Räddningsverket spricker?

Räddningsverkets tidning Nr 8 December 2001 När jag blir stor vill jag bli brandman sid 10 Räddningsverket spricker? utredning föreslår egen utbildningsmyndighet sid 4 FOTO: BO NYSTRAND

2 Sirenen Nr 8 2001 inledaren Utbildningen behöver ingen ny myndighet Den 22 november i år blev en viktig dag i Räddningsverkets drygt 15-åriga historia. Då fick vi den officiella bekräftelsen på att vi motsvarar de miljökrav som ställs i ISO 14 001. Räddningsverket blev som första centrala statliga myndighet miljöcertifierat. SP Certifiering hade konstaterat att våra verksamheter lever upp till kraven enligt de nationella miljömålen för en ekologiskt hållbar utveckling. Det känns bra att kunna notera att övningsverksamheten vid våra skolor nu bedrivs enligt hårdast tänkbara miljökrav. Av naturliga skäl svarade övningsfälten för den största miljöbelastningen. Nu utförs övningarna med hög kvalitet på ett miljövänligt sätt. Miljöcertifieringen förpliktigar och innebär en kontinuerlig, stark satsning på de miljövårdande åtgärderna. De starka band som knutits mellan skolornas miljösamordnare och de som centralt drivit projektet med miljöcertifiering, utgör en stabil grund för fortsatt utveckling av miljöledningsarbetet. Vi ser också gärna efterföljare på detta område för att få en grönare räddningstjänst i kommunerna. Utvecklat våra förslag Ungefär samtidigt som Räddningsverket certifierades kom två utredningar av betydelse för vår framtid; utredningen om ny utbildning för skydd mot olyckor och utredningen om huvudmannaskapet för verkets utbildning. På regeringens uppdrag har vi vidareutvecklat det förslag som vi lämnade förra hösten om reformerad utbildning av räddningstjänstens personal. Den bärande tanken i detta utbyggda förslag är att de olycksförebyggande åtgärderna för samhällets säkerhet och skydd ska genomsyra all grund- och vidareutbildning liksom fortbildning. Den tvååriga eftergymnasiala grundutbildningen till brandman ska bli studiemedelsberättigad. Huvudmålet för denna utbildning är att den studerande efter examen aktivt ska medverka i kommunernas samlade arbete för skydd mot olyckor. Kommunsäkerhet Vi vill sprida vår uppfattning om att säkerhetsarbetet är en uppgift för fler kommunala förvaltningar än räddningstjänsten. Riskhantering och systematiskt säkerhetsarbete har en central roll i det nya förslaget. Den nya utbildningen ställer stora krav på samspel mellan Räddningsverkets expertavdelningar och utbildningsorganisationen. Vårt utbildningsförslag har utformats i Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. Telefax: 054 13 56 40 e-post: sirenen@kd.srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: 39 000 exemplar. nära anslutning till den pågående förändringen av räddningstjänstlagstiftningen. Tillämpningen av den nya lagen för skydd mot olyckshändelser får ett påtagligt stöd i den nya utbildningen. Viktigt vi är lyhörda För att ge utbildningarna det innehåll som efterfrågas är lyhördheten mot våra intressenter av största vikt. Det är därför glädjande att notera att Kommunförbundet lika väl som de fackliga organisationerna varit starkt pådrivande i reformarbetet och står bakom förslaget. Utbildningsförslaget har också flexibilitet som kännetecken. Utredarna har strävat efter att de utbildningar och kurser som presenteras, också kan möta de behov som finns vid sidan av räddningstjänsten. Vid andra kommunala förvaltningar, statliga myndigheter och i näringslivet finns en efterfrågan på utbildningar för såväl skydd mot olyckor som för beredskapen mot svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Denna efterfrågan kan tillgodoses vid våra skolor och kompetensen kan anpassas efter behoven. Utbildningen kan bedrivas som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen utgör i dag drygt 10 procent av verksamheten vid skolorna. Det är inte brist på efterfrågan som hindrat oss att öka andelen. Det är vår kapacitet som