TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR



Relevanta dokument
TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Råd och tips till den nya familjen

Mamma information från BB-avdelningen

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Information till den nya familjen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Blås- och bäckenbottenträning

Till dig som inte ammar

MAM:s amningsinformation

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

Den första tiden. Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel

Grattis, ni har blivit föräldrar!

Den första tiden SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD

Föräldrainformation från BB

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Föräldrainformation. från BB. regiongavleborg.se

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

Första tiden med ett nyfött barn

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Efter en förlossning 1

Problem med avföring och urin efter operation

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

Välkommen till BB-enheten

Inkontinens vid ansträngning

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

Den första tiden tillsammans. till dig som nybliven förälder

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Råd efter förlossningen

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

Träna din bäckenbotten!

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Träna din bäckenbotten!

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Till dig som inte ammar

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Den första tiden Livet kan börja!

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Behov av närhet: Ditt nyfödda barn har stort behov av kroppskontakt, närhet och mår bra när ni sjunger och pratar med det.

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Patientinformation bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning

Den första tiden Livet kan börja!

Preventivmedel till dig som fött barn

Livet kan börja. Gratulera. Vi som var med. Vi på förlossningen och BB-avdelningen vill. till er. som föddes den. klockan. vikt. längd.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Egenvård vid hjärtsvikt

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Saker du inte behöver göra

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Flaskmatning - så funkar det

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Flaskmatning - så funkar det

Skaraborgs Sjukhus. Att bli en familj

Inklämningssmärta. Akromioplastik

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Värt att veta om urinvägsinfektion

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Katarina Heed. Amningsstarten

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Idag beräknar man att var tredje kvinna i Sverige har en försvagad bäckenbottenmuskulatur som ofta påverkar livskvaliteten.

GRAVIDITET OCH DIABETES

Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Transkript:

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet Amning 6 - amningens olika faser 7 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 9 - att inte amma 10 - handmjölkning 10 - förvaring av bröstmjölk 10 - kost 11 Fysiska förändringar 12 Sjukgymnastinformation 15 - bäckenbottenträning 15 - motion och träning 16 - lyftteknik och hållning 17 - amningsställningar och viloställningar för ryggen 17-18 BB-mottagning 19 Mottagning för hörselscreening SÖS Amningscentrum 20 Till dig som lämnar prov 21 - information om biobankslagen BVC och Barnmorskemottagning 22 Ersättning för taxiresa 23 Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma 24 Vart vänder jag mig? 25 När ditt barn skriker 25 Telefonnummer och nätadresser 27 Egna anteckningar 2

Efter förlossningen Ditt barn har kommit till världen, en egen individ med många behov. De första dygnen innebär en stor omställning för både mamman och barnet. Hud mot hudkontakt ger trygghet och underlättar för att amningen ska få en bra start. Ögonkontakt, sjunga och prata med barnet ger stora möjligheter till samspel. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, det är då bra att ha barnet hud mot hud så att barnet kan beredas möjlighet att ammas. Därefter kan en längre sovperiod infinna sig. Sedan följer oftast några intensiva dygn då barnet vill ammas ofta. Åtta till tolv gånger/dygn är inte ovanligt. Nyfödda skiljer inte på natt och dag, vakenhetsperioderna växlar över dygnet. Försök att ta egna sovstunder när barnet sover för att samla kraft och energi. Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du som kvinna vända dig till barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Även mannen kan känna sig nedstämd och orolig. Manscentrum eller barnavårdscentralen kan ge hjälp och stöd. Att ta hand om ett litet barn tar oftast mer tid och kraft än man kunnat föreställa sig. Sänk ambitionsnivån hemma och var rädda om varandra. Mycket information om föräldrar och barn finns att hämta på Internet, finns även att få på andra språk. Adresser finns på sista sidan i broschyren. 3

