DETTA NUMMER Ekonomi och förvaltning: - Ekonomiska reserver i brf Svartvik - Att tjäna pengar på pengar Årsmöte: - Årsstämmans debattfråga Smått & gott: -Bredband till hösten - Minnebergs vårsalong - Intresset ökar för boulebanan - Rapport från Trivselkommittén -Trevligt nere vid stranden -Vad slänger vi i sopned kasten? - Städdagen - För den konstintresserade - Katter i området Ordning & reda - Båten har funnit sin ägare - Ventilation och vattenskador Ansvarig utgivare Lennart Högzell Tel: 08-80 84 34 Redaktör Lars-Olof Nihlén Tel: 08-25 24 99 Foton Tomas Jonsson, Annika Söderholm och Lars-Olof Nihlén http://www.brfsvartvik.com NR 2/2001 Årsstämman i optimismens tecken Till årets stämma, som var den femtonde i ordningen, kom 79 stämmodeltagare. Nästan exakt lika många som föregående år. Även i år kunde vi alla glädjas åt ett mycket gott årsresultat och en positiv framtid. Flera stämmodeltagare önskade att avgifterna ånyo skulle sänkas medan de flesta intog en mer försiktig attityd. Styrelsen är absolut inte främmande för en sänkning men har gjort den bedömningen att den skall vara hållbar på sikt och inte som någon föreslog sänk nu och höj senare. Till vårt sedvanliga informationsmöte i höst vet vi mer om utvecklingen av räntorna, fastighetsskatten och uppvärmningskostnadernas utveckling. I veckan som var kunde vi läsa i dagspressen att elpriset fördubblats på ett år. Förklaringen till den stora prisskillnaden var att det har varit mindre snö än normalt i fjällen liksom mindre laddad kärnkraft. Vid stämman avgick tre styrelseledamöter efter ett mångårigt värdefullt och engagerat arbete inom föreningen: Niclas Jönsson efter 10 år, Kerstin Wahlbäck efter 7 år och Annika Söderholm efter 2 år. Till den årliga vårstädningsdagen den 5 maj kom det cirka 100 personer, 80 vuxna och 20 barn. En god anslutning i ett strålande vårväder. Efter några timmars krattande, sopande och plockande av stenar, grenar, m m hade våra gårdar fått en välbehövlig ansiktslyftning. Därefter följde den sociala delen med korvgrillning, lottdragning etc. Det skulle vara trevligt om vi alla boende kontinuerligt kunde hjälpas åt att hålla gårdarna fria från papper, fimpar o dyl. Projektet Våra gårdar avslutas nu i vår genom att resterande planteringsarbeten avslutas på innergården 19 29 och yttergården 19 23. Till detta kommer viss förnyelse av NYHETER FRN Brf SVARTVIK Ordföranden har ordet växter mellan fastigheterna 29 och 31 liksom vid strandpromenadens rabatter. Installationen av bredband fortlöper enligt överenskommen tidsplan. För Svartviks del innebär detta att kabeldragningen in i lägenheterna är klara för de flesta bostadsrättshavarna. De som ännu ej fått detta arbete utfört kommer att få en avisering till. Därefter får de själva bekosta detta arbete. Beträffande mer utförlig information om bredband se artikel inne i tidningen. Tr yggheten för oss alla som bor i Brf Svartvik måste till alla delar respekteras. Således skall inga entrédörrar ställas upp i onödan. För drygt ett år sedan fanns att läsa under min ledare: Styrelsen vädjar till alla som kör in på gårdarna för in- och urlastning att alltid stänga grinden efter sig vid utpassering och köra med låg hastighet på vår stickgata. Tänk på barnen. Detta gäller i mycket hög grad fortfarande men nu med det tillägget att du som förälder måste informera dina barn angående vikten av att vara uppmärksam när de cyklar utanför grindarna. I dagsläget åker många i full speed på sina cyklar och sparkcyklar tvärsöver gatan. Några tillbud har dessvärre redan uppstått. Slutligen önskar jag Er alla en skön, varm och innehållsrik sommar. Lennart Högzell Ordförande 1