inte räckt till. Med minskad civilpliktsutbildning har skolorna den potential som behövs för betydligt vidgade uppgifter. Det behövs inte fler myndigheter Huvudmannaskapsutredningen vill skilja utbildningen från verkets expertavdelningar. Skälen för att skapa en ny utbildningsmyndighet är kraftigt försvagade dels genom det innehåll vi föreslår i våra kurser, dels genom de former intressenterna ska kunna utöva sitt inflytande på. Låt Räddningsverket och den nya planeringsmyndigheten tillsammans med andra ansvariga för samhällets säkerhet konstruktivt diskutera hur detta utbildningsbehov praktiskt ska tillgodoses. Förutsättningarna för den samordning mellan myndigheter som efterlystes i Sårbarhetsutredningen blir större med ett oförändrat antal aktörer på arenan absolut inte fler. Med denna förhoppning vill jag önska våra samarbetspartner och anställda en God Jul och ett Gott Nytt År. Christina Salomonson, Generaldirektör, Räddningsverket Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare 054 13 51 04, e-post: stig.dahlen@kd.srv.se Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: 054-13 56 40 eller skickas innehåll nyheter Räddningsverket spricker? 4-5 Utbildningsutredningen klar 6 Ännu en kulturskatt totalförstörd 7 Karlstadsbrand gjorde 150 hemlösa 8 Kritik mot krisbearbetning i New York 9 Hotan invandrare och brandman 10 Storstäderna satsar på mångfald 11 Sandö får internationell satsning 12 Foth snart i hela landet? 12 Fys: Tips hur du sköter kosten 14 Fys: Standardinsatser för rekrytering 15 Allmänna rådet om brandvarnarre 16 Sveriges vackraste brandstation utsedd 18-19 Räddningschef misstänkt för brott 20 nyutgivet Räddningsverkets senaste publikationer 21 utbildning Tjejerna dominerar räddningsgymnasiet 22 Skolor samarbetar om kurs 23 Stor utbildningssatsning på Orust 24 Skyddsnätet säkerhet på internet 25 erfarenheter Låt det inte brinna under ljusets högtid 26-27 ordet fritt Kommersiella intressen förvirrar 112 29 Södertörn inget föredöme 30 Varför tas inte hänsyn till alla remisser? 31 sista sidan Räddningsverket önskar God Jul 36 OMSLAGSBILDEN: Foto: BO NYSTRAND Räddningstjänsten behöver öka mångfalden fler kvinnor och fler med utländsk härkomst. Bilden illustrerar båda dessa kategorier och visades på ett mångfaldsseminarium i Göteborg. Den har dessförinnan används av räddningstjänsten i Malmö vid en konferens i England med följande text inkopierad: I want to be a firefighter in Malmoe. Per Larsson Reporter 054 13 51 02 e-post: per.larsson@kd.srv.se till: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Gunno Ivansson Layoutare, reporter 054 13 51 06 e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 1/02, utkommer den 11 februari.

Sirenen Nr 8 2001 Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon 054-13 51 04. Textlängd cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring 4 000 tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. E-post: sirenen@kd.srv.se debatt 3 Räddningstjänsten måste börja ta för sig i samhällsbyggandet Illustration: MICHAEL FINSBERG Var ställer vi det här huset? Räddningstjänsten måste flytta fokus från detaljgranskning av brandskyddet i byggnader till en mer övergripande syn på säkerheten i samhällsbyggandet, anser Mattias Strömgren. Räddningstjänstens medverkan i samhällsplaneringen är dålig. På en del håll är samarbete med planförvaltningen väl utvecklat, i många kommuner finns allvarliga brister. Även i flera av landets större kommuner, där det borde finnas både kompetens och resurser, sker ingen eller endast sporadisk medverkan från räddningstjänsten. Säkerhetsfrågorna måste in tidigt i planeringen. I dag fattas många avgörande beslut långt innan räddningstjänsten kommer in på arenan. Beslut som kan ha stor betydelse för säkerheten i samhället, men eftersom räddningstjänsten saknas i planeringen är förmågan att påverka begränsad. Ett breddat arbetsfält Räddningstjänstens arbetsfält omfattar i dag