Praktiska råd om det nyfödda barnet Urin: Barnet brukar kissa inom två dygn efter förlossningen. Salter från urinen kan under de första dygnen visa sig som en orangefärgad fläck i blöjan. Det är helt normalt. Bajs: Tarmfunktionen bör komma igång inom två dygn. Barnbeck/ mekonium heter det första bajset som kommer. Det är gallfärgämne, som gör att det är svart till färgen eller skiftar i grönt. När amningen kommit igång blir bajset senapsgult, tunnare och grynigt. Bröstmjölken är milt laxerande, därför blir barn som ammas aldrig förstoppade. Det är lika normalt att det bajsar någon gång per vecka som flera gånger per dag. Flytning: Flickor kan ha en vitaktig flytning från slidan. Den försvinner efter två till tre veckor. Ibland kan man också under de första dygnen se en strimma blod från slidan. Båda företeelserna beror på hormonpåverkan och är helt normala. Naveln: Det är viktigt att hålla naveln ren och torr. Om huden runt navelfästet blir kletig och illaluktande, tvätta med vatten och torka torrt. Navelstumpen brukar falla inom loppet av 5-20 dagar och i samband med det kan det blöda lite. Barnet har inte någon känsel i navelstumpen. Hud: Många barn har fosterfett kvar på huden efter födelsen. Fosterfett i hudveck, som ljumskar, armveck eller hals, bör strykas ut över huden. Torka bort överflödet. Om sprickor och sår skulle uppstå kan du gärna smörja in bröstmjölk på huden och lufta. Bröstmjölken är ren, fet och har en bakteriedödande och läkande effekt. Hudfärg: Så kallad nyföddhetsgulsot är vanlig hos många barn. Det gula färgämnet är en slaggprodukt, som följer med bajset ut. Därför är det viktigt att barnet äter mycket och ofta. Om huden blir mycket gul och barnet dessutom är mycket trött och äter dåligt ska man kontakta sjukhus eller barnavårdscentral. 4

Vikt: Alla barn går normalt ned i vikt under de första levnadsdygnen. Det beror på att de kissar och bajsar och att amningen ännu inte har kommit igång fullt ut. Naglar: Barnet kan redan vid födseln ha långa naglar. Om barnet river sig i ansiktet kan man försiktigt riva av naglarna eller fila med en fin nagelfil. Eftersom hud och nagel sitter ihop på fingertoppen bör ni inte klippa naglarna den första tiden, då det finns en infektionsrisk. Rapning: Om barnet verkar lite oroligt efter amningen kan man hålla upp barnet mot axeln så att det får rapa. Många nyfödda rapar inte. Hicka: Hicka är vanligt hos barnet och är helt ofarligt. Att ge barnet bröstet kan vara till hjälp för att dämpa hickan. Nysning: Många nyfödda barn nyser ofta. Det är deras sätt att rensa näsan från slem eller fostervatten. Det beror inte på förkylning. Temperatur: Ett nyfött barns kroppstemperatur ska vara mellan 36.5-37.5 grader. Händer och fötter är normalt kalla de första dygnen. Hur förmedlar sig nyfödda barn? Barnets skrik kan till exempel betyda att det är hungrigt, trött, har magknip eller behöver ny blöja. Ibland vill barnet bara vara nära. Bärsele/bärsjal: Ditt barn vill vara nära. För att avlasta din rygg och axlar kan en bärsjal eller bärsele vara till hjälp. Sovställning: Låt barnet sova på rygg. Växla huvudets läge för att förebygga sned skalle. I vaket tillstånd kan barnet med fördel ligga på mage. 5

