Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 Erfarenheter från Länsstyrelsens kommunbesök 1
Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 Erfarenheter från Länsstyrelsens kommunbesök Länsstyrelsen Skåne Moa Paulin Hansson, Hanna Sahlström Negash, Tina Weberg, planhandläggare Gunilla Holmlin, integrationsutvecklare Elisabet Weber, länsarkitekt Gunvor Landqvist, enhetschef social hållbarhet Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 400-18611-16 ISBN 978-91-7675-056-8 Rapportnummer 2016: 24 Layout: Omslagsbild: Moa Paulin Hansson, Hanna Sahlström Negash Mats Runvall 2
Innehåll FÖRORD...5 OM DENNA SKRIFT...6 Läsanvisningar och underlag...6 Kommunbesök 2016....6 KOMMUNERNA BERÄTTAR OM SINA UTGÅNGSLÄGEN OCH ARBETSSÄTT...8 Allmännyttans ställning, samarbeten och uppgifter...9 Ökat intresse att bygga... 10 Kommunerna inventerar... 11 Organisatoriska förändringar... 11 Riktlinjer för bostadsförsörjning... 12 KOMMUNERNA BERÄTTAR OM BOSÄTTNING OCH INTEGRATION... 13 Bostäder för nyanlända... 13 Temporära boendelösningar... 14 Utsatta bostadsituationer för vissa grupper... 15 SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER KRING BOSTADSFÖRSÖRJNING FRÅN KOMMUNBESÖKEN I SKÅNE 2015.... 16 Utvecklingsområden för staten enligt kommunerna.... 19 OBALANS PÅ BOSTADSMARKNADEN.... 21 Totalt sett... 22 Centralort... 22 Övriga kommundelar... 22 NYA BOSTÄDER 2015... 24 Hustyper och upplåtelseformer i nybyggda bostäder 2015.... 25 BOSTADSBEHOVET I SKÅNE... 26 Bostadsbyggande 2015 i relation till beräknat bostadsbehov.... 27 SÅ HAR DET BYGGTS I SKÅNE 2010-2015... 28 Allmännyttan ökar sitt bestånd... 29 Hur kompletteras befintligt bostadsbestånd... 30 Förväntat antal påbörjade bostäder... 31 Behov av lägenhetstyper och upplåtelseformer.... 31 RÖRLIGHET PÅ BOSTADSMARKNADEN... 32 Personer per hushåll 2015 jämfört med 2014... 33 Hushållsstorlekar i Skåne.... 34 MÅNGA AKTÖRER LEDER TILL SAMORDNINGSPROBLEM... 36 Antagna, överklagade och upphävda detaljplaner... 37 3
4
Förord Det borde vara självklart att alla i vårt samhälle har någonstans att bo. En egen bostad är en grundläggande förutsättning för den enskildes trygghet, för att kunna sköta studier och arbete, sin hälsa, för vila och umgänge med familj och vänner. I Regeringsformen 1 kapitlet 2 står att det offentliga har ansvar för att trygga den enskildes rätt till bostad. Det är ett ansvar som delas mellan stat och kommun. Staten utformar bostadspolitiken och kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret. I årets bostadsmarknadsanalys har Länsstyrelsen valt att ge utrymme för de iakttagelser som gjorts under vårens kommunbesök. Vid kommunbesöken har samtal förts kring bostadsförsörjning; hur kommunerna arbetar och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Kommunerna ser att bostadsbristen i länet begränsar både individ och samhälle. Detta har i många kommuner lett till ett förändrat arbetssätt och en förvaltningsövergripande organisering av arbetet. Under kommunbesöken har det vid flera tillfällen kommenterats att bostadsbristen inte är ny men att lagen om anvisning av vissa nyanlända för bosättning har pressat situationen så till den grad att kommunerna nu måste agera. Bostadsmarknaden och dess förutsättningar förändras kontinuerligt. Skåne kan räkna med en fortsatt befolkningstillväxt bland annat genom inflyttning av utlandsfödda och bland dem många barn. Syftet med denna rapport är att ge en aktuell bild av bostadmarknaden i Skåne men också att beskriva de situationer kommunerna befinner sig i och hur de hanterar arbetet med bostadsförsörjning. I rapporten redovisas också 2015 års bostadsbyggande och dess andel av beräknat bostadsbehov. Malmö juni 2016 Göran Enander, Länsöverdirektör 5
Om denna skrift Länsstyrelserna har enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. I rapporten ska även en uppföljning göras om hur kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen 1. Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom kommuner som mellankommunalt och regionalt 2. Boverket ansvarar för att varje år ta fram den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Länsstyrelsens uppgift är att följa upp och kvalitetssäkra enkätsvaren. Läsanvisningar och underlag Bostadsmarknadsanalysen lutar sig mot tidigare publikationer. Som bilagor till denna rapport ligger Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner -Regleringsbrevsuppdrag 48, 2015 och Bostadsförsörjningen i Skåne -Erfarenheter från 33 kommundialoger 2015. Dessa rapporter utgör tillsammans Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016. Vårens kommunbesök och svaren från Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2016 ligger till grund för Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016. Om inget annat anges härstammar statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB). 1 SFS (2000:1383): Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2 SFS (2011:1160): Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 6 Kommunbesök 2016 Även våren 2015 genomfördes Länsstyrelsen Skåne kommunbesök och erfarenheterna från dem finns redovisade i rapporten Bostadsförsörjningen i Skåne - Erfarenheter från 33 kommundialoger. Under våren 2016 har Länsstyrelsen Skåne, enheterna för social hållbarhet och samhällsplanering, besökt länets samtliga kommuner i länet för att samtala med politiker och tjänstepersoner om bostadsförsörjning och bostadsbyggande. Inom ramen för detta ingick även samtal kring hur kommunerna hanterar bostadsförsörjningen för kommunanvisade nyanlända. I år har Länsstyrelsen valt att låta dessa samtal ligga till grund för bostadsmarknadsanalysen. Länsstyrelsen inledde mötena med information kring ny lagstiftning och bostadsbyggande i länet och kommunen från rapporten Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner. Presentationen avslutades med bilden som visas på motstående sida. Den innehåller de ämnen Länsstyrelsen ville täcka in under mötet. Samtalen varade omkring 2,5 timmar och gav mötesdeltagarna möjlighet att relativt grundligt diskutera frågor som är aktuella för kommunen. Länsstyrelsen har fått ett varmt bemötande i kommunerna och många har påtalat vikten av goda relationer mellan stat och kommun. Flera har också påtalat bristerna i kommunikationen vertikalt, från kommun till riksdag och regering och tvärtom. Länsstyrelsen har berättat om hur det egna arbetet har utvecklas och de åtgärder som genomförs för att göra Länsstyrelsen mer tillgänglig och stödjande i kommunens arbete. Länsstyreslen är tacksamma för den plattform för samtal som vi tillsammans skapat. All värdefull kunskap Länsstyrelsen har inhämtat från kommunbesöken ryms inte denna rapport men Länsstyrelsen fortsätter att lyfta kommunernas frågor, funderingar och synpunkter.
