TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR"

Transkript

1 TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

2 INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet 4 Amning 7 - amningens olika faser 8 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 10 - att inte amma 11 - handmjölkning 11 - förvaring av bröstmjölk 11 - kost 12 Fysiska förändringar 13 Sjukgymnastinformation 16 - bäckenbottenträning 16 - motion och träning 17 - lyftteknik och hållning 18 - amningsställningar och viloställningar för ryggen 18 BB-mottagning 20 Mottagning för hörselscreening SÖS Amningscentrum 21 Till dig som lämnar prov 22 - information om biobankslagen BVC och Barnmorskemottagning 23 Ersättning för taxiresa 24 Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma 25 När ditt barn skriker 26 Vart vänder jag mig? 27 Telefonnummer och nätadresser 28 Träningsschema 30 Råd om RS-virus 31 2

3 Efter förlossningen Ditt barn har kommit till världen, en egen individ med många behov. De första dygnen innebär en stor omställning för både föräldrar och barn. Hud mot hudkontakt ger trygghet och underlättar för att amningen ska få en bra start. Ögonkontakt, sjunga och prata med barnet ger stora möjligheter till samspel. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, det är då bra att ha barnet hud mot hud så att barnet kan beredas möjlighet att ammas. Därefter kan en längre sovperiod infinna sig. Sedan följer oftast några intensiva dygn då barnet vill ammas ofta. Åtta till tolv gånger/ dygn är inte ovanligt. Nyfödda skiljer inte på natt och dag, vakenhetsperioderna växlar över dygnet. Försök att ta egna sovstunder när barnet sover för att samla kraft och energi. Det är vanligt att barnet är vaket på kvällar och nätter. Barnet följer ofta samma dygnsrytm som det hade i livmodern. Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du som kvinna vända dig till barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Även mannen kan känna sig nedstämd och orolig. Manscentrum eller barnavårdscentralen kan ge hjälp och stöd. Att ta hand om ett litet barn tar oftast mer tid och kraft än man kunnat föreställa sig. Sänk ambitionsnivån hemma och var rädda om varandra. 3

4 Praktiska råd om det nyfödda barnet Urin: Barnet ska kissa inom två dygn efter förlossningen. Vid tveksamhet om barnet har kissat prata med din barnmorska. Till exempel kan blöjan tas bort och en handduk viras runt barnet för att lättare se att barnet verkligen kissar. Salter från urinen kan under de första dygnen visa sig som en orangefärgad/ljusröd fläck i blöjan. Det är helt normalt. Bajs: Tarmfunktionen bör komma igång inom två dygn. Barnbeck/ mekonium heter det första bajset som kommer. Det är gallfärgämne, som gör att det är svart till färgen eller skiftar i grönt. När amningen kommit igång blir bajset senapsgult, lösare och grynigt. Bröstmjölken är milt laxerande, därför blir barn som ammas aldrig förstoppade. Det är lika normalt att barnet bajsar någon gång per vecka som flera gånger per dag. Flytning: Flickor kan ha en vitaktig flytning från slidan. Den försvinner efter två till tre veckor. Ibland kan det också under de första dygnen komma blod från slidan. Båda företeelserna beror på hormonpåverkan och är helt normala. Naveln: Det är viktigt att hålla naveln ren och torr. Om huden runt navelfästet blir kletig och illaluktande, tvätta med vatten och torka torrt. Navelstumpen brukar falla inom loppet av 5-20 dagar och i samband med det kan det blöda lite, vilket är ofarligt. Barnet har inte någon känsel i navelstumpen. Om huden runt naveln blir rodnad kan det vara ett tecken på infektion. Kontakta BB mottagningen/bvc. Hud: Många barn har fosterfett kvar på huden efter födelsen. Fosterfett i hudveck, som ljumskar, armveck eller hals, bör strykas ut över huden. Torka bort överflödet så att det inte ligger kvar, det kan orsaka hudirritation. Titta dagligen i barnets hudveck, håll rent och torrt. 4

5 Hudfärg: Så kallad nyföddhetsgulsot är vanlig hos många barn. Det gula färgämnet bilirubin är en slaggprodukt som följer med bajset ut. Därför är det viktigt att barnet äter mycket och ofta. Om huden blir mycket gul och barnet dessutom är mycket trött och äter dåligt ska man kontakta sjukhus eller barnavårdscentral. Naglar: Barnet kan redan vid födseln ha långa naglar. Om barnet river sig i ansiktet kan man försiktigt riva av naglarna eller fila försiktigt med en fin nagelfil. Eftersom hud och nagel sitter ihop på fingertoppen bör ni inte klippa naglarna den första tiden, då det finns en infektionsrisk. Rapning: Om barnet verkar lite oroligt efter amningen kan man hålla upp barnet mot axeln så att det får rapa. Många nyfödda rapar inte. Hicka: Hicka är vanligt hos barnet och är helt ofarligt. Att ge barnet bröstet kan vara till hjälp för att dämpa hickan. Nysning: Många nyfödda barn nyser ofta. Det är deras sätt att rensa näsan från slem eller fostervatten. Det beror inte på förkylning. Kräkning/illamående: Första till andra dygnet kan barnet vara illamående och kräkas upp fostervatten som kan ligga kvar i magsäcken. Vänd barnet på sidan och stryk över ryggen. Temperatur: Ett nyfött barns kroppstemperatur ska vara mellan grader. Händer och fötter är normalt kalla den första veckan/veckorna. Vikt: Alla barn går ned i vikt under de första levnadsdygnen vilket är normalt. Det beror på att de kissar och bajsar och att amningen ännu inte har kommit igång fullt ut. Hur förmedlar sig nyfödda barn? Barnet kan skrika av olika anledningar t.ex: det är hungrigt, trött, har magknip eller behöver ny blöja. Ofta vill barnet bara vara nära. 5

