Småskalig eldning med pellets Gunnar Hadders
Småskalig eldning med pellets ellets har fått en allt mer framträdande roll i diskussionerna om hur man ska kunna sänka förbrukningen av el och hur småhus ska kunna värmas upp med biobränsle istället för olja. Detta beror främst på att träpellets nu är allmänt tillgänglig på marknaden idag finns i landet ett tjugotal fabriker som tillverkar träpellets mot endast två 1990. I och med att tillgången på bränslet har ökat, har tekniken för småskalig användning utvecklats. Här presenterar vi teknik och metoder för eldning av pellets i liten skala, till exempel i villor. Bränslet Vid torkning och maskinell behandling av pellets förbrukas energi motsvarande cirka 15 procent av den energi man får ut i form av värme. Av dessa 15 procent står torkningen för cirka två tredjedelar. Råvaran till den pellets som idag säljs kommer från skogen. Pellets tillverkas nämligen av biprodukter från trä- och pappersmassaindustrierna; kutterspån, sågspån och bark. Råvarorna torkas, om det är nödvändigt, och pressas under stort tryck till pellets små cylindrar, några centimeter långa och med en diameter på 5 12 mm. Värmeanläggningen En värmeanläggning för pellets kan bestå av en kamin, en brännare som har monterats i en ordinär panna eller en specialanpassad pelletspanna. Kamin Vid årsskiftet 1997/1998 fanns uppskattningsvis 6 000 pelletsbrännare och 1 000 pelletskaminer i svenska villor. Flertalet av de kaminer som säljs kommer från USA eller Canada, där det man idag använder cirka 300 000 kaminer. Dessa produkter är långt utvecklade vad gäller såväl teknik som design. I Sverige är kaminerna ett alternativ främst i hus som har så kallad direktel (elektriska värmeelement). De går även att använda i hus som värms med elpanna och som saknar pannrum. I hus med relativt öppen planlösning kan värmen från en kamin ersätta mellan 50 och 100 procent den el som går åt till uppvärmning. Kaminerna kan styras automatiskt med hjälp av en termostat som känner av temperaturen i rummet. Befintlig panna Har man en bra panna för olja och/eller ved och som inte är för gammal kan den förses med en brännare för pellets. Pannor som är äldre än 20 år är ofta alltför ineffektiva för att en sådan lösning ska vara intressant. Pelletsbrännaren monteras i en av pannans lucköppningar. Även brännarna styrs med automatik. Bränslet matas antingen fram mekaniskt eller med luft från ett större lager eller fylls på manuellt i en behållare på brännaren. För att man med en pelletsbrännare ska uppnå acceptabel verkningsgrad i en anläggning som är dimensionerad för eldning med olja, måste effekten hos brännaren vara mindre än hos oljebrännaren. Man kan utgå ifrån att det är lämpligt att installera en pelletsbrännare med en maximal effekt som är ungefär 60 procent av oljebrännarens effekt. I mindre värmeanläggningar är detta sällan något problem. 2
Bild 1. Så här kan det se ut i pannrummet vid eldning av pellets. Förbränning En pelletsbrännare för småhus är antingen konstruerad likt en förugn med ett bränsleförråd för någon eller några dagars drift, eller mer kompakt likt en oljebrännare. I det senare fallet har brännaren endast en liten, inbyggd kammare för pellets. Denna fylls på från ett externt, större bränsleförråd. Ur säkerhetssynpunkt ställer man, på grund av risken för tillbakabrand, högre krav på pelletsbrännare sammanbyggda med ett bränsleförråd för flera dagar än på sådana utan egentligt förråd. Bränslet matas oftast in i brännaren med hjälp av en skruv. Man skiljer på brännare som matar bränslet underifrån (undermatad), från sidan i samma plan (horisontalmatad) eller uppifrån (övermatad). Mängden bränsle som matas in bestäms av det aktuella behovet av värme. En styrenhet ser via pannans termostat till att önskad temperatur hos pannvattnet upprätthålls. Förbränningsluften tillsätts vanligen via en fläkt i två steg (primärluft och sekundärluft). De flesta kommersiella anläggningar (till exempel skolor och vårdhem) och även flera brännare för villabruk tänds automatiskt med hjälp av elektriska värmeelement eller varmluft. Brännare som inte