Politik för tillväxt och jobb Finansminister Anders Borg 4 oktober 2013
Det ekonomiska läget Utdragen internationell lågkonjunktur Situationen är fortsatt besvärlig med betydande nedåtrisker Dröjer innan arbetslösheten tydligt vänder ner, ökad risk att den biter sig fast på hög nivå Sveriges starka position ger goda möjligheter att stötta återhämtning för att få ner arbetslösheten och värna offentliga finanser
Finansdepartementets prognos Prognosen i vårpropositionen för 2013 inom parentes 2013 2014 2015 BNP 1,2 (1,2) 2,5 (2,2) 3,6 (3,6) varav hushållens konsumtion 2,1 (2,2) 3,1 (2,8) 3,9 (3,7) nettoexport 0,0 (-0,3) 0,0 (-0,1) 0,3 (0,4) fasta bruttoinvesteringar -2,4 (0,9) 4,3 (4,0) 6,9 (6,6) Produktivitet i näringslivet, kalenderkorrigerad 1,3 (1,3) 2,7 (2,4) 2,5 (2,9) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,3 (0,2) 0,5 (0,3) 1,1 (0,7) Sysselsättning 0,8 (0,2) 0,8 (-0,1) 1,0 (0,6) Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,2 (8,3) 8,1 (8,4) 7,8 (8,1) KPI (årsgenomsnitt) 0,1 (0,5) 0,9 (1,2) 1,7 (1,8) BNP-gap (procent) -3,5 (-3,5) -3,0 (-3,3) -2,1 (-2,3) Finansiellt sparande -1,2 (-1,6) -1,5 (-1,0) -0,4 (0,0) Strukturellt sparande 0,5 (0,4) 0,2 (0,9) 0,8 (1,3) Konsoliderad bruttoskuld 41,9 (42,0) 42,6 (41,8) 41,2 (39,5)
Sverige Österrike Belgien Tyskland Finland Danmark Italien Nederländerna Frankrike Storbritannien Spanien Grekland Portugal Irland Sverige Nederländerna Finland Belgien Österrike Danmark Tyskland Irland Frankrike Italien Storbritannien Grekland Spanien Portugal Sverige Tyskland Österrike Belgien Nederländerna Frankrike Finland Storbritannien Irland Spanien Danmark Portugal Italien Grekland* Sverige Österrike Tyskland Belgien Finland Frankrike Nederländerna Storbritannien Danmark Italien Portugal* Spanien Grekland** Irland Genomsnittlig BNP-tillväxt Medelvärde 2007-2012. Procent 1,4 1,2 1,1 0,8 0,5 0,5 0,4 Investeringar Ackumulerad förändring av investeringar i procent, 2007 2012 11,5 4,7 3,7 1,6 1,5 0,1-0,1-0,2-0,4-0,6-0,9-1,7-8,7-15,9-18,8-21,4-30,6-32,1 Förändring, skuld Förändring av den offentliga sektorns bruttoskuld 2007 2012 Procent av BNP -3,0 93 Inkomstskillnader Gini-koefficient, inkomstår 2010-49,9-54,4 0,24 0,26 0,26 0,26 0,26 0,28 0,29 0,30 0,31 0,32 0,33 0,34 0,34 0,34 46 48 50 55 13 16 17 18 19 24 26 26-2 Källa: EU-Kommissionen Not: * Avser 2012Q4 Källa: OECD
Österrike Sverige Frankrike* UK Belgien Italien Tyskland Nederländerna Grekland Spanien Finland Danmark Portugal Irland Irland Nederländerna Frankrike Sverige Finland Spanien Belgien Tyskland Danmark Österrike Italien UK Portugal Grekland Nederländerna Sverige Österrike Danmark Tyskland UK Finland Frankrike* Irland Portugal Belgien Italien Spanien Grekland Tyskland Österrike* Belgien Finland Sverige UK* Frankrike Danmark Nederländerna Italien Irland Portugal Spanien Grekland Sysselsättningsgrad Q1 2013, 15 74 år. Procent av befolkningen Förändring, arbetslöshet 2008Q3 2013Q2, 15 74 år. Procentenheter 20,1 66,5 65,6 63,9 63,8 63,7 63,5 60,7 57,0 55,1 54,9 54,6 14,6 49,2 48,5 43,7-1,8 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 3,1 3,4 3,7 5,2 6,9 8,3 Förändring av arbetskraften Procentuell förändring 08Q3 till 13Q1, 15 64 år * Avser 2012Q4 Trunkerad skala Källa: OECD Reallön Procentuell förändring 2007 2012 * Avser 2013Q1. Källa: Eurostat 3,4 3,0 2,6 2,2 1,8 1,7 1,5 0,3 0,1 8,5 5,5 5,4 4,6 3,3 3,2 2,7 2,1 1,9 1,4 0,5-0,5-1,2-1,8-2,8-3,5-2,5-4,9 * Avser 2012Q4. Källa: OECD Avser lön inklusive sociala avgifter Källa: EU-Kommissionens vårprognos -13,7