6 Magknip: Om barnet verkar ha magknip kan du rådgöra med sjuksköterskan på barnavårdscentralen. Se även 1177.se, sök på babymassage Bärsele/bärsjal: Ditt barn vill vara nära. För att underlätta detta och avlasta din rygg och axlar kan en bärsjal eller bärsele vara till hjälp. Sovställning: Barnet ska sova på rygg. Växla huvudets läge för att motverka att skallen blir platt eller sned. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. I vaket tillstånd kan barnet med fördel ligga på mage. Vill du veta mer; Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Bad: Badtemperaturen bör vara mellan grader. Du kan gärna vänta med att bada barnet första veckan, såvida det inte är synligt smutsigt. Använd inte tvål och schampo i badet. Om huden är torr är det bra med några droppar barnolja i badvattnet. Torka torrt i hudveck och runt naveln. PKU prov: Alla barn som föds i Sverige erbjuds ett blodprov. Det tas på handryggen och kallas PKU. Man vill utesluta ett antal ärftliga sjukdomstillstånd, som vid tidig behandling kan förhindra att sjukdom skadar barnet. Provet tas på BB tidigast vid 48 h ålder eller vid ett återbesök. Hörselscreening för nyfödda erbjuds alla barn. Barnet testas tidigast tre dagar efter förlossningen på mottagning för hörselscreening. Hörseltestet kan göras i samband med hemgång från BB eller vid återbesöket. Föräldrainformation om POX-screening av nyfödda på SÖS Av alla barn som föds har knappt 1 procent någon form av medfött hjärtfel. Av dessa är en tredjedel mer komplicerade och kan vara svåra att upptäcka. På Södersjukhuset screenas samtliga nyfödda barn med kontroll av syresättningen i hand och fot (POX-screening), för att öka möjligheten att tidigt identifiera barnen som har sådana hjärtfel. Screeningen gör inte ont och tar oftast bara ett par minuter. 6

7 Hud mot hud: Hud mot hud främjar anknytningen, gör att barnet skriker mindre, håller blodsockret och kroppstemperaturen bättre. Mammans amningshormoner triggas av hudkontakten. Barnet ska ligga i grodposition på mammans bröstben, barnet kan ha blöja på och filt över kroppen. Tänk på att ansiktet inte ska vara övertäckt så att barnet har fria luftvägar. Mamman/partnern uppmärksammar tidiga signaler om att barnet vill amma och barnet kan själv söka sig till bröstet när det är hos mamman. Viktigt att föräldrarna är uppmärksamma och har fokus på barnet och undviker prata i mobiltelefon/titta på laptop/dator när barnet är hud mot hud. Amning Bröstmjölken innehåller all näring barnet behöver de sex första månaderna men amning är mer än mat. Genom amningen binds mamma och barn känslomässigt samman. Den ger barnet närhet, trygghet och tröst. Även om du inte ammar eller om det dröjer innan barnet vill börja suga skapas den viktiga bindningen genom att ha barnet nära och gärna hud mot hud. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, då barnet vill suga. Efter det kan en del barn sova mycket under det första dygnet. Sedan brukar några intensiva dygn följa, då barnet vill suga mycket ofta. Det finns många fördelar vid amning. Hormonet oxytocin insöndras lugn och ro-hormon som ger möjlighet till vila och avslappning medan barnet äter. Mjölken är hygieniskt förpackad, har rätt temperatur och finns alltid till hands. När barnet suger på bröstet drar livmodern ihop sig, vilket minskar risken för onormala blödningar. Amningen är en stund som mor och barn har tillsammans. Ibland kan pappa/partner då känna sig utanför. Ställ frågor till varandra hur ni kan komplettera ert föräldraskap, så att det blir så bra som möjligt för er och ert barn. 7

8 Amningsstunden kan delas upp i olika faser Signalfasen: Barnet visar tecken på att vilja suga genom att föra händerna mot munnen, smacka, vrida huvudet åt sidan. Sökfasen: Barnet stryker med munnen över bröstvårtan. Efter en stund gapar barnet stort och tar tag om bröstet. Sugfasen: Barnet suger med snabba tag för att starta utdrivningen av mjölken. När mjölken kommer börjar barnet suga med långsamma, kraftfulla tag och vilar dessemellan. Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Under dessa krävs tätare amning för att öka mängden mjölk. För att underlätta amningen: Undvik för mycket kläder på barnet. Hitta en bekväm ställning och låt barnet ligga vänt mot dig, tätt intill och gärna hud-mot-hud. För barnet till bröstet så att dess näsa/överläpp är mitt framför bröstvårtan. Invänta att barnet gapar stort om bröstet och för då barnet tätt intill dig med en hand över skulderbladen/ryggen. Det kan ibland ta tid innan barnet gapar upp stort och ibland behövs flera försök. Det kan kännas smärtsamt när barnet ammar de första tagen, men smärtan ska vara övergående. Om det fortsätter göra ont, släppa taget och låt barnet ta ett nytt tag. Smärtan ska ge med sig, det ska inte göra ont under hela amningen. Om smärtan inte ger med sig vänta inte med att söka hjälp. 8

9 Om barnet skriker, lyft upp, trösta och lugna innan du lägger barnet till bröstet. Om brösten är spända kan barnet ha svårt att få tag, då kan det hjälpa att handmjölka ut lite mjölk innan amning, handmjölkning se sid.10. Låt gärna barnet suga ofta och så länge det vill, minst åtta-tolv gånger per dygn. Man kan amma på ett bröst eller båda. Vid samma amningstillfälle kan du byta bröst flera gånger beroende på hur barnet signalerar. Använd en bra bh som ger stöd åt brösten, helst utan bygel. Råmjölk: Alla nyförlösta mammor har råmjölk. När barnet är fött och moderkakan lämnat kroppen börjar bröstmjölken produceras. Mängderna är små, näringsrika, lättsmälta och tillräckliga för det friska, fullgångna och normalviktiga barnet. Mogen mjölk: Den mogna mjölken rinner till under tredje till femte dagen. I enstaka fall kan det dröja längre. Brösten blir oftast spända och ömma vilket är normalt, detta lägger sig inom några dygn. Man kan få lätt feber som går ner inom något dygn. Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Under dessa krävs tätare amning för att öka mängden mjölk. 9

