Promemoria Landfakta Kuwait Officiellt namn: Kuwait (Dawlat al-kuwayt) Yta: 17 818 km 2 Huvudstad: Kuwait City Folkmängd: 3,99 miljoner, varav cirka 2,7 miljoner utländska medborgare (2013) Befolkningstillväxt: 1,883% (2012) Religion: Islam 85% (70% sunni, 30% shia) Språk: Arabiska Valuta: Kuwaitisk dinar (KWD) Växelkurs: 1 Kuwaitisk dinar 23 SEK Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Emiren Sabah al-ahmad al-jaber al-sabah Regeringschef: Premiärminister Jaber Al-Mubarak Al- Hamad Al-Sabah Utrikesminister: Shaykh Sabah Al-Khalid Al-Hamad Al-Sabah BNP: 151 miljarder USD (2012) BNP tillväxt (real): 6,2% (est 2012) BNP/capita: 39 889 USD (est 2012) Inflation: 2,9% (est 2012) Arbetslöshet: 2,1% (est 2012) Nationell budget: 47,6 miljarder USD (2012) Oljereserver: 104 miljarder fat (est 2012) Naturgasreserver: 1,8 triljoner kbm (est 2012) Oljeproduktion: 2,978 miljoner fat/dag (est 2012) Export: Totalt 121 miljarder USD (est 2012) Sverige 2,9 miljoner SEK (2013) Import: Totalt 22,79 miljarder USD (est 2012) Sverige 702 miljoner SEK (2013) Exportvaror: Främst olja och dess förädlingsprodukter Importvaror: Främst matvaror, byggmateriel, fordon och fordonsdelar, klädesplagg Största exportpartners: Sydkorea 16,1%, Indien 15,7%, Japan 13,4%, (2012) Största importpartners: USA 11,8%, Kina 9,2%, Saudiarabien 8,6% (2012)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(6) Kort historik I början av 1700-talet emigrerade ett antal beduinstammar från det inre av den Arabiska halvön till det karga landskap som är dagens Kuwait. Området kontrollerades då av Bani Khaled stammen men beboddes bara av ett fåtal fiskare och herdar. 1756 utsågs Sabah Bin Jaber till det nya bosättarsamhällets ledare (sheikh). Han kom senare att kallas Sabah den förste och det är hans ättlingar som än i dag styr Kuwait. För att undvika ett omanskt maktövertagande, skrev Kuwaits emir år 1899 ett avtal med Storbritannien och blev därefter ett brittiskt protektorat. Först 1961 blev landet fritt och Kuwait tog sina första steg som en modern självständig stat. Två år senare hölls landets första parlamentsval under en lika ny konstitution. Inrikespolitik Kuwait är en konstitutionell monarki och emiren är statchef. Emiren utser premiärministern, som i sin tur utser ministerrådet, vilket godkänns av emiren. Det är i emirens och ministrarnas händer som den exekutiva makten vilar. Enligt konstitutionen skall emiren utses bland de manliga ättlingarna till Mubarak den förste som styrde Kuwait mellan 1896 och 1915. I praktiken har dock emiren valts ur de familjer som kan härledas till hans söner. Till skillnad från många av de andra Gulf-staterna tog inte den styrande familjen makten med våld. När landet blev självständigt från britterna i början av 1960-talet godkände emiren en konstitution som starkt begränsade hans befogenheter. Den legislativa makten utövas av nationalförsamlingen (Majlis al- Umma) som består av ministrar och 50 folkvalda representanter som väljs vart fjärde år Sedan 2005 kan både män och kvinnor rösta och ställa upp i val. Emiren har vetorätt i nationalförsamlingen, men denna kan förbigås med en två-tredjedelars majoritet. Emiren har också rätt att upplösa församlingen, men måste i så fall utlysa nyval inom två månader. Politiska partier är förbjudna men parlamentsgrupperingar fungerar i viss mån indirekt som sådana. En intressant komponent i den kuwaitiska politiska kulturen är de så kallade diwaniya. En anrik tradition av regelbundna, inofficiella möten vid vilka män och numera även kvinnor, politiker, stamledare och medborgare träffas för att diskutera angelägna frågor. Till skillnad från andra former av samlingar behöver inte tillstånd sökas för att samlas i