har automatisk tändning hålls kontinuerligt igång genom att de, när de inte producerar värme, brinner med så kallad underhållsfyr. Nästan all utrustning, även för villor, är bortsett från uraskning och sotning i stort sett helautomatiska. Hos de flesta brännarna justeras effekten efter behovet av värme, manuellt eller automatiskt. Genom att anpassa effekten till behovet undviks täta växlingar mellan av och på, växlingar som medför dåliga utsläpp. För uppvärmning av till exempel skolor och vårdhem (anläggningar på cirka 100 kw eller mer), finns sofistikerade alternativ med roterande eller fram- och tillbakagående roster (galler i botten på pannan) och avancerade styrsystem. Bild 2. Undermatad brännare Horisontalmatad brännare Övermatad brännare 3
Bild 3. Exempel på en övermatad pelletskamin (till vänster) och en renodlad, liten pelletspanna (till höger). Pelletspanna En pelletspanna kan liknas vid en värmepanna där man har byggt in en pelletsbrännare i själva pannan. I och med att pannan och brännaren är anpassade till varandra blir verkningsgraden hög. Eftersom utrustningen är speciellt utformad för pellets är den dock mindre flexibel än en panna med separat brännare. Pelletspannan är oftare aktuell i lite större byggnader än i villor. Flis är inte pellets Gemensamt för pelletspannor och pelletsbrännare är att de är konstruerade för ett homogent och torrt bränsle med högt energivärde och låg askhalt, som eldas under stabila förhållanden. Det är därför ofta direkt olämpligt, ibland omöjligt, att elda träflis i utrustning anpassad för pellets. På motsvarande sätt kan det vara svårt att elda pellets i utrustning avsedd för flis. Emissioner Användning av träpellets medför, till skillnad från användning av fossila bränslen, inga nettoutsläpp av koldioxid. Det beror på att den koldioxid som släpps ut vid förbränningen motsvarar den mängd som har bundits under trädens tillväxt. Detsamma gäller för svavel i pellets, med undantag för pellets tillverkad med bindemedlet lignosulfonat och liknande produkter. Lignosulfonat innehåller nämligen fossilt svavel. Objektiva tester visar att utsläpp av hälsovådliga och miljöstörande ämnen är små. Ofta har resultaten varit mycket goda, det vill säga mycket små mängder har uppmätts. Emissioner av till exempel kolväten och stoft har vid full effekt varit nästan lika små som vid eldning av olja. Vid varierande effektuttag, vilket är det som förekommer i praktiken, har utsläppen dock varit större men fortfarande mycket mindre än vid omodern eldning av ved. Att emissionerna av skadliga ämnen blir små beror till stor del på att pellets är ett torrt och energirikt bränsle. Man uppnår därmed snabbt en hög temperatur i förbränningszonen. Denna temperatur kan lätt bibehållas under hela eldningsperioden. Genom att endast en relativt liten mängd bränsle deltar i förbränningen blir reaktionstiden snabb även då elden stryps. Därmed finns förutsättningar att låta tekniken arbeta på/av ungefär som en oljebrännare, utan att miljöbelastningen blir alltför stor. Skillnaden mellan full effekt och varierande effektuttag beror på att man i det senare fallet har optimala förhållanden för förbränningen under bara en del av tiden. En stor del av de icke önskvärda emissionerna uppstår nämligen då förbränningen hoppar mellan olika effekter. Det är därför väsentligt att inte välja en större brännare än nödvändigt. En för stor brännare kommer att slå av och på ofta. Bäst blir det om man förser anläggningen med en ackumulatortank, något som emellertid sällan kan motiveras ekonomiskt. Pellets har sammanfattningsvis goda förutsättningar att kunna eldas med hög verkningsgrad och små emissioner av skadliga ämnen. 4