10 De vanligaste amningsproblemen Friska fullgångna barn kan ibland behöva tid på sig att börja suga. Om barnet har svårt att suga kan mamman handmjölka och ge på sked/kopp tills barnet lärt sig suga, vilket ibland kan dröja flera dagar. I samråd med barnmorskan diskuterar ni en lämplig strategi för amningsträning och urmjölkning inför hemgången. Om du har amningssvårigheter när du går hem kan du få fortsatt stöd via BBmottagningen på Södersjukhuset. Vid behov av mer stöd, kontakta Amningscentrum. Napp bör undvikas tills amningen är etablerad för att inte störa barnets naturliga sugbeteende. Det är olika sugteknik på napp och bröst. Att suga på napp kan minska antalet amningstillfällen och medföra att mjölk inte bildas efter barnets behov. Då barnet har passerat födelsevikten och föräldrarna känner sig trygga med amningen kan tröstnapp introduceras om föräldrarna så önskar. Sugblåsor på barnets läppar eller mammans bröstvårtor är vanligt förekommande och uppstår när tunn hud utsätts för friktion. De försvinner efter några dagar. Såriga bröstvårtor och smärtsam amning är det vanligaste problemet. Vid smärtsam amning kan bröstvårtan vara omformad efter amning vilket ökar risken för sårig bröstvårta. Båda kan orsakas av att barnet har för litet tag om bröstet och behöver gapa större. Barnet kan även behöva placeras annorlunda vid bröstet. Smärtsam amning är ett varningstecken, be om hjälp. Om du får såriga bröstvårtor, är det mycket viktigt med god handhygien. Risken finns att hudbakterier kommer in i såret och orsakar infektion. Bröstinflammation ( mjölkstockning ) inträffar sällan inom första veckan. Mjölkstockning kan ge hög feber med rodnad och spända bröst. Bästa åtgärden är att gå till sängs och vila, fortsätta amma på barnets signaler och se till att barnet ligger nära med bra tag om bröstet. Vid behov kan du ta receptfria feber och smärtlindrande läkemedel. 10

11 Om du önskar rådgivning angående amning kan du kontakta BBmottagningen eller Amningscentrum BB SÖS. Du kan även kontakta Amningshjälpen, en ideell organisation där kvinnor med amningserfarenhet arbetar. Att inte amma Du som inte ammar får råd och stöd hur du kan göra för att mjölkproduktionen inte ska komma igång. Vi ger dig gärna praktiska råd om hur barnet matas så att matningsstunden blir ett tillfälle för samspel, ögon och hudkontakt. Handmjölkning Varför är det bra att kunna handmjölka? Handmjölkning efterliknar barnets sugteknik mer än pumpning. Om brösten känns överfyllda och barnet inte vill vakna och suga har du stor nytta av att kunna mjölka ur för hand. Har du såriga bröstvårtor är det en mycket bra metod eftersom man inte alls rör bröstvårtan. Handmjölkningsinstruktion 1 Tvätta händerna noga. 2 Forma tummen och pekfingret som stora C. Ta tag om bröstet där vårtgården och huden möts. 3 Tryck ihop bröstet som om du skulle klämma ihop en gummiboll. 4 Håll kvar greppet. Glid inte fram med fingrarna mot vårtan. 5 Tryck med rytmiska rörelser, det kan ta ett tag innan de första dropparna kommer. Se 1177.se. Sök på handmjölkning. Förvaring av bröstmjölk Kan förvaras i rumstemperatur cirka en till två timmar. Kan förvaras i kyl max 6 dygn, för eget bruk hemma. Kan förvaras i frys max sex månader. Värma bröstmjölk För att tina fryst bröstmjölk rekommenderas vattenbad. Mikrovågsugnar värmer punktvis och IgA-antikropparna i mjölken förstörs om den blir för varm. Upptinad bröstmjölk kan lukta lite konstigt när man tinar den, men är inte dålig för det. 11

12 Kost När du ammar ska du äta allsidigt och varierat med mycket frukt och grönsaker. Behovet av vissa vitaminer och mineraler är större än normalt när du ammar. Du behöver extra vatten per dygn när du ammar, eftersom det går åt vätska till bröstmjölken. Drick när du är törstig, så får du i dig tillräckligt. Banta inte när du ammar. I stort sett kan du äta alla livsmedel under amningen, men du bör exempelvis undvika viss insjöfisk och fet Östersjöfisk, med tanke på miljögifter. För mer ingående information om kost och livsmedel se (Livsmedelsverket) Alkohol Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten. (Se Livsmedelsverket, Det finns ingen helt riskfri alkoholkonsumtion. Det är viktigt att fundera om omsorgen av barnet påverkas av alkoholintag och att förmågan att se till barnets behov kan förändras då man dricker alkohol. Om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som föräldern. Tobak Avstå från att röka och snusa under graviditet och amning. Vill du veta mer; Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Små barn och kemikalier I vår närmiljö och vardag finna olika typer av kemikalier. Alla kemikalier är inte farliga för människan, men det finns ett antal som både var för sig och i samverkan med andra kemikalier kan vara skadliga. Som förälder kan du påverka hur ditt barn utsätts för kemikalier. Nya textiler, sängkläder och kläder bör alltid tvättas innan det ska användas. Schampo, tvål och skumbad innehåller s.k tensider som 12

13 kan ge upphov till allergiska reaktioner. Våtservetter och hudkrämer innehåller konserveringsämnen, som även de kan vara allergi framkallande. Det finns mer att läsa om kemikalier på: Fysiska förändringar Bristningar Läkningsförmågan är mycket god i underlivet. Att vara uppe och röra sig påverkar läkningen i positiv riktning eftersom blodcirkulationen ökar. Duscha gärna underlivet några gånger per dygn och byt binda ofta för att förhindra infektioner. Använd helst bara vatten, eftersom tvål stör den naturliga ph-balansen. De flesta bristningar sys med resorberbart material som försvinner av sig självt. Andra stygn tas bort efter cirka fyra till sju dygn, vilket görs antingen innan hemgång, på BB-mottagningen eller på barnmorskemottagningen. Hemorrojder Hemorrojder är vidgade blodkärl som sitter utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning i samband med förlossningen kan orsaka hemorrojder. Dessa kan vara mycket smärtsamma. Det finns behandling som lindrar tala med din barnmorska. Undvik förstoppning. Hormonerna Sinnesstämningen kan påverkas av den stora hormonomställning som sker hos kvinnan dagarna efter förlossningen. Det är vanligt och helt normalt att känna sig orolig och ledsen. Om du upplever en längre period av nedstämdhet kan du vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen eller barnavårdcentralen för hjälp och stöd. Efter förlossningen är det mycket vanligt att man svettas och får vallningar. Håravfall kan också förekomma den första tiden. 13

