Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI APRIL 2015

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI APRIL 2015

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI APRIL 2015

Redaktörer Jessica Bylund tfn 08-452 7718 Annika Wallenskog tfn 08-452 7746 Upplysningar om innehållet Jessica Bylund tfn 08-452 7718 (läkemedel) Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi) Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi, appendix) Anders Folkesson tfn 08-452 7337 (utjämningen) Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (samhällsekonomi, arbetsmarknad) Fredrik Holmström tfn 08-452 7817 (investeringar) Anna Häggqvist tfn 08-452 77 05 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård) Åke Karlsson tfn 08-452 78 08 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård) Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser) Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag, kollektivtrafik) Roger Molin tfn 08-452 77 26 (landstingens ekonomi) Nils Mårtensson tfn 08-452 7886 (pensioner) Måns Norberg tfn 08-452 77 99 (flyktingmottagande) Karin Perols tfn 08-452 76 82 (flyktingmottagande) Jenny Sandgren tfn 08-452 7911 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård) Per Sedigh tfn 08-452 7743 (kommunernas ekonomi, appendix) Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (pensioner) Mats Söderberg tfn 08-452 79 42 (gymnasiereformen) Lennart Tingvall tfn 08-452 77 01 (läkemedel) Signild Östgren tfn 08-452 7745 (gymnasiereformen, tidiga insatser, sociala investeringar) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, april 2015 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab Diagram Håkan Hellstrand, Elisabet Jonsson Tryck Linköpings Tryckeri ab Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn 978-91-7585-074-0 issn 1653-0853 2 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på nå - gra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 22 april. De sträcker sig fram till år 2018. I vårens rapport beskriver vi bland annat hur flyktingmottagandet fördelar sig mellan landets kommuner och hur investeringsläget ser ut. Vi försöker också förklara orsakerna till de senaste årens skattehöjningar i landstingen och beskriva utmaningarna framöver. Det är tydligt att det finns stora vinster att göra med nya former för omsorg om de mest sjuka äldre. Vi presenterar äv - en hur vi på ett annat sätt tar hänsyn till flykting- och anknytnings in vand - ringen i framskrivningen av det totala arbetskraftsdeltagandet, arbets lös - heten och sysselsättningen. Sedan några år samlar vi de diagram och tabeller som har brukat presenteras i Ekonomirapportens Appendix på vår webbplats www.skl.se. Besök gärna sidan Sektorn i siffror där aktuella uppgifter finns om kommunernas och landstingens samlade kostnader och intäkter fördelade efter verksamhet respektive kostnadsslag, befolkningens utveckling i olika åldersgrupper samt resultat - räkningar, avgiftsfinansieringsgrad, en sam man ställning av statsbidragen och volymutvecklingen. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremål för politiskt ställningstagande. De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår av förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom Sveriges Kommuner och Landsting har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i framtagandet av denna rapport samt till de kommuner och landsting som bidragit med underlag till rapporten! Stockholm i april 2015 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Innehåll 5 Slutsatser och sammanfattning 11 Samhällsekonomi 11 Konjukturen fick förnyad fart ifjol 12 Internationell konjunktur på väg upp 13 Riksbanken håller kronan fortsatt svag 14 Svensk ekonomi på gång 17 Arbetsmarknad 20 Tilltagande pris- och löneökningar 21 Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt 22 Starkare tillväxt och finansierade reformer ger minskat underskott i finansiellt sparande 23 Offentliga finanser långsamt på väg mot balans 25 Kommunernas ekonomi 25 Ett bra resultat för tredje året i rad 27 Kostnaderna följer intäkterna 34 Utmaningar och förutsättningar framöver 38 Kommunernas ekonomi de närmaste åren 41 Landstingens ekonomi 41 Stora skillnader i resultat 47 Utmaningar och förutsättningar framöver 52 Landstingens ekonomi de närmaste åren 59 Pensionerna ett hot mot den kommunala ekonomin? 59 Kommunala tjänstepensioner en knepig historia 61 Pensionsskulden minskade 2014 ett trendbrott? 62 Pensionskostnaderna belastar dubbelt 63 Hur ser det ut i olika kommuner och landsting? 65 Vad händer på längre sikt? 65 En översyn av RIPS-modellen är på gång 67 Appendix 4 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Slutsatser och samman - fattning Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista året då sektorn kan räkna med återbetalning från AFA Försäkring. Detta, tillsammans med det faktum att skatteintäkterna utvecklas gynnsamt 2015 gör att ekonomin hålls i schack ytterligare ett år, i alla fall för kommunerna sammantaget. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner, och landstingen har det generellt sett besvärligare. Framtiden bjuder på ett större demografiskt behov och skatteintäkterna beräknas öka långsammare, vilket gör att det kommer att krävas skattehöjningar både i kommuner och landsting för att klara av att hålla resultaten över nollstrecket. Långsamt mot återhämtning Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som euroområdets bnp-tillväxt lyfter något fortsätter den relativt starka utvecklingen i både usa och Storbritannien. I år fortsätter det att gå trögt för den för svensk export så viktiga nordiska marknaden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd bnp i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vilket, med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtions - utgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar vi med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

