Tjänsteskrivelse - Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser (EMI) 2020

Relevanta dokument
Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/ / / / /2016

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Beredskap smittskydd i skolan, motion

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum UN-2016/ Utbildningsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7)

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats, EMI

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Vårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare, Skolhälsan i Stockholms stad

Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats för gymnasiet läsåret 2016/2017

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE 2021-02-26 Utbildningsnämnden Nykvarns kommun Lena Carlsson Tf verksamhetschef Telefon 08-555 01463 lena.carlsson@nykvarn.se Tjänsteskrivelse - Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser () 2020 Diarienummer: UN/2021:21 Förslag till beslut Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser 2020 godkänns. Beslutsnivå Utbildningsnämnden Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen är en kvalitetsrapport för elevhälsans medicinska insatser i Nykvarn under kalenderåret 2020. Den beskriver den hälso- och sjukvård som utförts i skolorna ur ett patientsäkerhetsperspektiv vilket innebär att vi ska ha mål och strategier för att eleverna ska få en god och säker vård och för att vårdskador ska undvikas. När rätt person gör rätt insatser på rätt tid kan vi undvika att någon drabbas av en vårdskada. För att uppnå det har vi utgått från: 1. personalens kompetens 2. Nyckeltal 3. En likvärdig- och säker vård till alla elever 4. Skolsköterskemottagningen 5. Rapportera medicinska avvikelser Vi vill skapa grundförutsättningar för att alla elever ska få en likvärdig elevhälsa genom att utarbeta rutiner och gemensamma arbetssätt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Skolsköterskor och skolläkare är hälso- och sjukvårdspersonal som ingår i den samlade elevhälsan på skolan och utgår från basprogram och årshjul. I Nykvarn erbjuds alla elever i grundskolan tre hälsobesök till skolsköterskan med hälsokontroller. Hälsoenkäter ingår i åk 4 och 7. Vi fortsätter det nationella vaccinationsprogrammet för barn som påbörjas på BVC och ska även utföra enklare sjukvårdande insatser. Deras nyckeltal fortsätter att stiga med ökad inflyttning och fler elever vilket kan äventyra patientsäkerheten och något som behöver beaktas. 1(2)

TJÄNSTESKRIVELSE 2021-02-26 Utbildningsnämnden Inkomna avvikelserapporter har sammanställts, analyserats och har återgetts till verksamheten för att undvika att de upprepas. Ingen avvikelse har lett till allvarlig vårdskada. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser 2020. Bedömning Förvaltningen bedömer att utbildningsnämnden skall godkänna patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser 2020. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för barn och unga Elevhälsans medicinska insatser medverkar till att barn- och unga ska uppnå en bra livsstil och en god uppskattad hälsa vilket enligt studier leder till bättre skolresultat. Ärendets beredning Utbildningsnämnden Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2021-02-26 Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser () 2020 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser () 2020 Beslutet skickas till Elevhälsan Utbildningskontoret inklusive rektorer Akten Susanne Englund Utbildningschef Lena Carlsson Tf verksamhetschef Besöksadress: Centrumvägen 26 Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(2)

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insatser () 2020 UN/2021:21 Lena Carlsson, tf verksamhetschef, Utbildningskontoret

Sammanfattning I Nykvarns kommun är utbildningsnämnden vårdgivare för hälso- och sjukvården i skolorna och ansvarar för att den utförs på ett säkert sätt. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som skolläkare, skolsköterska och skolpsykolog ingår i den samlade elevhälsan, men lyder till viss del under andra lagkrav. Den medicinska verksamheten kvalitetssäkras systematiskt utifrån ett ledningssystem och sammanfattas varje läsår i en verksamhetsberättelse. Patientsäkerhetsarbetet sammanfattas efter varje kalenderår i patientsäkerhetsberättelsen som beskriver elevhälsans medicinska insatser ur ett patientsäkerhetsperspektiv i de fyra grundskolorna under 2020. Övergripande mål för patientsäkerheten är att den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen följer aktuell lagstiftning och de planerar sitt arbete väl för att, genom hälsofrämjande och förebyggande insatser, erbjuda en likvärdig elevhälsa utan att någon drabbas av en vårdskada. Elevhälsans medicinska insatser () arbetar systematiskt med lokala rutiner och kompetensutveckling för att säkerställa att eleverna får en god och säker vård. När personalen har rätt kompetens och förutsättningar kan strategier skapas på organisationsnivå som gagnar alla elever och elevhälsans insatser effektiviseras på ett sätt som kan leda till att eleverna upplever ett bättre mående och att de når sina skolmål i högre grad. Vid misstanke om medicinska avvikelser ska de skriva en avvikelserapport till verksamhetschef som påbörjar en utredning som återkopplas till organisationen för att undvika att det ska hända igen. Vid misstanke om att en elev kommit till skada eller kunnat komma till skada ska verksamhetschef göra en anmälan till IVO enligt Lex Maria (HSLF-FS 2017:41). Inkomna avvikelserapporter har analyserats och återkopplats till verksamheten. Ingen avvikelse har lett till allvarlig vårdskada. Under året har det systematiska kvalitetsarbetet fortsatt med att skapa-, implementera- och utvärdera lokala rutiner och gemensamma arbetssätt. På regelbundna möten med har vi arbetat med kompetens- och verksamhetsutveckling och från hösten har en ny skolläkare hyrts in som tillför medicinsk kompetens till gruppen. I mars implementerades ett nytt journalsystem där vi har utvecklat nya mallar och en struktur som säkerställer journalföringen och möjliggör enklare statistik och att skapa rapporter. En pandemi drog över världen = Covid19 Året 2020 kommer att vara det år vi länge kommer att minnas. Tidigt under våren insjuknade både elever och personal av Covid19 i kommunen. Även skolsköterskorna hade sjukfrånvaro i perioder. Utbildningskontoret fick förfrågan från ett äldreboende om skolsköterskorna kunde omplaceras dit. för gjorde en risk- och konsekvensanalys och med hänsyn till patientsäkerheten en lista över prioriterade arbetsuppgifter som vi inte kunde ta bort samt en förfrågan om det fanns någon plan för extra resurser till eleverna i skolan. Det blev en orolig tid www.nykvarn.se 1