Generellt kan Länsstyrelsen vittna om stor förändring i kommunerna, bostadsbehovet är akut och nya typer av arbetssätt och organisation har sett dagens ljus. Det förvaltningsövergripande samarbetet med bostadsförsörjning har fått genomslag i så gott som alla kommuner. I många fall har den nya lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (2016:38) varit anledning för kommunen att göra organisatoriska förändringar. Flera tjänstepersoner och politiker beskriver att dessa förändringar är positiva för kommunens arbete med bostadsförsörjning generellt. Bild från diskussionsunderlaget för Länsstyrelsens kommunbesök: tema bostadsförsörjning AKTÖRER RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING TIDSASPEKTEN LÅNG/KORT SIKT BOENDEN FÖR NYANLÄNDA BOSTADSBEHOV MARKBEREDSKAP ORGANISATION & SAMARBETEN ALLMÄNNYTTAN ÄGARDIREKTIV BOSTADSBYGGANDE BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND INTRÄDE PÅ BOSTADSMARKNADEN 7
Kommunerna berättar om sina utgångslägen och arbetssätt Under kommunbesöken har Länsstyrelsen fördjupat sin förståelse för kommunernas olikheter. Kommunernas olika förutsättningar och möjligheter innebär att insatserna för att få till stånd fler bostäder skiljer sig åt i länet. Det går inte att förutsätta att liknande angreppsätt ger likvärdiga resultat. Kommunerna efterfrågar större förståelse inför dessa olikheter i utformningen av den statliga bostadspolitiken. Kommunernas markägande ser väldigt olika ut vilket ger kommunerna olika möjligheter att påverka bostadsbyggandet. Enligt svaren i årets Bostadsmarknadsenkät äger alla kommuner mark som är lämplig för bostadsbyggande. 24 av länets 33 kommuner har svarat att de planerar att köpa mark som är lämplig för bostadsbyggande. De allra flesta kommuner beskriver att de tidigare inte alltid varit så aktiva i avtalsskrivningar vid markanvisning och exploateringsavtal men att detta nu har förändrats. De berättar att de fortfarande lider av tidigare arbetssätt; att det nu kan vara svårt att få till genomförande av byggprojekt där marken sålts utan att villkor om byggande ställts. Generellt berättar kommunerna om behovet av att idag ställa krav på byggherrar och marknad. Många kommuner har antagit eller håller på att utarbeta riktlinjer för markanvisning och exploatering. Det finns olika strategier för hanteringen av markfrågor. Vissa kommuner arbetar med återköp om byggstart uteblir, medan andra t.ex. inför viten. Någon kommun använder sig av arrendeförfarande första året, där köpet inte går igenom förrän bygget påbörjats. Flera kommuner beskrev det som ett problem att inte äga tillräckligt med mark. Några kommuner resonerade om att den nu upphävda förköpslagen* i vissa fall har saknats, särskilt eftersom kommunerna då fick kännedom om vilka fastigheter som var till försäljning. Förköpsmöjligheten påverkade marknaden även när den inte nyttjades. Vissa kommuner nämner dock att lagen varken gjorde till eller från, då de anser sig ha god dialog med markägare i kommunen och ändå får kännedom om det som säljs. Vissa kommuner anser inte heller att ett kommunalt ägande av marken är nödvändigt för att få till stånd byggande. Däremot har rätten att köpa ut viss planlagd mark som inte bebyggts diskuterats som en möjlig påtryckningsväg för att få till ett genomförande eller ta tillbaka styrspaken över planeringen och byggandet. Det är svårt att genom exploateringsavtal och liknande ställa krav och säkra upp ett genomförande. Däremot i markanvisningar är det möjligt att skriva avtal. (Staffanstorp) Vi har blivit hårdare i exploateringsavtal och markanvisning. Vi har historiskt haft problem med planer som inte blivit av. Nu finns krav om återköp. (Höganäs) Vi ställer större krav idag, har börjat införa vite och arbetar med riktlinjer för markanvisning och exploatering. Nu har vi avtal om markanvisningar, tidigare hade vi inte det, det lider vi av fortfarande. (Ystad) Vi sitter på marken så vi har verktygen. Vi antar inte detaljplanen förrän exploateringsavtal är klart. (Landskrona) 8 Hot om viten kan göra att byggherren drar sig för att gå in i projektet. Att skriva avtal som är för krångliga riskerar att byggherren drar sig ur (Malmö) Vi har inte jobbat så mycket med exploateringsavtal, det bygger på en slags frivillighet. De gamla obebyggda planerna har gamla avtal. (Burlöv)
Allmännyttans ställning, samarbeten och uppgifter Länsstyrelsen kan konstatera att de allmännyttiga bostadsbolagen tar en allt viktigare position i kommunernas arbete med bostadsförsörjning. I de fall kommunen saknar ett allmännyttigt bostadsbolag saknar de också ett av verktygen för att klara bostadsförsörjningsansvaret. Allmännyttiga bostadsbolag har varit representerade vid näst intill alla kommunbesök. De allmännyttiga bostadsbolagen har det största ansvaret för att tillgodose kommunen med sociala kontrakt och/eller bostäder för anvisade nyanlända. De har i flera kommuner också involverats strategiskt, exempelvis genom uppgifter att göra intresseundersökningar eller ge förtur för vissa grupper. Vikten av att hålla hyrorna nere i befintligt bestånd, att inte göra fördyrande renoveringar, har påtalats vid flera kommunbesök. Vi ska hålla en dialogprocess med intressenter angående marken. Tidigare har man inte arbetat med avtal. (Sjöbo) Värderingsproblematiken är galen, stora bolag kan inte bygga på grund av rent ekonomiska tankegångar. Redovisningsprincipen är ett av felen. (Perstorp) Det bedöms inte vara ekonomiskt lönsamt att bygga i vår kommun. (Klippan) Vid flertalet tillfällen har kommunerna kommenterat att Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) innebär en fördyrande process, speciellt i situationer där projekten skrivs ner och bankerna är motvilliga till att ge lån. En dyr upphandlingsprocess kan göra att ett projekt inte genomförs. Samarbetet med privata hyresvärdar ser väldigt olika ut i kommunerna, en del samarbetar bara med det allmännyttiga bostadsbolaget, andra har kontakter och i vissa fall djupgående samarbeten med privata värdar som även de tillgodoser kommunen med bostäder för sociala ändamål. Allmännyttan har gått före och visat att det går att bygga. (Örkelljunga) Vissa aktörer menar att de har svårt att få igenom sina kalkyler för hyresbostadsbyggande. (Lund) Måste visa för marknaden att projekten går att räkna hem. Det är problem för de privata att få lån. (Östra Göinge) * Förköpslagen (1967:868) som var i kraft sedan 1968 hade som syfte att främja en aktiv markpolitik. Lagen innebar att kommunen hade rätt att förköpa mark som låg ute till försäljning. Fastighetsägaren hade ingen möjlighet att hindra att kommunen gick in som köpare, förutsatt att de krav som förköpslagen angav uppfylldes. Boverket har vid två tillfällen, det senaste 2008, haft i uppdrag att utvärdera lagen, vilken regeringen sedermera upphävde 2010. 9