främst brandsäkerhet i byggnader. Framtidens arbetsfält måste vidgas betydligt och omfatta alla typer av olyckor samt planering på tätorts- och kommunnivå och regional nivå. Det är på dessa planeringsnivåer som beslut fattas om lokalisering och utformning av bostadsområden, industriområden, infrastruktur, med mera. Med det menar jag exempelvis fysisk planering och tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. Ofta är miljökonsekvensbeskrivningar obligatoriska och i dessa ska olycksrisker beskrivas. En drivande kraft De som har erfarenhet av olyckor och kännedom om den kommunala riskbilden är viktiga i samhällsbyggandet. Ingen aktör har dock ensam all kunskap om olycksrisker utan här krävs en bred samverkan. Det naturliga är att räddningstjänsten blir en drivande kraft i säkerhetsarbetet och en betydelsefull resurs i samhällsplaneringen. Generellt sett har räddningstjänsten otillräcklig kompetens i samhällsplanering. I nuvarande brandingenjörsutbildning ingår dock en del planering och den nya civilingenjörsutbildningen i riskhantering i Lund kommer att fylla ett stort behov när det gäller samhällsplanering och ett breddat synsätt på säkerhet. Jag arbetar för att planering ska få stort utrymme även i det nya utbildningssystemet för räddningstjänsten och i Räddningsverkets övriga kurser. Med bättre kompetens ges större möjligheter att kunna ta en aktiv roll i samhällets säkerhetsarbete. Missriktade kommunala ekonomisystem skapar sektorisering och hindrar ett aktivt samarbete. Om räddningstjänsten kräver betalt av planförvaltningen för att medverka i planeringen så prioriteras inte räddningstjänstens medverkan. Detta är ett oförsvarligt åsidosättande av kraven i 11 kap. 4 plan- och bygglagen. Där framgår att byggnadsnämnden ska ha tillgång till den särskilda kompetens som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter, bland annat ta riskhänsyn i samhällsplaneringen. Den säkerhetskompetens som finns inom kommunen ska naturligtvis utnyttjas! En bromskloss Även skilda roller och synsätt kan försvåra samarbetet. Lite tillspetsat samhällsplaneraren har ett visionärt arbetssätt, där planeringsprojekt alltid framstår i positiva termer. Räddningstjänsten å sin sida har olyckor som sin vardag och upplevs som bromskloss i samhällsutvecklingen när den hittar olycksrisker i planeringsprojekt, som i övrigt är positiva (till exempel fler arbetstillfällen eller bättre miljö). Namn: Mattias Strömgren Ålder: 30 Hemort: Forshaga Utbildning: Gymnasieingenjör (bygg) 1991; Programmet för fysisk planering (specialisering mot riskhantering) vid Högskolan i Karlskrona /Ronneby 1997 Yrkesbakgrund: Samhällsplanerare vid Räddningsverket sedan 1996. Hobby: Spelar trummor, snickrar på huset. Det är även viktigt att fokusera på rätt frågor i rätt planeringsskede. Man kan inte i översiktsplaneringen diskutera tillgänglighet för räddningsinsatser och brandposter för en enskild byggnad. Frågorna bör heller inte enbart handla om förutsättningar för insatser utan i högre grad handla om hur vi tillsammans kan utveckla ett samhälle som i grunden är tryggt och säkert. Ta för er! Samhällsplanering är ett av räddningstjänstens viktigaste framtida arbetsområden. Jag vill rikta en kraftfull uppmaning till räddningstjänsterna att redan nu våga vara med och påverka samhällsutvecklingen. Sitt inte och vänta på planförvaltningen kräv i stället att regelbundet få alla planer och miljökonsekvensbeskrivningar på remiss. Delta i plansamråd och arbetsgrupper, var med tidigt i planeringsprocesserna, ställ krav på riskanalyser, hjälp planförvaltningen att bedöma olycksriskerna kort sagt var med och driv säkerhetsfrågorna i samhället! Mattias Strömgren