Snabb teknikutveckling Pelletsbrännare utvecklas nu i snabb takt. I de nyaste produkterna för småhus används en framåtbrinnande (horisontell) flamma som riktas rakt in i pannan. Härigenom blir brännaren lättare att installera i befintliga värmepannor för oljeeldning utan att lågan träffar kylande pannväggar. En ny teknik baseras på att i ett rör samla gasen från bränslet och där utsätta denna för extrem turbulens. Tekniken medför bättre stabilitet än i tidigare utvecklade brännare och har vid full effekt prestanda som ligger mycket nära vad moderna oljebrännare presterar. Det pågår också försök med att automatiskt reglera varvtalet hos tilluftsfläkten med hjälp av en givare som registrerar halten syre (O 2 ) i rökgasen. Syftet är att skapa optimala förhållanden även vid varierande effektuttag. Tekniken finns redan hos vedeldade villapannor och har där gett mycket goda resultat. Hantering och lagring av bränslet Pellets levereras antingen löst från en så kallad bulkbil, som blåser in bränslet i lagret, eller i någon form av säck eller mindre behållare. En villaägare har också möjligheten att själv hämta bränslet vid någon depå eller butik. Leverens med bulkbil Alternativet med bulkbil har följande fördelar: ingen manuell hantering av bränslet en helt sluten hantering är möjlig möjlighet att placera lager långt från gata (20 m, med speciallösningar ännu längre) lägre pris på bränslet än vid hantering i säck. Säck Fabrik Lösvara i bulkbil eller på flakbil Mellanlager Direktleverans Flergångsförpackning 20 kg säck på pall Storsäck Utbytessilo Lösvara Kunden hämtar Kund Bild 4. Olika alternativ för distribution av pellets från fabrik till kund. 5
m 3 14 12 10 8 6 4 2 0 Olja Pellets Briketter Träpulver Fuktig flis Bild 5. Hur stor volym behövs för att ersätta 1 m 3 eldningsolja? Nackdelen är att man bör ha ett relativt stort lager, gärna 6 7 m 3. (Oljetankar i villor är ofta på 3 m 3 och efter en eventuell ombyggnad till pellets rymmer en sådan bara cirka 2 m 3 bränsle). Lagret bör ha någon form av utrustning för uppsamling av det damm som virvlar upp vid fyllningen. Enklast är att ha en luftgenomsläpplig säck monterad på det avluftningsrör som alltid måste finnas i lagret. Hantering i säck I många fall är det praktiskt att hantera pellets i 20 kg papperssäckar. Det är dock ett avsevärt dyrare alternativ än hantering i lösvikt. Alternativen med storsäck och andra behållare ligger kostnadsmässigt där emellan. Köp pellets inte pulver! Hur pellets distribueras och hanteras har stor betydelse för hur stor andelen löst material (finfraktion) i bränslet blir. Detta inverkar i sin tur på hur väl anläggningen fungerar. Vissa typer av utrustning är mycket känsliga för hög andel fint material i bränslet. Detta gäller speciellt kaminer och brännare med så kallad övermatning (se faktaruta Förbränning sidan 3). Det saknas idag standard för hur stor andelen fint material i bränslet får vara. Inte heller finns det någon teknik för att kontrollera andelen i samband med leverans. På denna punkt bör man därför göra en grundlig undersökning innan man väljer utrustning och bränsleleverantör. Lagring För att inte falla isär måste pellets lagras väl skyddad mot regn, snö och kondensvatten. Lagringsutrymmet behöver dock inte vara uppvärmt. Pellets är alltid tillräckligt torr för att kunna lagras under obegränsad tid utan risk för förluster i energivärde och spridning av mögelsporer. Ett enkelt och ofta billigt sätt att lagra pellets är i en fristående prefabricerad silo utomhus. För villor kan man även överväga att bygga en silo av plywood och att bygga om en oljetank. För att kunna lagra pellets på betonggolv krävs att det finns en fuktspärr i golvet. För större anläggningar bestäms erfoderligt utrymme för lagring som regel av önskan att kunna ta emot en bulkbilens hela last, dvs ca 12 ton. För villaägare, som bara behöver mellan 2 och 6 ton pellets på ett år, avgörs lagrets storlek istället ofta av tillgänglig plats. Avgörande är säkert också merkostnader och extra besvär för att ta hem små kvantiteter per gång. 6