14 Livmodern Avslag är sårvätska som kommer från sårytan där moderkakan har suttit. Första dagen blöder det förhållandevis rikligt, därefter blir avslaget allt mer brunaktigt för att till slut bli helt ljust. Avslaget upphör oftast efter sex till åtta veckor, ungefär lika lång tid som det tar för livmodern att återgå till sin normala storlek. Undvik bad och använd inte tampong fram tills avslaget minskat och övergått i mer brunaktig flytning. Om avslaget blir illaluktande och/eller du får ihållande smärta i nedre delen av magen och feber ska du kontakta barnmorskemottagningen eller gynekologiska akutmottagningen. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. Eftervärkar (sammandragningar av livmodern) gör så att livmodern tömmer sig på avslag. Att livmodern minskar i storlek och tömmer sig på avslag ger en snabbare läkning av sårytan och risken för infektioner minskar. Vid amning frigörs hormoner som stimulerar till eftervärkar. Besväras du av dem kan smärtstillande tabletter hjälpa. Första tiden hemma är det vanligt att man tillfälligt kan börja blöda färskt blod igen (i måttlig mängd), vilket vanligtvis beror på att du har börjat röra dig mer aktivt, går på promenader etc. Mensen Den regelbundna menstruationsblödningen kommer oftast inte tillbaka förrän amningen är avslutad. Variationerna kan vara stora beroende på om du ammar helt eller inte. Det är emellertid viktigt att skydda sig mot oönskad graviditet eftersom det är svårt att veta när den första ägglossningen sker efter förlossningen. Sexualitet Det är mycket individuellt när lusten för sex kommer tillbaka. För en del efter bara några veckor och för andra efter betydligt längre tid. Prata med varandra. Visa ömhet. Vid samlag kan ibland extra glidmedel behövas eftersom amningens hormonbalans kan göra slidans slemhinnor torra. 14

15 Träning Under de första sex till åtta veckorna när kroppen är fullt upptagen med att återhämta sig efter graviditet och förlossning bör du undvika hård träning och tunga lyft. Promenader ger bra motion under den första tiden. Träna genom att göra knipövningar. Bäckenbottenmuskulaturen har under graviditeten och förlossningen blivit uttänjd. Det är viktigt att du tränar upp den igen. En stark bäckenbottenmuskulatur förebygger urinläckage och livmoderframfall. För knipövningar, se separat avsnitt med sjukgymnast information. Urin- och tarmfunktion Stora urinmängder efter förlossningen är helt normalt. Kroppen gör sig av med överskottsvätska som den samlat på sig under graviditeten. Om det svider när du kissar beror det ofta på små bristningar kring urinröret. Det kan kännas bättre om du duschar underlivet samtidigt som du kissar. Täta trängningar kan bero på urinvägsinfektion. Har du problem, tala med din barnmorska. Om du är hemma, kontakta barnmorskemottagningen. Drick rikligt, rör på dig och ät fiberrik kost för att undvika förstoppning. Kejsarsnitt De fysiska förändringar vi beskriver här är desamma för dig som blivit förlöst med kejsarsnitt. Operationsförbandet tas bort och operationssåret observeras av barnmorskan på avdelningen innan du går hem. Titta på ditt operationssår en gång per dag de första två veckorna. Om såret visar rodnad, värmeökning eller vätskar sig kontakta din vårdcentral. Det kan vara tecken på infektion som kräver behandling. Du kommer att få ett e-recept med smärtlindring som du kan hämta ut på apoteket. De 2-7 första dagarna hemma tar du samma dos som du gjorde på BB. Därefter kan du trappa ut smärtlindringen successivt utifrån dina behov. I denna skrift kan du också läsa om vad sjukgymnasten rekommenderar när det gäller motion och lyft. 15

16 SJUKGYMNASTINFORMATION Bäckenbottenträning Bäckenbotten består av muskler som sträcker sig från blygdbenet bak till svanskotan. Den bildar botten i bäckenet och har bland annat till uppgift att ge stöd åt underlivsorganen samt att förhindra urinläckage. Under graviditet och förlossning blir bäckenbotten försvagad och uttänjd på grund av: - hormonpåverkan - barnets tyngd - utdrivningsskedet Träning av muskulaturen i bäckenbotten är viktig både för dig som har genomgått en vaginal förlossning och för dig som är förlöst med kejsarsnitt. När ska jag börja knipa? Det är bra att komma igång med sin bäckenbottenträning dagen efter förlossningen. Du kan börja med att knipa lätt för att hitta muskulaturen. Det får inte göra direkt ont, utan börja försiktigt. Ligg på rygg med böjda ben. Slappna av i lår, mage och sätesmuskler. Knip ihop öppningen runt ändtarmen fortsätt framåt runt slida och urinrörsöppning, som om du försöker hålla emot en urinträngning. Fortsätt att knipa uppåt så att det känns som om du lyfter upp något i underlivet. Det här knipet, s.k. identifieringsknipet, är början på din bäckenbottenträning. Efter en förlossning kan det vara svårt att hitta musklerna i underlivet och det kan även vara svårt att hålla knipet. Det räcker med att du hittar din bäckenbottenmuskulatur och att du känner att du kniper. När avslaget upphört kan du känna med ett finger i slidan då du kniper. Om du kniper rätt kommer bäckenbotten att krama om ditt finger. 16