Ökat intresse att bygga Många kommuner berättar om ett ökande intresse för att bygga bostäder. Om det rör sig om stora eller små aktörer beror ofta på kommunens prisläge. Exempelvis Sjöbo, Hässleholm, Tomelilla, Svalöv och Staffanstorp berättar om ett ökat intresse från mindre aktörer, medan exempelvis Lomma, Lund och Vellinge har sett ökat intresse även från de större aktörerna på marknaden. Vissa kommuner ser sig tvingade att låta marknaden styra om intresset från aktörer är svalt. Det beskrivs ibland vara svårt att ställa allt för höga krav eftersom det finns många andra potentiella byggprojekt som en aktör kan engagera sig i om avtalen blir för ofördelaktiga eller hot om viten allt för överhängande. Intresset från byggherrar ökar även i flera kommuner där intresset tidigare varit svalt. Kommuner på lämpligt pendlingsavstånd från Malmö berättar om ökat intresse för villabyggande. En del kommuner tillhandahåller inte längre fribyggartomter utan prioriterar småhus i större områden av en aktör. Skurup berättas att de har slut på kommunala fribyggartomter och därför kommer planlägga för just detta. Flera kommuner tar upp att det är svårt att hitta kompetens och kapacitet, både inom bygg, planering och exploatering. Det finns några kommuner som berättar att de ännu inte sett någon markant vändning av det svala intresset att bygga bostäder i större omfattning. Med anledning av detta har de börjat med analysarbeten av marknaden, befolkning och befintligt bestånd. Därutöver ordnas träffar med mäklare, byggherrar och banker för att få igång en vändning av det stillastående läget. Många kommuner, framför allt de mindre i norra och östra Skåne, beskriver att bankerna inte medger lån till byggande. Bankerna saknar förståelse för att det inom kommuner med generellt lågt prisläge finns mikrolägen med andra förutsättningar. Vi har erfarenheter av att projekt inte har satt igång efter att kommunen har sålt mark. Det hanteras numera genom ett arrendeförfarande under första året. Har inte byggnation påbörjats går inte köpet igenom. (Lund) Lokala aktörer är sugna men klarar inte så stora projekt. Projekten går med vinst men de stora aktörerna anser att det inte går att bygga. De skyller på stockholmskontoren. (Trelleborg) Tidigare var det lokala mindre byggherrar, men senaste halvåret har större bolag utifrån börjat intressera sig. Troligen beror det på marknadsföring och satsningar på skola och kollektivtrafik. (Svalöv) 10
Kommunerna inventerar Det är ingen kommun som vid kommunbesöken berättar att de arbetar med att upphäva olämpliga eller inaktuella detaljplaner. Däremot har flera kommuner mer noggrant inventerat sin planberedskap. En del kommuner påpekar att planberedskapen är god men att den inte matchar det exploatörerna efterfrågar. Några kommuner har fått tidigarelägga vissa projekt. Mark som man trott utgjort planreserv för år framöver krymper. Länsstyrelsen har under kommunbesöken fått beskrivet hur kommunerna har börjat ändra inställning till mellankommunala samarbeten kring bostadsförsörjning. Tidigare har frågan inte inkluderats på grund av konkurrensen om invånare. Organisatoriska förändringar Generellt kan Länsstyrelsen konstatera en stor förändring sedan förra årets kommunbesök. Bostadsbehovet är akut och nya typer av arbetssätt och organisation har initierats. Det förvaltningsövergripande samarbetet med bostadsförsörjning har fått genomslag i så gott som alla skånska kommuner. Flera kommuner beskriver att de har tagit ett grepp kring samhällsbyggnadsprocesser generellt och att arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning har satt igång ett internt samarbete över förvaltningarna och enat kommunen i gemensamma mål och strategier för bostadsförsörjning. I många fall har den nya lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning varit anledning för kommunen att göra organisatoriska förändringar. Fler kommuner har ett tydligare genomförandefokus där projekt på olika sätt följs av kommunen från idé till färdigställda bostäder. Tidigare har bostadsförsörjning hanterats i två olika delar av kommunen, akuta behov hos socialförvaltning och långsiktig planering på plansidan. När nyanlända med permanent uppehållstillstånd anvisas har kommunen två månader på sig att ordna med boende. Det finns en årlig planering för när de anvisade kommer. Nu behöver kommunerna möta bostadsbehov inom ett tidsspann som ligger mellan det direkt akuta och långsiktig planering. De flesta kommuner har skapat förvaltningsövergripande grupper för att hantera bostadsförsörjning och social service för de nyanlända som anvisas till kommunen. Samarbetet har i vissa fall utökats till att även behandla det akuta bostadsbehov som socialförvaltningen i övrigt hanterar. Det är ett sätt för att förhindra att grupper ställs mot varandra. Inventering av planberedskapen är prioriterat. (Svalöv) Innan uppdraget om riktlinjer kom så var det många som sprang på egna bollar, det saknades en övergripande helhet. (Bromölla) Det finns planlagd mark men den ligger inte på platser där det finns efterfrågan att bygga. (Skurup) 11