Slutsatser och sammanfattning Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och vi räknar med att svensk bnp ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi nu med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som vi räknar med är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Offentliga finanserna närmar sig balans Den offentliga sektorns finansiella sparande uppvisade ett underskott motsvarande 2,1 procent av bnp förra året. Underskottet har gradvis ökat de senaste åren. Vi räknar med att årets underskott som andel av bnp näst intill halveras jämfört med föregående år. Förklaringen ligger i att tillväxten tar bättre fart vilket innebär att både inkomster och utgifter för staten ökar. Även om den offentliga konsumtionen ökar i år så ökar den inte i samma takt som bnp. I våra kalkyler når dock inte det offentligfinansiella sparandet upp till riksdagens mål om ett överskott på en procent av bnp över en konjunkturcykel. För att nå målet år 2018 skulle det, utöver de skattehöjningar som motsvarar 20 miljoner kronor som vi lagt in för kommunsektorn, krävas budgetförstärkningar på närmare 60 miljarder kronor. Olika befolkningsprognoser Den befolkningsframskrivning vi använder är scb:s senaste publicerade (maj 2014). Både Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet använder senare, icke publicerade prognoser. De har en betydligt snabbare befolkningsökning (större flyktinginvandring). Bra ökningstakt för skatteunderlaget 2015 och 2016 Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Justerat för detta ökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2 procent 2015 och 2016. Även realt sett, där hänsyn tagits till kommunernas och landstingens prisoch löneökningar, ökar skatteunderlaget snabbt, med drygt 2 procent per år i år och nästa år. Även 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att befolkningen nu ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000-talet. I år och nästa år är ökningstakten mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. Det är viktigt att vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning för olika år också beakta de behov som kommunerna och landstingen möter, inte bara för att antalet personer ökar utan också för att sammansättningen av befolkningen förändras. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Den period som kommunerna och landstingen nu är inne i motsvarar betydligt högre kostnadsökningar för demografin än något av åren hittills under 2000-talet. 6 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Slutsatser och sammanfattning Diagram 1 Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent 3,0 2,5 2,0 Procent 1,5 1,0 0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Medel 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Under IT- och finanskrisen minskade skatteunderlaget, realt sett, per invånare och år 2014 utvecklades det också svagt. År 2015 och 2016 är ökningen högre än snittet för 2000-talet men faller därefter åter tillbaka. Kommunernas och landstingens demografiskt betingade kostnader ökar för närvarande snabbare än folkmängden beroende på att befolkningens sammansättning förändras på ett sätt som driver på kostnaderna. Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Engångsintäkter stärkte kommunsektorns resultat 2014 Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varav drygt 10 miljarder avsåg kommunerna. Detta är ett något starkare resultat än de prognoser som gjordes under året. Skillnaden gäller främst kommunerna. En orsak till detta är stora intäkter för försäljning och särskild ersättning för kommunal infrastruktur i ett fåtal kommuner. Även i år kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter, i form av återbetalda premier. Återbetalningen avser 2004 års inbetalda premier till afa Försäkring, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landstingen nu får tillbaka. Detta är sista gången som återbetalning kommer att göras till kommunsektorn. I år och nästa år kommer skatteunderlaget dessutom att växa starkt. Totalt sett innebär det att resultatet framförallt i kommunerna fortsatt blir relativt starkt 2015, vi räknar med att det blir 11 miljarder kronor, varav 9 miljarder avser kommunerna. Det kan konstateras att skattesatsen till kommunsektorn successivt kryper uppåt. Medelskattesatsen har ökat med 1,61 kronor under 2000-talet, och sedan 2013 har medelskattesatsen i kommuner och landsting ökat med 26 öre, främst som en följd av att landstingen tvingats höja skatten. Kraftigt demografiskt tryck pressar kommunsektorns ekonomi Vi räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 räknar vi med att kommunerna måste höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre, jämfört med dagens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av riksdagen. Ändå förutsätter vi en ökning av statsbidragen eftersom oför - ändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån 1 procent som andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha och innebär att soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar. Utan ökat statsbidrag skulle resultatet falla och bli negativt år 2018, trots skattehöjningar motsvarande 88 öre jämfört med 2015. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