Bad: Badtemperaturen bör vara mellan 37-37.5 grader. Vänta gärna med att bada barnet de första dagarna, såvida det inte är synligt smutsigt. Använd helst inte tvål och schampo i badet. Om huden är torr är det bra med några droppar barnolja i badvattnet. Torka torrt i hudveck och runt naveln. Magknip: Om barnet verkar ha magknip kan du rådgöra med sjuksköterskan på barnavårdscentralen. Prover på det nyfödda barnet: Alla barn som föds i Sverige erbjuds ett blodprov. Det tas på handryggen och kallas PKU. Man vill utesluta ett antal ärftliga sjukdomstillstånd, som vid tidig behandling kan förhindra att sjukdom skadar barnet. Provet tas antingen strax innan hemgång eller vid ett återbesök. Hörselscreening för nyfödda erbjuds alla barn. Barnet testas tidigast tre dagar efter förlossningen på mottagning för hörselscreening. Hörseltestet kan göras i samband med hemgång från BB eller vid återbesöket. Amning Bröstmjölken innehåller all näring barnet behöver de sex första månaderna men amning är mer än mat. Genom amningen binds mamma och barn känslomässigt samman. Den ger barnet närhet, trygghet och tröst. Om du inte ammar eller om det dröjer innan barnet vill börja suga skapas den viktiga bindningen genom att ha barnet nära och gärna hud mot hud. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, då barnet vill suga. Efter det brukar många barn sova upp till ett helt dygn. Sedan kan några intensiva dygn följa, då barnet vill äta mycket ofta. 6

Det finns många fördelar vid amning. Hormonet oxytocin insöndras lugn och ro-hormon som ger möjlighet till vila och avslappning medan barnet ammas. Mjölken är hygieniskt förpackad, har rätt temperatur och finns alltid till hands. När barnet suger på bröstet drar livmodern ihop sig, vilket minskar risken för onormala blödningar. Amning ger möjlighet till vila och avslappning medan barnet äter. Amningen är en stund som mor och barn har tillsammans. Ibland kan pappa/partner då känna sig utanför. Ställ frågor till varandra hur ni kan komplettera ert föräldraskap, så att det blir så bra som möjligt för er och ert barn. Amningsstunden kan delas upp i olika faser Signalfasen: Barnet visar tecken på att vilja suga genom att föra händerna mot munnen, smacka, vrida huvudet åt sidan. Sökfasen: Barnet stryker med munnen över bröstvårtan. Efter en stund gapar barnet stort och tar tag om bröstet. Sugfasen: Barnet suger med snabba tag för att starta utdrivningen av mjölken. När mjölken kommer börjar barnet suga med långsamma, kraftfulla tag och vilar dessemellan. 7

För att underlätta amningen: Undvik för mycket kläder på barnet. Hitta en bekväm ställning och låt barnet ligga vänt mot dig, tätt intill och gärna hud-mot-hud. För barnet till bröstet så att dess näsa/överläpp är mitt framför bröstvårtan. Invänta att barnet gapar stort om bröstet och för då barnet tätt intill dig med en hand över skulderbladen/ryggen. Det kan kännas smärtsamt när barnet ammar de första tagen, men smärtan ska vara övergående. Om det fortsätter göra ont, släppa taget och låt barnet ta ett nytt tag. Smärtan ska ge med sig, det ska inte göra ont under hela amningen. Om smärtan inte ger med sig vänta inte med att söka hjälp. Vid smärtsam amning är bröstvårtan oftast omformad efter amning som ett läppstift. Om barnet skriker, lyft upp, trösta och lugna innan du lägger barnet till bröstet. Om brösten är spända kan ha barnet svårt att få tag, då kan det hjälpa att handmjölka ut lite mjölk innan amning. Låt gärna barnet suga ofta och så länge det vill, minst åtta gånger per dygn. Man kan amma på ett bröst eller båda vid samma amningstillfälle beroende på hur hungrigt barnet är. Använd en bra bh som ger stöd åt brösten, helst utan bygel. Råmjölk: Alla nyförlösta mammor har råmjölk. När barnet är fött och moderkakan lämnat kroppen börjar bröstmjölken produceras. Mängderna är små, näringsrika, lättsmälta och tillräckliga för det friska, fullgångna och normalviktiga barnet. Mogen mjölk: Den mogna mjölken rinner till under andra till femte dagen. I enstaka fall kan det dröja längre. Brösten blir oftast spända och ömma. Ibland stiger även kroppstemperaturen, vilket går över efter några dagar. 8

Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Under dessa krävs tätare amning för att öka mängden mjölk. De vanligaste amningsproblemen Friska fullgångna barn kan ibland behöva tid på sig att börja suga. Om barnet har svårt att suga kan mamman handmjölka och ge på sked/kopp tills barnet lärt sig suga, vilket ibland kan dröja flera dagar. I samråd med barnmorskan diskuterar ni en lämplig strategi för amningsträning och urmjölkning inför hemgången. Om du har amningssvårigheter när du går hem kan du få fortsatt stöd via BB-mottagningen på Södersjukhuset. Napp bör helst undvikas de första veckorna för att inte störa barnets naturliga sugbeteende. Det är olika sugteknik på napp och bröst. Att suga på napp kan minska antalet amningstillfällen och medföra att mjölk inte bildas efter barnets behov. Såriga bröstvårtor och smärtsam amning är det vanligaste problemet. Båda kan orsakas av att barnet har för litet tag om bröstet och behöver gapa större. Om du får såriga bröstvårtor, är det mycket viktigt med god handhygien. Risken finns att hudbakterier kommer in i såret och orsakar infektion. Bröstinflammation ( mjölkstockning ) inträffar sällan inom första veckan. Mjölkstockning kan ge hög feber med rodnad och svullnad på bröstet. Bästa åtgärden är att gå till sängs och vila, fortsätta amma och se till att barnet ligger nära med bra tag om bröstet. Det kan kännas skönt med något värmande om brösten. Sugblåsor på barnets läppar eller mammans bröstvårtor är vanligt förekommande och uppstår när tunn hud utsätts för friktion. De försvinner efter några dagar. Om du önskar rådgivning angående amning kan du kontakta: Amningscentrum på BB SÖS, BB-mottagningen BB SÖS eller Amningshjälpen, en ideell organisation där kvinnor med stor amningserfarenhet arbetar (www.amningshjalpen.se). 9

Att inte amma Du som inte ammar kan få råd och stöd hur du kan göra för att mjölkproduktionen inte ska komma igång. Vi ger dig gärna praktiska råd om hur barnet kan matas så att matningsstunden blir ett tillfälle för samspel, ögon och hudkontakt. Handmjölkning Varför är det bra att kunna handmjölka? Handmjölkning efterliknar barnets sugteknik mer än pumpning. Om brösten känns överfyllda och barnet inte vill vakna och suga har du stor nytta av att kunna mjölka ur för hand. Har du såriga bröstvårtor är det en mycket bra metod eftersom man inte alls rör bröstvårtan. Handmjölkningsinstruktion 1. Tvätta händerna noga. 2. Forma tummen och pekfingret som stora C. Ta tag om bröstet där vårtgården och huden möts. 3 Tryck ihop bröstet som om du skulle klämma ihop en gummiboll. 4 Håll kvar greppet. Glid inte fram med fingrarna mot vårtan. 5 Tryck med pumpliknande rörelser, det kan ta ett tag innan de första dropparna kommer. Förvaring av bröstmjölk Kan förvaras i rumstemperatur cirka två till fyra timmar. Kan förvaras i kyl max tre dygn. Kan förvaras i frys max sex månader. Värma bröstmjölk För att tina fryst bröstmjölk rekommenderas vattenbad. Mikrovågsugnar värmer punktvis och IgA-antikropparna i mjölken förstörs om den blir för varm. Upptinad bröstmjölk kan lukta lite konstigt när man tinar den (härsket), men är inte dålig för det. 10

Kost När du ammar ska du äta allsidigt och varierat med mycket frukt och grönsaker. Behovet av vissa vitaminer och mineraler är större än normalt när du ammar. Du behöver ungefär en liter extra vatten per dygn när du ammar, eftersom det går åt vätska till bröstmjölken. Drick när du är törstig, så får du i dig tillräckligt. Banta inte när du ammar. I stort sett kan du äta alla livsmedel under amningen, men du bör exempelvis undvika viss insjöfisk, med tanke på miljögifter. För mer ingående information om kost och livsmedel se www.slv.se (Livsmedelsverket). Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten. (Se Livsmedelsverket, www.slv.se). Det finns ingen helt riskfri alkoholkonsumtion. Det är viktigt att fundera om omsorgen av barnet påverkas av alkoholintag och att förmågan att se till barnets behov kan förändras då man dricker alkohol. 11