Riktlinjer för bostadsförsörjning Skånes kommuner fortsätter att vara aktiva i arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen anser att riktlinjerna generellt har utvecklats till att tydligare beskriva demografi, bostadsbestånd, bostadsbehov och utvecklingspotential/-planer. De har blivit mer genomförandeinriktade och en del fördelar uppgifter och ansvar inom kommunens olika förvaltningar och allmännyttiga bostadsbolag. 0000 Riktlinjer antagna 2011-2015 Riktlinjer antagna före 2011 Inga riktlinjer Årtal för antagande Pågående arbete med att ta fram nya riktlinjer Nya riktlinjer antagna tidigast 2014 (enligt ny lagstiftning) Båstad 2003 Osby Höganäs 2014 Helsingborg 2014 Ängelholm 2013 Åstorp Bjuv 2009 Klippan 2005 Örkelljunga 2016 Perstorp 2013 Hässleholm Östra Göinge 2012 Bromölla Kristianstad Landskrona 2002 Kävlinge 2007 Svalöv 2013 Eslöv 2009 Höör 2015 Hörby Burlöv 2014 Lomma 2013 Staffanstorp 2013 Lund 2013 Sjöbo 2013 Malmö 2014 Vellinge 2015 Svedala 2015 Trelleborg Skurup Ystad 2012 Tomelilla 2010 Simrishamn 12
Kommunerna berättar om bosättning och integration Flera kommuner avvecklade flyktingmottagningen när Arbetsförmedlingen tog över huvudansvaret 2010. Det har medfört att en del kommuner sedan dess inte har haft organiserat mottagandet eller intern förvaltningsövergripande organisation för mottagande. Flertalet har påbörjat arbetet med att åter bygga upp detta under 2015. Mottagandet av ensamkommande barn har tidigare sett olika ut i kommunerna. Genom ny lagstiftning 2014 fick Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn i kommunerna. Samma år började betydligt fler ensamkommande barn söka asyl i Sverige. Detta medförde nya planeringsförutsättningar och kapacitetskrav för att lösa mottagandet. Flertalet kommuner hade ett ansträngt läge redan våren 2015, före den stora ökningen hösten 2015. Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Under 2015 stod 7 kommuner för 69 procent av det totala mottagandet. Få nyanlända flyktingar har de senaste åren erbjudits anvisad plats i kommunerna, majoriteten är självbosatta. I kommuner med många asylsökande väljer också fler nyanlända flyktingar att självbosätta sig. Under 2015 blev drygt 6 000 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd mottagna i Skåne, varav 450 ensamkommande barn. Viktigt att visa att det byggs för alla. (Lund) Det finns en sund syn bland fastighetsägarna på de som kommer är nya trelleborgare. (Trelleborg) Många av de asylsökande som kommer är unga. Utav de 163 000 asylsökande som fanns i Migrationsverkets mottagningssystem i slutet av 2015 var ungefär 70 400 barn, varav knappt 35 400 var ensamkommande barn och unga. Bland de 21 000 asylsökande som då befann sig i Skåne var drygt 9 000 barn mellan 0-17 år och cirka 5 600 var ensamkommande barn och unga. Kommunerna behöver därför ha kapacitet i skola och omsorg. I Migrationsverkets prognos 2016-04-27 (P3-16) beräknas i scenario B att 60 000 söker asyl i Sverige under 2016. Av alla asylsökande som nu befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem beräknas cirka 73 000 beviljas uppehållstillstånd i år. Bostäder för nyanlända De skånska kommunerna har en stor utmaning i att klara bostadsförsörjningen för sina invånare i och med bostadsbristen. Många kommuner berättar om en allt mer ansträngd situation. Exempelvis leder bostadsbristen till att privata fastighetsägare kan välja vilka hyresgäster de vill ha. Under kommunbesöken beskrivs också att egenbosatta asylsökande och nyanlända som befinner sig i dåliga boendelösningar är en växande grupp som kommer att behöva insatser framöver. När det gäller kommunernas arbete med att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer anges i Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2016 att det i 22 av kommunerna finns ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget. 14 kommuner anger att de regelbundet samarbetar med privata fastighetsvärdar. Endast 3 kommuner anger som lösning att de blockhyr fastigheter. 4 kommuner har i BME angett som enda lösning att hushållen får lösa sina bostadsbehov själva eller att kommunen inte har någon påverkan alls på hur de nyanlända ska bosätta sig. En kommun har inte gett något svar. 13
Temporära boendelösningar I många kommuner är en del av boendelösningarna för nyanlända kommunala andrahandskontrakt, sociala kontrakt eller etableringskontrakt hos allmännyttan eller privata värdar. I vissa fall är målet med dessa att de ska övergå i förstahandskontrakt, medan det i andra fall är tal om etableringskontrakt tills en lämpligare (ofta billigare) bostad kan hittas. Många kommuner arbetar med boendestödjare eller liknande stödfunktioner för att bistå med hjälp i bostadssökandet och etableringen i samhället. Det är dock svårt för kommunerna att lösa bostadsförsörjningen för de nyanlända enbart genom bostäder i allmännytta eller hos privata värdar. Kommunerna tittar därför även på andra lösningar. Vissa är mer långsiktiga, exempelvis inköp av villor och bostadsrätter som kommunen eller det allmännyttiga bolaget står för, eller ombyggnad av lokaler eller vårdhem. Vissa kommuner har satt igång en aktiv dialog med privata fastighetsägare för att öka intresset för att hyra ut till den här gruppen. Vissa av boendelösningarna som kommunen presenterar är mer eller mindre tillfälliga i sin karaktär. Många kommuner pratar om ett ökat byggande i stort, som på sikt kan frigöra bostäder i det befintliga beståndet och komma många i samhället till gagn. För de nyanlända är även vissa lösningar i det befintliga beståndet att betraktas som tillfälliga eftersom de är etableringskontrakt eller andrahandskontrakt under etableringstid eller den tid det tar för personen att hitta en annan lösning. Andra temporära boendelösningar är stugbyar, hotell och modulbostäder. Det är många kommuner som uppger att de behöver modulbostäder för att klara situationen. En handfull kommuner uttrycker att moduler och paviljongbyggnader inte är lösningen i deras kommun och hänvisar till att politiken har satt ner foten och uppmanat tjänstepersonerna att finna andra lösningar. Under kommunbesöken har det vid flera tillfällen kommenterats att bostadsbristen inte är ny, men att lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning har pressat situationen så till den grad att kommunen måste agera. De nyanlända som kommer går rakt in i hemlöshet per definition och det är inget man eftersträvar. (Skurup) Kommunen hyr ut tillfälliga bostäder, de nyanlända får inte ta över kontraktet, utan får lägenhet i väntan på att komma fram i det kommunala bostadsbolagets kö eller annan permanent lösning. (Ängelholm) Tanken är ju inte att nyanlända ska behöva vända sig till socialtjänsten! (Ystad) Det saknas bostäder till många grupper. (Åstorp) 14