17 Hur mycket ska jag knipa? Gör detta identifieringsknip med måttlig kraft och håll kvar i 2 sekunder slappna av i 2 sekunder. Upprepa 10 gånger. När du känner att du klarar den mängden träning är det viktigt att stegra träningen, så att du kan du lägga mer kraft i knipet och hålla det längre. I slutet av uppbyggnadsperioden bör du klara att knipa hårt och hålla i 10 sekunder slappna av i 5 sekunder. Upprepa detta knip ggr. Det är bra om du träna minst 3-4 gånger/dag med 10 repetitioner varje gång under uppbyggnadsperioden. Längden på uppbyggnadsperioden varierar från person till person, räkna dock med att det kan ta flera månader. Det är bra om du fortsätter att träna dagligen för att upprätthålla styrkan och uthålligheten i din bäckenbotten. Kom också ihåg att knipa bäckenbotten när du hostar, nyser, lyfter/bär och tränar magmuskler. Så småningom kan du göra dessa övningar i sittande och stående. För att lättare komma ihåg att göra övningarna, koppla ihop träningen med dina dagliga sysslor. Du kan be att få din knipförmåga kontrollerad på återbesöket på MVC (oftast veckor efter förlossningen). Kontrollera knipförmågan även vid alla framtida gynekolog besök. Det är bra om du får in en rutin så att du kan fortsätta att träna knipet hela livet. Träningsschema, se sid.31 Motion och träning Att ta det lugnt hemma de första veckorna efter förlossningen är bra både för dig och barnet. De första månaderna räcker det med promenader, det är utmärkt motion. Hårdare träning, till exempel jogging och gympa bör du vänta med i ca 2 månader, då kontroll av livmoderns läkning efter förlossning är gjord, och bäckenbotten blivit starkare och stabilare. När du blir allt starkare och återhämtat dig allt mer, kan du successivt öka belastningen på din träning. Motionera på den nivå du orkar och din bäckenbottenmuskulatur klarar av. Om du inte kan hålla tätt under motionspasset är det en signal för att belastningen är för hög. Du bör då träna din bäckenbotten mer intensivt. Om du har frågor om specifik träning så tveka inte att fråga oss eller en sjukgymnast på primärvården. Kom ihåg att din kropp mår bra av att du rör på dig. 17

18 Lyftteknik och hållning De första 2 månaderna efter förlossningen bör du undvika att lyfta tungt, helst inte tyngre än barnets vikt. När du lyfter ska du tänka på att stå med fötterna isär, ena foten framför den andra. Håll bördan nära dig och knip med bäckenbottenmuskulaturen när du lyfter. För att undvika spänd muskulatur i axlar och rygg är det viktigt att tänka på hur du sitter när du ammar. Sitt så att stolen ger stöd åt hela ryggen och att du har stöd för armarna. Om du flaskmatar är det bra att växla sida ibland. Variera gärna din amningsposition, för att undvika ensidig belastning på kroppen. Prova också att ligga och amma. Det kan vara svårt att hitta sin hållning efter förlossningen. Det handlar då ofta om att magmusklerna är försvagade. När du hittat dina magmuskler och kan dra in magen i stående är det bra att göra detta ofta, framför allt när du bär barnet. Du ska undvika att svanka. Amningsställningar När du ger ditt barn mat via bröstet eller flaska så tänk på hur du själv sitter eller ligger. Då du sitter försök att sänka dina axlar och armbågar. Sitt gärna med stöd både för din svank och för dina fötter samt armbågar. Då du ligger och ger ditt barn mat så tänk även då på att du har bra stöd för din svank. Det är lättare att ge ditt barn mat om du sitter eller ligger så bekvämt som möjligt. Viloställningar för ryggen Om du känner dig trött i ryggen kan det kännas skönt att ligga i någon av ställningarna som bilderna nedan visar. Ligg gärna minuter så hinner ryggmusklerna slappna av. 18

19 Hemövningar 1. Övning för magmuskler. Ligg på rygg med böjda ben, knip bäckenbotten och pressa ner svanken. Efter ca två månader kan du börja med sit-ups. 2. Övningar för nacke, axlar och bröstrygg. a) Rulla med axlarna bakåt och framåt. b) Vrid huvudet från sida till sida. c) För armbågarna bakåt och dra ihop skulderbladen. 3. Lår- och sätesmuskler tränas bra i trappor, med cykling eller promenader. FILM: TIPS TILL DIG SOM ÄR NYFÖRLÖST Du som önskar mer allmän sjukgymnastisk information efter förlossningen kan ta del av vår internetbaserade informationsfilm. Du hittar filmen på Södersjukhusets hemsida: sök på nyförlöst + sjukgymnast eller Youtube: sök på nyförlöst + sjukgymnast eller Scanna in bifogad QR-kod: KEJSARSNITT Du som har genomgått ett kejsarsnitt kan ta del av vår internetbaserade informationsfilm ifrån sjukgymnasten. Du hittar filmen på Södersjukhusets hemsida: sök på kejsarsnitt + sjukgymnast eller På Youtube: sök på kejsarsnitt + sjukgymnast eller scanna in bifogad QR-kod: Om du har några frågor till sjugymnasten så hör av dig till din barnmorska på avdelningen så kontaktar barnmorskan oss. Du är även välkommen till sjukgymnastens informationsgrupp som hålls på BB-avdelningarna. När du har kommit hem och har frågor till en sjukgymnast så kan du kontakta en sjukgymnast t ex i primärvården 19

20 BB-mottagning På BB-mottagningen arbetar barnmorskor med stor erfarenhet av amning och vård efter förlossningen. De flesta familjerna som går hem från BB kommer på ett återbesök till mottagningen två till tre dagar efter hemgången. Då följer vi upp hur mamman och barnet mår och hur amningen fungerar. Vi tar PKU-prov på barnet (ovanpå handryggen), kontrollerar mammans eventuella bristning/operationssår och tar bort stygn om det behövs. Uppföljning kan ordnas med ett nytt besök. BB-mottagningen finns till hands under barnets första vecka och har öppet dagtid årets alla dagar. För att komma till mottagningen måste man ha en i förväg bokad tid. BB-mottagningen, tel med röstbrevlåda. Öppen kl Hiss B, plan 3. Du som har barn som är 7 dagar eller yngre kan även kvällar och nätter ringa till tel , därifrån kan du bli kopplad till växeln och få hjälp att kopplas till den BB-avdelning du varit inskriven på. Mottagning för hörselscreening Om du har åkt hem från BB utan att ditt barn har hörseltestats så finns möjligheten att komma på drop in mottagning. Det går oftast bra att kombinera med återbesöket. Barnet måste vara tre dagar gammalt vid undersökningen. Mottagning för hörselscreening tel med röstbrevlåda. Öppet så gott som alla dagar kl Lunch stängt kl Hiss B, plan 3 i samma lokaler som BB-mottagningen 20