4 Sirenen Nr 8 2001 senaste nytt Utredning vill klyva Räddn Håller Räddningsverket på att spricka? En ny utredning vill att Räddningsverkets fyra skolor bildar en egen myndighet med ett bredare utbud än dagens. Den föreslås inrättas om ett år och få namnet Verket för krishanteringsutbildning (VKU). Utredaren heter Gerd Engman, landshövding i Örebro län och tidigare civilbefälhavare (CB). Till sin hjälp har hon haft kanslichefen i nedlagda CB-kansliet, Rune Dahlén. Dessförinnan var han avdelningschef i Räddningsverket. Försvarsminister Björn von Sydow gav i mitten av juli uppdraget att pröva olika förslag till huvudmannaskap för den utbildning som i dag bedrivs vid verkets skolor i Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge samt hur styrningen av utbildningen kan förbättras. Mycket kort tid Totalt sex alternativ för huvudmannaskap har studerats, bland annat i form av aktiebolag. Utredarna förordar fortsatt statligt huvudmannaskap och har värderat två alternativ, bibehållet huvudmannaskap för Räddningsverket respektive nybildad myndighet som huvudman. Utredarna konstaterar att tiden för översynen har varit mycket kort. Arbetet skulle dessutom ske i samråd med andra viktiga pågående utredningar. En av dessa blev klar samtidigt, Räddningsverkets förslag till nytt utbildningsprogram (se artikel sidan 6), en annan har återigen försenats, översynen av räddningstjänstlagen. Den nya myndigheten ska ta med sig utbildningsstaben på cirka 35 personer från nuvarande Räddningsverket. Dessutom det som återstår av avvecklade civilbefälhavarkanslier, fyra-fem personer som funnits på Överstyrelsen för civil beredskaps tre regionkontor i Malmö, Örebro och Luleå. Ingen lokalisering Utredarna ger inget förslag på var Verket för krishanteringsutbildning ska lokaliseras. Gerd Engman/Rune Dahlén har hämtat argument för sina förslag ur tidigare utredningar, inte minst Sårbarhetsutredningen och Riksrevisionsverkets granskning av Räddningsverket ( Hinder för effektivt resursutnyttjande ) samt från Kommunförbundet. Tre avgörande skäl I en intervju i Radio Värmland redovisade Gerd Engman tre avgörande skäl för att det bör bildas en ny och fristående myndighet för nuvarande och breddad utbildning på de fyra räddningsskolorna: Det finns många intressenter som har behov av en bredare utbildning och flera av dem har uttryckt tveksamhet till att lägga utbildningen i en stor befintlig myndighet. Kommunernas insyn och inflytande måste vara avgörande. Det är de som har behov av en breddad utbildning. Förutom räddningstjänsten tänker jag på exempelvis sociala sidan, de som handhar energifrågorna och inte minst kommunledningarna. Räddningsverket utövar i dag tillsyn över kommunerna, samtidigt som verket är producent av utbildning. Det är stötande. I samma intervju slog Gerd Engman därutöver fast bland annat detta: Jag har besökt företrädare för kommunerna, politiker och fackliga organisationer och kommit fram till bilden att det finns ett väldigt stort behov av en bredare utbildning som gäller området Skydd mot olyckor och störningar i samhällsfunktioner. Regeringen har lagt en ny struktur för krishantering som kräver ett nytt tänkande och andra behov än vad man jobbat med. Egen styrelse en lösning? Utredarna öppnar dörren för ytterligare alternativ, bibehållet huvudmannskap hos Räddningsverket och samtidigt breddning av utbildningsutbudet. Det kan ske genom att utbildningsorganisationen ges en särställning med egen styrelse i en utförarorganisation eller en nämnd med Räddningsverket som huvudmyndighet. I utredningen skriver Gerd Engman/Rune Dahlén att det finns ett utbildningsbehov från en rad intressenter andra kommunala förvaltningar (än räddningstjänsten), landsting, statliga myndigheter, näringslivet och enskilda. Huvuddelen av den utökade utbildningen bör ske som självfinansierad uppdragsutbildning. Särskilt poängteras behovet av lednings- och samverkansutbildning för kommuner och landsting. Staten föreslås stå för själva utbildningskostnaderna, kommuner och landsting för resten. Inte hunnit räkna Hur omfattande det breddade utbudet kommer att bli ges inga svar på i utredningen: Vi har av tidsskäl inte haft möjlighet att närmare undersöka