då vi var måna om att fullfölja basprogrammet med hälsosamtal och vaccinationer som vi är skyldiga att göra. Om det inte blev gjort nu behövde vi extra resurser till senare. Vår prioritering låg i linje med Folkhälsomyndighetens prioritering om vikten av att BHV och skolan skulle vaccinera som planerat för att skydda eleverna mot ytterligare allvarlig sjukdom- speciellt mot Mässlingen. Vid terminens slut hade äldreboendet klarat sitt uppdrag utan resurser från skolan och skolsköterskorna var till sommaren nästan i fas med basprogrammet som sköts till hösten. Under hösten kom nya varningar om smitta och hygienrutinen på mottagningen uppdaterades. Skolsköterskorna justerade vissa moment i årshjulet då vi tex skulle undvika att ta emot vårdnadshavare till skolan. Klassvaccinationer som kunde vänta i åk 2 och 8 planerades till våren 2021. I slutet av året kom ytterligare en förfrågan om någon sjuksköterska kunde arbeta under mellandagarna på äldreboende då deras personal var sjuka. Enligt risk- och konsekvensanalysen skulle det inte påverka elevarbetet. Två skolsköterskor blev tillfrågade- och tog på sig uppdraget. Under 2021 fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska uppdateras med nyheter och tydliggöra verksamhetens fokusområden genom att beskriva vad vi ska göra och hur det ska mätas och följas upp. Skolsköterskorna och skolläkaren behöver komma ikapp med uppgifter som inte blivit utförda under hösten. Både pga omplanering, men även efter uteblivna besök. Fortsatt oro angående stigande nyckeltal (om inflyttningen fortsätter att öka vilket leder till fler elever) som kan äventyra patientsäkerheten. Februari 2021 Lena Carlsson Tf för i Nykvarn Förklaring till förkortningar i texten: BHV Barnhälsovården BVC Barnhälsovårdscentralen BUMM Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning BUP Barn- och ungdomspsykiatri Elevhälsans medicinka insats EHT Elevhälsoteam FSK Förskoleklass HSL IVO NP Nyckeltal Prorenata VC Åk Hälso- och sjukvårdslagen Inspektionen för vård och omsorg Neuropsykiatri (tex ADHD eller Autism) Antal elever / heltidstjänst Digitalt journal- och dokumentationssystem Vårdcentral eller verksamhetschef Årskurs www.nykvarn.se 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...... 0 Inledning...... 1 STRUKTUR...... 2 Mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet... 2 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet (Bilaga 2)... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Elevers och vårdnadshavares delaktighet... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet (Bilaga 2)... 8 Klagomål och synpunkter... 8 Egenkontroll... 8 PROCESS...... 11 Åtgärder som har genomförts för att öka patientsäkerheten... 11 Riskanalys... 11 Utredning av händelser och vårdskador... 12 Informationssäkerhet... 12 RESULTAT OCH ANALYS...... 13 Egenkontroll... 13 Medicinska avvikelser 2020... 18 Klagomål och synpunkter... 19 Händelser och vårdskador... 19 Mål och strategier för 2021...... 19 Basprogram för i Nykvarns kommun Bilaga1... 21 Verksamhetsansvar Bilaga 2 Elevernas inlärningsmiljö/:s arbete i elevhälsan Bilaga 3 Personalresurser Bilaga 4 Lokaler och utrustning Bilaga 5 Verksamhetens arbete Bilaga 6 www.nykvarn.se 1

Inledning Nykvarns kommun ska erbjuda bästa möjliga utbildning och omsorg till barn och unga. Vår vision är att ha Sveriges bästa skola. Ett av kommunens viktigaste uppdrag är att organisera skola för barn och unga. Under 2020 gick ca 1 620 elever i kommunens fyra grundskolorna. De ca 450 gymnasieeleverna hänvisas till andra kommuner och/eller friskolor. I augusti 2020 öppnade Furuborgskolan en grundsärskola i egen regi. Utbildningsnämnden ansvarar för verksamheten skolorna och är även vårdgivare för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Utförare är utbildningskontoret. Patientsäkerhet Grunden i hälso- och sjuvårdens kvalitetsarbete är att skapa en god och säker vård där förekomsten av vårdskador är låg. I patientsäkerhetslagen (2010:659) definieras patientsäkerhet som skydd mot vårdskada. Det innebär i skolan att eleverna inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder eller av att insatser har missats. Hälso- och sjukvårdande åtgärder i skolan är det som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför som tex vaccinationer, hälsosamtal, kontroller, läkemedelshantering, men även utredning, behandling, rådgivning, hänvisning och journalföring. En vårdskada kan uppkomma efter ett felaktigt vaccin eller att en ryggkontroll inte utförts i rätt tid och att eleven, har fått en skolios, men även efter ett felaktigt råd som resulterar i negativa konsekvenser. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats () Riksföreningen för skolsköterskor och svenska skolläkarföreningen har gemensamt tagit fram Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats, rev 2020. Dessa utgår vi ifrån för att utvärdera kvaliteten av arbetet i Nykvarn. Bifogas som bilagor i slutet av rapporten. Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag. Den syftar till att ge alla barn rätt att behandlas med respekt, att få komma till tals och att se till barnets bästa. Vi utgår främst från barnkonventionens fyra vägledande grundprinciper att: 1. alla barn har lika värde och rättigheter och att ingen får diskrimineras 2. alla åtgärder som rör barn ska vara för barnets bästa med hänsyn till barnets egen åsikt och erfarenhet 3. varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling både i den fysiska hälsan som i den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen 4. barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade med hänsyn till sin ålder och mognad www.nykvarn.se 1