Utsatta bostadssituationer för vissa grupper Med ökande bostadsbrist beskriver kommunerna hur allt fler personer befinner sig i kortsiktiga boendelösningar. Kommunerna berättar också att allt fler invånare kontaktar socialtjänsten enbart med anledning av sin boendesituation. De sociala kontrakten ökar. Många kommuner använder dessa för anvisade nyanlända. I vissa kommuner är avsikten med kontrakten inte längre att de ska övergå i förstahandskontrakt, utan bostaden fungerar som genomgångsboende, tills permanent lösning ordnas. De sociala kontrakten har alltså förändrats både i sin form och beträffande målgrupp. Flera kommuner vittnar om ökad trångboddhed, svarta kontrakt och köp av falska adresser. Det gäller kommuner i hela Skåne, där bland andra Bjuv, Burlöv, Helsingborg och Hässleholm ser en växande trend. Även kommuner som tidigare inte har haft kännedom om handel med adresser har nu börjat se sådana fall. I samma diskussion nämns oseriösa hyresvärdar som hyr ut undermåliga lokaler i källare och dåligt skötta bostadshus till personer som inte har möjlighet att efterfråga andra boendelösningar. I såväl Malmö som Lund arbetas i dagsläget med att i samband med nyproduktion avsätta ett visst antal lägenheter för sociala ändamål. Fler kommuner diskuterar frågan och bland annat Trelleborg och Staffanstorp har diskuterat möjligheten att införa krav på socialt öronmärkta bostäder genom markanvisning. Vissa kommuner tittar även på ändringar i ägardirektiven för utökat byggande eller för fler sociala kontrakt. Den rådande bostadsbristen gör att många riskerar att halka ur, eller inte ta sig in på bostadsmarknaden. Kommunen har bostadsförsörjningsansvar för alla invånare i kommunen. Bostadsförsörjningsansvaret för anvisade nyanlända kan medföra intressekonflikter och kommunerna uttrycker oro inför situationen. Vid kommunbesöken har ibland svårigheten att prioritera kommit upp och att grupper kommer att ställas mot grupper. De allra flesta kommuner, även de som befinner sig i en ansträngd situation, gör sitt yttersta för att överbrygga undanträngningseffekter och konflikter mellan grupper som skulle kunna skapa fientlighet och social oro. Ur Bostadsmarknadsenkäten 2016 12 kommuner har någon form av förturssystem för att få en bostad. 7 kommuner använder kommunala hyresgarantier. 31 kommuner hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden (sociala kontrakt). 1 januari 2016 fanns 2 759 av dessa kontrakt. (191 fler än 1 januari 2015.) 12 kommuner direktäger bostäder. 11 kommuner har överenskommelser med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst. Bostad är inte en vara utan en mänsklig rättighet. (Osby) Farligt att prata om bostäder för separata grupper. (Hässleholm) Vi tänker inte att vi ställer grupper mot grupper, det är ingen skillnad. De som är anvisade eller egenbosatta sitter i samma sits som de andra grupperna som har behov av hjälp från kommunen. (Eslöv) 15
Sammanfattande iakttagelser kring bostadsförsörjning från kommunbesöken i Skåne 2016 De problem som kommunerna beskriver i relation till sitt bostadsförsörjningsansvar kan också läsas som en beskrivning av konsekvenser av för lågt bostadsbyggande. Den svåra situationen på bostadsmarknaden begränsar individ och samhälle. Exemplen är oräkneliga. Bostadsmarknaden är segmenterad och bostadsbrist och trångboddhet ökar för vissa grupper i samhället. Låg rörlighet i alla segment av bostadsmarknaden. Låg betalningsförmåga hos de ekonomiskt svagare och låg betalningsvilja hos de ekonomiskt starkare (som ofta har låga boendekostnader). Vid flera kommunbesök har det lyfts att betalningsförmågan hos de ekonomiskt svagaste måste stärkas för att de ska ha råd att bo. De med låg betalningsförmåga kan inte efterfråga nyproduktion. Långa och växande köer till hyresbostäder. Ökande antal sociala kontrakt - många kommuner använder dessa även för kommunanvisade nyanlända. I vissa kommuner är avsikten med kontrakten inte längre att de ska övergå i förstahandskontrakt, utan bostaden fungerar som genomgångsboende, tills permanent lösning ordnas. Det finns anledning att förmoda att tillfälliga lösningar blir långvariga. Vad innebär det för individen och samhällets utveckling? Fler kontaktar socialtjänst endast med anledning av sin boendesituation. Migrationsverket hyr lägenheter i kommunerna (7000 i landet), en del med undermålig standard och till höga priser. Asylsökande bor många gånger i permanenta bostäder, bostäder som skulle ha behövts för personer med uppehållstillstånd. Många kommuner berättar att Migrationsverket inte vill förhandla om att släppa lägenheter. 16
Många anvisade med permanent uppehållstillstånd bor i tillfälliga bostäder. Även mindre kommuner ser att fler nyanlända skriver sig på samma adress. De beskriver också en ökning av svart uthyrning och handel med kontrakt. Regelverken kring brandceller är försvårande för kommuner som utforskar möjligheten att låta anvisade nyanlända dela bostad, då bristen på lediga smålägenheter är stor. Det förvaltningsövergripande samarbetet med bostadsförsörjning har fått större genomslag i Skåne. I många fall har den nya lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning varit anledning för kommunen att göra organisatoriska förändringar. Flera tjänstepersoner och politiker beskriver att dessa är positiva för kommunens arbete med bostadsförsörjning generellt. Flera kommuner beskriver hur en ny tidsaspekt har uppenbarat sig i arbetet med bostadsförsörjning; mellan tillfälliga akutlösningar och långsiktig planering. Det finns numera en vilja till mellankommunal samordning även kring bostadsförsörjning. Tidigare lyftes frågan ur de mellankommunala samarbetena på grund av konkurrensen om invånare. En del kommuner beskriver en kapacitetsbrist inom byggsektorn, men även när det gäller kommunens planering och hantering av bygglov. Riskerna med att storsatsa på bostadsbyggande (vad händer om människor sedan väljer att bosätta sig i andra kommuner?) Denna farhåga kopplas ofta till en svag arbetsmarknad. Flera kommuner med tidigare låg efterfrågan upplever en förändring och att det nu blir budgivning på varenda villa. Det är inte i plan- och bygglagstiftningen som knutarna sitter, det är i de ekonomiska förutsättningarna. Det råder osäkerhet i hanteringen av byggnadskrav gällande olika nyare boendelösningar. Till exempel nämns brandregler för kollektivbostäder. Även tillgänglighetsregler och bullerregler tas upp som en fördyrande och försvårande faktor i vissa sammanhang. Samtidigt menar andra att det inte är bra att sänka kraven på bostäder. 17