Ekonomi & förvaltning Ekonomiska reserver i brf Svartvik I vår årsredovisning och på våra möten brukar vi uppehålla oss mycket vid det ekonomiska resultatet. Vi har under de senaste två åren haft stora vinster, vilket har möjliggjort att vi två år i följd har kunnat sänka avgifterna. Men vi har inte talatså mycket om föreningens förmögenhet och föreningens fonder för olika ändamål. Den informationen hittar man ju i balansräkningen. Bland de många intressanta uppgifterna kan nämnas att vi nu har ett eget kapital som utgör 18 procent av det totala kapitalet i föreningen. Det måttet kallas soliditet. Förstärkningen av soliditeten har gått snabbt och enkelt uttryckt finns det nu inte längre anledning att fortsätta samla i ladorna. Vi har nu en nivå som är fullt i klass med många fastighetsbolag, samtidigt som föreningens verksamhet är jämförelsevis riskfri. Därmed inte sagt att det varit till nackdel att uppvisa denna ekonomiska styrka. Det märker vi i våra kontakter med kreditgivarna. Brf Svartvik har mycket god kreditvärdighet, vilket gör att banker och låneinstitut anstränger sig för att behålla oss som kund, vilket ger bra lånevillkor. Denna effekt ska inte underskattas. Utgångspunkt för budget 2002 Styrelsen inleder budgetarbetet inför nästa verksamhetsår 2002 i augusti. Vi är sannolikt klara i början av oktober. En utgångspunkt för arbetet är att åstadkomma en balanserad budget, dvs vare sig medvetet budgetera överskott eller underskott. En annan utgångspunkt är att underhållsåtgärder som ingår i underhållsplanen skall bekostas genom fonden. Andra underhållsåtgärder skall däremot belasta årets resultat. Vidare skall investeringar med lång varaktighet periodiseras, dvs kostnaderna skall spridas ut på investeringarnas livslängd. Övriga utgångspunkter för budgeten är egentligen för tidiga att lägga fast nu. Sannolikt kommer vi att kunna utgå ifrån en låg inflation på 2 till 3 procents allmän prisstegring på varor och tjänster, men med högre antagande för elpriserna. Sannolikt kommer vi också att utgå ifrån att de rörliga räntorna ligger stilla eller ökar måttligt under större delen av året. Erfarenheterna hittills är dock att det är svårt att träffa helt rätt i budgetarbetet. Hittills har vi haft tur utfallet har blivit klart bättre än beräknat på grund av gynnsamma omständigheter. Nästa gång kan vi ha otur. Med en budget utan nämnvärda resultatreserver kan det betyda ett underskott, något som inte får tolkas som ett misslyckande, utan som en helt normal möjlighet med ovannämnda utgångspunkter. Med en dispositionsfond på närmare 7 miljoner kronor tål föreningen mångdubbelt större bakslag än vad det i värsta fall kan bli fråga om. Likviditetsbehov på lång sikt Det är naturligtvis önskvärt att vi när vi budgeterar även försöker se några år framåt. Det är svårare, men viktigt, att försöka beräkna när olika kostnader faller ut i tiden. Om vi vet att det blir små utgifter för periodiskt underhåll de närmaste åren är det en viktig information när det gäller att hantera placeringen av likvida medel. Vi kan få högre ränta om vi binder överskottspengar i 5-åriga obligationer än om vi placerar dem kortfristigt för några månader i taget. Och omvända gäller också. Om vi vet att vi får stora utgifter redan nästa år vore det oansvarigt att binda de likvida medlen på längre sikt. När vi går igenom budgeten för nästa år och med utblick för de kommande åren ska vi ägna särskilt intresse åt långsiktig likviditetsplanering. På stämman diskuterades om vi hade för stora reserver. Som talesman för styrelsen var jag beredd att hålla med, dock utan att tro att det skulle handla om mycket stora belopp. Ett par dagar efter stämman placerade vi 4 miljoner kr till räntan 5,4 procent. Det var sannolikt merparten av den överlikviditet som vi hade vid den tidpunkten. Vad behöver vi ha stora likviditetsreserver till? Utan att föregripa det arbete vi ska göra i budgetarbetet vill jag peka på några större poster som kräver att vi har pengar till hands när utbetalningar skall ske. Inre underhållsfond. Inre fonden har idag ca 1,2 miljoner kronor. 2