Tillsyn och underhåll För att eldning med pellets ska fungera bra krävs avsevärt mer tid, kunskap och engagemang än vid eldning med olja. Ofta är det befogat med en daglig tillsyn och, under vintern när pannan går som mest, en enkel så kallad ekonomisotning en gång i veckan. Att ekonomisota pannan tar några minuter. Lägger man till arbetet med tillsyn och uraskning, behöver man vintertid lägga mellan en halv och en timme per vecka på en villaanläggning. Utöver den löpande tillsynen bör man kontrollera säkerhetssystemets funktion minst varannan månad. Hos en del brännare kan det vara motiverat att skrapa rent brännarhuvudet från beläggningar en gång i veckan, hos andra mer sällan. Den mekaniska utrustningen, till exempel skruvar, spjäll och fläktar, bör ses över grundligt en gång per år. Detsamma gäller utrustningen i säkerhetssystemet. Hantering av aska Samtliga anläggningar måste regelbundet tömmas på aska. För villaanläggningar handlar det som regel om en gång varje eller varannan vecka. I större anläggningar matas askan oftast ut automatiskt. För att undvika risk för brand måste aska som tas ur pannan eller kaminen läggas i ett icke brännbart kärl med lock. Vid automatisk askutmatning transporteras oftast askan med hjälp av en skruv- eller skraptransportör till en container eller en fast behållare från vilken askan kan sugas ut. Om man får aska i andningsvägarna irriteras slemhinnorna. Undvik därför att andas in askan! Om du känner besvär, använd ett enkelt andningsskydd. Lägg alltid färsk aska i ett icke brännbart kärl med lock! Tabell 1. Exempel på askmängder. Pannstorlek Bränsleförbrukning Ungefärlig mängd aska kw ton pellets per år kg/år m 3 /år 20 6 40 0,2 100 60 400 2 500 500 3 000 15 Aska - en värdefull resurs som ska tillbaka till skogen Aska innehåller många värdefulla växtnäringsämnen. Den är dessutom basisk, dvs. har ett högt ph-värde, och kan därför användas som kalkningsmedel. I ett större perspektiv är det naturligtvis bäst om askan återförs till skogen, där den behövs. Den kan även användas som ett växtnärings- och kalkningsmedel till gräsmattor och prydnadsväxter, detta under förutsättning att man inte har eldat något annat än pellets baserad på enbart biomassa. Med tanke på att askan kan innehålla mer tungmetaller än vad handelsgödsel gör, bör den inte läggas på mark som används för odling av livsmedel. För att helt undvika risk för att askan sprids med vinden till ytor som inte bör ta emot aska (exempelvis grannens tomt), måste askan spridas i samband med regn. Aska från förbränning i små anläggningar får som regel, sedan den kallnat, kastas bland hushållssoporna. Kontrollera för säkerhets skull med din kommun. För att undvika brand i sopbehållaren måste askan vara kall. Förvara därför askan i ett icke brännbart kärl med lock minst en vecka innan det läggs i soptunnan! 7
Provningar och tester Tre officiella tester av pelletsbrännare för villapannor har publicerats. Enligt dessa tester var alla utrustningarna fullt användbara och en del fungerade utmärkt. Samtidigt konstaterar man att brännarna kan bli bättre. Behovet av utveckling rör främst teknik för att anpassa förhållandena för förbränningen till aktuellt effektuttag. I en av studierna noterade man att det, för att nå en hög Tabell 2. Dokumenterade pannverkningsgrader, medelvärden (%) Fullt Varierande effektuttag effektuttag Pellets Olja Pellets Olja Konsumentverket, 1995 62-78 80 48-72 * 74 sex brännare Äfab, 1996, 78-83 - 63-80 - fem brännare * De fem bästa av sex brännare verkningsgrad, krävs ett stabilt drag (undertryck) i pannan. Detta kan fås genom att montera en så kallad motdragslucka i rökkanalen. Man nämner också att det, för att brännaren ska fungera bra, krävs engagemang från eldarens sida. Även den bästa brännaren kräver tillsyn åtminstone en gång per vecka. De testade brännarna uppges alla kunna arbeta utan värmemagasin (ackumulator). Utsläppen av miljö- och hälsovådliga ämnen blir dock lägre och verkningsgraden högre om brännaren arbetar mot en ackumulatortank. I testerna konstateras samfällt att det i pelletseldning finns en betydande potential för utveckling och att tekniken har förutsättningar att bli mycket bra. De flesta kaminer som förekommer på marknaden fungerar bra, både vad gäller tillförlitlighet och effektivitet/emissioner. Ljudet från de fläktar som driver kaminerna kan dock uppfattas som störande. Brandskydd Vattenpåfyllning Drift- och maxtermostater Panna Styrenhet Temp. givare Tillbakabrand Öppet lock Låg vattennivå Batteribackup Man. öppn. Lutning och vattenlås Givare, lock Bränslebehållare Stokerskruv Fallshakt eller cellmatare Brandlarm Fel-larm Transp.skruv Den största risken för brand i en värmeanläggning för pellets hänger samman med tillbakabrand. Tillbakabrand innebär att elden sprider sig från pannan mot bränsleförrådet. För att förhindra och stoppa tillbakabränder kan man använda: cellmatare fallschakt med dubbla skruvar vattensprinkler Vid tillbakabrand är risken för skador utanför anläggningen större om det finns ett bränsleförråd i anslutning till pannan än om bränslet matas från ett förråd en bit ifrån pannan. Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) har rekommendationer för bland annat uppvärmning och torkning. De anläggningar för eldning av pellets som säljs idag har som regel två eller fler skydd av de typer som LBK rekommenderar mot tillbakabrand. Bild 6. Exempel på skydd vid automatisk eldning av fastbränsle (till exempel pellets). 8
Ekonomi - lite siffror Priser på bränsle Ungefärliga priser för träpellets vid köp av mängder under 5 ton, augusti 1997: öre/kwh inkl. moms 20 kg papperssäck 35 45 600 kg storsäck 27 32 Lösvikt, hämtning 22 26 Lösvikt, fritt levererat 25-40 (beror på avstånd och mängd) Olja till villaägare 40 45 El till villaägare högpristid ca 80 lågpristid ca 50 Enligt statistik från värmeverken kan dessa köpa pellets för priser ned till 15 öre per kwh exklusive moms. Kostnader för utrustning Totalkostnaderna för en installation måste alltid beräknas för varje enskilt fall. I fråga om installationer i villa kan några exempel ges. Priser inklusive installation i villa (kr inkl. moms) Pelletbrännare till befintlig panna 15 000 25 000 Tillägg för bränsleförråd och matning 2 000 10 000 Komplett ny pannanläggning 40 000 60 000 Kamin 20 000 30 000 Tillägg för skorsten, (kr/m) 1 500 2 000 Besparing vid inköp av bränsle Vid beräkningar av möjlig besparing vid inköp av bränsle kan följande förutsättningar användas: Energiinnehåll olja 10 000 kwh/m 3 Energiinnehåll pellets 4 800 kwh/ton Densitet pellets 0,7 ton/m 3 Årsverkningsgrader: procent olja 75 pellets i panna 65 pellets i kamin 75 el 100 Exempel: Vid en övergång från eldning av 3 m 3 olja per år till pellets sparas årligen 3 300 kr för inköp av bränsle, förutsatt att olja kostar 4 100 kr per m 3 (41 öre/kwh) och pellets 1 250 kr per ton (26 öre/kwh). 9
Upphandling av utrustning Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) har ett system för kontroll av varors kvalitet som kallas P-märkning. Under 1997 har ett program för kontroll av pelletsbrännare för småhus tagits fram. Det bör därför under 1998 dyka upp P-märkta brännare på marknaden. Provningen av brännare omfattar följande huvudpunkter: granskning och kontroll av säkerhetssystem granskning och kontroll av anslutningssätt, åtkomlighet etc. tre timmars drift vid maximal effekt ett dygns drift med varierande last en veckas drift vid 6 kw belastning Den första frågan man bör ställa i samband med köp av en pelletsbrännare blir om brännaren är P-märkt eller på annat sätt officiellt granskad. Några andra lämpliga frågor är följande: Vilken diameter måste pelletsen ha för att brännaren ska fungera? Hur känslig är brännaren för pulver i bränslet? Hur ofta måste brännarkoppen eller motsvarande göras ren för att uppgiven verkningsgrad ska uppnås och hur går det till? Ges någon garanti beträffande verkningsgrad? Hur är garantin utformad? Vad ersätts inom ramen för garantin? Hur är askhanteringen ordnad? Vilka skydd mot tillbakabrand har utrustningen? Finns tillgång till gratis telefonrådgivning? Kommer leverantören att göra något/några besök för finjustering av driften? Speciella aspekter för jordbruksföretag Många jordbrukare frågar sig säkert om man kan ersätta oljebrännaren i spannmålstorken med en pelletsbrännare. Förutsättningarna för detta är inte närmare studerade. För det första är det inte officiellt dokumenterat att brännarna klarar av den belastning som det innebär att vecka efter vecka gå med full effekt. Tillverkarna av brännare kan kanske i några fall referera till brännare som har gått på detta sätt genom att vara kopplade till en