omfattningen av framtida utbildning och övning. Är Engman-utredningen början till slutet för Räddningsverket i nuvarande form? Utredaren Gerd Engman vill hur som helst skilja utbildningsverksamheten från verket och skapa en ny myndighet. Räddningsverket: Förslaget fördyrar och försämrar utbildningen Räddningsverket är starkt kritiskt till förslagen i Engman-utredningen. I en bilaga till utredningen tycker Räddningsverket bland annat att bildandet av en ny statlig utbildningsmyndighet kommer att fördyra och försvåra en samordnad utveckling och effektivt genomförande av utbildning för såväl skydd mot olyckor som beredskapen mot svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner. kopplingen mellan Räddningsverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet och utbildningen kommer att försvåras om en ny myndighet bildas. Det samma gäller frågor om verkets internationella verksamhet, nationella materielresurser och stödet till kommunernas materielhantering. organisatoriska och administrativa merkostnader för en ny myndighet måste betalas med pengar avsedda för angelägen utvecklings- och utbildningsverksamhet inom prioriterade områden. de fyra skolorna redan nu genomför betydande utbildning för personal utanför den kommunala räddningstjänsten och att det med nuvarande huvudmannaskap finns potential att svara upp mot de behov av den ytterligare breddning av utbildningsutbudet som utredningen föreslår. En ökad uppdragsutbildning kan utvecklas och styras i samverkan mellan i första hand Kommunförbundet, den nya planeringsmyndigheten och Räddningsverket. införandet av den nya utbildningen av räddningstjänstens personal de närmaste åren kräver en kraftsamling av hela nuvarande Räddningsverket. Att då bilda en ny myndighet kommer att både försvåra och fördyra reformarbetet, med risk för förseningar samt äventyra ett effektivt införande av ny lag för skydd mot olyckshändelser. förslagen till nya utbildningar är otillräckligt genomarbetade för att ligga till grund för så långtgående slutsatser som utredningen drar. Utredningstiden har varit för kort för en djupare analys. den pågående översynen av räddningstjänstlagen tar upp tillsynsfrågorna och om principiella felaktigheter skulle finnas i fråga om Räddningsverkets roll som tillsynsmyndighet så borde detta komma fram. Såvitt vi har förstått, anser inte utredningsmannen att så är fallet. FOTNOT: Mer om Räddningsverkets syn på utredningen finns att läsa i generaldirektör Christina Salomonsons ledare på sidan 2.

Sirenen Nr 8 2001 5 senaste nytt ingsverket Fakta Räddningsverket bildades 1986 genom en sammanslagning av Statens brandnämnd och civilförsvarsstyrelsen, samt delar av andra myndigheters verksamhet, bland andra Sjöfartsverket. Totalt har Räddningsverket 892 tillsvidareanställda heltidstjänster. Utredarna ser nästan bara fördelar med sitt förslag. Två frågor som kan försvåras av ett delat huvudmannaskap redovisas dock: Kopplingen mellan utbildningsverksamheten och Räddningsverkets övriga sakavdelningar. Kopplingen mellan utbildningsverksamheten och Räddningsverkets internationella verksamhet. Dessa olägenheter anser utredarna kan elimineras genom att det bildas en samordningsdelegation. Trots att en ny ledning måste byggas upp i den nya myndigheten och trots den föreslagna kraftiga breddningen av utbildningsutbudet anser utredarna inte att nyordningen kommer att innebära några ökade kostnader för staten. Utredarna skriver att medel frigörs från en reducerad administration i ett framtidigt kraftigt reducerat Räddningsverk. Beslut i mars Förslaget ska nu på remiss fram till 18 februari. Till detta datum ska även Ekonomistyrningsverket räkna på vad det kostar att inrätta en ny myndighet. Regeringen väntas ta ställning i civila försvarspropositionen i mars. Antal heltidstjänster: Revinge 159 Skövde 117 Rosersberg 165 Sandö 121 Totalt skolorna: 562 Huvudförvaltning: Karlstad (inkl centralförråd Malmby): 330 STIG