21 Amningscentrum På Amningscentrum kan vi ge råd, stöd och vägledning i amningsfrågor, via telefonrådgivning eller bokade besök. Barnmorskorna på mottagningen har lång erfarenhet av frågor kring komplicerad amning och har internationell certifiering i amning. Vi har specialistläkare inom förlossning och gynekologi knutna till vår verksamhet. Innan du kommer till oss ska du anmäla dig i entréplanet på SÖS Gynekologiska mottagning och betala gällande pris för barnmorskerespektive läkarbesök. Telefon med röstbrevlåda är öppen vardagar kl Tel Hiss B, plan 3 Det kan vara problem med parkering på vardagar, var ute i god tid! 21

22 Till dig som lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, exempelvis blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som landstinget erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. En biobank är en samling prover (blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover) som tas i vården och som sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person. Därför behöver prover sparas Det är värdefullt att dina prover sparas för att vi ska kunna: Undersöka ditt prov igen, till exempel om en behandling inte ger avsedd effekt. Ställa en säkrare diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover. Skicka provet till annan specialist för bedömning. Kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar. Kontrollera och utveckla metoder och rutiner. Utbilda vårdpersonal. Bedriva medicinsk forskning för att bättre kunna förebygga och behandla sjukdomar. Så skyddas dina personuppgifter och prover Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till provet noteras i din patientjournal och i särskilda register för prover. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen. Forskning Vissa prover kan vara av stort värde för den medicinska forskningen. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. 22

23 Du bestämmer själv Som patient får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prover sparas och vad de får användas till. Om du samtyckt till att dina prover sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Det enda som inte går att ändra är att ett prov inte får sparas. Mer information Vill du ha mer information kan du fråga din läkare. Du hittar också information på Vårdguiden, Barnavårdscentralen - BVC Ni kontaktar BVC vid hemkomsten. BVC-sköterskan kan ge er råd och tips om barnet och amningen. Här följer man också barnets vikt och längd, gör hälsokontroller och ger vaccinationer. BVC anordnar även föräldragrupper som ger er möjlighet att lära känna andra föräldrar i området. Under graviditeten har du valt BVC. Om du inte redan har valt BVC, prata med din barnmorska på BB för att få adress och telefonnummer. Barnmorskmottagningen Kontakta gärna Barnmorskemottagningen när du kommit hem. Du kanske har funderingar och frågor om dig själv och din kropp. Du kan även få råd och hjälp med lämpligt preventivmedel. Du kontaktar samma barnmorskemottagning och barnmorska som du gjorde graviditetskontrollerna hos. 23

24 Taxiresa i samband med förlossning Man har rätt till en resa till sjukhus i samband med förlossning och en resa från sjukhus till hemmet. Egenavgift för enkelresa är max 140 kronor. Överstigande belopp ersätts i efterskott. För att få ersättning ska man skicka taxikvitto i original och moderskapsintyg till kundservice för Färdtjänst. Ange också namnet på din bank, clearingnummer och kontonummer där pengarna ska sättas in. Bilbarnstol (babyskydd) för barn under 6 månader tillhandahålls inte vid sjukresa. Ni som föräldrar ansvarar själva för att ta med ett sådant skydd för spädbarnet vid hemresan från sjukhuset. Vid hänvisning utomläns får man ersättning vid resa med egen bil. Färdtjänsten Box Stockholm Tel:

25 Allmänna råd till föräldrar inför första dagarna hemma Barnet behöver mycket kroppskontakt och tät tillsyn. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga, minst 8 till 12 gånger per dygn. Notera att barnet kissar och bajsar inom de första två dygnen. Titta på barnets hudfärg en till två gånger om dagen, helst i klart dagsljus. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt. Om barnet är tydligt gult på kroppen och dessutom verkar trött och äter dåligt, kontakta SÖS BB-mottagning för rådgivning, tel eller Sjukvårdsrådgivning om barn, tel Låt barnet sova på rygg. Växla huvudets läge för att motverka att skallen blir platt eller sned. I vaket tillstånd kan barnet med för del ligga på mage. Avstå från rökning under graviditet och amning. Om mamma röker eller om någon av föräldrarna druckit alkohol bör barnet inte sova i samma säng som sina föräldrar. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Lämna inte spädbarn ensamma under längre perioder. I förkylningstider: Undvik täta folksamlingar. Snuviga och infekterade syskon bör inte ha närkontakt (exempelvis pussas) med det nyfödda barnet. Tänk på att tvätta händerna innan du sköter ditt barn. Vill du veta mer om RS-virus finns råd på sid 31. Blekgrå hudfärg, ovilja att suga och att barnet verkar tröttare än vanligt kan vara tecken på sjukdom. Kontakta SÖS BB-mottagning, tel eller Sjukvårdsrådgivning om barn,

26 När ditt barn skriker? Alla barn skriker, en del lite, andra mycket. Små barn har olika temperament. En del gallskriker så fort de är hungriga eller behöver en ny blöja. Andra barn är nästan alltid tysta. Det kan finnas tillfällen när du som förälder känner dig helt maktlös och blir frustrerad när ditt barn skriker otröstligt. Forskning och erfarenhet visar att det förekommer att föräldrar skakar sitt barn vid sådana tillfällen (Shaken Baby Syndrom). Det lilla barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen. När barnets huvud slänger häftigt fram och tillbaka finns det mycket stor risk för hjärnskador. I Sverige är det varje år flera spädbarn som skadas allvarligt eller dör av skador efter att ha blivit skakade. Det är därför viktigt att du har en strategi för hur du ska hantera situationer där ditt barn är otröstligt. Hur man får sitt barn att sluta skrika är mycket individuellt och styrt av barnets behov. Ibland räcker det med att du går runt med barnet i famnen. Att använda bärsjal/sele är ett bra alternativ då barnet vill/behöver bli buret mycket. En sak är dock alltid viktig att komma ihåg: skaka aldrig ditt barn! Om ditt barn är mycket skrikigt, diskutera med sjuksköterskan på barnavårdscentralen. 26