Ekonomi & förvaltning Det är ett antal medlemmars pengar som måste kunna betalas när medlemman så önskar. Yttre underhållsfond. Här finns drygt 8 Mkr som skall betalas ut enligt en 20-årig underhållsplan. Planen revideras löpande med förskjutningar både framåt och bakåt i tiden. Underhåll som måste göras men som inte finns i underhållsplanen. Här hittar vi åtgärder som t ex extra högtrycksspolning av avloppsstammar, vissa konstaterade problem med s k bakfall och med fasadfogar, men också planerat underhåll i samfällighetens anläggningar som inte finns reserverade i vår underhållsfond. Investeringar i inre eller yttre miljö. Exempel är ytterligare åtgärder för att försköna och förbättra gator och gårdar, men också samfällighetens planer på att bygga ut parkeringsplatser. Den löpande verksamheten kräver också likvida medel. Det beror på att intäkter i form av årsavgifter och hyror flyter in med jämna belopp under året medan utgifterna kommer mer eller mindre stötvis. Svängningarna kräver faktiskt en likviditet på minst 2,5 miljoner kronor för att undvika att vi ska behöva låna periodvis. Inga av ovanstående poster kan betalas ur de löpande intäkterna, särskilt inte vid en balanserad driftsbudget. Det är ju därför vi har fonderingar i underhållsfonder mm. Vi har medlen, men de måste finnas tillgängliga när de behövs. Medel, som vi eventuellt inte behöver ens på lång sikt, ska vi hitta bästa möjliga användning för. Kanske är det lämpligt att göra extra amorteringar, särskilt när vi möter ett högt ränteläge. Kanske ska vi placera medel i hittills oprövade former, t ex bostadsobligationer eller aktieindexobligationer. Vi återkommer med mera information om dessa frågor i höst. Hans Almgren Att tjäna pengar på pengar Bankerna lever som bekant på att låna ut spararnas pengar lite dyrare än den ränta man ger till den som sparar. Som kund får man sällan den chansen. Men omöjligt behöver det inte vara när det sker snabba förändringar på räntemarknaden. Det visar den solskenshistoria som inträffade dagarna efter föreningsstämman den 15 maj. Bakgrunden är att det på stämman utbröt en livlig diskussion om att brf Svartvik har för mycket pengar. Likviditeten, som det kallas, är större än nödvändigt, tyckte bl a Jim Svanberg och efterlyste åtgärder för att minska den. I mitt svar på kritiken pekade jag på att föreningen nyligen placerat ett långfristigt lån som löper på ca 4,5 år till en mycket förmånlig ränta, nämligen 5,02 procent. Eftersom räntan därefter gått upp ansåg jag det möjligt att placera överskottspengar till en ränta som uppskattningsvis borde ligga på 5,12 procent, dvs föreningen skulle få ut en större ränta än vi betalar till banken. Därmed skulle det vara ett bättre alternativ än att amortera på lånet. Jag lyckades inte övertyga Jim om detta. Han begärde att till stämmoprotokollet få antecknat att han inte trodde på möjligheten att få högre ränta på sparandet än på föreningens lån. Svaret på detta tvisteämne kom två dagar efter stämman. Det visade sig att jag hade underskattat den pågående ränteutvecklingen. Brf Svartvik kunde placera 4 miljoner kronor till en ränta på 5,4 procent. Det betyder en vinst varje år på 0,38 procent jämfört med om vi hade amorterat lånet. Under de kommande 4,5 åren betyder det sammanlagt 68 000 kronor bättre resultat än vid en amortering. Denna möjlighet att tjäna pengar på pengar inträffar när räntan snabbt stiger efter ett bottenläge. Jag avstår gärna från den extrainkomsten om räntan håller sig stilla på en låg nivå. I längden är det att föredra. Och då ska vi kanske använda överskottlikviditeten till att amortera lån. Hans Almgren 3
