Del 2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2015¹ 2016 2017 2018 2019 2020 Anslagsbelastningen för 2015 blev 78 miljoner kronor, vilket var 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsposten försvinner från och med 2016 enligt förslaget i budgetpropositionen och medlen förs över till 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader som blir ett eget anslag. Bakgrundsfakta Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivare att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. I budgetpropositionen för år 2015 föreslår regeringen att det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts av en ny ersättning för höga sjuklönekostnader. Förslaget innebär att en arbetsgivare kommer att få kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de små företagen med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Förslaget innebär också att administrationen av ersättningen blir automatiserad. Försäkringskassan får enligt förslaget uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader, som arbetsgivare enligt lag ska ange i arbetsgivardeklarationen från Skatteverket och beräknar ersättningen. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2015. En mer detaljerad redovisning av förmånen ges i budgetpropositionen för 2015. 73

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att anslagsposten från och med 2016 lyfts ut från anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och blir ett eget anslag 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader. Analys av 2015 År 2011 var det första gången det gick att ansöka om högkostnadsskydd, men då endast för andra halvåret 2010. Utfallet blev knappt 37 miljoner kronor. Utbetalningarna under 2012, för verksamhetsåret 2011, blev 59 miljoner kronor. År 2013 minskade anslagsbelastningen till knappt 55 miljoner kronor, trots att antalet ansökningar ökade med 30 procent från 2012. Det beror sannolikt på att det inkom färre ansökningar från stora företag på stora ersättningsbelopp jämfört med 2012. År 2014 ökade anslagsbelastningen till knappt 60 miljoner kronor. Jämfört med 2013 ökade antalet ansökningar eftersom det genomfördes en särskild insats under hösten 2013 där Försäkringskassan ringde upp cirka 1 000 små och medelstora företag för att informera om förmånen. Det framkom då att få arbetsgivare känner till förmånen och att de flesta inte kommer upp i tillräckligt höga sjuklönekostnader för att ersättning ska bli aktuellt. År 2015 ökade anslagsbelastningen till 78 miljoner kronor. Analys av 2016 2020 Anslaget upphör från 2016 och därför görs ingen analys över de åren. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 74

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0-1 409 0 0 0 0 Anslag 87 000 92 000 100 374³ 103 881 4 105 831 4 107 155 4 Tilldelade medel 87 000 90 591 100 374 103 881 105 831 107 155 Utfall/Prognos 88 409 96 048 100 374 103 120 105 041 106 305 Avvikelse från anslag -1 409-4 048 0 761 790 850 Avvikelse från tilldelade medel -1 409-5 457 0 761 790 850 Högsta anslagskredit 4 350 4 600 - - - - Tillgängliga medel 91 350 95 191 - - - - Överskridande av anslagskredit 0-857 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 88 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 96 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 5 miljoner kronor. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 100 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Antaganden Prognosen för boendetillägg styrs av inflöde av och varaktigheter för personer som får ersättning från sjuk- eller rehabiliteringspenning med rätt till boendetillägg. Sedan den 1 februari 2016, då den bortre tidsgränsen avskaffades, försvinner den grupp som tidigare bestod av personer som uppbar aktivitetsstöd under arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. 75

Analys av 2015 BUDGETUNDERLAG Del 2 Under 2015 betalades sammanlagt 88 miljoner kronor ut i boendetillägg till 2 448 personer (se tabellen nedan). Detta är en minskning från 2014 då sammanlagt 89 miljoner kronor utbetalades till 2 756 personer. En anledning till minskningen under 2015 är att utflödet av individer ur beståndet som uppbär sjukeller rehabiliteringspenning med rätt till boendetillägg var högre jämfört med 2014 samtidigt som inflödet hållit en stabil nivå. Utbetalt belopp i tusentals kronor under januari-december 2015 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari 6 985 1 603 Februari 7 171 1 590 Mars 7 075 1 597 April 7 193 1 590 Maj 7 262 1 592 Juni 7 329 1 587 Juli 7 335 1 602 Augusti 7 415 1 625 September 7 803 1 644 Oktober 7 539 1 647 November 7 630 1 655 December 7 672 1 661 Totalt 2015 88 409 2 448* * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan Analys av 2016 2020 Antal personer som får boendetillägg förväntas öka 2016 jämfört med 2015 för att därefter öka marginellt under resterande del av prognosperioden. Detta på grund av ett växande bestånd samt en ökande medelersättning. Känslighetsanalys Det råder osäkerhet i vilken utsträckning som avskaffandet av arbetslivsintroduktionen påverkar utgifterna för boendetillägg. Om inflödet till boendetillägg blir 10 procent lägre respektive högre än prognostiserat påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. 76