Sveriges Ambassad Promemoria 3(6) diwaniyas. Regeringen försökte i april 2008 förbjuda diwaniyas i en ansats att förhindra stammar från att hålla hemliga primärval i vilka man enas om en kandidat för parlamentsvalet. Efter upprepade protester drog dock regeringen tillbaka förslaget. Av Kuwaits konstitution framgår att styret skall vara demokratiskt och att suveräniteten ligger hos folket, som är källan till all makt. Det stadgas också att alla skall behandlas lika oavsett kön, ursprung, språk och religion. I realiteten råder dock vissa brister vad gäller dessa utfästelser. Även om Kuwait är något av en föregångare i regionen vad gäller demokratiska reformer, ligger mycket makt alltjämt kvar i emirens händer. The Economist Intelligence Unit rankar Kuwait visserligen som en auktoritär stat i sitt demokratiindex, men konstaterar samtidigt att landet är en av de mest demokratiska bland de auktoritära. Nationalförsamlingen, som väljs i fria och allmänna val, har en stark roll som lagstiftande församling. Visserligen skall emiren validera alla nya lagförslag, men om nationalförsamlingen med två tredjedelars majoritet kommer till ett annat beslut än emiren måste denne godkänna lagförslaget. Den exekutiva makten utgår dock uteslutande från emiren och hans val av regering. De viktigaste ministerposterna besätts av kungafamiljen. Nationalförsamlingen kan förvisso missförtroendeförklara premiärministern och emiren kan då antingen upplösa regeringen eller nationalförsamlingen. Om det senare sker och den nya församlingen inte heller känner förtroende för premiärministern måste dock emiren forma en ny regering. Det politiska livet i Kuwait präglas av stark turbulens. Parlamentet kan också rikta en missförtroendeförklaring mot en minister eller kalla honom/henne tillutskottsförhör, vilket ofta refereras till som grillningar i Kuwait. Det är inte ovanligt att en minister avgår inför eller efter en sådan utfrågning. Det folkvalda parlamentet har förhållandevis stort inflytande i den politiska processen. I varje fall om man jämför det med andra folkvalda politiska församlingar i regionen, som ofta fungerar mer som rådgivande
Sveriges Ambassad Promemoria 4(6) funktioner i den politiska processen, än som lagstiftande. Den största demokratiska bristen i det kuwaitiska systemet är att den exekutiva makten inte utövas av folkvalda representanter. De senaste åren har kuwaitisk inrikespolitik präglats av turbulens och ökat missnöje. Under 2011 intensifierades protesterna vilka kan antas fick vind i seglen på grund av folkresningen i regionen framförallt baserat på missnöje över landets långsamma utveckling samt korruption i regeringen. Efter en regeringsombildning upplöste emiren parlamentet i december 2011. Det nya valet i februari 2012 vanns av oppositionen, med islamister i täten, vilka försökte öka de religiösa inslagen i samhället, baserat på shari a. I juni 2012 suspenderades parlamentet av emiren som återinsatte motsvarande från november 2011. I oktober 2012 upplöstes parlamentet på nytt och nyval utlystes., Efterföljande val ägde rum i december 2012, och präglades även det av viss kontrovers. Valet bojkottades framförallt av islamistiska grupperingar och oppositionella stammar och kom att ogiltigförklaras av författningsdomstolen med ytterligare nyval som följd. Det senaste valet hölls i juli 2013 och bojkottades av stora delar av den traditionella oppositionen. Det nya parlamentet anses i sin sammansättning regeringsvänligt men har visat sig lika antagonistiskt inställt mot regeringen som tidigare parlament. I december 2013 lämnade regeringen in en avskedsansökan efter ett stort antal grillningar i parlamentet och en ny regering utsågs i januari 2014, den sjätte regeringsombildningen sedan december 2011. I den nya regeringen halverades antalet kvinnor och shi iter från två till en vardera medan antalet islamister fördubblades från två till fyra. Sedan mitten av 2013 har de stora demonstrationer som förekom under 2011 och 2012 i stort sett helt upphört. Utrikes- och säkerhetspolitik Kuwaits utrikes- och säkerhetspolitik bygger på försök att uppehålla goda relationer med de tre stora grannarna Irak, Iran och Saudiarabien. Med Saddam Hussein ur bilden återupptog Kuwait diplomatiska förbindelser med Irak 2008. Kuwaits relation till Iran är bättre än många andra GCC-länders och Kuwait månar om goda relationer till Iran. Förhållandet till Saudiarabien är dock det dominerande och Kuwait återfinns ofta i det saudiska lägret.