Årsmöte Årsstämmans debattfråga: Kan avgiften sänkas 2001? Det blev en utdragen debatt på brf Svartviks årsstämma den 15 maj. Den orsakades av det goda bokslut för år 2000, som styrelsen redovisade. Var det så stort att det fanns utrymme för att även i år sänka avgifterna? Det ansåg några debattörer. Andra förordade styrelsens försiktiga bedömning. När en ny budget är klar i höst kan vi bättre bedöma om det finns utrymme för en sänkning, var styrelsens linje. Och den fick starkt stöd av de nära 80 stämmodeltagarna. Två motioner Två motioner behandlades. En från Stefan Romeis m fl, som ansåg att de nya tvättmaskinerna, som är miljövänliga men tar längre tid på sig, kunde få bli fler. Ytterligare en maskin i de tvättstugor som nu har två. Styrelsen vill undersöka och ta fram underlagsmaterial för samråd med de boende i berörda por- Det blev fyra nya i brf Svartviks styrelse vid årets stämma. Här hela styrelsen fr v: Birgitta Azcárate v sekr (ny), Birger Eberhag, Tomas Jonsson sekr, Hans Almgren ekonomi, Arne Nygren v ordf, Lennart Högzell ordf, Lotta Åhman studieledare, Pia Ljunggren (ny), Birgitta Nygren skymd (ny) samt Leif Svensson (ny). tar. Det blev också stämmans beslut. Inger Ermalm hade motionerat om bl a tak över sekundärentréerna, möjlighet att dammsuga bilar och målning m m i tvättstugorna. Motionen om nya tak över portarna avvisades, bildammsugningen sändes till samfälligheten och önskan om underhållsarbeten i tvättstugorna lovade styrelsen att pröva i underhållsplanen för år 2002. Fyra nya i styrelsen Tre styrelsemedlemmar lämnade Svartviks styrelse: Niclas Jönsson som flyttar till Småland samt Kerstin Wahlbäck och Annika Söderholm. De fick presenter och applåder. Fyra nya valdes: Leif Svenson, Birgitta Nygren, Birgitta Azcárate och Pia Ljunggren. Till den goda stämningen bland deltagarna bidrog säkert att de bjöds på frukt, dricka och godis och fick möjlighet att samtala före stämmoförhandlingarna. 79 personer infann sig till årsstämman den 15 maj. 4
Ordning & reda Båten har funnit sin ägare I föregående nummer av Svartviksbladet hade vi en blänkare angående en liten röd plastbåt som låg förtöjd vid vår fina badbrygga. Sent en kväll när Ulvsundasjön var isfri försvann båten, för att några veckor senare åter dyka upp vid bryggan. Jag passerade just då bryggan och träffade ägaren till båten som berättade att den stulits några veckor tidigare men nu var återfunnen. Numera har båten en annan mer lämpad plats. Lennart Högzell Ventilationoch vattenskador Vid besök i lägenheter gör jag många observationer om förhållanden som kan leda till skador av olika slag och därmed kostnader för dig som boende. Många låter fönstret i badrummet stå på glänt och det är inte bra. Luft går kortaste vägen och det innebär att luften går från fönstret direkt till ventilen. På så sätt ventileras inte lägenheten. Ventilationen i en lägenhet är tänkt att fungera så att luft kommer in genom ventilerna i rummen och går ut genom frånluftsventileerna i kök och badrum så att hela lägenheten blir vädrad. Öppet badrumsfönster rubbar denna balans liksom för övrigt alla fönster som står öppna hela tiden. Den gamla regeln om rejäl vädring genom korsdrag är fortfarande en god regel. I ett öppet fönster möts varm och kall luft med resultatet att det blir fuktigt i trävirket. Väldigt många fönster behöver målas, har jag sett, och detta är bostadsrättsinnehavarens ansvar. Du måste alltså själv ordna med målning. Har du otur så kan det komma en rejäl regnskur medan du är borta och då räcker det inte med mål- ning av fönster utan det kan bli skador på både tapeter och parkett. Ansvaret är fortfarande ditt. Området börjar uppnå den ålder då underhåll av badrum blir mer och mer aktuellt. Kontrollera väggar och golv och dröj inte tills du fått en vattenskada. Glöm inte köket där särskilt diskmaskinen är en säker källa till arbete för vattenskadereparatörer! Föreningen står inte för kostnader för ytskikt och har din diskmaskin vållat skadan är det sannolikt att du får betala hela kostnaden även hos grannen och det kan bli en faktura på flera 10 