Många kommuner beskriver att bankerna inte medger lån till byggande. Bankerna saknar förståelse för att det inom kommuner med generellt lågt prisläge finns mikrolägen med andra förutsättningar. Regler rörande affärsmässighet i allmännyttan och nedskrivningar utgör stora hinder för nyproduktion av bostäder i många delar av Skåne. Befintligt bostadsbestånd kan användas mer optimalt och då erbjuda fler personer bostad, t.ex. genom generationsväxlingar. Problemet är att få äldre villaägare med låga boendekostnader är intresserade av att flytta till dyrare nyproducerade bostäder. Vid flera kommunbesök har regler för försäljning och köp av bostäder kommenterats. Reavinstskatt, lagfartskostnader, bolånetak och amorteringskrav nämns som faktorer som hämmar rörlighet på bostadsmarknaden. Flera kommuner lyfter att många äldre med hjälp av bostadsanpassningsbidrag bor kvar i sina bostäder länge. Detta leder till att generationsväxlingar i bostadsbeståndet fördröjs. Flera kommuner påpekar att överklaganden drar ut på tiden. De önskar en snabbare prövningsprocess och ifrågasätter exempelvis möjligheten att överklaga för de som inte är permanent boende i kommunen. Kollektivtrafik är en förutsättning för att hela Skåne skall fungera. Planerna för höghastighetsjärnväg har diskuterats. Några kommuner menar att de snarare riskerar negativa effekter till följd av satsningen. Bredbandsutbyggnad är en förutsättning för att landsbygden ska blomstra. Bostäder där bredband saknas blir inte lika attraktiva. 18
Utvecklingsområden för staten enligt kommunerna Länets kommuner har den senaste tiden gjort betydelsefulla organisatoriska förändringar. Det finns en förväntan på staten att på motsvarande sätt se över sina arbetssätt och rutiner. Följande punkter har påtalats vid flertalet kommunbesök. Informationen från Migrationsverket gällande lokalisering av boenden för asylsökande beskrivs vara ytterst bristfällig vilket försvårar kommunernas förutsättningar att planera för exempelvis skola och vård. Kritik riktas mot Migrationsverket och Arbetsförmedlingen gällande information och kommunikation kring anvisade nyanlända. Asylperioden är lång, relationer växer fram och kommun och kommuninvånare investerar mycket tid och kraft, liksom de asylsökande. Många kommuner vill ha möjligheten att få anvisade de personer som bott i kommunen under asyltiden. Flexibilitet och lösningsorienterat samarbete efterfrågas. Flera kommuner riktar kritik mot Arbetsförmedlingen i deras sätt att hantera etableringstiden och anvisningar. Flera kommuner vittnar om nyanlända som under etableringstiden inte får det stöd de har rätt till samt att det inte går att få mer utförlig information om vem som anvisas. Kommunerna efterfrågar tydligare besked från Länsstyrelsen i tidiga lägen. Kommunerna efterfrågar mer dialog och att Länsstyrelsen oftare anordnar tillfällen för kommunerna att träffas och utbyta erfarenheter. Kommunerna efterfrågan mer omfattande planeringsunderlag liknande Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner samt bättre planeringsunderlag och vägledning gällande Länsstyrelsens prövningsgrunder. Något som ofta nämns är buller, översvämning, strandskydd och kustzon. En återkommande fråga är också hur Länsstyrelsens hanterar kommunernas planering på jordbruksmark. Det är resurskrävande att besvara olika enkäter (t.ex. Bostadsmarknadsenkäten), längre intervaller önskas. Därutöver har flera kommenterat att frågorna är för detaljerade och dåligt formulerade. 19
20
Obalans på bostadsmarknaden På nästa uppslag redovisas kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten 2016, 2015 och 2014 gällande balans på bostadsmarknaden. Vad som är balans eller obalans är en fråga om tolkningar och bedömningar. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Obalans - underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Obalans - överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. 21
BME 2016 Bostadsmarknadsläget totalt sett i kommunen 2016 Båstad Osby Totalt sett Antalet kommuner 2016 som uppger underskott på bostadsmarknaden i hela kommunen är 29, vilket är en ökning med 7 kommuner sedan 2015. Ingen kommun uppger 2016 att det finns ett överskott av bostäder. Ängelholm Örkelljunga Höganäs Perstorp Hässleholm Helsgingborg Åstorp Bjuv Klippan Svalöv Höör Landskrona Eslöv Hörby Kävlinge Östra Göinge Kristianstad Bromölla Överskott Balans Underskott Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Sjöbo Vellinge Malmö Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Bostadsmarknadsläget i kommunernas centralorter/innestan 2016 Båstad Osby Centralort Antalet kommuner 2016 som uppger underskott på bostadsmarknaden i centralorten/innerstaden är 31, vilket är en ökning med 5 kommuner sedan 2015. 2 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden i centralorten/innerstaden, vilket är 4 kommuner färre än 2015. Ingen kommun uppger 2016 att det finns ett överskott av bostäder i centralorten/innerstaden. Höganäs Helsgingborg Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Trelleborg Perstorp Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Överskott Balans Underskott Bostadsmarknadsläget Skåne kommunernas övriga delar 2016 Båstad Osby Övriga kommundelar Antalet kommuner 2016 som uppger underskott på bostadsmarknaden i övriga kommundelar är 14, vilket är en ökning med 3 kommuner sedan 2015. 19 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden i övriga kommundelar, vilket är 3 kommuner fler än 2015. Ingen kommun uppger 2016 att det finns ett överskott av bostäder i övriga kommundelar. Höganäs Helsgingborg Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Trelleborg Perstorp Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Överskott Balans Underskott 22