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Den ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år./skr STRUKTUR Mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. Målet för patientsäkerhetsarbetet syftar till att kvalitetssäkra verksamheten så att rätt person gör rätt insatser på rätt tid för att undvika att någon drabbas av en vårdskada. Det kan nås genom att personal med adekvat utbildning och erfarenhet ges förutsättningar att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att erbjuda en likvärdig, god och säker vård till eleverna. MÅL STATEGI / METOD ANSVARIG 1 2 3 4 5 personalen har rätt kompetens, erbjuds kompetensutveckling och att de uppdaterar sig inom området enl. vetenskap och beprövad erfarenhet Att bemanna skolorna utifrån ett bestämt nyckeltal med adekvata variabler Erbjuda en likvärdig- och säker vård till alla elever genom att rätt insatser utförs på rätt sätt och i rätt tid. Att skolskötserkorna erbjuder samtliga elever besök enligt basprogram samt minst en ytterligare hälsofrämjande insats under året. Skolsköterskemottagningen uppfyller kraven på en hälsooch sjukvårdsmottagning inklusive hygienkrav. Rätt utrustning finns och med. teknisk utrustning kalibreras Att uppmärksamma, och i större grad rapportera, medicinska avvikelser för att de inte ska upprepas. Rutin för rekryteringsprocessen, introduktionsprogram och kompetensutveckling. möten och tex. skolsköterskekongressen. Egenansvar att hålla sig uppdaterad. Övrig kompetensutveckling individanpassas utifrån verksamhetsberättelse. Avstämningar under året. Efter varje läsår följa skolornas nyckeltal som analyseras utifrån verksamhetsberättelse. Utifrån lagstöd och ett systematiskt kvalitetsarbete utgår arbetet från basprogram, årshjul och rutindokument. Genomgång på möten och utvärdering i verksamhetsberättelsen. Utifrån rutindokument, granskas i årlig egenkontroll Skapa och följa rutiner kring och hygienrutiner för att skydda eleverna och att skapa säkra miljöer Utifrån tidigare avvikelser har vi förtydligat rutiner för vaccinationer, läkemedelshantering, journalföring och journalhantering. Fördjupning i patientsäkerhet och analys av inkomna avvikelser på möten. Rektor och VC Skolchef, rektor och VC VC ansvarig för innehållet som skolsköterskor och skolläkare ska följa VC, skolsköterska och rektor Skolsköterskor, skolläkare och VC. Rapporteras till vårdgivaren. www.nykvarn.se 2

Elevhälsans medicinska verksamhet kvalitetssäkras systematiskt utifrån ett ledningssystem med basprogram, årshjul och lokala rutiner som alla ska känna till och följa. Verksamheten sammanfattas varje läsår i en verksamhetsberättelse. Patientsäkerhetsarbetet sammanfattas varje kalenderår i patientsäkerhetsberättelsen som beskriver elevhälsans medicinska insatser ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Den redovisar kompetenser, nyckeltal, egenkontroll, medicinska avvikelser och eventuell vårdskada. Rapporterna redovisas till vårdgivaren (Bilaga 1 & 2). 1. personalens kompetens (Bilaga 4) Skolsköterskor ska vara legitimerade sjuksköterskor med specialistutbildning inom barn- och ungdom, distriktsköterska eller skolsköterska (från Skövde). Skolläkare ska vara legitimerad läkare med specialistutbildning i allmänmedicin, pediatrik eller barn- och ungdomspsykiatri som bas och kan ha tilläggsspecialitet inom skolhälsovård. Personalen har ett eget ansvar att upprätthålla aktuell kunskap inom området. Mätmetod: Initial kartläggning över personalens kompetens och kompetensbehov. Kompetensutveckling följs i verksamhetsrapport efter varje läsår. Antal insatser räknas. 2. Nyckeltal (Bilaga 4) Vårdgivaren ansvarar för verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Omfattningen av uppdraget, utöver vad som är lagstadgat, varierar mellan olika vårdgivare. ska erbjuda alla elever en likvärdig vård och arbeta i en samlad elevhälsa där de bidrar till en god lärmiljö för att eleverna ska nå utbildningens mål samt. För att säkra det med en god och säker vård behöver bemanningen anpassas till mål och uppdrag samt utifrån andra faktorer som behöver beaktas vid resursfördelning enligt Bilaga 4. När skolsköterskan saknar rätt förutsättningar efter frånvaro eller att de har för många elever att ansvara över finns en stor patientsäkerhetsrisk pga att lagstadgade insatser missas eller görs på ett felaktigt sätt. Vi har sett att frånvaro av personal och stress skapar missar vilket har redovisats i tidigare patientsäkerhetsberättelser. Under förra året kom skolsköterskorna ikapp med basprogrammet, men har inte hunnit med några andra hälsofrämjande och förebyggande insatser. Mätmetod: Räknas ut och redovisas varje halvår i verksamhets- och patientsäkerhetsberättelse. 3. En likvärdig- och säker vård till alla elever (Bilaga 2) Utifrån lagstiftningen ska personalen arbeta patientsäkerhet i alla moment genom ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete där vi utarbetar lokala rutiner och att de ges rätt resurser och förutsättningar att kunna följa dem. Vi siktar mot målet att samtliga elever erbjuds besök enligt basprogrammet och att skolskötserkan har ytterligare en hälsofrämjande aktivitet under året (Bilaga 1, 3, 4 & 6). www.nykvarn.se 3

Exempel på fokusområden där vi behöver lokala rutiner för att undvika vårdskador är: bemanning, rekrytering, kompetenssäkring och nyckeltal (att undvika tidspress och stress för att med god kvalitet utföra de lagstadgade uppgifterna samt att ha resurser till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande på ett effektivt sätt) (Bilaga 4) skolsköterskemottagningen och vårdhygien (Bilaga 5) dokumentation, journalhantering, remisshantering och arkivering (Bilaga 6) läkemedelshantering och vaccination (Bilaga 6) hälsosamtal och kontroller (Bilaga 6) Mätmetod: Rapporter tas ut i verksamhetsberättelsen över antal besök och vaccinationer. Systemiskt arbete med lokala rutiner som verksamhetschef uppdaterar och sammanställer. Inkomna avvikelser styr till stor del vilka rutiner som behöver uppdateras eller skapas, men målet är att täcka in så brett som möjligt. På varje möte rutindiskussioner ingå och tas med i minnesanteckningar för att alla ska känna till och förstår dem. 4. Skolsköterskemottagningen (Bilaga 5) Utifrån lagstiftning och riktlinjer för en hälso- och sjukvårdsmottagning finns lokala rutiner för lokalen, utrustningen och hygienrutiner. Rektor ansvarar för den psykiska och fysiska arbetsmiljön och att mottagningen är ändamålsenlig, har rätt utrustning och säkerställer hygienrutinerna med regelbunden städning och underhåll. Medicinteknisk utrustning som används inom måste fungera rätt och kalibreras regelbundet för att garantera mätning är korrekt. Kalibrering av audiometrar och blodtrycksmanschetter bokas årligen. Mätmetod: Sammanställning av årlig egenkontroll görs i patientsäkerhetsberättelsen. 5. Rapportera medicinska avvikelser (Bilaga 2) När någon upptäcker patientsäkerhetsrisker i arbetet ska det skyndsamt rapporteras till verksamhetschef för för analys och återkoppling så det inte ska inträffa eller upprepas. I mars infördes Prorenata journal och från våren finns den medicinska avvikelserapport i ett digitalt kontaktformulär som skickas på ett säkert sätt direkt till verksamhetschef för, som enda mottagare, i en funktionsbrevlåda i Prorenata journal. De kan därför skriva namn och personnummer där det behövs. Avvikelserapporter utgör en bra källa för kollegialt lärande för att skapa en ännu säkrare vård. Målet är att antalet rapporter ökar under 2021 och att de framöver kommer att minska. Mätmetod: Antalet rapporter räknas och sorteras i olika rubriker för att leta samband. www.nykvarn.se 4

Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet (Bilaga 2) SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolorna av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. I Elevhälsans medicinska insatser ingår skolsköterska och skolläkare och vårdgivaren har utsett en legitimerad sjuksköterska, Lena Carlsson, som verksamhetschef med ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Hon ansvarar för att kvalitetssäkra patientsäkerhetsarbetet genom att upprätta kvalitetsdokument enligt de krav som ställs på en vårdgivare utifrån Ledningssystem för i Nykvarn, (UN 2019:94). Hon tar även emot klagomål- och synpunkter på vården i skolorna, skolsköterskors- och skolläkares medicinska avvikelserapporter och är anmälningsskyldig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vid misstanke om - eller vid uppkommen vårdskada enligt Lex Maria. Skolpsykologer som utför undersökning, utredning och behandling ingår i Elevhälsans psykologiska insatser som ska ledas av verksamhetschef och psykologiskt ledningsansvar vilket saknas i Nykvarn. Skolläkaren organiseras under utbildningschef och har den högsta medicinska kompetensen som rådgivare till verksamhetschef, skolsköterskor och rektorer vid medicinska frågeställningar. Skolsköterskorna är anställda på skolan med rektor som chef. Rektor ansvarar för arbetets övergripande innehåll, budget för kompetensutveckling, den psykiska och fysiska arbetsmiljön inklusive skolsköterskemottagningens utformning, utrustning och hygien medan verksamhetschef för ansvarar för att kvalitetssäkra innehållet i den medicinska verksamheten för att främja en god patientsäkerhet. Skolsköterskan är den enda på skolan som på ett strukturerat sätt erbjuder alla elever individuella samtal, med fokus på hälsa, livsstil och skolsituationen. I återkommande hälsosamtal och hälsoenkäter lyfts många viktiga frågor som kan, när de fångas på ett professionellt sätt, leda till framgång i elevens skolgång och framtid. Skolsköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna utforma dessa möten på ett optimalt sätt samt att hitta strategier tillsammans med de elever som behöver mer hjälp. Det är angeläget att regelbundet analysera skolsköterskans nyckeltal för att de ska ha möjlighet att kunna fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och för att undvika vårdskador. Kompetensutveckling (Bilaga 4) För att stärka patientsäkerheten har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ett eget ansvar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att hålla sig uppdaterade inom området. en för bevakar nyheter vid lag- och författningsändringar som påverkar verksamheten och implementerar dem i gruppen. möten leds av verksamhetschef för i syfte att sprida information samt utveckla kompetensen och verksamheten. Kollegialt lärande är en del i utvecklingen och ett arbete kring kommungemensamma rutiner har påbörjats. www.nykvarn.se 5

Yrkesspecifika externa aktiviteter som rekommenderas är tex skolsköterskekongress, skolläkardagar och ledningskonferens som erbjuder aktuell information med många kompetenta föreläsare. Respektive rektor beslutar- och har budgetansvar för kompetensutveckling vilket kan innebära olikheter i gruppen. Introduktion av nyanställda skolsköterskor och skolläkare är en viktig insats som behöver kvalitetssäkras och utvecklas mer tillsammans med rektorerna. En introduktionsutbildning för nya skolsköterskor tillsammans med grannkommunerna utförs av verksamhetschefer och skolläkare när det finns deltagarunderlag. Inom regionen finns smittskyddsläkare att konsultera om det tex skulle uppstå ett utbrott på skolan. Om en vårdnadshavare eller elev har klagomål eller synpunkter som de inte anser att vi har mött upp på ett tillfredsställande sätt kan de vända sig till patientnämnden eller till IVO. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 (PSL) definieras vårdskada som lidande, fysisk eller psykisk skada eller sjukdom som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. En vårdskada kan uppstå på grund av den vård och behandling som patienten/eleven fått, men också av att patienten/eleven inte har fått den vård som behövs. Definitionen av patientsäkerhet är skydd mot vårdskada. En framgångsfaktor för att förebygga vårdskador är att tillse att det alltid finns tillgång till skolsköterska på skolan. Genom samverkan mellan skolsköterska, rektor och verksamhetschef kan nyckeltal diskuteras och rutiner för bemanning göras. Det finns behov av en handlingsplan över hur en rektor ska agera om en skola saknar skolsköterska i mer än två veckor för att undvika framtida konsekvenser. Förebyggande åtgärder är att upprätta- och följa tydliga rutiner vilket minskar risken för fel även vid stressade situationer. Och att alla bidrar med att observera och rapportera brister innan något händer och när avvikelser upptäckts skyndsamt rapportera dessa till VC. Inkomna händelser kan resultera i uppdaterade rutiner. Målet är att göra rätt från början för att undvika att rätta fel vilket är resurskrävande och kan skapa lidande. Skoladministratören har en viktig roll i att säkerställa att skolsköterskan får information när elever börjar eller slutar på skolan för att kunna ge dem de bästa förutsättningarna och att inget missas. Journalsystemet kommer att ha en funktion som stödjer detta till nästa år. www.nykvarn.se 6