000-tals kronor. Byt slang om du ärvt maskinen med lägenheten eller vet med dig att maskinen stått några år! Det finns en missuppfattning om att alla skador går på fastighetsförsäkringen men så är inte fallet längre. Dessutom har premier och självrisker höjts kraftigt senaste året och som boende får du vara med och betala. Kontrollera din hemförsäkring och glöm inte att teckna tillägg för bostadsrätt! Tag gärna reda på vad som gäller om det händer en skada hos dig innan olyckan är framme. Du felanmäler väl alltid droppande eller läckande kranar? Använder du avstängningskranarna för disk och tvättmaskiner? Fungerar avstängningen för hela lägenheten? Om inte, ring i första hand felanmälan, tel 25 37 17, 7.30 8.00 eller 578 775 50, måndag torsdag 8 15, fredag 8 13. Akut felanmälan efter kontorstid 695 00 00. Förvaltaren 5
Smått & gott Bredband till hösten Som ni alla säkert har märkt så har Ultrotech varit här och installerat bredband för Bredbandsbolagets räkning. När den väl kom igång gick installationen väldigt fort och nästan allt arbete i Brf Svartvik är nu gjort. Innan bredbandet är färdigt för användning ska dock först Minnebergs övriga tre föreningar anslutas. Dessutom ska vårt nätverk kopplas in på Stokabs stamnät i Stockholm. Enligt tidsplanen så kommer allt detta att vara färdigt i månadsskiftet augusti september. Det är inte bara våra lägenheter som fått bredbandsanslutning. I stort sett alla lokaler i våra hus är med i nätet. Det innebär att daghem, skolor, tvättstugor, möteslokaler, garage, och så vidare, också blir kopplade till vårt nät. I längden betyder det här att Minnebergs bostadsrättsföreningar kommer att kunna erbjuda sina medlemmar och hyresgäster nya möjligheter och en tryggare omgivning. En fråga som ständigt dyker upp är hur dyrt det egentligen kommer att bli att surfa på Bredbandsbolagets nät. Många av konkurrenterna har aviserat om avgiftshöjningar men Bredbandsbolaget har ännu inte sagt något. Att döma av de frågor som jag får så engagerar och intresserar bredbandskopplingen och de möjligheter den erbjuder ett brett urval av föreningens medlemmar. Det gläder mig. Internet och bredband är inte något som bara är till för datorspecialister eller speltokiga ungdomar. Det finns inte så mycket att upptäcka och många tjänster som förenklar det dagliga livet. Det är min förhoppning att Svartviks satsning ska leda till att så många som möjligt kommer att kunna dra nytta av allt detta. Erik Stoy Sammankallande Minnebergs bredbandsgrupp Minnebergs vårsalong Årets vårsalong gick av stapeln helgen 17 18/3 i Badviken. Git Gainsford och Marie-Louise Reinius arrangerade det hela. Här kunde man beskåda diverse konstverk och annat hemslöjdat. Hugade spekulanter kunde även köpa alster direkt av konstnären. Lotterier anordnades och några av Minnebergs hantverksgillen passade på att presentera sin verksamhet. Salongen var välbesökt, inte bara Minnebergare kom utan även utsocknes konstintresserade bevistade årets kulturella begivenhet. Tomas Intresset ökar för boulebanan Det har funnits en berättigad kritik mot underlaget på boulebanan i parken. Nu är det åtgärdat. PRO-arna, som spelar varje tisdag förmiddag, har kört bort sex lass sand från banan. Nu är den användbar, säger aktiva klotkastare. Intresset för boulespel har ökat under våren. Kanske det finns skäl att ordna tävlingar mellan de fyra brf? När banan invigdes framfördes önskemål om introduktionskvällar. Vad säger Trivselkommittén? Ett bra sätt är att bara gå dit. Det finns ofta några som kan spelets regler. Se på tavlan vilka tider som är bokade. Om det är ledigt, gå dit och känn på spelet! Många har nödig utrustning att låna ut. En omgång klot är inte kostnadsmässigt avskräckande. De finns på Obs! och B&W. Boule är ett bra sätt att finna vänner! Arne Nygren 6
Smått & gott Rapport från Trivselkommittén Trivselkommittén har under det senaste året arbetat för att skapa aktiviteter för ungdomar i Minneberg. I mittparken på samma sida som boulebanan görs en basketkorg i ordning. Gräsmattan på andra sidan ska dräneras och sedan skall tåligt gräs läggas på. En sångkör har startat i Minneberg och ett piano har köpts till Badviken genom Samfälligheten. Floragruppen har kommit igång och arbetar med att göra en skötselplan för vår unika flora liksom att Bromma hembygdsböcker har köpts in till vårt bibliotek. Trevligt nere vid stranden Denna årstid lockar till aktiviteter ner vid strandkanten. Grillning samt annat intag av föda och dryck. Man kan med besvikelse vissa mornar konstatera att några entusiaster inte har folkvett nog att ta reda på sitt eget skräp. Detta lockar skadedjur såsom råttor och måsar. Men framförallt så ser det väldigt otrevligt ut och någon annan får obehaget av att ta reda på skräpet efter de som missköter sig. Tomas Vi arbetar fortfarande på att hitta en bra lösning på en permanent pingislokal. Förra årets succé med seglarskolan blir även av i år med skillnaden att anmälan sker direkt till Huvudsta men med organiserad hämtning och lämning i Minneberg. Se utförlig information i respektive port. Ett tvättmaskinsglas på Svartviksslingan 21 har gått sönder utan åverkan. Detta är det tredje glaset som gått sönder i Svartvik. Lennart Högzell har varit i kontakt med Mieles försäljningschef som meddelat att företaget skall undersöka saken noggrant och ersätta Svartvik för glasen om det framgår att det är ett fabrikationsfel. Vad slänger vi i sopnedkasten? Vi måste tänka på att inte slänga andra saker än våra hushållssopor i sopnedkasten. Det händer att det blir stopp på grund av att föremål som inte hör dit fastnar. Detta drar med sig extrakostnader för föreningen eftersom vi måste anlita personal för att rensa bottenventiler eller rören i sopnedkasten. Till de föremål som slängts hör kartonger, täckpapp och i något fall fick man såga sönder delar av en granstam för att allt skulle fungera tillfredsställande efter julfirandet. 7
Städdagen Lördagen den 5 maj samlades 100 Svartvikare för årets Vårstädning. Källargångar rensades som vanligt från diverse löst bråte. Gräsmattor krattades men framförallt så engegerade sig många i strandrensningsaktiviteter. Efter fullföljt värv så avslutades denna aktivitet med traditionell korvgrillning och utlottning av Tianlotter bland alla närvarande. Det är med stor glädje man kan iaktta det stora engagemanget från barn och föräldrar. Vi kan bara konstatera att vi bor i ett vackert område med aktiva medlemmar. Detta bådar gott inför framtiden och bidrar till Svartviks och Minnebergs goda rykte. Väl mött till hösten då vi tar nya tag med räfsor och busksaxar. Tomas Katter i området Under en längre tid har en flera katter gästat området. Det är inte så trevligt för barnen och deras föräldrar när katten eller katterna gästar våra sandlådor. Förmodligen uppskattar inte hyresgäster med uteplatser oväntade kattbesök alla gånger. För den konstintresserade I samband med trädgallringen utmed stranden som genomfördes tidigt i våras så fick Per Johan Monzén ett infall av skaparglädje. På en av högstubbarna intill badbryggan så kom kniven och yxan fram och ur stammen så framtonar sig nu en liten fågel. Eftersom jag inte är ornitolog så gissar jag att det skall föreställa en tjäder eller orre. Jag hoppas att fågeln får vara ifred och fortsätta att utvecklas i takt med grönskan. Tomas En riktigt TREVLIG MIDSOMMAR samt en riktigt skön och solig sommar tillönskas er alla i brf Svartvik Adress till vår hemsida: www.brfsvartvik.com Svartviks styrelse Lennart Högzell 80 84 34, Arne Nygren 80 67 70, Hans Almgren 80 73 39, Tomas Jonsson 80 74 75, Lotta Åhman 25 72 90, Birger Eberhag 26 30 07, Birgitta Azcárate 26 93 50, Birgitta Nygren 80 16 60, Leif Svensson 560 331 06, Pia Ljunggren 704 98 90 8