27 Vart vänder jag mig? När ni kommer hem från BB med det nyfödda barn uppstår ofta många frågor. Vi ger dig här en vägledning om vart du kan vända dig för råd och stöd: Under barnets första levnadsvecka: Om du har frågor om barnet, amningen eller din hälsa är ni välkomna att ringa till BB-mottagningen för rådgivning på telefon: Kl lämnar du meddelande på röstbrevlåda och blir uppringd av barnmorska. Övriga tider får du hänvisning vart du kan vända dig. Vid behov av akut läkarhjälp Barn: Ring Sachsska barnsjukhuset tel , då kopplas du till vårdguiden. Mor Ring SÖS gynekologiska akutmottagning på telefon: då kopplas du till Vårdguiden, sjukvårdsrådgivning. Information om uppföljande förlossningssamtal Har du eller din partner frågor angående er förlossning? Ni är välkomna att kontakta oss, genom att skicka e-post till Ange namn, telefonnummer samt personnummer så kommer en av chefsbarnmorskorna kontakta dig. Uroterapeutisk kontakt Har du svårigheter att kissa efter förlossningen? Har du problem med urinläckage och/eller avföringsläckage när det gått några månader efter förlossningen kan du kontakta våra uroterapeuter på telefonnummer:

28 Viktiga telefonnummer och webbadresser Amningshjälpen Amningscentrum BB SÖS Barnsjukhus: Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Danderyds sjukhus, Barnakuten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Barnakuten Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhuset Vår akutmottagning har ingen telefonrådgivning, Du kopplas till Sjukvårdsrådgivning om barn BB-mottagningen BB SÖS Försäkringskassan. (Bra tips för pappor om pappadagar med mera) Gynekologisk akutmottagning Södersjukhuset Du kopplas till sjuksköterska på Vårdguiden Mottagning för hörselscreening BB SÖS

29 Kvinnojouren Alla kvinnors hus Måndag Fredag kl , Lördag Söndag Kl Manscentrum Modersmjölkcentralen Södersjukhuset Måndag Torsdag kl , Fredag Vårdguiden telefon nr: Vårdguiden Här kan du få råd och tips om var du hittar sjukvård i Stockholms läns landsting. Om sjukdomar och annat, råd och tips om egenvård, speciell barn- och föräldrasida. Reviderad december 2014 i samråd av barnmorskor, medicinskt ansvarig läkare, ansvariga barnläkare, sjukgymnaster på Södersjukhuset. 29

30 BÄCKENBOTTENTRÄNING Steg 1: Krokliggande eller sidoliggande: Knip 2 sek, slappa av 2 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Nu stegras träningen: Steg 2: Krokliggande eller sidoliggande: Knip 5 sek, slappna av 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 3: Sittande Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 4: Stående Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Klarar av. Steg 5: Sittande eller stående Knip 5 sek x 10, 3 gånger/dag Knip sek x 1, 3 gånger/dag Klarar av Bibehåll styrkan med minst 10 knip om dagen, livet ut. 30

31 Råd om RS-virus Under vinterhalvåret (huvudsakligen från november till mars) är det vanligt att drabbas av så kallad RS-virusinfektion. Vuxna och äldre barn får ofta vanliga förkylningssymptom av viruset, men nyfödda och späda barn kan bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att försöka undvika smitta och att söka akut vård om barnet är förkylt och får svårt att andas, har kraftig hosta, är trött och/eller inte vill äta. Så smittar RS-virus RS-virus sprids genom kontakt med någon som är infekterad, till exempel med pussar och beröring. Viruset sprids även 1-2 meter genom luften med droppar från nysningar och hosta. RS-virus sprids också genom föremål som sjuka har haft i munnen/tagit i. Viruset kan överleva i flera timmar på till exempel leksaker, handtag och kläder. Minska smittorisken Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Använd även gärna handsprit. Var extra försiktig när du träffar förskolebarn. Barn och vuxna som är förkylda bör du om möjligt undvika. Ta inte med ditt barn till platser där det vistas mycket folk (som kollektivtrafik, affärer, kaféer och öppna förskolan). Välj gärna aktiviteter där ni träffas utomhus. Tecken på infektion Vanligen visar sig en RS-virusinfektion som en lindrig förkylning med snuva och hosta, ofta med ett segt slem. Barn kan vara tröttare än vanligt och ha sämre aptit men behöver nödvändigtvis inte ha feber. I de flesta fall tillfrisknar barnet utan komplikationer. Men nyfödda och späda barn kan bli svårt sjuka av RS-virusinfektion och behöva akut sjukhusvård. Om ditt barn blir smittat Det finns inget läkemedel för att bota en pågående RS-virusinfektion. Men du kan lindra symtomen genom att: Se till att barnet får i sig mycket vätska Ge nässpray med koksaltlösning Höja huvudändan på barnets sovplats För råd och information ring Vårdguiden på telefon: Sök vård om barnet hostar mycket och är trött, inte orkar äta, har tungt att andas/andningsuppehåll, är blekt eller blåaktigt. Eva Berggren Broström, verksamhetschef, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Svante Norgren, divisionschef, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Mikael Norman, verksamhetschef, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Åke Örtqvist, smittskyddläkare, Stockholms läns landsting 31

32 A B FÖRLOSSNINGEN HUVUDENTRÉ För att komma till BB-mottagningen, gå genom huvudentrén, ta till vänster, fortsätt till hiss B och åk till plan 3. Fotogruppen Maj 2015 SJUKHUSBACKEN 10, STOCKHOLM, TEL SL Buss 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet Amning 6 - amningens olika faser 7 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 9 - att inte amma 10 - handmjölkning 10 - förvaring

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet Amning 6 - amningens olika faser 7 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 9 - att inte amma 10 - handmjölkning 10 - förvaring

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet 4 Amning 7 - amningens olika faser 8 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 10 - att inte amma 11 - handmjölkning 11 -