Vid oro för att en elev far illa är all personal på skolan skyldig att anmäla sin oro till Socialtjänsten. Alla skolor och förskolor är sedan HT 2019 involverade i SUMA projektet tillsammans med socialtjänsten i syfte att hitta samarbetsarenor för barn och unga mot psykisk ohälsa. Projektet föll väl ut och arbetet kommer att fortsätta i den ordinarie verksamheten. Det finns önskemål om att utöka nätverket till fler aktörer. Skolsköterskorna är mycket positiva och ser stora vinster för eleverna när det har kommit igång full ut. För att förbättra samverkan och utveckla verksamheten är nätverksträffar med våra samarbetspartners, främst remissmottagare, viktiga. Under året har planerade möten ställts in och till viss del skett digitalt. Skolsköterskor med förskoleklass har fått överlämning på BHV. Elevers och vårdnadshavares delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 All kontakt med elevhälsans medicinska insatser är frivillig, men det är sällan någon väljer att avstå. I början av höstterminen kan skolsköterskan delta vid föräldramöten i de nya klasserna för presentation och information om. Till hälsobesöket i förskoleklass kallas eleven tillsammans med vårdnadshavarna för att etablera en personlig första kontakt med skolsköterskan. Det underlättar för ett fortsatt samarbete under hela skolgången. Kommande hälsosamtal erbjuds till eleven själv med information till hemmet före och vid behov tas kontakt med hemmet efter besöket. Beroende på elevens ålder, mognad och önskemål tas hänsyn till vilken information som ska vidareförmedlas till vårdnadshavarna Varje gång en ny elev börjar skickas en information om och en blankett Hälsouppgift hem som vårdnadshavarna ska fylla i. Där ska de bla upplysa om deras barn har någon sjukdom, tar mediciner eller har allergi. Där finns även kontaktuppgifter till skolsköterskan. Vårdnadshavarna behöver ge sitt medgivande inför journalrekvisition, utredning (både inom skolan eller om en remiss ska skickas). Inför vaccination ska båda vårdnadshavarna (där det finns) lämna sitt medgivande till vaccinet. Om den ena motsätter sig vaccination får vi inte ge någon dos. Detta kan omvärderas efter elevens önskemål utifrån en mognadsbedömning. Vanligast sker det i gymnasiet då de blir erbjudna att kompletteringsvaccinera sig. Vid en medicinsk avvikelse som rör en specifik elev informeras vårdnadshavarna skyndsamt av skolsköterska, skolläkare och/eller verksamhetschef. www.nykvarn.se 7

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet (Bilaga 2) SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera risker för vårdskador och händelser som har- eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med avvikelserapportering är att lära av det som inträffat, eller av det som kunde ha inträffat, för att förhindra att det ska upprepas. Tidigare har avvikelser skrivits på en blankett som printats ut. Under våren infördes Prorenata journal och personalen kan fylla i avvikelserapport via ett kontaktformulär som levereras direkt till verksamhetschef för för utredning genom händelse, risk- och konsekvensanalys. Återkoppling sker skyndsamt till berörda, lyfts till verksamheten på möten för att det inte ska upprepas och sammanställs årligen till vårdgivaren. Om det uppkommit vårdskada eller där händelsen hade kunnat medföra en vårdskada ska VC anmälas det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria vilket även ska rapporteras till vårdgivaren. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6, 7 kap 2 p 6, Klagomål och synpunkter som rör hälso- och sjukvården i skolan ska hänvisas till verksamhetschef för som hanterar ärendet och återkopplar skyndsamt. Negativa synpunkter eller klagomål ska diarieföras, analyseras och åtgärdas för att hitta rutiner så det inte ska upprepas. Vissa kan hanteras som en medicinsk avvikelse och om bedömningen är att någon har kommit till skada eller hade kunnat leda till skada ska verksamhetschefen anmäla händelsen till IVO. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Egenkontroll för ökad patientsäkerhet innebär systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Resultat och analysen redovisas under rubriken resultat och analys. Under läsår 2020/2021 kommer elevernas hälsoenkäter i åk 4 och 7 redovisas till elevhälsoportalen där de på aggregerad nivå kan jämföras med andra kommuner. Nykvarn är inte med i det nationella kvalitetsregistret för elevhälsans medicinska insats (EMQ) då det fortfarande är få kommuner som har anslutit sig. Skolsköterskemottagningen Rektor ansvarar för att skolsköterskemottagningen motsvarar kraven för en hälso- och sjukvårdsmottagning, att den är adekvat utrustad och att det är en bra arbetsmiljö för skolsköterskan och www.nykvarn.se 8

eleverna (Bilaga 5). Egenkontroll av skolsköterskemottagningen genomförs årligen med skolsköterska och verksamhetschef för genomgång av det yrkesspecifika arbetet utifrån en mall. Kontroll av lokalen, utrustning, vårdhygien, journalhantering, övriga rutiner samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Endast skolsköterska, städpersonal och vaktmästare får ha nycklar och tillgång till rummet. Extranyckel till arkivskåp, vaccinationskyl och medicinskåp ska förvaras inlåst hos skolsköterskekollega eller verksamhetschef. Vårdhygien Hygienkrav enligt SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Skolsköterskemottagningen är en hälso- och sjukvårsmottagning och ska följa de hygienrutiner som gäller. På rummet ska det finnas rinnande vatten för en god handhygien. Rektor ska säkerställa daglig städning av golvet och tömning av sopor. Öppna ytor ska regelbundet rengöras och desinficeras. Skolsköterskan ansvarar för att hålla ytorna rena och att beställa rätt medel för rengöring av ytor och instrument. Skolsköterskan ska inte bära ringar, armband och klocka. Kläderna ska ha korta ärmar och tvättas dagligen. Det ska finnas handskar, plastförkläde och desinfektionsmedel. Använda sprutor och kanyler slängs i speciellt anvisade burkar. Skolsköterskorna samordnar borttransport av dessa till sopsorteringen. Nyckeltal För att klara det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med bibehållen god kvalitet och patientsäkerhet måste nyckeltalen utvärderas regelbundet och justeras med hänsyn till Nykvarns befolkningsökning med ett förväntat ökat elevantal. Från HT 2020 är vaccinationsprogrammet ändrat vilket tar mer resurser. Furuborgsskolan har från HT 2020 påbörjat en grundsärskola i egen regi och har nu åk 4 där alla elever har hälsobesök hos skolsköterska inklusive hälsoenkät. Från HT 2021 växer skolan till åk 5 där alla elever ska ha 2 doser vaccin. Journalföring, journalhantering, remisshantering (Bilaga 6) personalen ska journalföra alla elevkontakter när de haft samtal, gjort bedömning, åtgärder eller hänvisning. Vid planerad uppföljning läggs eleven in som bevakning i journalen så det inte ska missas. Bevakningslistan ska kontrolleras och åtgärdas regelbundet. För att få bort pappershantering ska alla pappersjournaler och inkomna dokument skannas in i elevjournalen. Inför NP utredning behövs en pedagogisk utredning/kartläggning som underlag för skolläkarbesöket. Vid misstänkta sociala hinder bör en skolsocial utredning av kuratorn göras för att säkerställa om det kan vara orsaken till elevens hinder. För att kunna göra en särskolebedömning behövs fyra underlag där alla fyra är lika viktiga för beslutet. 1. Pedagogisk utredning 2. Skolsocial utredning 3. Psykologutredning för diagnos och slutligen 4. Medicinsk bedömning. Skoläkaren skickar vidare alla underlag till sjukvården för att www.nykvarn.se 9

utesluta eventuella fysiska hinder innan beslut kan fattas. Alla inom EHT kan dokumentera utredningen i en journalmall i Prorenata som endast den egna yrkeskategorin kommer åt. I journalsystemet finns remissmallar med vägledande frågeställningar och när den är klar skapas en bevakning automatiskt. Mottagaren är skyldig att skicka remissbekräftelse och sedan ett remissvar inom en viss tid. Skolsköterskan ska enligt årshjulet regelbundet bevaka att remissvar har inkommit. I remissvaret framgår det om de har satt en diagnos, men ännu viktigare är att skolan ska få en återgivning med åtgärdsförslag över vilken hjälp eleven behöver med sina hinder för att lyckas på bästa sätt i skolan. Journalgranskning sker både systematiskt och genom stickkontroller av verksamhetschef under året. Den strukturerade journalgranskningen görs för varje skolsköterska vid minst två tillfällen med fokus på hälsosamtal, en ny elev, en avgångselev samt vaccinationer. Skolläkarens journalanteckning hämtas från kalendern. Återkoppling sker till individen och på möten. Vaccination I Sverige erbjuds alla barn vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet för barn med början på BHV med fortsättning i skolan. Sverige har mycket hög vaccinationstäckning och även Nykvarn, men det finns enstaka vårdnadshavare som väljer att inte låta vaccinera sina barn. Vissa blir mer påverkade av ryktesspridning och myter i sociala medier än av evidens från forskning. Det är ett folkhälsoproblem som inte bara påverkar barnet utan de riskerar att smitta de svagaste i befolkningen. De som inte är fullvaccinerade erbjuds komplettering i skolan. När de börjar gymnasiet får eleverna ta eget ansvar och ibland väljer de att ta barnvaccinerna som deras vårdnadshavare tidigare tackat nej till. Från läsåret 2020/2021 erbjuds även pojkarna i åk 5 (födda 2009) två doser vaccin mot HPV. Det finns uträkningar på att varje vaccindos tar i snitt ca 30-45 minuter/elev inklusive administration. Klassvaccinationer görs tillsammans med en kollega. Vaccinationer är ofta en källa till avvikelser då det är mycket som kan bli fel pga stressade situationer och om lokala rutiner inte följs. Hälsobesök En av skolsköterskans viktigaste hälsofrämjande insats är hälsobesöken. Enligt Vägledning för elevhälsan (Skolverket och Socialstyrelsen, 2016) ska alla elever erbjudas hälsobesök vid tre tillfällen samt kontroller i grundskolan och vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet för barn. i Nykvarn utgår från ett basprogram (Bilaga 1) och planerar året via ett årshjul. Hälsobesöken är värdefulla möten och, i kombination med hälsoenkäten, ett viktigt verktyg för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor och tidigt upptäcka de som inte mår bra eller har svårigheter i skolan. Det kan vara fysiskt, mentalt, socialt och/eller pedagogiskt. Vi upplever att många väljer att vända sig till- och känner ett stort förtroende för skolsköterskan. www.nykvarn.se 10

Hälsoenkäterna ska fyllas i av eleven själv. Under läsåret 2019/2020 görs det på papper, men från 2020/2021 införs en mer omfattande webbenkät som är utvecklad av Karolinska Institutet (KI). Då kan rapporter skapas på klass- skol- och kommunnivå och även jämföra mellan kommuner. Nyanlända elever Inskrivning av nyanlända elever, tillsammans med vårdnadshavare och tolk, görs på respektive skola. De erbjuds tid till skolsköterska för hälsosamtal, hälsokontroll och vaccinationsgenomgång utifrån en journalmall. Skolläkaren gör en vaccinationsbedömning och ordinerar eventuella kompletterande vaccinationer som skolsköterskan sedan bokar in och genomför. PROCESS Åtgärder som har genomförts för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 2 Kontinuerligt kvalitetsarbete med att uppdatera, skapa och utvärdera metoder och rutiner för verksamheten enligt mål och strategier. Nya och uppdaterade rutiner mailas ut till personalen och diskuteras på möten. Dokumenten samlas i Prorenata journals bibliotek och de utgör en grund inför eventuella medicinska avvikelser. Avvikelserapporter diskuteras i gruppen för att undvika att de ska upprepas. Genom kollegialt lärande lyfts olika frågeställningar och när någon har varit på utbildning ska det delas till gruppen. Från höstterminen har den nya skolläkaren en medicinsk övergripande roll genom att bjudas in till vissa möten där hon ansvarat för genomgång inom önskade ämnen. Hon har även stöttat verksamhetschef för genom att medicinskt granska skrivna rutindokument. I Prorenata journal har vi skapat journalmallar som stärka patientsäkerheten genom att påminnas om vilka frågor och kontroller som är viktiga vid tex hälsosamtal, remisskrivning samt vid inskrivning av nya elever och när elever slutar. Där har vi även skapat ett kontaktformulär för medicinska avvikelserapporter som skickas direkt till en mapp i verksamhetschefens journal för att underlätta hanteringen för alla. för har ett nära samarbete med kollegor i andra kommuner i regionen med regelbundna träffar för att hålla oss uppdaterade och diskutera frågor som tar oss fram i arbetet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1, 7 kap 2 p 4 Vi utvärderar fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Vid regelbundna möten fångas eventuella risker upp. Ofta räcker det att tillsammans diskutera och hitta lösningar. Ibland leder det till uppdatering i rutin- www.nykvarn.se 11

dokument. Ett exempel är att klassvaccinationer görs alltid tillsammans med en kollega för att kunna stötta varandra om något oväntat skulle uppstå. Inför kommande förändringar i verksamheten görs en risk- och händelseanalys för att säkerställa patientsäkerheten. Det som framkommit i avvikelserapporterna redovisas under rubriken resultat och analys. Utredning av händelser och vårdskador SFS 2010:659, 3 kap. 3, HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket De avvikelserapporter, klagomål och synpunkter som kommer in under året ska sammanställas och analyseras för att kunna upptäcka mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Om en händelse har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada initierar verksamhetschef för en utredning för att analysera vad som hänt, hur och varför det kunde hända. Sedan undersöks om det har funnits brister i kommunikationen, utbildning och/eller kompetens samt brister i den fysiska eller psykiska miljön där tex stress kan vara en faktor. Vidare kontrolleras om det finns lokala rutiner som täcker händelsen och om personalen känt till- och följd dessa och om inte- utreds orsaken. Om någon rutin saknas upprättas en och om den inte är fullständig så redigeras den. Efter analysarbetet sammanfattas och sorteras inkomna händelser för att undersöka om det finns något mönster eller återkommande fel. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Ett säkert digitalt journalsystem med anpassade funktioner är en förutsättning för att upprätthålla patientsäkerheten. Elevhälsans medicinska insatser hanterar känsliga uppgifter med hög säkerhetsklassning med krav på säker inloggning. Personuppgiftsansvarig på kommunen har fått information om vilka personuppgifter vi hanterar och att det görs på ett säkert sätt. Under 2019 påbörjades en upphandling av journalsystem med hjälp av upphandlare på Telge inköp. Från Nykvarn var verksamhetschef för sammankallande med stöd från bla. digitaliseringschef, upphandlare, säkerhetschef och personal från Nykvarns IT avdelning. Vi använde KLASSA som är SKR s verktyg för klassificering av IT-system med avseende på informationssäkerhet samt gjorde en konsekvensbedömning som underlag i arbetet. Inkomna svar analyserades och beslutet blev Prorenata Journal. Implementeringen sattes igång och all data fördes över från det tidigare journalsystemet CGMJ4 med journalföring och dokumentation som skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator gjort. Testningar fungerade bra, all information fördes över på rätt ställe i journalen. Innehållet i CGMJ4 är raderat så det finns inga parallella journalsystem av elevjournaler. www.nykvarn.se 12

I februari/mars 2020 utbildades personalen, skolpsykolog och skolkuratorer i Prorenata Journal. Några veckor senare utbildades övrig personal inom EHT samt rektorer och specialpedagog i förskolan. Många hade problem med den inloggning som innebar användarnamn och lösenord både mot Nykvarn och mot Prorenata. En ny KLASSA gjordes under hösten vilket resulterade i att den inloggning vi hade inte var tillräckligt säker. Beslutades att istället införa inloggning via BankID vilket föll väl ut. för utför loggkontroller och kontroll av skolsköterskornas och skolläkarens journalföring. Främst från skolläkarkalendern, efter hälsosamtal i FSK, åk 4 och 7 och efter klassvaccinationer i åk 2 och 8. Anmärkningar har tagits upp individuellt och i grupp. RESULTAT OCH ANALYS SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Egenkontroll En samlad analys av resultat utifrån satta mål, samt strategier/genomförda åtgärder för att nå målen. Kompetens personalen har den formella kompetens som behövs inom elevhälsans medicinska insatser. De har alla en lång erfarenhet från olika verksamheter som de hela tiden delar med sig. De är kompetenta och trygga i sina roller, men arbetet på skolan är ensamt och komplext där många viktiga beslut behöver tas. Den interna kompetensutvecklingen håller på att ta form och det finns fördjupningsområden som vi kommer att fortsätta med. för har gjort en kontroll av personalen hos Socialstyrelsen för kontroll av legitimation samt hos IVO för kontroll av eventuella anmärkningar. Alla har legitimation och ingen har några anmärkningar som påverkar verksamheten. Bemanning och nyckeltal (Bilaga 4) Under 2020 har vi inte haft någon personalomsättning vilket säkrar patientsäkerheten, men alla har haft viss sjukfrånvaro. De har strukturerat arbetat med fokus på basprogrammet. En ny skolläkare har hyrts in från höstterminen och fick introduktion av verksamhetschef för. www.nykvarn.se 13

Fördelning av personalresurser för i Nykvarn, 2020 (2019) (Bilaga 4) Skola Elevantal Procent Nyckeltal SkolsköterskElevantal/heltid Björkestaskolan F-6 503 80 629 (688) Furuborgsskolan F-4 172 20 860 (500) Turingeskolan F-6 456 80 570 (631) Lillhagaskolan 7-9 489 80 611 (625) Totalt 1 620 (1655) 260 665 (636) Skolläkare ca 1 dag/v 1 620 (1655) 32 dagar Ca 10 000 En skolsköterska arbetar både på Björkestaskolan och på Furuborgskolan på totalt 100 % och har det högsta nyckeltalet vilket totalt motsvarar 675 elever. Nästa läsår kommer Furuborgskolan ta in fler elever. Skolsköterskorna har höga nyckeltal vilket påverkar deras möjlighet att klara av mer än basprogrammet. De hinner inte med det hälsofrämjande arbetet de önskar göra och är oroliga över om de kommer att klara uppdraget med nuvarande resurser nästa läsår. Skolpsykologen arbetar totalt 50 % på de fyra skolorna vilket motsvarar ett nyckeltal på 3 240 elever. Psykologförbundets riktmärke är 500 elever per heltids skolpsykolog. Likvärdig och säker vård Rapporterna är hämtade utifrån genomförda elevinsatser under året 2020. Årshjulen har inte kunnat följas efter revidering pga pandemin då många uppgifter är framskjutna till våren 2021. Framöver kommer mer fokus på rapporter läggas i verksamhetsberättelsen som speglar läsåret. Antal elevbesök under 2020 Björkesta Furuborg Turinge Lillhaga Totalt Skolläkare Hälsobesök FSK 20 4 2-26 2 Hälsobesök åk 2 0 0 54-54 1 Hälsobesök åk 4 129 16 47-192 - Hälsobesök åk 7 - - - 47 47 - Inskrivning nyanlända 0 1 4 0 5 - Skolsköterskebesök 120 9 226 106 461 - Totalt skolskötersko 269 30 333 153 785 - Skolläkarbesök 23 9 21 45-98 Medicinsk bedömn - - - - - 3 särskola Totalt 292 39 354 198 889 104 www.nykvarn.se 14

Vaccinationer (Bilaga 6) Rapportering av givet vaccin till ett nationellt vaccinationsregister är obligatorisk och regleras i lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram som Folkhälsomyndigheten som ansvarar för. Med tidigare journalsystem gjordes det via Svevac som inte tog med elever som saknade fullständigt personnummer och skolsköterskan var tvungen att göra det manuellt. Prorenata skickar uppgifterna direkt för samtliga elever vilket säkrar hanteringen. Totalt antal givna vaccindoser 2020 Vaccin 2018 2019 2020 Kommentar MPR 170 155 151 HPV (varje elev får två doser) 148 144 223 Endast för flickor i åk 5 tom VT-20. Från HT-20 erbjuds det även för pojkarna. dtp Booster 43 265 26 Planeras att ges under VT 2021 DTP+IPV grundvaccin 19 14 12 Totalt givna doser 380 578 412 Kompletteringsvaccin när det saknas från BHV eller till nyanlända. Klassvaccinationer har under 2020 skjutits fram t pga Covid19 Totalt antal givna vaccindoser 2020 per skola Vaccin Björkesta Furuborg Turinge Lillhaga MPR 49 42 55 5 HPV 92 116 15 dtp Booster DTP+IPV grundvaccin Totalt givna doser: 412 141 42 177 52 6 26 6 Från hösten vaccineras även pojkarna med två vaccindoser mot HPV vilket även har ökat vaccinationsteckningen för flickorna. Klassvaccinationer i åk 8 skjuts fram till våren 2021 med anledning av pandemin. Vårdnadshavare tackade nej till vaccination så två elever fick inte MPR och ca sex elever fick inte HPV. Någon uppgav att de ville avvakta. Någon enstaka elev är helt ovaccinerad. Skolsköterskan bevakar dessa elever så de kan erbjudas igen. Ingen allvarlig biverkan har rapporterats. www.nykvarn.se 15

Journalföring och journalhantering Skolsköterskor uppger att de journalför alla elevkontakter enligt Patientdatalagen. Alla skolor har lokala säkra skanners. I Proranta skapas bevakningar och upplysningar för att skolsköterskan ska komma ihåg de som avviker från basprogrammet och årshjulet och de som behöver följas upp. Bevakningar läggs automatiskt in i kalendern och samlas i listor och är lätta att hitta. Bevakningslistan ska, enligt årshjulet, regelbundet kontrolleras för att kalla eleverna när det är aktuellt. När en elev börjar eller slutar på skolan görs en sammanfattning för att säkerställa att allt är gjort och för att kunna spåra skickad journal. Det är både tidskrävande och ibland ett detektivarbete, men de ser patientsäkerhetsvinster då de ibland upptäcker- och kan åtgärda insatser som annars hade missats. Journalgranskning är genomförd av verksamhetschef för. Inga allvarliga brister upptäcktes. De frågetecken som uppkommit har diskuterats individuellt och lyfts på möten för kollegialt lärande. Skolsköterskorna och skolläkaren formulerar sig väl och har inte loggat in på elever som de inte har tillgång till. Remisshantering Skickade remisser tidigare år; 2017: 167 st, 2018: 150 st, 2019: 198 st Remisser 2020 Skolsköterska Skolläkare Totalt Björkestaskolan 25 25 50 Furborgsskolan 9 8 17 Turingeskolan 7 25 32 Lillhagaskolan 12 36 48 Totalt 48 94 142 BUP 1 35 36 Skolpsykolog 1 1 Inside Team 2 2 BUMM 6 42 48 Första linjens 1 2 3 psykiatri Vårdcentral 5 5 Järva specialist 1 1 Barnortoped 3 3 Logoped 28 8 36 Ögonklinik 7 7 Optiker 5 5 www.nykvarn.se 16

Skolsköterskorna har skickat ca 48 remisser och skolläkarna 94 under kalenderåret. Vid hälsobesök görs hälsokontroller som syn, hörsel och rygg. Vid avvikelser hänvisas eller remitteras eleverna vidare till specialister. Om en elev har problem med skolarbetet kan EHT utreda och besluta om en elev ska bokas till skolläkare för bedömning om de ska skickas vidare för utredning inom sjukvården. Det kan gälla neuropsykiatriska frågeställningar som ADHD till BUMM och om det finns misstanke om Autism remitteras de till BUP. Elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi remitteras oftast av skolsköterska till logoped. Vid nedsatt syn remitteras de yngre eleverna till ögon läkare och de äldre hänvisas till optiker utan remiss. Ingen har hänvisats till hörselkliniken. Skolsköterskemottagningen Egenkontroll på de fyra skolsköterskemottagningarna genomfördes i början av 2019 av verksamhetschef med respektive skolsköterska och ett uppföljande besök skedde i slutet av höstterminen. Egenkontroll på skolsköterskemottagningen (Bilaga 4) Brister januari 2019 Utfall och åtgärd Status dec 2019 Uppföljning 2020 Basala hygienkrav för hälso- och sjukvårdmottagning. Tillgång till skolsköterskemottagningen och nyckel. Alla mottagningar har rinnande vatten. Ingen av skolorna uppfyllde de basala hygienkraven när det gäller daglig städning. VC informerar rektorerna. På en skola hade nästan all personal nyckel till skolsköterskemottagningen. Låskolven till dörren bör bytas så endast behörig personal har tillgång till rummet. Någon skola förvarade extranycklar till medicinskåp och arkivskåp på skolan expedition vilket inte är tillåtet. Detta åtgärdas och de kommer dela nycklar mellan skolsköterskornas mottagningar. Björkestaskolan var mycket Rekommendation att installera en isolerad lyhörd vilket försvårar dörr. Osäkert om det räcker. hörseltester. Risk att det som Informerar i rektorsgruppen sägs i rummet hörs till de som är utanför. Furuborg och Björkesta saknar vilrum. På Furuborg finns ett angränsande tomt rum som kan användas som vilrum. Ingen information om det finns något rum på Björkesta. Informerar i rektorsgruppen Skolsköterskorna upplever att det är bättre, men fortsatt inte daglig städning på alla skolor. Städning som tidigare. Skolsköterkorna har en skärpt rutin pga Covid19 Fortsatt problem på Lillh Har blivit bättre där personal går in på mo med egen nyckel och häm läkemedel till elever. Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Inga nya avvikelser tillkom vid egenkontroller i 2020, men några punkter finns kvar sedan tidigare. Gäller tex. avsaknad av vilrum, lyhörd lokal och personal som har nycklar till mottagningen. www.nykvarn.se 17