ackumulatortank. För det andra kan man inte räkna med att med pellets ta ut mer än maximalt 60 procent av den effekt som står angiven på oljebrännaren. Eftersom effektbehovet är stort under torkningen har man oftast inte råd att avstå så mycket som 40 procent av effekten. Om oljebrännaren inte behöver gå hela tiden eller om pannan är dimensionerad för en större brännare eller ett större munstycke än vad som används, kan eldning med pellets eventuellt ändå ge tillräcklig effekt. Anläggningen behöver kanske kompletteras med en ackumulatortank. En pelletsanläggning som är dimensionerad för att värma gårdens lokaler kan, genom att kopplas samman med torken, ersätta en del av den olja som krävs för torkningen. Även när nämnda generella förutsättningar är kartlagda kommer det att behövas en bedömning från fall till fall. 10
Hur är pellets i jämförelse med andra bränslen? 1. Olja Fördelar med pellets: + förnyelsebart bränsle + inhemskt bränsle + billigare Nackdelar med pellets: - kräver större lager för bränsle - kräver regelbunden tillsyn och uraskning - sämre utsläpp via röken 2. El Fördelar med pellets: + billigare + frigör el för annan användning än till uppvärmning Nackdelar med pellets: - kräver lager för bränsle - kräver regelbunden tillsyn och uraskning - ger lokala utsläpp av rökgaser 3. Skogsflis Fördelar med pellets: + bättre förutsättningar för lagring och transport av bränslet + jämnare kvalitet hos bränslet + betydligt mindre och billigare anläggning + pannor för olja och kol kan användas Nackdel med pellets: - dyrare bränsle 4. Ved Fördelar med pellets: + inget arbete med tillverkning av bränsle + automatisk matning av panna + bättre rökgaser än vid omodern eldning av ved Nackdel med pellets: - dyrare bränsle 11
Mer att läsa Vill du veta mer om hur pellets fungerar som bränsle; teknik, rökgasutsläpp, värmeutbyte m.m? Då är JTI:s Pelletspärm något för dig! Pelletspärmen vänder sig till alla som på olika sätt arbetar med småskalig eldning av pellets. Det är en ringpärm med utbytbara blad och den kommer successivt att uppdateras. Exempel ur innehållet är: Vad är pellets? När och varför är pellets ett alternativ till konventionella bränslen? Marknaden för pellets Distribution och lagring Förbränning: utrustning, emissioner, provningar och tester Ekonomi Marknadsöversikt Adresser Pelletspärmen kostar 300 kr exlusive moms. Porto ingår i priset. Mer information ges av Gunnar Hadders och Kaarina Ringstad, JTI. STIFTELSEN LANTBRUKSFORSKNING Pelletspärmen är framtagen på uppdrag av Projekt Bioenergi i Väst och med finansiellt stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning. Jordbrukstekniska institutet (JTI) är ett industriforskningsinstitut som arbetar med forskning, utveckling och information inom områdena jordbruk, miljö, energi och avfall. Det övergripande målet är att utveckla ny teknik som både är miljövänlig och kostnadseffektiv och som på olika sätt kan stärka konkurrenskraften inom jordbruk och industri. Vill du få fortlöpande information om aktuell verksamhet och nya publikationer från JTI? Beställ våra nyhetsbrev Axplock från JTI och JTI-perspektiv, som är gratis. Axplock från JTI tar främst upp ämnen som rör lantbruk och industri, och JTI-perspektiv handlar om kretslopp och avfall. Du kan också prenumerera på våra serier Teknik för lantbruket och JTI-rapporter. Teknik för lantbruket, som kortfattat beskriver ny teknik och nya metoder, vänder sig direkt till lantbrukarna och JTI-rapporterna är vetenskapliga sammanställningar för den som vill fördjupa sig ytterligare. Besök också vår hemsida; www:jti.slu.se Jordbrukstekniska institutet 1997 Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet att utan skriftligt tillstånd av copyrightinnehavaren helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. Ansvarig utgivare: Björn Sundell Redaktör/grafisk form: Kaarina Ringstad Illustrationer: Kim Gutekunst Swedish Institute of Agricultural Engineering Box 7033, 750 07 UPPSALA Telefon 018-30 33 00 Telefax 018-30 09 56 Besöksadress: Ultunaallén 4 E-post: office@jti.slu.se Hemsida: http://www.jti.slu.se ISSN 0282-6674