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Effekten på utgifterna för boendetillägg 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos (miljoner kr) 96 100 103 105 106 10% lägre inflöde -3-6 -8-9 -10 10% högre inflöde 3 6 8 9 10 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 96 438 101 082 103 881 105 831 107 155 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -390-708 -761-790 -850 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 96 048 100 374 103 120 105 041 106 305 Differens i 1000-tal kronor -390-708 -761-790 -850 Differens i procent -0,4-0,7-0,7-0,7-0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för december 2015 med 137 000 kronor. Överskattningen beror sannolikt på att beståndet överskattats något. Resterande del av prognosperioden har därför justerats ner marginellt. 77

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 53 000 51 000 58 420³ 59 900 4 60 800 4 61 400 4 Tilldelade medel 53 000 51 000 58 420 59 900 60 800 61 400 Utfall/Prognos 52 055 56 290 58 420 59 887 60 751 61 310 Avvikelse från anslag 945-5 290 0 13 49 90 Avvikelse från tilldelade medel 945-5 290 0 13 49 90 Högsta anslagskredit 2 650 2 550 - - - - Tillgängliga medel 55 650 53 550 - - - - Överskridande av anslagskredit 0-2 740 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 52 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 56 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 5 miljoner kronor. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 58 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Antaganden Prognosen för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beror till stor del av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Analys av 2015 Under 2015 betalades sammanlagt 52 miljoner kronor ut i sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, vilket är en ökning med 1 miljon kronor jämfört med 2014. Sammanlagt fick strax över 1 400 personer sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utbetalt under 2015. Detta är något fler än antalet unika individer 2014. 78

Utbetalt belopp i tusentals kronor under januari-december 2015 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari 3 969 864 Februari 4 216 878 Mars 3 835 873 April 4 318 912 Maj 4 330 928 Juni 4 417 940 Juli 4 502 950 Augusti 4 537 940 September 4 600 948 Oktober 4 411 904 November 4 503 901 December 4 415 945 Total 52 055 1 420* * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan Antalet personer har ökat under 2015 jämfört med 2014, vilket i huvudsak beror på att inflödet av personer med aktivitetsersättning som fyllt 30 år har ökat något under 2015. Analys av 2016 2020 Utgifterna förväntas öka under hela prognosperioden. Utvecklingen av antal personer som uppbär sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall är något växande och förväntas 2017 att stabiliseras på en nivå omkring 1000 individer. Denna uppskattning är dock väldigt osäker då den faktiska effekten på förmånen av borttagandet av den bortre tidsgränsen fortfarande är okänd. Medelersättningen förväntas ligga i linje med den historiska ersättningen på strax över 150 kronor per nettodag under prognosperioden. Känslighetsanalys Den utökade målgruppen för sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall har nu funnits i tre års tid. I vilken utsträckning personer med aktivitetsersättning som fyller 30 år kommer att få sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utgör fortfarande en osäkerhetskälla. Om inflödet till sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall för denna grupp blir 20 procent lägre respektive högre, allt annat lika, än prognostiserat påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. 79

Effekten på utgifterna för sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos (miljoner kr) 56 58 60 61 61 20 % lägre inflöde från aktivitetsersättning -3-5 -6-7 -8 20 % högre inflöde från aktivitetsersättning 3 5 6 7 8 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 56 357 58 466 59 919 60 831 61 359 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -67-46 -32-80 -49 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 56 290 58 420 59 887 60 751 61 310 Differens i 1000-tal kronor -67-46 -32-80 -49 Differens i procent -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för december 2015 med 99 000 kronor. Överskattningen beror sannolikt på att beståndet överskattats något. Resterande del av prognosperioden har därför justerats ner marginellt. 80

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. BUDGETUNDERLAG Del 2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 50 549 655 49 857 223 49 298 239 49 151 001 50 001 306 51 371 819 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 38 605 893 37 508 608 37 131 615 37 506 658 38 457 789 39 672 437 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning 7 082 885 7 385 555 7 072 310 6 480 608 6 363 264 6 519 911 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 832 186 4 934 458 5 065 299 5 134 038 5 149 743 5 148 060 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 28 691 28 602 29 015 29 697 30 510 31 411 ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2016 redovisas under varje anslagspost samt i inledningen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades i januari 2016. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättning inklusive en statlig ålderspensionsavgift, utgifter för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning samt bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19-29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. 81

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Sedan den 1 november 2012 beviljas personer med sjukersättning i regel bostadstillägg tillsvidare. Tidigare var besluten alltid tidsbegränsade, i regel till 12 månader och som längst till 36 månader. Utgifterna finansieras i sin helhet med statliga medel. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Anslaget för aktivitets- och sjukersättning bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, avses finansiera de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. 82

