Sid. 1(7) 2013-04-25 Warszawa Polen Basfakta Officiellt namn: Republiken Polen/ Rzeczpospolita Polska Nationaldag: 3 maj (Konstitutionen 1791), 11 november (Polen återuppstår som stat 1918) Huvudstad: Warszawa (1,8 miljoner invånare) Yta: 312 685 km² Befolkning: Polacker 98,7 %, ukrainare 0,6 %, övriga 0,7 % Folkmängd: 38,4 miljoner (juli 2012) Födelsetal: 9,96 födslar/1000 invånare (2012) Språk: Polska Religion: katoliker 90 % (cirka 75 % utövande), övriga religioner är bl.a. ortodoxa kristna (1,3 %), protestanter (0,3 %), övriga (cirka 8 %) Statsskick: Republik Statschef: Bronisław Komorowski Regeringschef: Donald Tusk, PO/EPP Utrikesminister: Radek Sikorski (PO/EPP) Regeringspartier: Medborgarplattformen (PO/EPP) i koalition med Polska Folkpartiet (PSL/EPP) Parlament: Tvåkammarsystem: Sejmen (460 platser) och Senaten (100 platser) Partier i parlamentet: Medborgarplattformen (PO/EPP) 39,2 % (nu 206 platser i Sejmen/63 platser i Senaten), Lag och Rättvisa (PiS/ECR) 29,9 % (nu 136 platser i sejmen/31), Palikots Rörelse (RP) 10 % (nu 43 platser i sejmen/0), Bondepartiet (PSL/EPP) 8,4 % (28/2), Vänsteralliansen (SLD/S&D) 8,2 % (nu 25 platser i sejmen/0), Tyska Minoritetspartiet 0,2 % (1/0) (etniska minoritetspartier är undantagna från valspärren på 5 %). Det nybildade Solidariska Polen (SP) har efter valet tagit över 20 ledamöter i sejmen från PiS.
2(8) Senaste och nästa parlamentsval: oktober 2011 och oktober 2015 Senaste och nästa presidentval: juli 2010 (tidigarelagt från oktober 2010) och april/ maj 2015 Valuta: złoty, PLN (1 złoty = 100 groszy) = cirka 2,1 SEK BNP: 1 322 miljarder PLN (2012 enligt IMF) BNP per capita: 34 566 PLN (2012 enligt IMF) BNP-tillväxt: 1,9 % (2012) Arbetslöshet: 10,4 %, enligt Eurostat (februari 2013). 14,4 % (februari 2013), 14,3 % (mars 2013) enligt inhemsk statistik Konsumentprisindex: 1,0 % (mars 2013) Kärninflation: 1,1 % (februari 2013) Budgetunderskott: 3,9 % av BNP (2012) Statsskuld: 840,5 miljarder PLN (2012) Valutareserv: 354,8 miljarder PLN (mars 2013) Total import: 150,5 miljarder EUR (2011) Total export: 135,8 miljarder EUR (2011) Bytesbalans: - 14,3 miljoner PLN (kv. VI 2012) Viktigaste handelspartners: Tyskland (cirka 26 % av export och 22 % av import). Övriga: Storbritannien, Tjeckien, Ryssland, Italien, Kina och Frankrike, 79 % av Polens export går till andra EU-länder. Polen är Sveriges elfte största exportmarknad och Sverige är Polens åttonde största exportmarknad. Viktigaste exportprodukter: Industriprodukter (29 %), transportutrustning (21 %), konsumentvaror (21 %), kapitalvaror (14 %) och livsmedel (10 %). Bistånd: 1,2 miljarder PLN (2011). Största biståndsmottagarna från Polen är Afghanistan, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Moldavien, Armenien, Azerbajdzjan, Angola, Västra Sahara Palestinska autonomin. Större delen av biståndet utbetalas främst via EU:s biståndsprogram genom multilaterala avtal. Energikällor: Icke-förnybara energikällor utgör 92 % av alla energikällor (kol 53 %, olja 26 %, gas 13 %). Förnybara energikällor utgör endast 8 %. Historia Bildandet av en polsk stat räknas allt som oftast till år 966 då landet kristnades under kung Mieszko den förste. År 1386 ingick Polen i en union med storhertigdömet Litauen och Polen-Litauen hade sin största geografiska utbredning under 1400-talet, då samväldet sträckte sig från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. I slutet av 1700-talet delades ett starkt försvagat Polen mellan Ryssland, Österrike och Preussen. Efter en tredje delning 1795 upphörde landet att existera som självständig stat. I fredsuppgörelsen efter första världskriget 1918 återupprättades, efter 123 år, den polska staten. Statsöverhuvud blev ledaren för befrielsekampen, marskalk Jozef Piłsudski. I och med Tysklands angrepp på Polen den 1 september 1939
3(8) (och Sovjetunionens anfall den 17 september 1939) inleddes det andra världskriget. Polen blev skådeplatsen för stora delar av kriget och drabbades mycket hårt. De mänskliga, ekonomiska och materiella förlusterna var enorma. Krigsslutet 1945 ledde även till att Polens gränser ändrades varvid man erhöll delar av östra Tyskland som kompensation för stora områden i östra Polen som gick förlorade. Stora folkförflyttningar ägde rum och från att ha varit ett flernationellt land, blev Polen en monoetnisk nation. Efter kriget inleddes en sovjetisering av Polen som pågick fram till 1989. Kommunistpartiet styrde med stöd från Moskva och ett planekonomiskt system tillämpades efter sovjetisk modell, dock med undantag för jordbrukssektorn. Motståndet mot regimen organiserades under den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet med dess ledare Lech Wałęsa och under 1980-talet började vissa förändringar att äga rum. Rundabordsförhandlingarna mellan regimen och Solidaritet 1989 ledde till en överenskommelse om delvis fria val, som vanns med stor majoritet av oppositionen. Året därpå upplöstes kommunistpartiet och Lech Wałęsa blev landets förste demokratiskt valde president. Planekonomin ersattes av ett marknadsekonomiskt system. Utvecklingen sedan kommunismens sammanbrott har präglats av många regeringsskiften, samtidigt som den parlamentariska demokratin och marknadsekonomin har konsoliderats. Flygkatastrofen i Smolensk den 10 april 2010 innebar att nästan 100 personer, däribland många politiska och militära ledare såsom dåvarande presidenten Lech Kaczyński, omkom. Polen klarade dessa svåra förluster på ett imponerande sätt. Olyckan är dock fortfarande en källa till politisk splittring mellan högeroppositionen och regeringen. Parlamentsvalet hösten 2011 innebar att en polsk regering för första gången lyckades bli omvald. Valresultatet innebar samtidigt att ett nytt parti, Palikots Rörelse, med fokus bl.a. på att minska kyrkans inflytande, öka jämställdheten mellan könen och liberalisera den mycket restriktiva abortlagen fick säte i sejmen. EU-politik Stödet för EU är starkt i Polen och har enligt opinionsundersökningar ökat efter EU-medlemskapet 2004. De som var skeptiska vid inträdet, framförallt bönderna och landsbygdsbefolkningen, har blivit mer positiva sedan utbetalningarna av jordbruks- och regionalstöden inleddes hösten 2004. Ett av Polens starkaste intressen i EU är att de ekonomiska skillnaderna mellan gamla och nya medlemsstater skall utjämnas så snabbt som möjligt en linje som man driver konsekvent i olika sammanhang. Polen är det medlemsland som tar emot mest stöd från EU:s struktur- och sammanhållningsfonder. Polens regering vill skapa förutsättningar för landet att bli en av de stora aktörerna i EU och det finns ett starkt politiskt stöd för utvecklingen av den
4(8) inre marknaden och de fria rörligheterna. Polen vidhåller sin ambition att bli medlem i valutaunionen men betonar att detta kommer att ske först när nuvarande kriser är hanterade. Polen är, trots vissa problem med bl.a. en hög statsskuld, ett mycket intressant land ur investeringssynpunkt och oberoende experter bedömer att Polens roll inom EU kommer att växa alltmer i framtiden. I den av Sverige prioriterade frågan om EU:s arbete för att reducera utsläppen av växthusgaser har våra länder olika utgångspunkter. Istället är frågan om energisäkerhet mycket viktig i Polen. Landet har en stor inhemsk produktion av kol och av den elektricitet som produceras i landet kommer 90 procent från kol. De omoderna och ineffektiva kolkraftverken är huvudanledningen till Polens inställning till klimatförhandlingarna. För att klara de klimatmål som satts upp av bl.a. EU planerar Polen bygga två kärnkraftverk varav det första planerats till år 2020 men snarare kommer att bli klart kring 2025. Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi skall ges konkret innehåll. Under EU-ordförandeskapet har man genomfört ett stort uppföljningsmöte i Gdansk där bl.a. kommissionens rapport om strategins genomförande diskuterades. Polen tog sig an sitt EU-ordförandeskap hösten 2011 med betydande energi, entusiasm och självförtroende. De polska prioriteringarna låg mycket nära de svenska, inte minst i den starka betoningen av EU:s tillväxtagenda. Trots betydande svårigheter, inte minst pga eurokrisen måste ordförandeskapet bedömas som en betydande organisatorisk och politisk framgång för Polen. Till de få områden där vi inte har samma utgångspunkter hör förutom klimatfrågan också EU:s långtidsbudget. Utrikes- och säkerhetspolitik Polens utrikespolitiska prioriteringar sedan 1989 har framförallt handlat om integration med Västeuropa, långsiktiga och stabila förbindelser med sina grannländer samt att stärka banden till USA. Den 1 mars 1999 blev Polen medlem av NATO och den 1 maj 2004 av EU. Därmed har landets grundläggande säkerhetspolitiska ambitioner uppfyllts. Vad gäller relationerna till grannländerna är de med Tyskland de mest betydelsefulla, inte bara av politiska skäl, utan också av ekonomiska. Tyskland är Polens utan jämförelse största handelspartner. Idag är besöksutbytet mellan Warszawa och Berlin mycket intensivt. Också relationerna till Ryssland är viktiga men av historiska skäl komplicerade. Den nuvarande regeringen har gjort stora ansträngningar för att förbättra förhållandet till Ryssland och även från rysk sida har man bemödat sig för att komma till rätta med de viktigaste historiska frågorna och öppna väg för ett starkare handelsutbyte. Utvecklingen i Ukraina och Vitryssland är också av största betydelse för Polen och tillsammans med Sverige tog Polen 2008 initiativ i EU till det Östliga partnerskapet, en process som syftar till att främja ett närmande till EU för
5(8) sex östeuropeiska länder: Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. I slutet av september 2011 genomfördes det andra toppmötet om Östliga partnerskapet i Warszawa en av höjdpunkterna under det polska EU-ordförandeskapet. Mötet var väsentligen framgångsrikt, inte minst genom att så många stats- och regeringschefer deltog (trots pågående eurozonskris samt fokus på den arabiska våren). De senaste 20 åren har USA setts som en garant för den polska utrikes- och säkerhetspolitiken, fred och stabilitet i Europa och världen, varför Polen varit en ivrig förespråkare för nära förbindelser mellan USA och Europa. Idag strävar Polen att utöka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet inom såväl NATO som EU. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Sedan 1994 har den polska ekonomin utvecklats mycket snabbt och övergången från planhushållning till marknadsekonomi har, trots genomgripande förändringar, gått relativt smidigt. I början av nittiotalet stod den privata sektorn för 18 procent av BNP och, som jämförelse, för 88 procent av BNP 2006. Den polska privatiseringsprocessen och det aktiva främjandet av utländska investeringar och entreprenörskap har skapat en stor privat sektor bestående till stor del av små och medelstora företag, av vilka många är verksamma inom tjänstesektorn. Den nuvarande regeringen har ambitionen att driva på den privatiseringsprocess som inleddes under nittiotalet. År 2008 inleddes en ny satsning för att sälja statens ägarandel i drygt 400 företag under perioden 2008-2011. Denna satsning har hittills gått enligt plan trots viss avmattning till följd av krisen 2008/2009. Det ekonomiska läget i omvärlden har gjort att regeringen i större utsträckning behövt använda sig av IPOs för försäljning via Warszawabörsen, snarare än det önskade scenariot till privata investerare. Hittills har intäkterna från privatiseringarna matchat de mål man föresatt sig. EU-inträdet bidrog till ett uppsving för den polska ekonomin. Polen är den största förmånstagaren inom EU och mottar drygt 80 miljarder euro i EUstöd under perioden 2007-2013. Med egenfinansiering uppgår siffran till knappt 110 miljarder. Landets regionala utveckling och inte minst en kraftig modernisering av infrastrukturen är regeringens kanske största ekonomiska utmaning, följt av målsättningen att kraftfullt stärka innovationsgraden inom landets industri. Till år 2013 siktar man på att minst 15 procent av arbetskraften ska vara sysselsatt inom kunskapsintensiva näringar. Jordbruket är dock alltjämt en viktig sektor i det polska samhället. Trots att det endast svarar för en liten del av ekonomin så sysselsätter det en ansenlig del av befolkningen. Jordbruket svarar för cirka 13 procent av sysselsättningen, men motsvarar endast 3,5 procent av BNP i landets ekonomi. För övriga sektorer svarar industrin för 31,6 och tjänstesektorn 64,9 procent av BNP. BNP per capita ligger runt 63 procent av genomsnittet för EU med stora regionala skillnader inom landet.
6(8) Arbetslösheten har ökat marginellt under 2011 jämfört med föregående år och ligger nu runt 10 procent och i linje med EU-genomsnittet, enligt Eurostat. Enligt inhemsk beräkningsmodell var siffran 12,9 % i november 2012. Storstäder som Warszawa har relativt låg arbetslöshet (endast några procent), medan arbetslösheten på landsbygden på sina håll kan vara betydligt högre än genomsnittet. De grupper som utgör största delen av den arbetslösa befolkningen är ungdomar upp till 24 år, vuxna mellan 24-34 år, samt personer med lägre utbildning. Den ineffektiva jordbrukssektorn utgör i tider av kris en buffert i fråga om arbetslösheten. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är fortfarande klart lägre än EU-genomsnittet, födelsetalen låga och landets demografiska utveckling de kommande decennierna en källa till oro. Polens fem största handelspartners på exportsidan är i nämnd ordning: Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Ryssland, Kina. Tyskland är den utan jämförelse största mottagaren av polsk export 26,1 procent. Handeln med Kina ökar också snabbt, och Kina ser Polen som en viktig plattform för sin vidare verksamhet i Central- och Östeuropa. Polen var det enda EU-land som hade en positiv tillväxt under krisåret 2009 och en växande polsk ekonomi lockar fler och fler utländska investerare. Under 2011 ökade direktinvesteringarna i Polen rekordartat enligt FN-organet UNCTAD. Direktinvesteringar uppgick 2011 till 14,2 mrd USD eller 9,9 mrd EUR, vilket är en 47-procentig ökning jämfört med 2010. (Globalt ökade direktinvesteringarna med 17 procent.) Det höga antalet förvärv och avyttringar (M&A) är en viktig bidragande faktor till dessa rekordsiffror. Två investeringar under 2011 uppges dessutom vara bland de största i världen, enligt den statliga investeringsmyndigheten Invest in Poland (PAIiIZ). Den stora andelen återinvesteringar i landet visar dessutom på företagens långsiktiga förtroende för Polen. Dessa positiva resultat förstärks av en nyligen genomförd rankning av europeiska städers investeringsklimat som sammanställts av FDI Intelligence. I kategorin Central- och Östeuropa i undersökningen som rangordnar städerna utifrån deras strategier för att locka investerare, kom tre polska städer på första respektive andra och tredje plats (Katowice, Kraków och Lublin). Warszawa kom på sjätte och Poznań åttonde plats före, t.ex. Moskva på tionde plats. Allts som allt gick fem placeringar på tio-i-topplistan till polska städer. Polen har ett relativt gynnsamt kostnadsläge, tillgång till en välutbildad arbetskraft och en stor inhemsk marknad. Trots inflödet av utländskt ägande står utlandsägda företag fortfarande för en ganska liten del av den polska ekonomin (8 procent av sysselsättningen och 12 procent av BNP). Värdemässigt beräknas FDI-etableringarna svara för mer än 50 procent av landets totala export. Polens förbindelser med Sverige Relationerna mellan Polen och Sverige är utmärkta. Inte minst inom EU samarbetar Stockholm och Warszawa mycket nära, t.ex. inom det Östliga
7(8) partnerskapet och Östersjöstrategin, men även på flera andra områden. Det svenska stödet till den demokratiska oppositionen under kommunisttiden finns fortfarande i färskt minne liksom det omfattande utvecklingssamarbetet under åren 1989 till början av 2000-talet som bl.a. omfattade stöd till EU-integration, miljö, energieffektivisering, lokalt självstyre och reformering av pensionssystemet. Besöksutbytet mellan Sverige och Polen är tätt och har ökat i omfattning under de senaste åren. Den 4-6 maj 2011 avlade kungaparet ett statsbesök i Polen då ländernas utrikesministrar skrev under en politisk deklaration om fördjupat samarbete inom en rad olika områden. Det fördjupade politiska samarbetet har ingen egen budget utan handlar om att samordna länderna där de tycker lika eller har gemensamma ekonomiska intressen. Här nämns bl.a. att förebygga framtida ekonomiska kriser i EU, reformprogrammet EU2020, EU:s inre marknad, EU:s Östersjöstrategi, säkerhetspolitik, östliga partnerskapet och energieffektivitet. Statsminister Reinfeldt besökte Warszawa för bilaterala överläggningar den 30 maj samma år (och dessutom för det Östliga partnerskapsmötet i september). Flera polska ministerbesök ge nomförs under försommaren 2012. Sverige har en ambassad och exportrådskontor i Warszawa och honorärkonsulat i Kraków, Szczecin, Wrocław och Gdańsk. Polen har en ambassad i Stockholm, ett generalkonsulat i Malmö samt honorärkonsulat i Karlskrona och Halmstad. Polen är för Sveriges del en relativt stor och växande marknad den största i Central- och Östeuropa. Den svensk-polska handeln har fördubblats sedan 2004, men det finns fortfarande stort utrymme för ytterligare expansion. Enligt svensk statistik var omslutningen i den bilaterala handeln år 2011 61,4 mrd SEK - svensk export 30,8 mrd och svensk import 30,6 mrd, en stark ökning jämfört med 2009, då omsättningen var 51,3 mrd SEK. Handelsvolymen har dock ännu inte nått upp till 2008 års nivå. Investeringarna från Sverige har under de senaste åren fortsatt att öka trots att Polen inte längre är ett utpräglat lågkostnadsland. Idag handlar det mer om att komma nära sin slutmarknad i Centraleuropa och efterfrågan på den inhemska polska marknaden fortsätter att växa. Det finns idag cirka 600 svenska företag representerade på den polska marknaden. Några exempel är IKEA, Electrolux, Husqvarna, Volvo, Scania, Ericsson, Oriflame, Jula, H&M, KappAhl, Duka m.fl. men även banker som Nordea och SEB. De branscher inom vilka svenska företag satsat mest är inom energisektorn, byggbranschen samt i tillverkningsindustrin (inklusive underleverantörer till framförallt fordonsindustrin). På senaste tiden har tjänstesektorn och detaljhandeln utvecklats starkt. Enligt svenska företagsledare i Polen ger den polska marknaden höga vinstmarginaler relativt andra marknader, vilket särskilt gäller i den kraftigt växande tjänstesektorn.
8(8) Polsk-svenska handelskammaren har ett 70-tal medlemmar och sitt huvudkontor i Gdańsk. Svensk-Polska handelskammaren har sitt huvudkontor i Stockholm och i Warszawa finns Scandinavian- Polish Chamber of Commerce med cirka 300 medlemsföretag från de nordiska länderna. Ambassaden uppskattar att det finns några tusen fast boende svenskar i Polen, varav flera hundra i Warszawa. Det finns cirka 70 000 polacker som lever i Sverige.