Fysiska förändringar Bristningar Läkningsförmågan är mycket god i underlivet. Att vara uppe och röra sig påverkar läkningen i positiv riktning eftersom blodcirkulationen ökar. Duscha gärna underlivet efter varje toalettbesök och byt binda ofta för att förhindra infektioner. Använd helst bara vatten, eftersom tvål stör den naturliga ph-balansen. En del stygn sys med resorberbart material och försvinner av sig självt. Andra stygn tas bort efter cirka fyra till sju dygn, vilket görs antingen innan hemgång, på BB-mottagningen eller på barnmorskemottagningen. Hemorrojder Hemorrojder är vidgade blodkärl som sitter utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning i samband med förlossningen kan orsaka hemorrojder. Dessa kan vara mycket smärtsamma. Det finns behandling som lindrar tala med din barnmorska. Undvik förstoppning. Hormonerna Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Efter förlossningen är det mycket vanligt att man svettas och får vallningar. Håravfall kan också förekomma den första tiden. 12

Livmodern Avslag är sårvätska som kommer från sårytan där moderkakan har suttit. Första dagen blöder det förhållandevis rikligt, därefter blir avslaget allt mer brunaktigt för att till slut bli helt ljust. Avslaget upphör oftast efter sex till åtta veckor, ungefär lika lång tid som det tar för livmodern att återgå till sin normala storlek. Undvik bad och använd inte tampong under denna period. Om avslaget blir illaluktande och/eller du får ont i magen eller feber ska du kontakta barnmorskemottagningen eller gynekologiska akutmottagningen. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. Eftervärkar (sammandragningar av livmodern) beror på att livmodern tömmer sig på avslag. Att livmodern minskar i storlek och tömmer sig på avslag ger en snabbare läkning av sårytan och risken för infektioner minskar. Amningen stimulerar till eftervärkar. Besväras du av dem kan smärtstillande tabletter hjälpa. Första tiden hemma är det vanligt att man tillfälligt kan börja blöda färskt igen (i måttlig mängd), vilket vanligtvis beror på att du har börjat röra dig mer aktivt, gå på promenader etc. Det är alltså inget farligt. Mensen Den regelbundna menstruationsblödningen kommer oftast inte tillbaka förrän amningen är avslutad. Variationerna kan vara stora beroende på om du ammar helt eller inte. Det är emellertid viktigt att skydda sig mot oönskad graviditet eftersom det är svårt att veta när den första ägglossningen sker efter förlossningen. Sexualitet Det är mycket individuellt när lusten för sex kommer tillbaka. För en del efter bara några veckor och för andra efter betydligt längre tid. Prata med varandra. Visa ömhet. Vid samlag kan ibland extra glidmedel behövas eftersom amningens hormonbalans kan göra slidans slemhinnor torra. 13

Träning Under de första sex till åtta veckorna när kroppen är fullt upptagen med att återhämta sig efter graviditet och förlossning bör du undvika hård träning, tunga lyft och så vidare. Promenader ger bra motion under den första tiden. Träna genom att göra knipövningar. Bäckenbottenmuskulaturen har under graviditeten och förlossningen blivit uttänjd. Det är viktigt att du tränar upp den igen. En stark bäckenbottenmuskulatur förebygger urinläckage och livmoderframfall. För knipövningar, se separat avsnitt. Urin- och tarmfunktion Stora urinmängder efter förlossningen är helt normalt. Kroppen gör sig av med överskottsvätska som den samlat på sig under graviditeten. Om det svider när du kissar beror det ofta på små bristningar kring urinröret, vilket kan underlättas genom att du duschar underlivet samtidigt som du kissar. Täta trängningar kan bero på urinvägsinfektion. Har du problem, tala med din barnmorska. Om du är hemma, kontakta barnmorskemottagningen. Var inte rädd för att gå på toaletten efter förlossningen stygnen går inte upp. Drick rikligt, rör på dig och ät fiberrik kost för att undvika förstoppning. Kejsarsnitt De fysiska förändringar vi beskriver här är desamma för dig som blivit förlöst med kejsarsnitt. Operationssåret observeras på avdelningen. I denna skrift kan du också läsa om vad sjukgymnasten rekommenderar när det gäller motion och lyft. Om såret visar rodnad, värmeökning eller vätskar sig kontakta din vårdcentral. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. 14

SJUKGYMNASTINFORMATION Bäckenbottenträning Bäckenbotten består av muskler som sträcker sig från blygdbenet och bak mot svanskotan. Den bildar botten i bäckenet och har bland annat till uppgift att ge stöd åt underlivsorganen samt att förhindra urinläckage. Under graviditet och förlossning blir bäckenbotten försvagad och uttänjd på grund av: - hormonpåverkan - barnets tyngd - utdrivningsskedet Efter förlossningen är träning av muskulaturen i bäckenbotten viktig både för dig som har genomgått en vaginal förlossning och för dig som har förlöst med kejsarsnitt. När ska jag börja knipa? Det är bra att komma igång med bäckenbottenträning så snart som möjligt efter förlossningen. Börja med att knipa lätt för att hitta muskulaturen. Det bör inte vara smärtsamt, utan börja träna försiktigt. Hitta rätt muskler Ligg på rygg med böjda ben och slappna av i lår-, mag- och sätesmuskulatur. Börja med att knipa ihop öppningen runt ändtarmen och fortsätt knipa framåt runt slida och urinrörsöppning, som om du försöker hålla emot en urinträngning. Fortsätt att knipa uppåt så att det känns som om du lyfter upp något i underlivet. Efter förlossningen kan det vara svårt att hitta musklerna i underlivet och det kan även vara svårt att hålla knipet. 15

Hur mycket ska jag knipa? Du bör träna minst 2 gånger/dag under uppbyggnadsperioden, som kan variera mellan ca 2-4 månader. Knip med måttlig kraft och håll kvar 2 sekunder slappna av 2 sekunder. Upprepa 10 gånger. När du känner att du klarar detta är det viktigt att stegra träningen - lägg mer kraft i knipet och håll längre. I slutet av uppbyggnadsperioden bör du klara att knipa hårt och hålla 5 sekunder slappna av 5 sekunder. Upprepa 10-15 ggr. Efter uppbyggnadsperioden bör du träna dagligen för att upprätthålla styrka och uthållighet i din bäckenbotten. Du bör få din knipförmåga kontrollerad på återbesöket på barnmorskemottagningen, oftast 10-12 veckor efter förlossningen. Kontrollera även knipförmågan vid alla framtida gynekologbesök. Det är bra om du får in en rutin att fortsätta att träna knipet hela livet, för eget välmående och gott samliv. Motion och träning Ta det gärna lite lugnare de första veckorna efter förlossningen, det är bra både för dig och för ditt barn. Den första tiden är promenader en utmärkt motion och du kan öka på successivt. Hårdare träning, till exempel jogging, jumping-jacks och spinning, bör du vänta med ca två månader, då kontroll av livmoderns läkning är gjord samt att bäckenbotten blivit starkare och stabilare. Om allt är bra vid kontrollen på barnmorskemottagningen och du klarar att knipa, kan du börja träna med successivt ökad belastning. Motionera på den nivå du trivs och din bäckenbottenmuskulatur klarar av. Om du inte klarar hålla tätt under träning är det en signal att belastningen är för hög, du bör då vänta ytterligare en tid samt träna din bäckenbotten mer intensivt. Om du har frågor om specifik träning så fråga gärna oss eller sjukgymnast vid primärvården. Din kropp mår bra av att du rör på dig. 16

Lyftteknik och hållning De första två månaderna efter förlossning bör du undvika att lyfta tungt, helst inte tyngre än barnets vikt. När du lyfter ska du tänka på att stå med fötterna isär med den ena foten framför den andra. Håll bördan nära dig och spänn bäckenbottenmuskulaturen och bukmuskulatur när du lyfter. Efter förlossningen kan det vara svårt att hitta sin hållning, ofta beroende på att magmusklerna är försvagade. När du hittat dina magmuskler och kan dra in magen i stående är det bra att göra detta ofta, framför allt när du bär barnet. Undvik även att svanka. Amningsställningar När du ger ditt barn mat via amning eller flaska, tänk på hur du själv sitter/ligger så att du inte spänner dig. Sänk dina axlar och armbågar när du sitter och sitt gärna med stöd både för svank och fötter. Då du ligger och ger ditt barn mat, slappna av i ryggen och ha vid behov stöd för din svank. Det är alltid lättare att ge ditt barn mat om du sitter eller ligger så bekvämt som möjligt. Variera gärna din amningsposition, för att undvika ensidig belastning på kroppen. 17

Viloställningar för ryggen Om du är dig trött i ryggen kan det vara skönt att ligga i någon av ställningarna som bilderna nedan visar. Ligg gärna 20-30 minuter så hinner ryggmusklerna slappna av. Hemövningar 1. Övning för magmuskler. Ligg på rygg med böjda ben, knip bäckenbotten och pressa ner svanken. Efter cirka två månader kan du börja med sit-ups. 2. Övningar för nacke, axlar och bröstrygg. a) Rulla med axlarna bakåt och framåt. b) Vrid huvudet från sida till sida. c) För armbågarna bakåt och dra ihop skulderbladen. 3. Lår- och sätesmuskler tränas bra i trappor, med cykling eller promenader. 4. Knipövningar. Se ovanstående text. Lycka till med din träning! Du är välkommen till gruppinformation för nyblivna mammor som vi ordnar på avdelningen flera gånger i veckan. Om du andra har frågor så hör av dig till din barnmorska på avdelningen så kontaktar hon oss. Vid frågor efter hemgång kontaktas i första hand sjukgymnast i primärvården. 18

BB-mottagning På BB-mottagningen arbetar barnmorskor med stor erfarenhet av vård efter förlossningen. Familjer som går hem inom tre dygn kommer på ett återbesök till oss inom fyra till sju dagar. Då följer vi upp hur mamman och barnet mår och hur amningen fungerar. Vi tar PKU-prov på barnet (ovanpå handryggen), kontrollerar mammans eventuella bristning/operationssår och tar bort stygn om det behövs. Uppföljning kan ordnas med ett nytt besök. BB-mottagningen finns till hands under barnets första vecka och har öppet dagtid årets alla dagar. För att komma till mottagningen måste man ha en i förväg bokad tid. BB-mottagningen, tel. 08-616 13 25 med röstbrevlåda. Öppen kl. 08.00-16.00. Hiss B, plan 3. Kväll och helger kopplas du till en BB-avdelning. Om ni behöver fortsatt amningsstöd bokar vi tid hos en barnmorska på amningscentrum. Mottagning för hörselscreening Om du har åkt hem från BB utan att ditt barn har hörseltestats så finns möjligheten att komma på drop in mottagning. Det går oftast bra att kombinera med återbesöket. Barnet måste vara tre dagar gammalt vid undersökningen. Mottagning för hörselscreening tel. 08-616 47 64 med röstbrevlåda. Öppet kl. 09.00-15.00. Hiss B, plan 1. 19

Amningscentrum På Amningscentrum kan vi ge råd, stöd och vägledning i amningsfrågor. Barnmorskorna på mottagningen har lång erfarenhet av frågor kring komplicerad amning och har internationell vidareutbildning i amning. Vi har specialistläkare inom förlossning och gynekologi knutna till vår verksamhet. Mammor, pappor, anhöriga och vårdpersonal alla är välkomna att höra av sig. Innan du kommer till oss ska du anmäla dig i entréplanet på SÖS Gynekologiska mottagning och betala gällande pris för barnmorske- respektive läkarbesök. Telefon med röstbrevlåda är öppen kl. 08.00-16.00 Tel. 08-616 13 25 Hiss B, plan 3 Det kan vara problem med parkering på vardagar, var ute i god tid! 20

Till dig som lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, exempelvis blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som landstinget erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. En biobank är en samling prover (blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover) som tas i vården och som sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person. Därför behöver prover sparas Det är värdefullt att dina prover sparas för att vi ska kunna: Undersöka ditt prov igen, till exempel om en behandling inte ger avsedd effekt. Ställa en säkrare diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover. Skicka provet till annan specialist för bedömning. Kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar. Kontrollera och utveckla metoder och rutiner. Utbilda vårdpersonal. Bedriva medicinsk forskning för att bättre kunna förebygga och behandla sjukdomar. Så skyddas dina personuppgifter och prover Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till provet noteras i din patientjournal och i särskilda register för prover. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen. Forskning Vissa prover kan vara av stort värde för den medicinska forskningen. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. 21

Du bestämmer själv Som patient får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prover sparas och vad de får användas till. Om du samtyckt till att dina prover sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Det enda som inte går att ändra är att ett prov inte får sparas. Mer information Vill du ha mer information kan du fråga din läkare. Du hittar också information på Vårdguiden, www.vardguiden.se. Barnavårdscentralen - BVC Ni kontaktar BVC vid hemkomsten. BVC-sköterskan kan ge er råd och tips om barnet och amningen. Här följer man också barnets vikt och längd, gör hälsokontroller och ger vaccinationer. BVC anordnar även föräldragrupper som ger er möjlighet att lära känna andra föräldrar i området. Under graviditeten har du valt BVC. Om du inte redan har valt BVC, prata med din barnmorska på BB för att få adress och telefonnummer. Det står också i telefonkatalogen. Barnmorskmottagningen Kontakta gärna Barnmorskemottagningen när du kommit hem. Du kanske har funderingar och frågor om dig själv och din kropp eller behöver hjälp med att ta bort stygn. Du kan även få råd och hjälp med lämpligt preventivmedel. Du kontaktar samma barnmorskemottagning och barnmorska som du gjorde graviditetskontrollerna hos. 22

Taxiresa i samband med förlossning Man har rätt till en resa till sjukhus i samband med förlossning och en resa från sjukhus till hemmet. Egenavgift för enkelresa är max 140 kronor. Överstigande belopp ersätts i efterskott. För att få ersättning ska man skicka taxikvitto i original och moderskapsintyg till kundservice för Färdtjänst. Ange också namnet på din bank, clearingnummer och kontonummer där pengarna ska sättas in. Bilbarnstol (babyskydd) för barn under 6 månader tillhandahålls inte vid sjukresa. Ni som föräldrar ansvarar själva för att ta med ett sådant skydd för spädbarnet vid hemresan från sjukhuset. Färdtjänsten Box 30103 104 25 Stockholm Tel: 08-555 78 100 www.sjukresor.sll.se 23

Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma Under de första dygnen behöver barnet mycket kroppskontakt och tät tillsyn. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga. Kontrollera att barnet kissar och bajsar inom de första två dygnen. Titta på barnets hudfärg en till två gånger om dagen, helst i klart dagsljus. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt. Om barnet är tydligt gult på kroppen och dessutom verkar trött och äter dåligt, kontakta SÖS BB-mottagning för rådgivning, tel. 08-616 13 25 eller Sjukrådsrådgivning om barn, tel. 08-320 100. Låt barnet sova på rygg. Växla huvudets läge för att förebygga sned skalle. I vaket tillstånd kan barnet med fördel ligga på mage. Avstå från rökning under graviditet och amning. Om mamma röker eller om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som sina föräldrar. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Lämna inte spädbarn ensamma under längre perioder. Lågviktiga barn (<2, 5 kg i födelsevikt) kan lätt bli nedkylda och bör inte vara utomhus vid kylig väderlek (minusgrader). I förkylningstider: Undvik täta folksamlingar. Snuviga och infekterade syskon bör inte ha närkontakt (exempelvis pussas) med det nyfödda barnet. Tänk på att tvätta händerna innan du sköter ditt barn. Blekgrå hudfärg, ovilja att suga och att barnet verkar tröttare än vanligt kan vara tecken på sjukdom. Kontakta SÖS BB-mottagning, tel. 08-616 13 25 eller Sjukvårdsrådgivning om barn, 08-320 100. 24