BME 2015 BME 2014 Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2015 Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2014 Båstad Osby Båstad Osby Höganäs Ängelholm Åstorp Örkelljunga Perstorp Hässleholm Östra Göinge Höganäs Ängelholm Åstorp Örkelljunga Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsgingborg Bjuv Klippan Bromölla Helsgingborg Bjuv Klippan Bromölla Landskrona Kävlinge Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Svalöv Överskott Landskrona Balans Underskott Kävlinge Eslöv Höör Hörby Kristianstad Överskott Balans Underskott Lomma Lund Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Sjöbo Burlöv Staffanstorp Sjöbo Vellinge Malmö Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Vellinge Malmö Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Bostadsmarknadsläget centralort i Skåne 2015 Bostadsmarknadsläget centralort sett i Skåne 2014 Båstad Osby Båstad Osby Ängelholm Höganäs Åstorp Helsgingborg Bjuv Örkelljunga Klippan Perstorp Hässleholm Östra Göinge Bromölla Ängelholm Höganäs Åstorp Helsgingborg Bjuv Örkelljunga Klippan Perstorp Hässleholm Östra Göinge Bromölla Landskrona Kävlinge Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Svalöv Överskott Landskrona Balans Underskott Kävlinge Eslöv Höör Hörby Kristianstad Överskott Balans Underskott Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Sjöbo Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Sjöbo Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Bostadsmarknadsläget Skåne kommunernas övriga delar 2015 Bostadsmarknadsläget Skåne kommunernas övriga delar 2014 Båstad Osby Båstad Osby Höganäs Ängelholm Åstorp Örkelljunga Perstorp Hässleholm Östra Göinge Höganäs Ängelholm Åstorp Örkelljunga Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsgingborg Bjuv Klippan Bromölla Helsgingborg Bjuv Klippan Bromölla Landskrona Kävlinge Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Svalöv Överskott Landskrona Balans Underskott Kävlinge Eslöv Höör Hörby Kristianstad Överskott Balans Underskott Lomma Lund Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Sjöbo Burlöv Staffanstorp Sjöbo Vellinge Malmö Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Vellinge Malmö Svedala Trelleborg Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn 23
Nya bostäder 2015 Det byggdes 3 819 bostäder i flerbostadshus och småhus i Skåne 2015. Utöver dessa tillkom 254 bostäder i flerbostadshus genom ombyggnation, exempelvis genom vindsomvandlingar eller när större lägenheter byggts om till mindre. Ombyggnation kan också resultera i färre antal bostäder när mindre lägenheter slås ihop till större. Det byggdes inga bostäder i Åstorp, Höör och Sjöbo 2015. De bostäder som färdigställdes 2015 utgör sammantaget nära 60 % av årligt beräknat bostadsbehov för Skåne. (Se sida 27.) Länsstyrelsen har i andra sammanhang uppmärksammat brister i statistiken för bostadsbyggande. Även vid detta tillfälle finns anledning att påminna om detta. Antal nybyggda bostäder per 1000 invånare 2015. >0-<2 2-4 4-6 6-8 8-10 00 Antal nybyggda bostäder 2015 Båstad 44 Osby 12 Höganäs 102 Helsingborg 499 Ängelholm 151 Åstorp 0 Bjuv 2 Klippan 4 Örkelljunga 25 Perstorp 4 Hässleholm 163 Östra Göinge 3 Bromölla 28 Landskrona 110 Svalöv 16 Höör 0 Kristianstad 130 Kävlinge 10 Eslöv 46 Hörby 11 Burlöv Lomma 105 Malmö 1349 2 Staffanstorp 15 Svedala 2 Lund 783 Sjöbo 0 Tomelilla 6 Simrishamn 40 Vellinge 97 Trelleborg 28 Skurup 13 Ystad 19 Antal nybyggda bostäder i flerbostadshus och småhus total och per 1000 invånare år 2015 24
Hustyper och upplåtelseformer i nybyggda bostäder 2015 Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Klippan Perstorp Hässleholm Bromölla Bjuv Landskrona Svalöv Höör Kristianstad Eslöv Hörby Kävlinge Nya bostäder 2015 Hustyper Småhus 1051 Lomma Burlöv Lund Staffanstorp Sjöbo Flerbostadshus Småhus Flerbostadshus 2768 Malmö Vellinge Svedala Skurup Ystad Tomelilla Simrishamn Fördelningen av hustyper i Skåne totalt och per kommun 2015 Trelleborg Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Klippan Perstorp Hässleholm Bromölla Bjuv Landskrona Svalöv Höör Kristianstad Eslöv Hörby Kävlinge Nya bostäder 2015 Upplåtelseformer Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Äganderätt 824 Bostadsrätt 1042 Hyresrätt 1953 Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Malmö Vellinge Svedala Skurup Sjöbo Ystad Tomelilla Simrishamn Fördelningen av upplåtelseformer i Skåne totalt och per kommun 2015 Trelleborg 25
Bostadsbehovet i Skåne I rapporten Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner redovisas beräkningar av bostadsbehovet i Skånes kommuner. Utifrån prognostiserad befolkningsförändring 2015-2030 gjordes två olika beräkningar. En där bostadsbehovet beräknas genom hushållskvoter (olika ålderskategoriers benägenhet till samboende) och en genom personer per hushåll 2014 (som beräknar prognosticerad befolkningsförändring genom personer per hushåll i kommunerna 2014). I rapporten ställdes även beräknat bostadsbehov mot kommunens mål i översiktplan eller riktlinjer för bostadsförsörjning. Påfallande stort antal kommuner ligger i linje eller i närheten av beräknat bostadsbehov. Beräkningarna av bostadsbehov 2015-2030 genom hushållskvoter resulterade i ett något lägre bostadsbehov för Skåne (6 645 bostäder per år) än de beräknade genom personer per hushåll 2014 (7 234 bostäder per år). Det bör påpekas att beräkningarna är gjorda utifrån hur bostadsbeståndet användes 2014. Befintligt bostadsbestånd kan användas mer optimalt och då erbjuda fler personer bostad. Generationsväxlingar kan generera bostäder åt fler. Då förändras bostadsbehovet. Hur och var det finns bostäder påverkar naturligtvis också hur och var vi kommer att bo. Det som brukar kallas ackumulerat bostadsbehov inkluderas inte. Höganäs 145 Höganäs 131 Båstad 68 Helsingborg 713 Ängelholm 174 Bjuv 48 Landskrona 225 Båstad 64 Åstorp 60 Kävlinge 131 Malmö 2181 Vellinge 153 Lomma 164 Burlöv 96 Ängelholm 172 Svalöv 66 Klippan 60 Staffanstorp 103 Svalöv 74 Svedala 78 Trelleborg 182 Klippan 67 Örkelljunga 37 Eslöv 147 Perstorp 28 Örkelljunga 39 Eslöv 145 Höör 75 Hässleholm 140 Hörby 53 Lund 686 Sjöbo 64 Skurup 54 Höör 73 Ystad 137 Hässleholm 147 Hörby 53 Osby 43 Tomelilla 42 Östra Göinge 66 Osby 50 Kristianstad 364 Simrishamn 42 Östra Göinge 73 Kristianstad 384 Bromölla 48 Beräknat bostadsbehov 2015-2030 genom hushållskvoter per 1000 invånare 2014 Helsingborg 788 Bjuv 45 Landskrona 264 Åstorp 57 Kävlinge 107 Perstorp 30 Bromölla 48 00 Bostadsbehov 1000 invånare 0-2 2-4 4-6 Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik för 2015 visar att vi i Skåne var 2000 personer fler än den prognos som Länsstyrelsen använt. Malmö 2543 Vellinge 121 Lomma 151 Staffanstorp Burlöv 92 93 Svedala 85 Trelleborg 198 Lund 806 Sjöbo 66 Skurup 58 Ystad 150 Tomelilla 49 Simrishamn 39 Beräknat bostadsbehov 2015-2030 genom personer per hushåll per 1000 invånare 2014 26
Bostadsbyggande 2015 i relation till beräknat bostadsbehov* Båstad 66,4% Osby 26% Höganäs 74% Helsingborg 66,7% Ängelholm 89,5% Åstorp 0% Bjuv 4,3% Örkelljunga 65,8% Perstorp 13,7% Klippan 6,3% Hässleholm 113,6% Östra Göinge 15,9% Bromölla 58,4% Landskrona 45,3% Svalöv 22,8% Höör 0% Kristianstad 39,9% 0 % Kävlinge 8,5% Eslöv Hörby 31,5% 20,9% <0-25 % 26-50 % Lomma 66,7% Burlöv Staffanstorp 2,1% 15,4% Malmö 66% Vellinge 71,6% Lund 105,8% Sjöbo 0% Tomelilla 13,2% Svedala 2,5% Skurup Ystad 23,2% 13,3% Trelleborg 23,7% Andel nya bostäder av beräknat bostadsbehov 2015 uppgår totalt sett till 58,5 %. Simrishamn 106,6% 51-75 % 76-100 % < 100 % * Andel nya bostäder av beräknat bostadsbehov (genomsnitt av bostadsbehov beräknat genom hushållkvoter och personer per hushåll 2014). Antal nya bostäder 2011-2015 och beräknat bostadsbehov 2015-2030 27
Så har det byggts i Skåne 2010-2015 Åren 2010-2014 har bostadsbyggandet ökat med undantag för 2013 då det skedde en liten minskning. 2015 byggdes 3 819 bostäder. Det är dryga 800 bostäder färre än vad som byggdes 2014. Sedan 2010 har bostäder i flerbostadshus ökat markant liksom hyresrätten som upplåtelseform. 2015 har bostadsbyggandet vänt nedåt igen och resulterade i en siffra lägre än den för 2013. Andelen hyresrätter fortsätter däremot att öka. Flera kommuner beskriver att intresset för att bygga hyresrätter har ökat och att några projekt som varit tänkta som bostadsrätter nu utförs som hyresrätter. Kommunerna beskriver också att många bostäder håller på att byggas och förutser ökat bostadsbyggande de närmsta åren. 6000 Nya bostäder 2010-2015 5000 4000 3000 2000 Ombyggda lägenheter i flerbostadshus (tillskott) småhus flerbostadshus 1000 0 Antal nybyggda bostäder 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2518 2849 4072 3913 4631 3819 Tillkomst av bostäder (ombyygnation) 180 167 27 78 280 254 Upplåtelseformer 2010-2015 År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Äganderätt 1234 Hyresrätt 753 Bostadsrätt 531 Äganderätt 1242 Hyresrätt 805 Bostadsrätt 802 Äganderätt 1700 Bostadsrätt 943 Hyresrätt 1429 Äganderätt 1118 Bostadsrätt 978 Hyresrätt 1817 Äganderätt 846 Bostadsrätt 1495 Hyresrätt 2290 äganderätt 824 bostadsrätt 1042 hyresrätt 1953 28
Allmännyttan i Skåne ökar sitt bestånd Även om det har byggts färre bostäder i Skåne 2015 än det gjordes året dessförinnan bygger de allmännyttiga bostadsbolagen mer. De har också fått en allt mer betydande roll i arbetet med bostadsförsörjning i de allra flesta av länets kommuner, inte minst för att möta bostadsbehovet från de ekonomiskt svagare hushållen. Allmännyttans bostadsbyggande ökar i stort men det finns stora skillnader mellan kommunerna. SCB:s statistik skiljer sig från kommunernas svar i Bostadsmarknadsanalysen 2016. Enligt enkätsvaren gällande allmännyttiga bostadsbolag nyproducerades 962 bostäder, 51 köptes in, 331 tillkom genom ändring av byggnad, 113 såldes och 13 revs. Sammanlagt innebär det en ökning med 1 218 bostäder i allmännyttans bestånd. Under åren 2010-2015 färdigställdes sammanlagt 3 345 nya lägenheter i allmännyttans bestånd. Under 2015 färdigställdes 859 lägenheter, fördelade mellan sju kommuner, i allmännyttans bestånd. Tre av de skånska kommunerna har ingen allmännytta. I ytterligare fem kommuner har allmännyttan inte byggt några nya bostäder under åren 2010-2015. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 allmännyttiga bostadsföretag 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Färdigställda lägenheter i allmännyttan 2010-2015 487 285 240 698 776 859 29
Hur kompletteras befintligt bostadsbestånd? Under kommunbesöken har det i flera kommuner diskuterats vilka lägenhetstyper som bäst kompletterar befintligt bestånd och underlättar för rörlighet på bostadsmarkanden. Farhågor har dryftats kring att nyproducerade små lägenheter möter akut behov snarare än ser till beståndets utveckling. Andra farhågor gäller riskerna med att storsatsa på bostadsbyggande. Flera kommuner har tidigare haft tomma bostäder och en del har rivningar av bostäder i färskt minne. Kan vi bygga för många små lägenheter? Vilka konsekvenser får det och för vem? Många kommuner ser ett akut behov av små lägenheter men att det framförallt är tillgång till äldre (billigare) små lägenheter som kan möta det behovet. Vilken typ av nyproduktion frigör bäst lägenheter ur det äldre beståndet? 7000 Antal lägenheter 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Lägenhetstyper i nybyggda hus 2010-2015 Flera kommuner anser det problematiskt att tilltänkta stöd riktas till mindre bostäder. Det påpekas också att det är lättare att nå måluppfyllelse om antal bostäder genom att bygga flera små. De flesta bostäder som byggdes 2010-2015 var 2:or och 3:or, se diagram nedan. 2010-2015 30