Slutsatser och sammanfattning Diagram 2 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor 25 20 Resultat 2 procent För att nå ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag måste kommunerna och landstingen höja skatten med 88 öre till år 2018, jämfört med dagens nivå, trots att vi antar att statsbidragen ökar i reala termer med 2 procent per år. Den röda linjen motsvarar ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag. Miljarder kronor 15 10 5 0 5 10 uppr statsbidrag 1 procent ej uppr statsbidrag 2000 2001 2002 2003 20042005 2006 200720082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. En orsak till att kommunerna och landstingen måste ha överskott är för att finansiera den höga investeringsnivån. Kommunernas och landstingens budgetar och planer för investeringar visar att det finns stora behov. Landstingens investeringar har mer än fördubblats de senaste tio åren. Förklaringen är att det pågår en generationsväxling av sjukvårdens lokaler, vilket kräver nya investeringar. Samtidigt expanderar kollektivtrafiken, vilket förutsätter investeringar i exempelvis tåg och bussar. Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer betydligt högre krav på kommunernas och landstingens ekonomi. Enligt en långsiktig trend har kostnaderna i kommunerna och landstingen ökat med cirka 1 procent utöver vad demografin kräver. Sektorn går nu dessutom in i en period som blir alltmer ekonomiskt ogynnsam när det gäller hur fördelningen mellan åldersgrupperna i befolkningen utvecklas. Kostnaderna för demografin ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Barn och gamla är de personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommuner och landsting. Fram till 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med drygt 60procent. Samtidigt ökar andelen personer i åldern 20 64 år, som för - anleder de lägsta kostnaderna, bara med 3 procent. Till detta kan läggas att befolkningen ökar som en följd av invandring. Enligt Migrationsverkets prognos kommer mellan 80 000 till 105 000 asylsökande till Sverige under 2015. År 2014 var det 40 kommuner som minskade i antal. Utan invandring hade så många som 168 kommuner tappat invånare. Ett problem är att mottagandet är så ojämt fördelat över landet. 85 procent av de flyktingar som kommer väljer själva var de vill bosätta sig. Det innebär att många väljer att flytta till samma kommuner. Det går alltså inte för en kommun att förutse, eller styra över, hur stort mottagandet blir. En konsekvens av detta är att de tio kommuner som tog emot flest flyktingar relativt sin egen befolkning under 2014 hade ett 70 gånger större flyktingmottagande än de tio kommuner som hade det minsta mottagandet. Förebyggande arbete för att stävja kostnadsökningen Tuffare förutsättningar gör att kommunerna och landstingen måste arbeta för att dämpa kostnadsökningarna. I rapporten beskriver vi hur några kommuner arbetar aktivt med förebyggande arbete med hjälp av sociala investeringar. Inom landstingen ger det förebyggande arbetet effekt. En betydande 8 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Slutsatser och sammanfattning del av sjukvårdens resurser är hänförliga till vård av personer med kroniska sjukdomar. Dessa sjukdomar ökar i takt med ökande ålder. För exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar har såväl insjuknande som dödlighet minskat med mer än 25 procent de senaste 30 åren. Ungefär hälften av minskningen beror på olika förebyggande insatser. Förbättrad hälsa, särskilt bland de äldre, skapar förutsättningar att bromsa kostnadsökningarna i hälso- och sjukvården och bidra till en hållbar ekonomi. Kommuner och landsting har också en gemensam uppgift att tillsammans skapa en bättre fungerande vård för äldre med omfattande behov av både omsorg och sjukvård. Typiskt för omhändertagandet av dessa personer idag är en rundgång mellan det egna hemmet och sjukhuset, och ibland olika korttidsboenden*. Ungefär 15 procent av patienter över 65 år, som skrivs ut från ett akutsjukhus, skrivs in igen akut inom 30 dagar. Mot detta kan ställas de nya verksamhetsformer som vuxit fram inom ramen för de senaste årens nationella satsning på de mest sjuka äldre. Grunden i de nya verksamhetsformerna är att olika kompetenser från kommuner och landsting samlas i team runt den äldre i hemmet. Resultaten är goda. De äldre mår bättre och både de själva och deras anhöriga känner sig mer trygga. De akuta återinskrivningarna har minskat liksom behovet av korttidsplatser. Snabba kostnadsökningar för pensioner Kommunernas och landstingens pensionsskuld har fått stor uppmärksamhet. Den har ofta varit på löpsedlarna och oroat i många år. Det beror naturligtvis på att det rör sig om svindlande belopp. Den totala skulden uppgick år 2014 till cirka 490 miljarder kronor, varav cirka 250 miljarder avser kommunerna. Skulden har ökat i nominella tal under mycket lång tid, men 2014 minskade den. Frågan är om det nu har skett ett trendbrott. Det är dock pensionskostnaderna som har betydelse för de kommunala budgetarna och som påverkar utrymmet för verksamheterna. Sedan år 2000 har kostnaderna ökat kraftigt, särskilt i landstingen. En del av förklaringen är att man har dubbla kostnader, både för det gamla pensionssystemet och för dagens anställda. Utbetalningarna på den gamla skulden ser nu ut att ha kulminerat för att därefter ligga kvar på en relativt hög nivå de närmaste tio åren. En förklaring till att skulden nu ser ut att vara på toppnivå samtidigt som kostnaderna fortsätter öka snabbt är att den gamla skulden amorteras i takt med de höga pensionsutbetalningarna. I ett särskilt kapitel i rapporten ger vi en bild av de kommunala tjänstepensionerna, kostnaderna för dessa och pensionsskulden. *Korttidsboenden är en särskild form av äldreboenden där man bor en begränsad tid. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