DAHLÉN Riksrevisionsverket (RRV) skriver i sitt yttrande att förslaget att samla skolverksamheten i en egen fristående myndighet ligger i linje med RRV:s yttrande över Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande. RRV efterlyser samtidigt fördjupade och mer preciserade kostnadsberäkningar, liksom ett mer preciserat beslutsunderlag att överföra ÖCB:s tre regionala kontor till den nya myndigheten eftersom detta inte tidigare diskuterats särskilt ingående. Skolcheferna Både för och emot Engman-utredningen möts av blandade känslor på Räddningsverket. Frågetecknen är många bland de anställda, både på de fyra skolorna och på verket centralt. Är detta något som kommer att förverkligas eller bara en i mängden av utredningar? Sirenen frågade cheferna för verkets skolor: Ser du positivt på förslaget att Räddningsverkets skolor ska bilda en egen myndighet och tror du att det kommer att förverkligas? Nej, svarar Claes-Göran Karlsson i Skövde. Det kan vara en fördel om vi blir en egen organisation, säger Rune Moberg i Sandö. Jag tror inget, just nu är det bara en utredning. Det mest intressanta är förslaget att ledningen av skol- och utvecklingsverksamheten verkligen anpassas till behoven, tycker Kennie Thörn i Rosersberg. Det vore negativt om skolorna skulle bilda en egen myndighet. Jag tror dock inte att förslaget kommer att genomföras, säger Jan Skoog, tillförordnad skolchef i Revinge. Efter årsskiftet tillträder Per Widlundh (från Malmö) som skolchef i Revinge: Det viktigaste med förslaget är att man vill samla, bredda och fördjupa hela samhällets behov av kvalificerad utbildning inom området. Om det därmed krävs att det blir en ny, egen myndighet är jag positiv. På frågan om fördelar respektive nackdelar med förslaget svarar cheferna: C-G Karlsson, Skövde: Jag ser inga fördelar av någon större tyngd i förslaget. Nackdelar är lättare att hitta. Att påbörja en omfattande ÖCB håller med Engman-utredningen att det bör inrättas en ny myndighet och är positiv till att kommunerna ges möjlighet till inflytande över utbildningen genom representation i den föreslagna myndighetens styrelse. Däremot är ÖCB tveksam till förslaget att med automatik ge kommunsektorn majoritetsrepresentation i styrelsen. Vidare avstyrks förslaget att låta ÖCB:s tre regionkontor ingå i den nya myndigheten. ÖCB skriver att utredningsförslaget grundar sig på missuppfattningen att dessa kontor i omorganisation av ledningssystemet samtidigt som vi står inför en språngartad utveckling av själva utbildningen kommer att kosta tid och kraft till nackdel för den nya utbildningen. Att dubblera befintliga administrativa system blir dyrt. Vi riskerar att den knytning mellan sakavdelningarna och utbildningsverksamheten som finns, och som börjar bli allt bättre, försvåras. Jag tror på den nya utbildningen som är på väg och ser fram emot att få börja arbeta konkret med den. Vi borde lägga all kraft på den nya utbildningen, inte på organisatoriska eller liknande frågor. Rune Moberg, Sandö: Det viktigaste innehållet i Engmans utredning är, enligt min uppfattning, förslaget till breddning av vår verksamhet. Utredarna har rätt i att det finns ett behov av säkerhetsoch krishanteringutbildning och att skolorna kan bli bra regionala centra för så- C-G Karlsson, Skövde Rune Moberg, Sandö RRV efterlyser precisare kostnadsberäkningar huvudsak sysslar med utbildningsverksamhet. Från fackligt håll har Skaf meddelat att de inte har något att erinra mot innehållet i utredningen, medan ST anser att tiden varit för knapp för att avge några synpunkter alls. dan utbildning. Utbildningsorganisationens vara eller inte vara inom Räddningsverket är dock ingen ödesfråga, men vi bör vara öppna för omvärldens/avnämarnas uppfattningar. Jag ser inga direkta nackdelar för verksamheten. En omstrukturering av skolorna till de säkerhetscentra som Engman skisserar kräver naturligtvis både omfattande nyanställningar och vidareutbildning av