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(6) Kuwait är även en viktig bundsförvant till USA. Sedan dess att den USA-ledda koalitionen 1991 befriade Kuwait från den irakiska invasionen, har USA haft en permanent militär närvaro i landet. USA har fortfarande omfattande militärbaser i Kuwait, och landet fungerar som ett transitområde för amerikanska trupper från Irak. Kuwait är en viktig partner till NATO och är tillsammans med Bahrain de enda länderna i gulfen med statusen major non-nato ally (MNNA). Ekonomi och handel Kuwait är ett av världens rikaste länder per capita. Med en tiondel av världens kända oljetillgångar domineras Kuwaits ekonomi av oljesektorn. Oljan står för 94 procent av inkomsterna från export och utgör drygt hälften av landets BNP och landet investerar stora delar av sina oljeinkomster utomlands. Investeringarna har nästintill dubblerats efter finanskrisen och uppgår nu till runt 400 miljarder USD, vilket gör det till en av världens största investeringsfonder. För att minska beroendet av olja har regeringen presenterat en fyraårig reformplan i syfte att diversifiera ekonomin, främja den privata sektorn och minska subventioner på olja, elektricitet och vatten, och parallellt öka kostnaderna för offentligt finansierade tjänster som hitintills varit kostnadsfria för kuwaitier. Jordbruk och fiske står för en halv procent av landets BNP och knappt en procent av landets totala yta är uppodlad. Detta gör Kuwait starkt importberoende. Den senaste tidens ökade matpriser har gjort sig kännbara i landet. Tillverkningsindustrin är liten och domineras av oljerelaterade industrier. Tjänstesektorn är en större och växande del av ekonomin. Gästarbetare från främst Asien och de arabiska grannländerna utgör en stor del av Kuwaits arbetskraft. Cirka 80 procent av alla kuwaitiska medborgare arbetar i den offentliga sektorn, medan den privata sektorn domineras av utlänningar. Lönenivån i den offentliga sektorn har nästintill fördubblats sedan finanskrisen bröt ut. Trots kuwaitiska ansträngningar att öka andelen kuwaitier aktiva i den privata sektorn, bland annat genom att toppa upp lönerna från statligt håll, fortsätter andelen utlänningar att öka. Kuwait är medlem av GCC. 2003 ingick Kuwait i en tullunion med de andra medlemsländerna. Unionen innebär att interna tariffer avskaffats och externa tariffer harmoniserats mellan länderna.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(6) Kuwait styrs fortsatt av de stora handelsfamiljerna och de relativa monopol de upprätthåller inom olika sektorer. Detta, tillsammans med det faktum att parlamentet stoppar många av regeringens mer långsiktiga förslag för ekonomiska reformer, har förhindrat att Kuwait nått samma ekonomiska framgångar som de närliggande emiraten, Dubai, Abu Dhabi och Qatar. Kuwait är sedan 1995 fullvärdig medlem i WTO. Förbindelser Sverige Kuwait Sverige har ingen diplomatisk, konsulär eller kommersiell representation i Kuwait, sedan ambassaden stängdes 2001. I stället är Sveriges ambassad i sidoackrediterad i Kuwait. Kuwait tillåter inte honorära konsulat. Sverige erhåller för närvarande informellt stöd från GAC (Gulf Agency Company) i bland annat konsulära ärenden. Kuwait har sedan 1994 en ambassad i Stockholm. Den svenska kolonin uppgår till drygt 125 personer. Sveriges export till Kuwait uppgick till över 700 miljoner SEK, vilket är mer än en fördubbling jämfört med tidigare år samtidigt som importen minskade från 4,3 till 2,9 miljoner SEK. Potentialen för svensk export till Kuwait är fortsatt stor. Sjuk- och hälsovård, infrastruktur, green/cleantech och finansiella tjänster är exempel på områden där svensk industri skulle kunna bryta ny mark i Kuwait. Utbildnings- och forskningsutbyte och samarbete är ytterligare ett prioriterat område. Flera stora svenska företag som ABB, Ericsson, GAC och Volvo egen närvaro i Kuwait medan IKEA och H&M är etablerade genom franchise. Nasdaq-OMX sålde våren 2009 sitt handelssystem och konsulttjänster till Kuwait Stock Exchange (KSE). De senaste officiella svenska besöken i Kuwait ägde rum februari 2010 då handelsministern Ewa Björling besökte landet. Drottning Silvia genomförde ett inofficiellt besök till Kuwait våren 2013 i samband med ett styrelsemöte med organisationen Mentor. Under våren 2014 planeras ett besök av en svensk olja- och gasdelegation. JUHLIN-DANNFELT