Sverige Danmark Belgien Frankrike Finland Österrike Nederländerna Irland Spanien Tyskland Storbritannien Italien Grekland Portugal Sverige Nederländerna Danmark Finland Spanien Österrike Storbritannien Frankrike Tyskland Belgien Irland Portugal Italien Grekland Välfärd ger jämn fördelning Ojämlikhet i inkomstfördelningen inklusive offentligt finansierade tjänster. Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent 0,40 0,35 Disponibel inkomst Total inkomst 15,2 0,30 0,25 0,20 7,8 8,3 11,2 0,15 0,10 0,05 1,2 2,5 2,6 3,2 3,9 3,9 5,1 5,2 5,3 5,7 0,00 Källa: OECD 2011, data avser 2007 Källa: Eurostat, data avser 2011
Utgångspunkter för den ekonomiska politiken Utdragen internationell lågkonjunktur, konsekvenserna för jobb och välfärd i Sverige ska fortsatt motverkas Ökad risk för att arbetslösheten biter sig fast Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser, använd stark position för att pressa tillbaka arbetslösheten Omfattande fleråriga satsningar på utgiftssidan i BP13 och ökade kostnader för sjukförsäkring begränsar utrymmet under utgiftstaket Överskottsmål och utgiftstak ska värnas
Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Frankrike Spanien Storbritannien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Japan 43 46 58 74 76 79 96 97 99 102 111 120 124 132 175 243-5,9-6,3-7,0-7,6-1,5-1,8-1,9-2,3-2,6-2,9-3,3-3,5-4,0-4,2-4,3 Tyskland Sverige Österrike Finland Italien Grekland Danmark Belgien Nederländerna Portugal Irland Frankrike USA Storbritannien Spanien Japan Sverige har stark position Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP Offentliga sektorns skuld 2014. Andel av BNP. Procent Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg samt USA och Japan. Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos 2013 (övriga)
Ökade kostnader för sjukfrånvaro 60 Utgifter, 2013 års priser, mdkr (vänster axel) Helårsekvivalenter (höger axel) 300 000 50 250 000 40 200 000 30 150 000 20 100 000 10 50 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 Prognosförändringar jämfört med VÅP13 (miljarder kronor) Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2,4 5,2 6,6 7,6 7,9 Sjuk- och aktivitetsersättningar m.m. 0,2 0,7 1,1 1,7 2,4 Not: Helårsekvivalenter avser sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning
Inriktning för politiken: Stöd för tillväxt och jobb Stark position ska användas för att ge stöd för återhämtning med långsiktigt riktiga reformer som stärker hushållen Stärkta drivkrafter till arbete, bredare vägar till jobb för unga och utrikes födda Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft Värna sammanhållningen
Stärkta drivkrafter att arbeta Marginaleffekt vid olika inkomstnivåer. Procent Skattekvot* vid låga inkomster (2/3 av genomsnittslönen) 50 Gällande regler Utan jobbskatteavdraget 50 Sverige Norge Danmark Finland OECD 40 45 30 40 35 20 30 10 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 Låg inkomst Hög inkomst Källa: SCB/FASIT *Inkomstskatt och socialavgifter som andel av arbetskostnad Källa: OECD
Höga skattekilar Marginell skattekil på arbete 2011 respektive 2008. Procent 2011 2008 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vid 67 % av genomsnittsinkomsten 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vid 100 % av genomsnittsinkomsten 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vid 167 % av genomsnittsinkomsten Källa: OECD. Data avser skillnad mellan förändringen i arbetsgivarens arbetskostnad och förändringen i arbetstagarens nettolön vid en bruttolöneökning. Avser anställda i privat sektor, se OECD Taxing Wages 2013
Stärka hushållen och värna sammanhållningen Sänkt skatt för pensionärer viktig välfärdssatsning Avskaffad arbetslöshetsavgift har god fördelningsprofil och följer av framstegen med trepartssamtalen Ökad barndel i bostadsbidraget Lägre marginaleffekter i boendestöd till pensionärer och nyanlända
Underlätta att komma i arbete Stärka övergången från skola till arbete Stöd för yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsplatser, m.m. Motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast Förändrade socialavgifter för unga, insatser för långtidsarbetslösa, m.m. Bredare vägar till jobb för utrikes födda Nystartszoner, effektivare etablering, minskade marginaleffekter vid arbete Förbättra möjligheterna till omställning under arbetslivet
Kunskap och stärkt konkurrenskraft Trots tidigare reformer kvarstår problem med sjunkande och mer ojämlika skolresultat och låg attraktionskraft för läraryrket Utbildningspaket Fortsätta stärka lärare och rektorer Fler mattetimmar, läxhjälp, utveckla nationella prov, frivillig sommarskola, utökad undervisningstid i svenska för nyanlända m.m. Tilltagande internationell skattekonkurrens om FoU-investeringar ger ökad sårbarhet Inriktning för forskning, innovation och entreprenörskap Förbättra skatteincitament för forskning och utveckling Förstärka förutsättningarna för små företag att växa och säkra tillgång till riskkapital Värna legitimitet i skattesystemet och förhindra överutnyttjande
Samlad reformagenda för Sverige Ansvarsfull politik med starka offentliga finanser Stärkt arbetslinje och fler i jobb Återupprätta kunskapslinjen Värna trygghet och sammanhållning
Arbetslinjen central för sammanhållning Sverige visar att hög tillväxt går att förena med långtgående fördelningspolitik Arbetslinje i skatte- och transferingssystem nödvändigt om målkonflikt ska undvikas Bredare vägar till jobb centralt för en framgångsrik och hållbar fördelningspolitik Svaga grupper på arbetsmarknaden i fokus
Välfärden har värnats Sverige alltjämt ett av världens bästa och tryggaste länder att leva i, med bland de allra högsta offentliga sociala utgifterna Offentliga utgifter utgör 2013 en lika stor andel av BNP som 2006, därtill har BNP utvecklats väl trots krisen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik Skatteintäkterna väntas 2013 vara 40 miljarder kronor högre än 2006, rensat för inflation Skattemedel som tillförs vård, skola och omsorg har samtidigt ökat med 70 miljarder kronor sedan 2006, rensat för inflation Använder man nationalräkenskapernas kostnadsmetod för att mer detaljerat justera för kostnadsutvecklingen på specifika delområden så har resurserna till vård, skola och omsorg ökat med mer än 40 miljarder kronor sedan 2006
Offentliga utgifter som andel av ekonomin är lika stora i dag som 2006 Offentliga utgifter som andel av BNP. Procent Källa: Finansdepartementet
Ökad sysselsättning i kommunerna Arbetade timmar respektive antal sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. Miljoner timmar per år respektive tusental personer 1900 1850 1800 1750 1700 1650 Arbetade timmar i kommunalt finansierad verksamhet (vänster axel) Antal sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet (höger axel) 1300 1250 1200 1150 1600 1550 1100 1500 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 1050 Antalet sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet bedöms öka med ca 18 000 personer från 2006 till 2013
Sammanfattning BP14 Ge stöd för tillväxt och jobb med långsiktigt riktiga åtgärder Motverka att arbetslösheten biter sig fast i utdragen lågkonjunktur Stärk förutsättningarna för jobb och tillväxt Värna finanspolitiskt ramverk med utgiftstak för goda säkerhetsmarginaler
Skattebördor på jobb i svagt konjunkturläge med S politik Miljarder kronor, exkl. nej till förstärkt jobbskatteavdrag 25 1,3 Höjda egenavgifter 20 3,3 5,6 Miljöskatter Nedtrappning jobbskatteavdrag Höjd brytpunkt + SINK Fördubblad restaurangmoms 15 10 7,2 25,6 totalt Höjd skatt för att anställa unga 2015 Höjd skatt för att anställa unga 2014 5 7,2 0 Skattehöjningar Källa: Socialdemokraternas budgetmotion för 2014. Lastbilsskatt från S inframotion.
Dyrare att anställa unga med rödgrön politik Höjd skatt på att anställa unga medför högre anställningskostnader för alla unga under 25 år 3 800 kronor högre kostnad per månad för en ung anställd under 23 år 45 600 kronor högre kostnad per år för en ung anställd under 23 år För en restaurang med 20 anställda varav 5 är 23 och 24 år gamla och 5 är under 23 år medför skattehöjningen Högre kostnader på ca en halv miljon kronor per år Motsvarar kostnaden för 1,5 anställda per år Räkneexempel (Hel effekt från 2015): Genomsnittlig lön inkl. arbetsgivaravgifter för en ung anställd under 23: 294 922 kronor per år Genomsnittlig lön inkl. arbetsgivaravgifter för en ung anställd 23-24: 309 051 kronor per år Totalt för de unga: 3 019 866 kronor per år Höjda arbetsgivaravgifter ökar restaurangens personalkostnader med ca 497 000 kronor per år
Färre jobb med S politik Beräkningar av långsiktiga jobbeffekter. Källa: Finansdepartementet Skatter Höjda socialavgifter för unga -16 500 Minskat/utvidgat ROT/RUT -1 100 Höjd restaurangmoms -3 500 Övrigt Utgifter Arbetsmarknadspolitik 1 700 A-kassa -50 300 Sjukförsäkringen -16 000 Totalt -85 700 S
S prioriterar att bygga ut transfereringssystemen Utgiftsökningar enligt S motion jämfört med BP14, fördelade efter område 9% 9% Transfereringar och ams-politik Sjukvård 3% Utbildning 15% 56% Infrastruktur Näringspolitik Övrigt 8% Källa: Socialdemokraternas budgetmotion för 2014
Kraftig utbyggnad av platser i olika system i stället för jobb 80 000 +78 000 Intensifierad arbetsförmedling AMS-utbildning 60 000 Komvux/Yrkesvux 40 000 Yrkeshögskola och högskola 20 000 Extratjänster 0-20 000 Platser* Jobb** Yrkesintroduktion -40 000-85 700-60 000-80 000 Källa: *)S budgetmotion för 2014 **)Finansdepartementets beräkningar av långsiktiga sysselsättningseffekter av S åtgärder.
Försvagad arbetslinje i transfereringssystemen Socialdemokraterna Höjt tak i sjukförsäkringen till 8 basbelopp, höjd ersättningsgrad till 80 procent hela perioden samt slopad bortre gräns Reducerat sjuklöneansvar för arbetsgivare Höjt tak i A-kassan de 100 första dagarna från dagens 680 till 910 kr/dag, därefter sänks taket till 760 kr/dag. Höjd kompensationsgrad till 80 procent hela perioden Miljöpartiet Golv (minimiersättning) på 229 kronor införs i sjukförsäkringen Höjd ersättningsgrad i sjukförsäkringen till 80 procent hela perioden samt slopad bortre gräns Avskaffat sjuklöneansvar för mindre företag Höjt tak i A-kassan till 880 kr per dag de första 100 dagarna. Därefter trappas taket av i flera steg för att nå en slutnivå på 730 kr/dag Vänsterpartiet Höjt tak i sjukförsäkringen till 8 basbelopp och höjd ersättningsgrad samt slopad bortre gräns och höjd ersättningsnivå från 64 till 67 procent i sjuk- och aktivitetsersättningen Sänkt inkomstskatt för sjukskrivna, arbetslösa och personer med sjuk- och aktivitetsersättning Höjt tak (960/dag) och golv (420 kr/dag) i A-kassan och en ersättningsgrad på 80 procent. Tak och golv ska löneindexeras
S politik oförenlig med S mål för arbetslösheten 280 000 jobb fattas för att nå S mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 200 000 fler jobb krävs för att ha lägst arbetslöshet i EU 280 000 jobb saknas 0-50 000-100 000 Mål Politik S politik hotar ca 80 000 jobb
Tunga skattebördor hotar tillväxt och jobb Skattehöjningar exkl. nej till jobbskatteavdrag Miljarder kronor Förslag S MP V De rödgröna? Höjda socialavgifter för unga 14,4* 15,2* 14,4 14,4 Minskat ROT/RUT 0,1-1,0 9,5* 0 Höjd restaurangmoms 5,6 0 5,6 5,6 Höjda egenavgifter 0,5 0,5 0 0,5 Höjda inkomstskatter 4,6 5,9 18,5 4,6 Lastbilsskatt** 4 3,9? 4 Höjda bensin- och miljöskatter 0,6 17,3* 5,4* 14,9 Återinförd arvsskatt och höjd fastighetsskatt 0 0 5,9* 5,9 Höjd bolagsskatt 0 0 17,7 0 Totalt 29,8 41,8 77 49,9 *) 2015 **) 2016 Källa: Oppositionspartiernas budgetmotioner för 2014 samt S motion till riksdagen 2012/13:T8