Slutsatser och sammanfattning 10 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1 KAPITEL Samhällsekonomi Tillväxten i omvärlden fick bättre fart i fjol. Även den svenska ekonomin växlade upp i tempo. I kalenderkorrigerade termer växte Sveriges BNP med 2,3 procent helåret 2014 och mot slutet av året snuddade tillväxttalen vid det dubbla. Återhämtningen i omvärlden beräknas fortgå och vår bedömning är att den svenska ekonomin växer i snabb takt också i år och nästa år. Tillväxten i BNP beräknas dessa båda år till drygt 3 procent. Sysselsättningen utvecklas därmed fortsatt positivt och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att skatteunderlaget, i reala termer, fortsätter växa i snabb takt. De offentliga finanserna visar däremot, trots den positiva utvecklingen, på fortsatta underskott. Nästa år beräknas underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 20 miljarder kronor vilket motsvarar 0,5 procent av BNP. Konjunkturen fick förnyad fart i fjol Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur. Det låga resursutnyttjandet märks bland annat i en dämpad pris- och löneutveckling. Efter raset i produktionen i slutet av 2008 och början av 2009 skedde en viss återhämtning under de två följande åren, men därefter har återhämtningen i den svenska ekonomin varit svag. bnp backade något 2012 och ökade endast måttligt 2013. Under fjolåret blev det bättre fart med en tillväxt på 2,1 procent (2,3 procent kalenderkorrigerat). De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvudsak återföras på en svag utveckling i vår omvärld. bnp på våra viktigaste exportmarknader ökade med endast 0,9 procent per år 2012 och 2013, att jämföra med 2,0 procent i genomsnitt under perioden 1999 2011. Under fjolåret fick tillväxten bättre fart och nådde 1,7 procent, men även detta är en tillväxt klart lägre än ett historiskt genomsnitt. Den svaga utvecklingen i omvärlden har inneburit att också den svenska exporten utvecklats svagt. Även utvecklingen av inhemsk efterfrågan var däm- Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

1. Samhällsekonomi pad 2012 och 2013, men en betydande omsvängning skedde 2014. Inhemsk efterfrågan växte då med hela 3,4 procent, vilket är en stark siffra också i ett mer historiskt perspektiv. Även exporten fick bättre fart och ökade i ungefär samma takt. Även om tillväxten fick bättre fart i fjol så är genomsnittet för de tre åren 2012 2014 ganska magert. Men trots den svaga utvecklingen av produktion och efterfrågan har sysselsättningen utvecklats relativt starkt. Enligt nationalräkenskaperna har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med i genomsnitt 0,9 procent per år mellan 2011 och 2014 vilket är en ökning i samma takt som bnp. År 2014 ökade antalet arbetade timmar med 1,8 procent vilket är en mycket stark siffra. Huruvida 2014 ska betecknas som ett bra eller ett mindre bra år beror på var fokus läggs. Produktion och efterfrågan har, totalt sett, utvecklats ungefär som vanligt, det vill säga med en tillväxt som ett genomsnittligt år. Sysselsättningen och kommunsektorns skattunderlag (i reala termer) har däremot utvecklats väsentligt bättre än normalt. Internationell konjunktur på väg upp Den ekonomiska utvecklingen ser mycket olika ut i olika delar av världen. I usa och Storbritannien har en relativt stark ekonomisk tillväxt fört med sig att arbetslösheten påtagligt har pressats tillbaka. Även i Tyskland har arbetslösheten reducerats och nått låga tal trots att tillväxten i produktionen där inte nått samma höga tal. I stora delar av euroområdet i övrigt är arbetslösheten fortsatt mycket hög. Där kommer det att ta tid innan konjunkturell balans nås. I samband med finanskrisen talades det mycket om de så kallade piigsländerna. I Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien beskrevs de ekonomiska problemen som särskilt omfattande. Förra året ökade bnp i dessa länder med sammantaget 0,6 procent. Det kan jämföras med en tillväxt på 0,9 procent för euroområdet som helhet. pigs-länderna sackar således fortfarande efter, men skillnaden i tillväxt är inte längre lika stor. För svensk del utvecklades exporten till piigs-länderna förra året till och med bättre än exporten till många andra länder (diagram 3). Diagram 3 Svensk varuexport fördelat på olika områden åren 2012 2014 Procentuell förändring i svenska kronor räknat 20 15 10 Procent 5 0 PIIGS Övriga EMU Övriga världen 5 10 Exporten till PIIGS-länderna överraskade positivt i fjol. 15 Källa: Statistiska centralbyrån. 2012 2013 2014 12 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonom I år väntas den ekonomiska utvecklingen i euroområdet förstärkas ytterligare. Överlag väntas tillväxten bli starkare i år jämfört med i fjol. Inte minst gäller det för väst- och centraleuropeiska länder som Frankrike, Belgien, Nederländerna och Österrike. Men även i piigs-länderna väntas tillväxten få bättre fart. En relativt svag euro, fortsatt låga oljepriser och låga räntor gör också att den tyska ekonomin fortsatt stärks. Tabell 1 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 2013 2014 2015 2016 USA 2,2 2,4 3,0 2,8 Tyskland 0,2 1,6 1,9 2,0 Storbritannien 1,7 2,6 2,6 2,5 Norden* 0,5 1,2 1,3 1,7 Euroområdet 0,4 0,9 1,5 1,8 Världen** 3,3 3,5 3,5 3,7 Exportvägd BNP 1,0 1,7 2,0 2,2 Sverige 1,3 2,3 3,2 3,3 *Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Tillväxten blir gradvis allt starkare i euroområdet. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. En ökad tillväxt i euroområdet tillsammans med en fortsatt gynnsam utveckling av den amerikanska och den brittiska ekonomin gör att framtiden kan ses an med någorlunda tillförsikt. Ett smolk i glädjebägaren är att utvecklingen i de för svensk export så viktiga nordiska grannländerna fortsätter vara ganska svag i år även om tillväxten också här gradvis blir allt starkare. Norge plågas av nedgången i oljepriset och den därmed sammanhängande nedgången i olje - investeringarna. Den finska ekonomin brottas samtidigt med stora strukturproblem vilket håller tillbaka deras tillväxt. Sammantaget beräknas bnp i de för svensk export mest betydelsefulla mottagarländerna växa med 2,0 procent i år och med 2,2 procent nästa år. Det är dubbla tillväxten mot 2012 och 2013 då exportvägd bnp enbart ökade med 1 procent årligen. Riksbanken håller kronan fortsatt svag Räntorna är för närvarande extremt låga i Europa och i Nordamerika. I flera länder är de korta marknadsräntorna i stort sett obefintliga och i vissa fall till och med negativa. Också de längre räntorna är extremt låga. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer sedan slutet av mars understigit en halv procent samtidigt som räntan på femåriga statsobligationer i nuläget är negativ. I flera andra länder i Nordeuropa är situationen likartad. De i stort sett obefintliga obligationsräntorna indikerar att marknaden under mycket lång tid framöver räknar med en fortsatt mycket expansiv penningpolitik med fortsatt mycket låga korträntor. Vår bedömning är att räntorna i närtid förblir ytterligt låga, men att en vändning uppåt är att vänta i samband med att den internationella konjunkturen stärks och tidpunkten för höjda styrräntor närmar sig. Först ut att höja styrräntorna lär bli centralbankerna i usa och Storbritannien. ecb väntas däremot avvakta ett par år till. För svensk del väntas den första höjningen av styrräntan komma i mitten av nästa år. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

1. Samhällsekonomi Den svenska riksbankens mer eller mindre uttalade strategi är att få upp inflationsförväntningarna inför den stundande avtalsrörelsen. En del i denna strategi är att hålla kronan fortsatt svag och på den vägen få in inflation utifrån samtidigt som de svenska exportföretagens konkurrenskraft hålls uppe. Hittills har strategin varit framgångsrik. Kronan har tappat ungefär en fjärdedel i värde mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet jämfört med för två år sedan. Under samma tid har kronan också minskat en tiondel i värde mot euron. Även om den svenska kronan samtidigt stärkts mot andra valutor, som till exempel den norska kronan, så har den sammantaget försvagats med drygt 10 procent under de senaste två åren. I denna rapport utgår vi ifrån att Riksbanken under det närmsta året lyckas hålla kronan fortsatt svag. I och med höjningen av styrräntan nästa sommar kommer kronan att stärkas bland annat mot euron. Tabell 2 Svenska räntor och kronkurser, årsgenomsnitt Procent 2013 2014 2015 2016 Penningpolitiken håller kronan svag. Reporänta* 0,75 0,00 0,25 0,50 3-månaders statsskuldväxlar 0,9 0,4 0,2 0,0 10-åriga statsobligationer 2,1 1,7 0,6 1,5 Växelkurs, kr/euro 8,65 9,10 9,30 8,97 Växelkurs, kr/dollar 6,51 6,86 8,81 9,00 *Vid årets slut. Källa: Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting. Svensk ekonomi på gång Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt. Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas ytterligare. För att framtidstron ska stärkas krävs dock att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Det innebär att den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporttillväxten behöver få bättre fart. Den bedömning som i denna rapport görs om den internationella ekonomin ligger väl i linje med ett sådant scenario. En stabilare omvärld och en bättre exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa snabbt. Därigenom har den svenska ekonomin stora möjligheter att nå konjunkturell balans nästa år. Möjliga bakslag kan emellertid inte uteslutas och då framförallt inte vad gäller utvecklingen i Europa. En förutsättning för vår prognos är att återhämtningen i euroområdet i år når fastare mark. Den bedömning vi gör är att svensk exporttillväxt förbättras ytterligare något i år och nästa år. Bakgrunden är en snabbare ekonomisk tillväxt på våra exportmarknader och en därmed allt snabbare växande import i dessa länder. Den svenska exporten påverkas också i positiv riktning av den försvagning av den svenska kronan som skett. Mot de viktigaste konkurrentländernas valutor har kronan försvagats med 12 procent mellan 2013 och 2015 (tabell 3). Fjolårets utveckling innebar ett betydande omslag för investeringarna. Mest framträdande var den tjugoprocentiga ökningen av bostadsinvesteringarna efter en period av tillbakagång. Det mesta tyder på att bostadsinvester- 14 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonom Tabell 3 Internationell tillväxt och svensk export Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 Internationell BNP* 0,9 1,0 1,7 2,0 2,2 Valutakurs, skr/nat. val**. 1,3 2,8 4,9 6,9 2,0 Svensk export 1,0 0,1 3,3 5,1 6,0 Bytesbalans, % av BNP 6,3 6,9 5,8 6,3 5,7 *BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. **Kronans kurs mot svensk exports främsta konkurrentländers valutor. Starkare internationell tillväxt och kronförsvagning stärker svensk export. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. ingarna fortsätter växa kraftigt. Även övriga byggnadsinvesteringar har under 2014 gått mycket starkt och förväntas göra så även i år. Byggnadsföretagens förväntningar inför framtiden är fortsatt mycket starka, vilket bland annat märks i Konjunkturbarometern. Det låga ränteläget har bidragit till uppgången och tillsammans med ljusare konjunkturutsikter överlag bör detta få fart även på övriga investeringar. Vår bedömning är att investeringarna, totalt sett, fortsätter växa i snabb takt i år och nästa år (tabell 4). Tabell 4 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring i fasta priser 2012 2013 2014 2015 2016 Bostäder 11,8 2,1 20,3 10,2 5,5 Övrigt Näringsliv 2,4 1,6 4,6 5,6 7,6 Kommunala investeringar 5,1 3,5 6,7 8,6 6,8 Statliga investeringar 0,6 0,6 2,1 0,5 2,0 Totalt 0,2 0,4 6,5 6,1 6,6 Byggnadsinvesteringar 0,3 2,6 12,2 8,5 5,8 Investeringarna fortsätter öka i snabb takt. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Hushållens sparande är för närvarande mycket högt. Hushållens konsumtionsutgifter har under de senaste åren inte hållit jämna steg med hushållens inkomster. I fjol uppgick hushållens sparkvot till 16,0 procent vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 5,4 procent för perioden 1980 2010. Någon självklar förklaring till det idag mycket höga hushållssparandet finns inte. Faktorer som i sammanhanget brukar nämnas är osäkerhet om den svenska ekonomins framtid, urholkade ersättningsnivåer i trygghetssystemen, det nya pensionssystemet, en utveckling mot större inkomst- och förmögenhets skill - nader, skärpta amorteringskrav på lån, samt en upplevd risk för framtida fallande tillgångspriser. Dagens extremt låga räntor borde enligt skolboken stimulera till ökad konsumtion, men det kan också vara så att hushållen uppfattar de låga räntorna som i hög grad tillfälliga och därför inte uppfattar tillskottet i disponibel inkomst som ett reellt och bestående konsumtionsutrymme. Nedgången i hus - hållens utgiftsräntor från 5½ procent (mitten av år 2008) till 2½ procent (i början av i år) motsvarar en nedgång i räntesatsen på 3 procentenheter. Med hushållens nuvarande skulder motsvarar det efter ränteavdrag cirka 80 miljarder kronor. Om dessa pengar fullt ut sparades skulle de motsvara ett extra sparande på knappt 4 procentenheter i sparkvot räknat. Vår bedömning är att hushållens sparande på sikt kommer att sjunka, bland annat till följd av ett normalare och högre ränteläge. För i år och nästa år räknar vi dock inte med att några större förändringar sker i hushållens sparande. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

1. Samhällsekonomi Hushållens disponibla inkomster ökar förhållandevis snabbt och det gör också hushållens konsumtionsutgifter (tabell 5). Tabell 5 Hushållens inkomster och konsumtionsutgifter Procentuell förändring i fasta priser 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens konsumtionsutgifter. Real disponibel inkomst 3,8 2,1 2,7 3,0 3,3 Konsumtionsutgifter 0,8 1,9 2,4 3,2 3,5 Sparkvot 15,2 15,6 16,0 15,8 15,5 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. En snabbare tillväxt i exporten och hushållens konsumtionsutgifter tillsammans med en fortsatt mycket snabb tillväxt i investeringarna gör att bnp växer med uppemot 3,5 procent i år och nästa år. Bedömningen baseras på en ökning av offentlig konsumtion med 2,1 procent i år och 1,6 procent 2016. Med denna utveckling bedöms svensk ekonomi nå konjunkturell balans under loppet av 2016. Tillväxtutsikterna 2017 och 2018 De närmast kommande åren utgår vi från en internationell ekonomisk till - växt av samma omfattning som i år, det vill säga en bnp-tillväxt på 2,0 procent per år på Sveriges viktigaste exportmarknader. Svensk export utvecklas dock svagare dessa år beroende på att kronan övergår från att försvagas i år och nästa år till en förstärkning på sikt. Även tillväxten i investeringarna beräknas bli mer måttlig 2017 och 2018. Det gäller såväl näringslivets som kommunsektorns investeringar. Efter en kraftfull uppgång i bostadsbyggandet åren 2014 2016 beräknas denna utveckling därefter också bli mer begränsad. Hushållens konsumtionsutgifter bedöms däremot fortsätta växa i relativt snabb takt också 2017 och 2018. Som framgått tidigare är hushållens sparande i utgångsläget mycket högt och någon mer påtaglig nedgång beräknas inte ske varken i år eller nästa år. Åren 2017 och 2018 utvecklas hushållens inkomster väsentligt långsammare än åren 2014 2016. Den främsta anledningen är en väsentligt svagare utveckling av sysselsättningen. Det gör att hushållens sparande sjunker, men sparandet kan betecknas som mycket högt även 2018 vid en historisk jämförelse (diagram 4). Diagram 4 Hushållens konsumtion och sparande Procent av disponibel inkomst respektive procentuell förändring i fasta priser 16 14 Sparkvot 12 10 8 Sparkvot enl äldre definition Procent 6 4 2 Hushållens sparande förblir högt 2015 och 2016, men därefter sjunker sparandet till följd av att hushållens konsumtionsutgifter ökar snabbare än deras inkomster. 0 Hushållens konsumtionsutgifter 2 4 6 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004200620082010 2012 2014 2016 2018 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 16 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonom Inhemsk efterfrågan stärks 2017 och 2018 av att den kommunala konsumtionen fortsatt växer relativt snabbt. Kostnaderna i kommunsektorn förutsätts dessa år utvecklas i enlighet med demografin plus ett påslag på 0,7 procentenheter. Det senare i linje med hur utvecklingen har sett ut under det senaste decenniet. Det är liktydigt med en konsumtionstillväxt på 1,9 procent 2017 och 1,8 procent 2018. Den statliga konsumtionen förutsätts öka med 0,5 procent per år. Tabell 6 Försörjningsbalans Procentuell förändring i fasta priser 2013 2014 2015 2016* 2017 2018 BNP 1,2 2,1 3,4 3,5 2,2 1,7 Import 0,7 6,5 6,0 6,4 4,1 3,6 Hushållens konsumtion 1,9 2,4 3,2 3,5 2,7 2,5 Offentlig konsumtion 0,7 1,9 2,1 1,6 1,5 1,5 Stat 1,6 1,8 1,8 1,0 0,5 0,5 Kommuner 0,4 1,9 2,2 1,8 1,9 1,8 Fasta bruttoinvesteringar 0,4 6,5 6,1 6,6 2,4 1,4 Lagerinvesteringar* 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 Export 0,1 3,3 5,1 6,0 3,9 2,9 Summa användning 0,7 3,4 4,1 4,3 2,8 2,3 BNP kalenderkorrigerad 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 *Lageromslag i procent av BNP. BNP växer 2015 och 2016 årligen med närmare 3½ procent. Efter att den svenska ekonomin nästa år nått konjunkturell balans blir tillväxten svagare. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsmarknad De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetade timmar har lett till att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans 1, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en procent 2014. Den allt starkare bnp-tillväxten innebär att det finns förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning. Den bilden bekräftas också i Konjunkturbarometerns frågor om företagens förväntningar om sysselsättningsutvecklingen. Se diagram 5 på sidan 18. Denna prognos är den första sedan finanskrisen där vi förutser att konjunkturell balans kommer att uppnås på arbetsmarknaden under prognosperioden. Under andra halvåret 2016 sjunker arbetslösheten ned till 6,6 procent och den andel av befolkningen i åldern 15 74 år som ingår i arbetskraften uppgår till 71,6 procent. Det är nivåer som innebär att inflationen därefter når upp till runt 2 procent. Arbetskraftsdeltagandet har ökat markant sedan 2009, vilket är förklaringen till att arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt trots sysselsättningsökning. Nivån 2014 var så hög att vi bedömer att den snarast låg lite över nivån i balans på arbetsmarknaden. Effekterna av de reformer som alliansregeringen genomförde bör klinga av och dessutom motverkas av den stora flyktinginvandring som vi sett de senaste åren och som inte ser ut att återgå till mer normala nivåer på ett tag (se fördjupningen om hur flyktinginvandringen påverkar vår framskrivning). 2 Det har hittills tagit lång tid för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden, deras arbetskraftsdeltagandet är lägre och arbetslösheten högre än för andra befolkningsgrupper. 1. Det antal arbetade timmar som är förenligt med Riksbankens mål för inflationen. 2. Den befolkningsframskrivning vi använder är SCBs senast publicerade (maj 2014). Både Konjunktur - institutet och Finansdepartementet använder senare, icke publicerade prognoser, som har en betydligt snabbare befolkningsökning (större flyktinginvandring). KI har till exempel en befolkning i åldern 15 74 år 2018 som är 1,4 procent större än den vi använder. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

1. Samhällsekonomi Diagram 5 BNP, arbetade timmar och produktivitet Index 2000 kvartal 1 = 100, säsongsrensade värden 145 140 Index 2000, kv1 = 100 135 130 125 120 115 110 BNP Produktivitet Arbetade timmar 105 Produktiviteten som legat på oförändrad nivå sedan 2006 antas öka något i vår prognos. 100 95 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom det inte är arbetskraftsdeltagandet som förklarar arbetsmarknadsgapet återstår arbetslösheten som förklaring. Det framgår också av diagram 6. Vid slutet av 2014 var arbetslösheten 1 dryg procentenhet högre än jäm - viktsarbetslösheten. Ett gap som sluts vid mitten av nästa år. Man ska dock vara medveten om att skattningar av jämviktsarbetslösheten är mycket vanskliga. Olika skattningar ger väldigt olika resultat, det verkar också som om nivån följer den faktiska arbetslöshetsnivån. Det skulle kunna innebära att en minskad faktisk arbetslöshet trycker ned jämviktsarbetslösheten ytterligare. Diagram 6 Jämviktsarbetslöshet och faktisk arbetslöshet Procent av arbetskraften 12 11 Faktisk arbetslöshet 10 9 8 Procent 7 6 5 Jämviktsarbetslöshet 4 3 Vi räknar med att arbetsmarknaden är i balans 2016. Då kommer arbetslösheten att ligga i nivå med jämviktsarbetslösheten på drygt 6,5 procent. 2 1 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.??? Att arbetsmarknadsgapet sluts 2016 innebär att sysselsättningsutvecklingen blir mer beroende av befolkningsförändringar och befolkningen förväntas öka relativt långsamt. Antalet arbetade timmar ökar därför endast med 0,3 0,4 procent 2017 och 2018. 18 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomi Tabell 7 Nyckeltal arbetsmarknad Tusental respektive procent 2014 2015 2016 2017 2018 Befolkning 15 74 7 206 7 267 7 321 7 358 7 384 % förändring 0,7 0,9 0,7 0,5 0,4 Arbetskraften 5 186 5 219 5 245 5 266 5 287 % förändring 1,4 0,7 0,5 0,4 0,4 Rel AK-tal, % 72,0 71,8 71,6 71,6 71,6 Arbetslöshet, % 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Sysselsatta 4 774 4 829 4 882 4 918 4 937 % förändring 1,5 1,2 1,1 0,7 0,4 Arbetade timmar 7 672 7 764 7 842 7 876 7 897 % förändring 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 NR timlöner, % 1,9 3,0 3,2 3,4 3,5 KL timlöner, % 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Lönesumma, % 3,8 4,2 4,2 3,8 3,8 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Balans på arbetsmarknaden från halv års - skiftet 2016 innebär stabilisering av arbetslösheten och successivt tilltagande löneökningar. Invandringens betydelse för sysselsättningen Invandringen av flyktingar och personer med anknytning till flyktingar* har under de senaste åren ökat i omfattning.** 2014 fick nästan 49000 personer uppehållstillstånd av dessa skäl, jämfört med knappt 21000 i genomsnitt sedan år 2000. Enligt den senast publicerade befolkningsframskrivningen från scb beräknas antalet personer som är födda i Sverige vara 31000 färre 2018 jämfört med antalet 2014 (tabell 8). Antalet personer födda i länder med stor flyktinginvandring till Sverige beräknas under samma tid öka med 182000. Vi har utvecklat vår framskrivning av den potentiella arbets - kraften och jämviktsarbetslösheten genom att göra den mer detaljerad. Förutom ålder och kön gör vi också olika antaganden om arbetskraftsdeltagandet respektive arbetslösheten beroende på födelseland (fem grupper av länder), och vistelsetiden i Sverige. Antaganden för de olika grupperna kommer från tillgängliga redovisningar i aku och stativ***. Det bör betonas att det till stor del rör sig om uppskattningar. De antaganden vi gör för olika grupper ligger fast under hela beräkningsperioden. Man skulle i stället kunna tänka sig att grupper med från början lågt potentiellt arbetskraftsdeltagande och hög jämviktsarbetslöshet successivt närmar sig andra grupper som ett resultat av effektivare flyktingmottagande. De faktiska talen för arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet 2014 skiljer sig naturligtvis från våra motsvarande antagna poten- Tabell 8 Befolkningen 15 74 år uppdelat på inrikes respektive utrikes födda samt prognosantaganden Tusental, procent respektive vistelsetid Antal Förändring AK- Arbets- 2014 2014 2018 tal löshet Födda i Sverige 5 828 31 72,6 5,2 Utr födda, ej flyktingar 548 27 73,2 6,7 Flyktingar > 8 år 604 44 70,6 14,0 Flyktingar < = 8 år 225 138 46,4 24,7 Totalt 7 206 178 71,7 6,7 Källa: AKU, STATIV och Sveriges Kommuner och Landsting. tiella tal. I våra antaganden ligger också ett implicit antagande om att arbetsmarknadsgapet för inrikes födda är betydligt mindre än till exempel för flyktinginvandrare med relativt kort tid i Sverige. Det innebär att sänkningen av den faktiska arbetslösheten mellan 2014 och 2018 till större del sker i den senare gruppen. I tabell 8 redovisas i aggregerad form de olika antagandena. Arbetskraftsdeltagandet skiljer sig inte nämnvärt mellan personer födda i Sverige, icke-flyktingar födda utomlands eller flyktingar som vistats i Sverige i 9 år eller mer. Däremot har flyktingar som vistats kortare tid i Sverige betydligt lägre arbetskraftsdeltagande. De beräkningar vi gjort indikerar att arbetskraftsdeltagandet minskar med 0,3 procentenheter och att arbetslösheten ökar med 0,2 procentenheter fram till 2018 till följd av den större flyktinginvandringen. Det här sättet att räkna drar alltså ned skatteunderlagets utveckling. På längre sikt är effekterna mindre, beroende på att en mindre andel av flyktingarna har kortare vistelsetider i Sverige. Det här är naturligtvis en osäker och statisk beräkning. För - utsättningarna är olika till exempel beroende på hur många flyktingar som kommer på kort tid, hur efterfrågan på arbetskraft ser ut och hur metoderna för introduktionen av flyktingar förändras. *I fortsättningen använder vi begreppet flyktingar, men avser också anknytningsinvandringen. **Förändringarna har varit så stora att både Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet använder senare, icke publicerade prognoser, som har en betydligt snabbare befolkningsökning (större flyktinginvandring). Konjunkturinstitutet har till exempel en befolkningsökning (i åldern 15-74 år) mellan 2014 och 2018 som är 1,4 procentenheter större än den senast publicerade som vi använder, det får naturligtvis effekter både på arbetsutbudet och behoven av kommunsektorns verksamheter. ***STATIV är en longitudinell individdatabas för integrationsstudier som skapats på uppdrag av Integrationsverket och som 2007 fördes över till SCB. Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

1. Samhällsekonomi Tilltagande pris- och löneökningar I takt med att arbetsmarknadsgapet minskar blir det allt svårare för arbetsgivarna att rekrytera personal. Det kommer sannolikt betyda att löneökningarna blir större än under senare år. Det märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga ökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Vår prognos är 3,0 procent i år och 3,2 procent nästa år, för att därefter närma sig 3,5 procent, som vi bedömer förenlig med normalkonjunkturens prisökningar och produktivitet. Löneökningarna var enligt nationalräkenskaperna ytterligt låga 2013 och 2014. Eftersom också produktiviteten utvecklades långsamt blev ökningarna i enhetsarbetskostnaderna relativt normala. De närmaste åren väntas såväl större lönekostnadsökningar som en bättre produktivitetstillväxt. Det gör att enhetsarbetskostnaderna fortsätter öka runt 1 procent årligen. Förädlings - värdespriserna beräknas öka snabbare vilket bidrar till en förbättrad lönsamhet (tabell 9). Tabell 9 Näringslivets priser och löner Procentuell förändring respektive procent 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Starkare produktivitetstillväxt och större prisökningar bidrar till att företagens lönsamhet förbättras gradvis framöver. Lön (inkl. sociala avgifter) 1,8 2,1 3,5 3,9 3,5 3,5 Produktivitet* 1,4 1,0 2,6 3,1 2,7 2,1 Enhetsarbetskostnad* 0,5 1,0 0,8 0,9 0,8 1,3 Förädlingsvärdespris* 0,3 1,2 2,0 1,4 1,7 1,6 KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 KPIF 0,9 0,5 0,9 1,6 1,9 2,0 KPI 0,0 0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Reporänta, december 0,75 0,00 0,25 0,50 1,50 2,25 *Näringslivet exklusive finans- och fastighetsverksamhet. Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Konsumentpriserna har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt, vilket har gjort att även förväntningarna om den framtida prisutvecklingen väsentligt skruvats ned. Riksbanken befarar att de låga inflationsförväntningarna ska bli bestående, vilket i sin tur allvarligt skulle försvåra möjligheterna att få upp inflationen till målsatta 2 procent. Det är bakgrunden till den mycket expansiva penningpolitik som nu förs. Möjligheterna att få till stånd en högre inflation kan annars beskrivas som relativt goda: den svenska kronan har under de senaste två åren försvagats mycket kraftigt samtidigt som tillväxten i svensk ekonomi är relativt hög. Att vi i denna rapport trots detta inte räknar med någon omedelbar uppgång av tolvmånaderstalen för kpi sammanhänger med det tidigare omfattande fall som skett i oljepris och räntor. Först framåt hösten är det rimligt att räkna med stigande inflationstal. I början av nästa år beräknas kpif (kpi exklusive hushållens räntekostnader) vara uppe i 1½ procent. Vår bedömning är att svensk ekonomi når konjunkturell balans under 2016. Däremot kommer inflationen att fortsatt understiga 2 procent. Orsaken till att inflationen inte når högre nästa år är en fortsatt dämpad prisutveckling i vår omvärld och inte minst då i euroområdet. Importpriserna hålls också tillbaka av att kronan stärks nästa år. 20 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi