Konkurrenseffekter av Europas klimat- och energipolitik Runar Brännlund Umeå Universitet
Frågor som jag reser Vad innebär EU s (ambitiösa) klimatpolitik för EU s konkurrenskraft? Inom EU? Mellan EU och resten av världen? Skall politiken harmoniseras (inom EU), och om så är fallet, vilka är problemen? Kan ett land, eller region, ha en väsentligt ambitiösare klimatpolitik än världen i övrigt, utan att konkurrenskraften påverkas negativt? Finns det till och med konkurrensfördelar av en ambitiös klimatpolitik?
Svaren på frågorna? En EU politik med höga ambitioner (relativt resten av världen) är förenad med kostnader Miljöeffekten av en EU politik med höga ambitioner (relativt resten av världen) är oklar (inte givet positiv) Storleken på kostnaderna beror på vilken typ av styrmedel som väljs, och hur dom implementeras. En harmoniserad politik (enhetlig CO2 skatt, utsläppshandel) leder till lägre kostnader sammantaget än en icke harmoniserad politik (nationell politik) En harmoniserad politik har konkurrenseffekter inom EU, skapar spänningar inom EU
Vad bör göras, och hur? Harmonisera politiken inom EU CO2 skatt (svårt att genomföra, jämför minimum taxes ) Bredda EU-ETS (svårt, industrin kommer att lobba hårt mot detta) Harmonisera med resten av världen (USA, Kina, Indien) Kanske möjligt på lång sikt genom användade av flexibla instrument som redan finns som en möjlighet i Kyoto protokollet Om vi inte kan implementera någorlunda kostnadseffektiva instrument kommer det att bli svårt att lösa problemet, tar för mycket resurser i anspråk
Frågorna reser nya frågor Vad menas med konkurrenskraft, och hur ska man mäta det? Vad menas med harmonisering? Innebär en harmonisering även effektivitet och konkurrensneutralitet?
Begreppet Konkurrenskraft? Används i många och vitt skilda sammanhang, ofta med mycket olika innebörd Makro- or mikronivå? Kort eller lång sikt? Aggregeringsnivå och tidsram har betydelse när vi diskuterar begreppet. Competitiveness is a seductive idea, promising easy answers to complex problems. But the result of this obsession is misallocated resources, trade frictions and bad domestic economic policies. Paul Krugman, Competitiveness: A Dangerous Obsession,
Hur mäta konkurrenskraft? Förändringar i bytesbalans? (nej, nja) Möjligen som ett mått på kort sikt. På lång sikt andra mekanismer som återställer balans Sysselsättningstillväxt i den gröna sektorn? (nej) grön politik leder till strukturomvandling (förhoppsningsvis), färre jobb i andra sektorer Förändring i produktivitet (Ja, kanske) Säger något om hur kostnader påverkas Förändring i vinst/förädlingsvärde (Ja)
Kostnadseffektivitet, harmonisering och kostnadsneutraliet Kostnadseffektivitet implicerar att ett givet mål nås till minsta kostnad. Harmonisering skulle kunna vara att varje förorenare betalar för den marginella skada de åstadkommer. För CO2 innebär en hamonisering även kostnadseffektivitet (och vice versa) En politik som är harmoniserad (och effektiv) är därmed inte nödvändigtvis kostnadsneutral En kostnadsneutral politik implicerar, förmodligen, en icke-harmoniserad politik.
Hur ser det ut inom EU? Tendenser till harmonisering inom vissa länder i EU (ex Sverige, koldioxidskatt) En flora av styrmedel, och djungel av undantag, i de flesta länder Stora skillnader mellan länder, både vad gäller typ av styrmedel och nivå EU-ETS, ett steg i rätt riktning En ökad harmonisering inom EU skulle sammantaget ge lägre kostnader för klimatpolitiken inom EU. En ökad harmonisering skapar i större utsträckning vinnare och förlorare inom EU De nationella regleringarna (och undantagen) syftar förmodligen till att neutralisera effekterna som följer av harmonisering och kostnadseffektivitet
Konkurrenseffekter? Tjeckien Slovakien Polen Ungern Turkiet Australien Korea Kanada Mexiko Nya Zeeland USA Totalt OECD Japan Island Norge Schweiz Grekland Finland Portugal Spanien Belgien Nederländerna Luxemburg Tyskland Italien EU-15 Österrike Irland Storbritannien Danmark Frankrike Sver ige 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0
Är klimatpolitiken gratis? Två fundamentalt olika synsätt Det traditionella synsättet: Klimatpolitiken kostar (tar resurser i anspråk), det är den traditionella synen Det mindre traditionella synsättet: Klimatpolitiken är gratis, kanske till och med skapar nya resurser. Det finns dynamiska effekter som mer än väl kompenserar för de statiska kostnader (Porter s synsätt) Det senare synsättet implicerar att en ambitiös (och ensidig) miljöpolitik inte är förenad med några konkurrensproblem
Porter synsättet Miljöreglering Investering R&D Produkt- utveckling Process- förbättring Högre produktvärde Lägre kostnader Ökad konkurrenskraft
Porter synsättet Produktion, q q 0 q R B A q = f 0 (z) Produktion, q q 1 Π 1 q R D Β Ε Α q = f R (z) q = f 0 (z) Π 0 Π R Π R q 0 C Π 0 z R z 0 utsläpp, z z R z 0 utsläpp, z
Vad säger litteraturen? Det stora flertalet av de studier som finns kan inte visa på något positivt samband mellan miljöregleringar och effektivitet/produktivitet. Det finns inget klart positivt samband mellan innovationer och miljöregleringar. De flesta studier av sambandet mellan miljöregleringar och investeringar visar på en negativ effekt av miljöregleringar på investeringar och moderniseringen av kapitalstocken. De få studier som analyserar sambandet mellan miljöregleringar och finansiellt resultat kan inte tas till intäkt vare sig för eller emot Porterhypotesen.
Laboratoriet Sverige Sverige har gått före Var tidigt ute med regleringar Tidigt ute med miljöskatter (koldioxidskatten) Har haft högre ambitioner, både vad gäller mål och tillämpning av styrmedel Sverige som ett laboratorium för att testa Porterhypotesen Är det någonstans som man bör hitta en Portereffekt så är det i Sverige
Laboratoriet Sverige 1400 1200 Förädlingsvärde Index 1913=100 1000 800 600 CO2 SO2 400 200 0 1913 1919 1925 1931 1937 1943 1949 1955 1961 1967 1973 1979 1985 1991 1997
Laboratoriet Sverige Negativt samband mellan miljöeffektivitet och produktivitet fram till 1970 (från 1913) Positivt samband efter 1970 Inget som styrker att produktivitetsförändringar drivits av miljöregleringar De produktivitetsförändringar som skett efter 1991 kan inte förklaras med den miljöskatteregim som startade 1991
Laboratoriet Sverige I Sverige har vi haft en specifik CO2 skatt sen 1991 Lika för alla (per kg/co2) Differentierad efter 1993 Speciella nedsättningssystem Enligt Porter bör industrin ha blivit effektivare efter 1990 Industrier som betalar en högre effektiv skatt bör ha haft en mer positiv utveckling.
Laboratoriet Sverige En analys av svensk industri perioden 1991-2004 leder till att Porterhypotesen kan förkastas. Högre pris på fossila bränslen, via högre skatt, leder till lägre vinst. Högre skatt på koldioxid har inte någon positiv effekt på produktivitet och teknisk utveckling. För de flesta branscher har koldioxidskatten haft en negativ effekt på produktivitet (undanträngning).
Svaren på frågorna, igen En EU politik med höga ambitioner (relativt resten av världen) är förenad med kostnader Miljöeffekten av en EU politik med höga ambitioner (relativt resten av världen) är oklar (inte givet positiv) Storleken på kostnaderna beror på vilken typ av styrmedel som väljs, och hur dom implementeras. En harmoniserad politik (enhetlig CO2 skatt, utsläppshandel) leder till lägre kostnader sammantaget än en icke harmoniserad politik (nationell politik) En harmoniserad politik har konkurrenseffekter inom EU, skapar spänningar inom EU
Vad bör göras, igen Harmonisera politiken inom EU CO2 skatt (svårt att genomföra, jämför minimum taxes ) Bredda EU-ETS (svårt, industrin kommer att lobba hårt mot detta) Harmonisera med resten av världen (USA, Kina, Indien) Kanske möjligt på lång sikt genom användade av typ av flexibla instrument som redan finns som en möjlighet I Kyoto protokollet Om vi inte kan implementera någorlunda kostnadseffektiva instrument kommer det att bli svårt att lösa problemet, tar för mycket resurser i anspråk