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -96 018-500 165-73 578 0 0 0 Anslag 38 201 745 37 935 195 37 205 193³ 37 634 000 4 38 507 000 4 39 566 000 4 Tilldelade medel 38 105 727 37 435 030 37 131 615 37 634 000 38 507 000 39 566 000 Utfall/Prognos 38 605 893 37 508 608 37 131 615 37 506 658 38 457 789 39 672 437 Avvikelse från anslag -404 148 426 587 73 578 127 342 49 211-106 437 Avvikelse från tilldelade medel -500 166-73 578 0 127 342 49 211-106 437 Högsta anslagskredit 1 911 862 1 896 760 - - - - Tillgängliga medel 40 017 589 39 331 790 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² För åren 2018-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. 4 Enligt 2016:VP16:1. Hämtad 2016-02-11. Anslagsbelastningen för 2015 blev 38 606 miljoner kronor, vilket var 404 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 500 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 37 509 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 74 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Försäkringskassans förslag till anslag för 2017 är 37 205 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2016, men däremot av under år 2016 utnyttjad anslagskredit. Antaganden Prognosen drivs av nybeviljandet av aktivitets- respektive sjukersättning samt medelersättningen för aktivitets- respektive sjukersättning. Nybeviljandet av sjukersättning påverkas i sin tur bland annat av antal avslutade sjukfall inom sjukpenning som övergår till sjukersättning. De externa antaganden som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets prognos om utvecklingen av prisbasbeloppet. Analys av 2015 Det totala antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år 2003. Efter en kulmen på nära 556 000 personer under 83

våren 2007 var antalet personer nere i knappt 345 000 i december 2015. Sedan i december 2014 innebär det en minskning med knappt 10 000 personer. Minskningen i antalet personer beror under hela perioden framför allt på att nybeviljandet av sjukersättning har varit lägre än utflödet. Detta eftersom att många som uppbär sjukersättning har lämnat förmånen till följd av att de har fyllt 65 år. Under 2015 minskade antalet personer med sjukersättning med knappt 13 000 och uppgick i december 2015 till 307 000 personer. Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period från 34 500 i december 2014 till cirka 37 500 i december 2015. Antalet nybeviljade sjukersättningar minskade kraftigt fram till och med 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet av sjukersättning till och med 2014 för att återigen minska under 2015. År 2015 nybeviljades 11 700 personer sjukersättning, i jämförelse med knappt 13 200 år 2014. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret. Två orsaker till minskningen kan vara den omorganisation av handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan som genomfördes under det andra halvåret och en högre avslagsandel av sjukersättningsärenden under sista kvartalet 2015. Nybeviljandet av aktivitetsersättning har till skillnad från för sjukersättningen ökat under 2015, från drygt 8 200 personer 2014 till 8 600 personer 2015. Trendmässigt har nybeviljandet ökat betydande varje år sedan 2012 då nybeviljandet låg på en nivå på omkring 6 500 personer per år. Båda grupperna inom aktivitetsersättning ökar, men utvecklingen drivs av gruppen med nedsatt arbetsförmåga vars totala nybeviljande ökade med 335 personer 2015 i jämförelse med 2014. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 84

Nybeviljande av aktivitets- och sjukersättning för perioden 2005 2015 Rullande 12-månaderssummor, tusental BUDGETUNDERLAG Del 2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Källa: Försäkringskassan Medelersättningen för både aktivitets- respektive sjukersättning, uttryckt i prisbasbelopp, ökade något 2015 i jämförelse med 2014. Den 1 oktober höjdes den inkomstrelaterade ersättningen från 64 till 64,7 procent, vilket bidrog till ökningen. Analys av 2016 2020 Utgifterna för Aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2017 för att sedan öka mellan 2017 och 2020. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt, men också av att beståndet för aktivitetsersättning ökar. De närmaste åren förväntas det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning att fortsätta minska, från 336 000 i december 2016 till 331 000 i december 2017. Minskningen beräknas därefter att avta och i slutet av 2020 antas beståndet vara 326 000. Sjukersättning Minskningen av det totala beståndet av aktivitets- och sjukersättning beror på att beståndet för sjukersättning förväntas fortsätta minska, från 296 000 personer i december 2016 till 276 000 i december 2020, se diagrammet nedan. Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. 85

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Bestånd i sjukersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättningsnivån till 64,7 procent som effektuerades i oktober 2015. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning beräknas antalet personer med aktivitetsersättning öka under prognosperioden, från 39 800 i december 2016 till 42 300 i december 2017. I slutet av 2020 antas antalet vara knappt 50 000, se diagrammet nedan. Nybeviljandet till både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga förväntas att fortsätta öka under hela prognosperioden. Ökningstakten för det totala nybeviljandet till aktivitetsersättning har varit avtagande det senaste året och förväntas fortsätta så under 2016. Fram till 2020 väntas nybeviljandet öka med knappt 4 procent per år 86