Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Relevanta dokument
Bioenergikombinat Status och Framtid

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Bio2G Biogas genom förgasning

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Jämförelse med uppsatta mål

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Bioenergin i EUs 2020-mål

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Basprogram Systemteknik

Energigas en klimatsmart story

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Sysselsättningseffekter

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Lokala energistrategier

Biogas från många bioråvaror

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Finns det hållbara drivmedel?

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Falu Energi & Vatten

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatmål. Sveriges mål EU Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Regeringens klimat- och energisatsningar

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Biokraftvärme isverigei framtiden

Strategisk Innovationsagenda

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod : Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Grön el i Västra Götaland

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

En utlokaliserad energiproduktion

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Osäker lönsamhet för bioenergikombinat

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Hur klimateffektiv är etanol?

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Transkript:

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson, Per Lundqvist, Håkan Stigander, Annika Widmark En studie genomförd av ÅF under 2010-2011 Värmeforskrapport nr 1224 1

Agenda Bakgrund Vad är ett Bioenergikombinat Drivkrafter, möjligheter och fördelar Syfte med studien Viktiga resultat och slutsatser 2

Vad är Bioenergikombinat? Kraftvärmeverk Bränsle Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Samförläggning av kraftvärmeproduktion med produktion av annan ( grön ) produkt såsom ett biodrivmedel eller träpellets 3

Tre bioenergikombinat Träpellets Pelletstillverkning kräver värme/ånga till torkning av träråvaran KVV levererar mer värme/ånga ökar elproduktion Etanol Från skogsråvara! Etanoltillverkning kräver ånga Ligninprodukt kan användas som bränsle i KVV Förgasningsbaserad biogas (Bio-SNG) Förgasningsprocessen ger överskottsvärme till FjV-nätet El Biobränsle Värme Spån Biobränsle Ånga Skogsråvara Biobränsle Skogsråvara Pellets Lignin Biogas Etanol Grön El FjV El FjV Biogas Lignin Pellets El Fjärrvärme Biodrivmedel 4

Drivkrafter, möjligheter, fördelar Bindande målsättning (EN 6271/07) om 10% av energianvändning inom transportsektorn ska vara förnybar år 2020 Ca 10TWh i Sverige år 2020 Regeringens långsiktiga ambition: en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år 2030 Inhemsk produktion av förnybara drivmedel Ökad internationell användning Försörjningstrygghet Svensk miljöteknikexport Ökad sysselsättning inom miljötekniksektorn 5

Drivkrafter, möjligheter, fördelar Ökad lönsamhet, kostnadsminimering Energibolag Energieffektiviseringar, varmare klimat och alternativa uppvärmningsmetoder kommer att leda till minskad efterfrågan på FjV Årstidsvariationer i efterfrågan av FjV Öka värmeleveranser och elproduktion Utjämna årstidsvariationer, ökad utnyttjningsgrad Pelletstillverkare och drivmedelstillverkare Möjligheten till billig processånga/värme Avsättning för biprodukter (lignin, värme) 6

Mål och avgränsning i studien Övergripande målet är att beskriva de kritiska faktorer som är avgörande för möjligheten till lönsam samproduktion i bioenergikombinatform och hur de påverkar valet av lokalisering (inom Sverige) 7

Agenda Bakgrund Vad är ett Bioenergikombinat Drivkrafter, möjligheter och fördelar Syfte med studien Viktiga resultat och slutsatser 8

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 9

Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Kostnader Råvara och bränsle Kapital DoU < Intäkter Produkter Pellets, el, värme Etanol, pellets, biogas, el, värme Bio-SNG, värme 10

Produktionskostnadens uppdelning Kapitalkostnad Likvärdig över landet D&U-kostnad Liten i sammanhanget Bränsle/Råvarukostnad 40 60 % av produktionskostnaden Kräver närhet till råvaran och/eller goda transportmöjligheter (järnväg, hamn etc.) 11

Användning av skoglig biomassa Används idag Potential för ökat uttag Stark prisökning sedan elcert infördes Konkurrens Råvara finns, priset avgörande! 12

Pelletskombinat Råvarukostnad ca 60% av produktionskostnaden 10%-ig förändring av försäljningspriset på pellets förändrar rörelseresultatet med ca 35-40% 10-ig förändring av råvaru- och bränslekostnaden förändrar rörelseresultatet med ca 50% En merinvestering på 120 MSEK ger ett ökat driftsöverskott på 10 MSEK/år Mervärdet är starkt beroende av elpriset 14

Etanolkombinat Råvarukostnaden ca 40% av produktionskostnaden Intäkterna för biprodukterna kritiska för lönsamhet 10%-ig förändring av försäljningspriset på etanol förändrar rörelseresultatet med ca 35-40% 10%-ig förändring av råvaruoch bränslekostnaden förändrar rörelseresultatet med ca 35% 16

Etanolpriser Världsmarknadspriset på etanol har sedan 2008 varierat mellan ca 3,60 kr/l till ca 5,85 kr/l I beräkningarna ca 5,60 kr/l Ett etanolpris på 3,60 kr/l innebär att intäkterna för försäljning av etanol minskar från 276 Mkr till 178 Mkr, dvs det årliga driftsöverskottet minskar från + 76 Mkr till -22 Mkr. => stora variationer av försäljningspriset av etanol är möjliga och det ger kraftigt utslag på lönsamheten Idag är etanolpriserna ca 6 kr/l

Bio-SNG Förgasningsprocessen genererar restvärme (+ 38 kr/mwh producerad Bio-SNG) Försäljningspris för naturgas lägre än produktionskostnaden 712 kr/mwh jmf 200 kr/mwh (exkl skatt) år 2011 Högre försäljningspris för fordonsgas (1200 kr/mwh) Kräver uppgraderingsanläggning Storskalighet nödvändig men svårt att hitta närmarknad Stora utvecklingsprojekt i Sverige; GoBiGas och (Bio2G) 19

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 20

Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Råvarukostnaden! Försäljningspriset på produkten! 21

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 22

Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? För alla tre anläggningstyper utgör integrering och samproduktion en fördel jämfört med separat produktion Inte så stor effekt för pelletskombinat och Bio-SNG Nödvändigt för lönsam etanolkombinat mervärde = ökade driftsresultatet som en samlokalisering ger jämfört med produktion i två fristående anläggningar 23

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 24

Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Det finns ett större mervärde att integrera pelletsproduktion med ett sågverk och virkestorken än med kraftvärmeproduktion Någon sådan anläggning finns inte i Sverige Dock vanligt att sågverk integrerar med pelletsproduktion (och/eller massabruk) på råvarusidan => Ur pelletsproducentens synvinkel viktigare att säkra råvarutillgången än processvärme/ånga 25

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 26

Optimalt placerat bioenergikombinat Mitt i råvaran Bra transportmöjligheter (järnväg och/eller hamn) Närhet till större stad (>100 000 invånare) Stort fjärrvärmebehov Tillgänglig gasdistribution (för Bio-SNG kombinat) 27

Intressanta frågeställningar Vilka faktorer är viktiga för lönsam produktion i bioenergikombinat? Vad är mervärdet av integreringen i bioenergikombinat? Kan det för vissa alternativ av bioenergikombinat finnas (ekonomiska) fördelar med att integrera med annan industri som väger tyngre än integration med fjärrvärmeproducenter? Vilka faktorer är viktigast att beakta vid val av lokalisering? Vilka hinder och möjligheter finns för utveckling av bioenergikombinat i kommersiell skala? 28

Främsta utmaningar vid nyetablering Teknisk utveckling Drivmedelsproduktion från skogsråvara ännu inte kommersiell teknik Storskalighet Viss storlek på verksamheten krävs för lönsamhet Ställer krav på stor råvarutillgång Osäkerhet kring framtida klimatrelaterade styrmedel Styrmedel och skattebefrielser är en förutsättning för lönsam Bio-SNG (och 2:a generationens etanol) Vilket biodrivmedel vinner? 29

Tack för er uppmärksamhet! Tack till referensgruppen! Marie Jernsund, Göteborg Energi Urban Eklund, Ena Energi Per Karlsson, Borås Energi och Miljö Mats Åbjörnsson, E.ON Barbara Goldschmidt, Grontmij Frågor? Ingrid Nohlgren, Tekn. Dr Avd chef Energistrategi, WSP Ingrid.Nohlgren@wspgroup.se 031-727 2606 30