redan anställda. Det är bara de mest vulgära debattörerna som hävdar att vi har för lite göra i dag. Kennie Thörn, Rosersberg: En fördel är att skolorna kan få en tydligare roll och mandat och inte bara vara en uppdragsgenomförare utan egen själ. På minuskontot finns att ett till viss del vinnande lag försvinner, att en eventuell omorganisation kommer att kräva mycket inre arbete just när vi ska ställa om till den nya brandutbildningen, att närheten till sakavdelningar i Räddningsverket kan försvinna och att den trygga räddningsverksfamnen lämnas det kan bli vad som helst, inte minst finansieringsmässigt. Jan Skoog, Revinge: De fördelar jag kan se är att skolorna kanske skulle få en självständigare roll, med utbildningsfrågorna mer i förgrunden än i dag och att forsknings- och utvecklingsfrågor knyts hårdare till utbildningen. Däremot skulle kontakten mellan sakavdelningarna på Räddnings- Kennie Thörn, Rosersberg Jan Skoog, Revinge verket och den nya myndighetens skolor försvåras. Tror också att det skulle bli svårt att marknadsföra en ny myndighet, Räddningsverket är ett mycket gott varumärke som är förankrat inom räddningstjänsten och i samhället. Kontakterna med den internationella verksamheten skulle försvåras, likaså materilelförsörjningen och varningsverksamheten. Det bästa vore om utbildningsorganisationen blev kvar i Räddningsverket, men fick en självständigare roll med forskning och utveckling starkare knutet till utbildningsverksamheten. STIG DAHLÉN

6 Sirenen Nr 8 2001 nyheter Nya brandmannautbildningen fokuserar på säkerhet och skydd En ny tvåårig eftergymnasial brandmannautbildning med inriktning på säkerhet och skydd mot olyckor införs hösten 2003. Samtidigt startas en ny grundutbildning för deltidare och 2004 kommer ett nytt system för vidareutbildning. Det är huvuddragen i det förslag till ny, bredare utbildning för skydd mot olyckor som Räddningsverket lämnat till regeringen. Hela förslaget har en mycket stor ambition att höja nivån på det olycksförebyggande arbetet för samhällets säkerhet och skydd, säger Räddningsverkets utredningschef Roland Nilsson, som lett utredningen om en förnyad utbildning. De utbildningar och kurser som finns i det nya utbildningssystemet uppfyller också kompetensbehov vid andra kommunala förvaltningar, statliga myndigheter och näringsliv. Risk och säkerhet Utredningsgruppen har bland annat haft som utgångspunkt att det nya utbildningssystemet ska tillvarata såväl kommunala som nationella och enskilda intressen. Dessutom ska samhällets riskhantering och systematiska säkerhetsarbete ha en central roll. Grundtanken är att räddningstjänstens personal ska ha en pådrivande roll i kommunens samlade säkerhetsarbete. I förslaget har både heltidsoch deltidsutbildningen inriktning på säkerhet och skydd mot olyckor. För båda anställningsformerna är grundutbildningen i räddningstjänst likvärdig. Huvuddelen av den tvååriga, studiemedelsberättigade utbildningen till brandman heltid tar sikte på samhällets och kommunens skydds- och säkerhetsarbete i stort. Ungefär en tredjedel genomförs som lärande arbete inom kommun, landsting och statlig förvaltning. Kurs på hemmaplan Deltidaren går först en preparandkurs på hemmaplan och sedan en grundkurs med inslag av distansutbildning på Räddningsverkets skolor. Två år får man på sig att genomföra utbildningen. Den nya vidareutbildningen är upplagd på tre verksamhetsområden: Verksamhetsutveckling för skydd mot olyckor Räddningstjänst Tillsyn och olycksförebyggande arbete Systemet ger kommunerna stora möjligheter att anpassa kompetens och utbildning efter behov och förutsättningar. Det ger också utrymme för alternativa rekryterings- och karriärvägar, säger Roland Nilsson. För att bredda rekryteringsbasen öppnas vidareutbildningen för andra ingenjörskategorier än brandingenjörer. Det bör leda till en allmän höjning av den tekniska kompetensen inom räddningstjänsten, säger Roland Nilsson. För staten blir det nya utbildningssystemet 16 miljoner kronor dyrare per år, 210 miljoner mot 194 för det nuvarande. För kommunernas del gör Kommunförbundet bedömningen att kostnaderna för heltidare blir oförändrade. Visserligen minskar kostnaderna för grundutbildningen med 14,5 miljoner men motsvarande summa kommer att krävas för Hjälpen köar utanför Afghanistan Uppdraget är Afghanistan. Men Räddningsverkets hjälpstyrka satt i mitten av december fortfarande kvar i Turkmenistan. De åker in så snart säkerhetsläget tillåter, säger Hans Martinsson, Räddningsverket. Styrkan lämnade Sverige 27 november, 13 december hade den fortfarande inte kunnat starta sitt egentliga uppdrag: att stödja WFP (FN:s livsmedelsprogram) på tre platser väster om Kabul. Den svenska styrkan befinner sig i grannlandet Turkmenistan, alla viseringar och andra papper är klara. Styrkan kan är redo att åka in i landet och jobba. Men det anses fortfarande för osäkert. Säkerhetsläge fem gäller fortfarande, vilket innebär att ingen under FN:s beskydd får åka in i landet, säger styrkeledaren Bertil Nilsson. Ett steg i rätt riktning är att svenskarna fått tillåtelse att skicka in två man för rekognocering. De ska till Herat i västra delen av landet, dit en del annan internationell personal åkt. Det är tillsammans med Kabul enda öppna staden i landet. Det är förstås inte bara Räddningsverkets personal som väntar på att få klartecken Foto: SOFIA SABEL Lars-Olof Karlsson ska ploga snö i Afghanistan om nu säkerhetsläget så kommer att tillåta. Den svenska styrkan har suttit i Turkmenistan i flera veckor, här är Karlsson på väg att köra ombord sin lastbil i det väldiga ryska transportplanet på Landvetter. att åka in i landet. Norska styrkan finns i Tadzjikistan, engelsmännen i Pakistan och så vidare. Hjälpen köar i länderna som omsluter Afghanisan. Räddningsverket hoppas att personalen snart ska kunna börja jobba med sitt uppdrag. Säkerhetsläget blir bättre i takt med att kriget avtar. Så snart vi får går vi in till Herat och etablerar oss där. När och om WFP kan starta sitt arbete i Chaghcharan, Panjab och Bamian vet ingen. Kan WFP flytta insatsen till Herat? Det är mycket möjligt att de ursprungliga planerna ändras, säger Hans Martinsson. Räddningsverkets uppdrag sträcker sig över tre månader, den första styrkan ska lösas av i januari. vidare- och fortbildning av nuvarande personal. Deltidsutbildningen blir 14,5 miljoner kronor dyrare per år för brandmän och 2 miljoner för förmän. Förslaget innebär stora förändringar och kräver omfattande förberedelser om det ska kunna sjösättas redan 2003. Därför föreslår vi att Räddningsverket i regleringsbrevet för 2002 får i uppdrag att starta förberedelsearbetet, säger Roland Nilsson. GUNNO IVANSSON FOTNOT: Du kan ladda hem hela rapporten i PDF-format på adressen: http://www.srv.se/html/download.pdf Lagförslaget försenat igen När? har många frågat sig. Svaret har vi inte än. Senaste budet är att Harald Dryselius ska lämna in förslaget till ny räddningstjänstlag 31 december. Enmansutredaren Dryselius har fått förlängd tid tre gånger. Men nu sägs förslaget vara i det närmaste klart. Bara att hoppas att det gamla ordspråket gäller: Den som väntar på något gott... När förslaget lämnats in blir det en remissrunda under början av året. Den nya lagen lär tidigast träda i kraft 1 juli 2003. Nya regler för fyrverkerier Nyårshelgen betyder ökad risk för skador orsakade av smällare och raketer. Försäljningen av flertalet smällare har genom en ny förordning förbjudits, men risken finns att aningslösa tillverkar egna bomber. En annan ny förordning har höjt åldersgränsen för kvarvarande fyrverkerier, främst raketer. Där åldersgränsen för inköp tidigare var 15 år är den numera 18 år. När flertalet smällare nu försvunnit ökar sannolikheten att fyrverkeripengarna leder till ökade köp av raketer och därmed att missriktade avfyrningar orsakar fler bränder med andra ord mer jobb för räddningstjänsten.