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som blivit förälder BB-avdelningen Kvinnokliniken Inför hemgång När ni kommit hem 1. Ring BHV - barnhälsovården. Meddela att ni kommit hem från BB och boka en tid när ni ska träffas. 2. Ring barnmorskemottagningen

Läs mer

Råd och tips till den nya familjen

Råd och tips till den nya familjen Råd och tips till den nya familjen BARNET AMNING Råmjölk finns redan under graviditeten. Kvinnan har mjölk till sitt barn direkt efter förlossningen. Låt barnet suga så ofta hon eller han vill tills barnet

Läs mer

Mamma information från BB-avdelningen

Mamma information från BB-avdelningen Mamma information från BB-avdelningen Lite tips från Sjukgymnasten till dig som just fött barn Kvinnokliniken Borås Materialet är utarbetat av Monika Olsén, leg.sjukgymnast Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset

Läs mer

Information till den nya familjen

Information till den nya familjen Information till den nya familjen INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder!... 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar... 4 Avslag... 4 Bristningar och klipp... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt... 5 Urin och

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma

Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 TÄNK PÅ DIN HÅLLNING Du har säkert märkt att din hållning förändrats under graviditeten.

Läs mer

Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt

Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 CIRKULATIONSTRÄNING Det är bra om du kommer upp så snabbt som möjligt

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Inkontinens vid ansträngning

Inkontinens vid ansträngning Inkontinens vid ansträngning fakta, råd och träning Fakta om inkontinens Urininkontinens är ett vanligt problem och var fjärde kvinna har besvär av läckage i någon form. Inkontinens kan vara allt från

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN en broschyr om att bli förälder 1 Den här broschyren Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden innehåller information för

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355. Efter förlossningen

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355. Efter förlossningen Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset ska du själv

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Föräldrainformation. från BB. regiongavleborg.se

Föräldrainformation. från BB. regiongavleborg.se Föräldrainformation från BB regiongavleborg.se Innehåll Praktiska råd om barnet...2 Praktiska råd för mamman...6 Kontaktuppgifter...12 Ett tecken på att barnet får i sig bröstmjölk är att bajset blir gult,

Läs mer

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Föräldrainformation från BB

Föräldrainformation från BB Föräldrainformation från BB Innehåll Praktiska råd om barnet 3 Praktiska råd för mamman 6 Kontaktuppgifter 12 Praktiska råd om barnet Första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna

Läs mer

Grattis, ni har blivit föräldrar!

Grattis, ni har blivit föräldrar! DEN NYA FAMILJEN Grattis, ni har blivit föräldrar! Den första tiden med ett nyfött barn är ofta omtumlande. Många kan uppleva att det inte händer så mycket efter att barnet är fött. Använd den tiden till

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

Välkommen till BB-enheten

Välkommen till BB-enheten Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

Problem med avföring och urin efter operation

Problem med avföring och urin efter operation Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Den första tiden. Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård

Den första tiden. Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Den första tiden 1 Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Till dig som blivande eller nybliven förälder Den här informationen vänder sig till dig som blivande förälder eller som nyligen fött barn.

Läs mer

Den första tiden SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD

Den första tiden SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD Den första tiden 1 SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD Till dig som blivande eller nybliven förälder Den här informationen vänder sig till dig som blivande förälder eller som nyligen fött barn.

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 Middag 17.00

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker: Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt

Läs mer

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn Denna broschyr är tänkt för dig som är nybliven mamma och som har ett barn med hjärtfel. När man får beskedet att ens barn är sjukt är det

Läs mer

Den första tiden tillsammans. till dig som nybliven förälder

Den första tiden tillsammans. till dig som nybliven förälder Den första tiden tillsammans till dig som nybliven förälder Den första tiden tillsammans till dig som nybliven förälder Detta informationsmaterial är framtaget av folkhälsoavdelningen i samverkan med BB/förlossningen,

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Första tiden med ett nyfött barn

Första tiden med ett nyfött barn Första tiden med ett nyfött barn Innehåll Inledning...4 Nattamning...5 Amning.6 Råmjölk Sökreflex Utdrivningsreflex Hur gör jag? Amningsställningar..7 Rätt tag.9 Små goda råd...10 Brösten...11 Sår på vårtorna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten vid hemfärden:

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Välkomna till oss på planerat kejsarsnitt! Du/ni får en kallelse i brevlådan med information om vilken dag ditt/ert barn ska födas med planerat

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Råd efter förlossningen

Råd efter förlossningen Råd efter förlossningen 2 3 4 5 1 6 Bäckenbotten 1. Bäckenbottens muskulatur 2. Ryggrad 3. Ändtarm 4. Livmoder och slida 5. Urinblåsa 6. Blygdben Musklerna i bäckenbotten I slutet av graviditeten och under

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Hinner du? Information om manlig inkontinens URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Den första tiden Livet kan börja!

Den första tiden Livet kan börja! Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Behov av närhet: Ditt nyfödda barn har stort behov av kroppskontakt, närhet och mår bra när ni sjunger och pratar med det.

Behov av närhet: Ditt nyfödda barn har stort behov av kroppskontakt, närhet och mår bra när ni sjunger och pratar med det. BB-avdelning, Region Jämtland Härjedalen Information till dig som förälder VÄLKOMMEN TILL OSS BB:s målsättning är att ge nyblivna föräldrar en trygg start. Detta häfte tar upp det mesta som föräldrar frågar

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Den första tiden Livet kan börja!

Den första tiden Livet kan börja! Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Saker du inte behöver göra

Saker du inte behöver göra Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Idag beräknar man att var tredje kvinna i Sverige har en försvagad bäckenbottenmuskulatur som ofta påverkar livskvaliteten.

Idag beräknar man att var tredje kvinna i Sverige har en försvagad bäckenbottenmuskulatur som ofta påverkar livskvaliteten. KNIP FÖR ÖKAD HÄLSA Idag beräknar man att var tredje kvinna i Sverige har en försvagad bäckenbottenmuskulatur som ofta påverkar livskvaliteten. Hälsovinsterna du får med KNIP-träning är många Det motverkar

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder

BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder Svenska Foto: mostphotos.se Välkommen till oss BB:s målsättning är att ge nyblivna föräldrar en trygg start. Detta häfte tar upp

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer