15 januari Svedala kommun ersätter naturgas med förnybar biogas från E.ON 18 januari Första spadtaget för ny biogasanläggning i Falkenberg 23 januari E.ON välkomnar långsiktiga mål och spelregler inom Europa 23 januari Tankställe för fordonsgas invigs i Båstad 29 januari Mångmiljonsatsning på kärnteknisk utveckling OKG 4 februari Ångturbinen har anlänt till Öresundsverket i Malmö 6 februari E.ONs rapport om gasexplosionen på Limhamn färdig 12 februari E.ON köpte 480 miljoner kwh småskalig förnybar el 19 februari 100 procent förnybart i E.ONs fjärrvärmeproduktion i Älmhult 21 februari E.ON huvudsponsor för Klimatkampen 2008 22 februari Årets värsta storm på väg till Sydsverige 23 februari 40 000 kunder har fått strömmen åter 25 februari E.ON och Umeå Energi i elnätaffär 31 mars ES ElektroSandberg blir E.ON ES 31 mars Leksakssupport och energidetektiver gav vinst i E.ON Green Team 4 april E.ON inviger Europas modernaste driftcentral för vattenkraft 8 april E.ON och Skandia bildar ny stiftelse för att främja nattvandring Årsredovisning 2008 16 april Fjärrvärme installerad på Malmö Arena 22 april E.ON sätter ut lax i Lagan och Nissan 25 april E.ON investerar fyra miljarder i vindkraft 8 maj Sveriges enda vätgasbil helt utan utsläpp finns i Malmö 12 maj E.ON Miljö & Energipris: Fem studentteam nominerade 20 maj Lärare får E.ONs Klimatstipendium 27 maj Örebro svalkas med fjärrkyla från E.ON 29 maj E.ON Sverige minskade klimatutsläppen med 150 000 ton 1 juli Sveriges största anläggning för biogas och etanol planeras i Karlshamn 17 juli E.ON bygger ut kraftvärmen i Norrköping 24 juli E.ON undertecknar avtal med Statkraft värt nära 42 miljarder kronor 23 september Miljön tjänar på tankställen för biogas i Kalmar 1 oktober E.ON effektiviserar kundsupporten 8 oktober Siemens och E.ON bygger stor dansk vindkraftpark till havs 16 oktober Ny smart webbtjänst hjälper hushållen spara el 13 november Nästa steg tas för världens tredje största biogasanläggning i skånska Jordberga 18 november Expertgranskning av E.ONs dammsäkerhetsarbete 20 november Stor energieffektiviseringspotential inom bostad och service 1 december Framtidens energi samarbete mellan Östersjöländerna 1 december E.ON etablerar sig i Norge 10 december E.ON och SCA utvecklar energisamarbete i Timrå 15 december E.ONs kunder betydligt nöjdare än tidigare 16 december E.ON och Volkswagen satsar på biogas i STCC 18 december Miljön tjänar på nytt tankställe för fordonsgas i Falkenberg 19 december Byggtillstånd klart för Rödsand 2 E.ONs stora havsbaserade vindkraftpark 30 december Myndigheten godkänner återstart av Oskarshamn 3
2 Koncernchefen har ordet
Innehåll 3 4 E.ON Sverige 4 Året i korthet 6 Finansiell information 6 Förvaltningsberättelse 12 Koncernens resultaträkning 14 Koncernens kassaflödesanalys 16 Koncernens balansräkning 18 Koncernens noter 70 Moderbolagets resultaträkning 71 Moderbolagets kassaflödesanalys 72 Moderbolagets balansräkning 75 Moderbolagets noter 85 Förslag till vinstdisposition 86 Revisionsberättelse 87 Definitioner och begrepp 88 Fem år i sammandrag 89 Styrelse och revisorer 90 Inför årsstämman 2009 92 Ekonomisk information från E.ON Sverige 2009
4 Året i korthet Året i korthet 15 januari Svedala kommun ersätter naturgas med förnybar biogas från E.ON Att gå över till biogas och andra förnybara bränslen ingår i vår långsiktiga miljöstrategi. 4 februari Ångturbinen har anlänt till Öresundsverket i Malmö Ytterligare ett stort steg mot en tryggare och säkrare energiförsörjning i Sydsverige har tagits. 23 februari 40 000 kunder har fått strömmen åter Arbetet med att oväder säkra elnäten går vidare och under 2011 kommer all ledning i skog att vara åtgärdad. 16 april Fjärrvärme installerad på Malmö Arena Arenan är den första byggnad som kommer att stå klar i området som även omfattar bostäder, kontor och affärer. Totalt på hela Hyllieområdet räknar vi med en värmeleverans på 60 GWh. Gunilla Nordgren, kommunalråd i Svedala kommun. 18 januari Första spadtaget för ny biogasanläggning i Falkenberg Tack vare anläggningen kan kommunen nu förverkliga sina planer på att producera mer förnybar energi inte minst till fordon. Mari-Louise Wernersson, kommunråd i Falkenbergs kommun. 23 januari E.ON välkomnar långsiktiga mål och spelregler inom Europa Målen i EU-kommissionens Energi- och klimatpaket är bra. Det blir en stor utmaning för Sverige, men det ska gå att klara. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige.. 23 januari Tankställe för fordonsgas invigs i Båstad Macken i Båstad är en del i vår strategi att erbjuda fler orter fordonsgas. Fordonsgas är ett för miljön bra drivmedel och samtidigt mer prisvärt än alternativen. Bengt Ekenstierna, VD E.ON Gas. 29 januari Mångmiljonsatsning på kärnteknisk utveckling OKG stödjer svensk utbildning och forskning Denna mångmiljonsatsning ska medverka till att branschen även i fortsättningen har tillgång till kvalificerad utbildning och forskning. Håkan Talts, OKG. Carl-Gunnar Holm, chef för projekt Öresundsverket. 6 februari E.ONs rapport om gasexplosionen på Limhamn färdig Vår utredningsrapport fokuserar av naturliga skäl på teknik, men bakom alla siffror finns ett antal drabbare personer. Bengt Ekenstierna, ordförande i E.ONs kommission. 12 februari E.ON köpte 480 miljoner kwh småskalig förnybar el Den förnybara el som produceras i Sverige minskar utsläppen från kolkraftverk i våra grannländer. Jonas Greberg, försäljningschef E.ON Sverige. 19 februari 100 procent förnybart i E.ONs fjärrvärmeproduktion i Älmhult Efterfrågan på fjärrvärme är stor i Älmhult och biooljepannan är ytterligare ett steg för att tillgodose kundernas efterfrågan på klimatsmart värme. Björn Wolgast, gruppchef E.ON Värme. 21 februari E.ON huvudsponsor för Klimatkampen 2008 Gymnasietävlingen stärker och tillvaratar ungdomars engagemang kring en avgörande framtidsfråga. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige. 22 februari Årets värsta storm på väg mot Sydsverige Vi har cirka 400 personer i bered skap. Jan-Erik Olsson, informationschef E.ON Elnät. 25 februari E.ON och Umeå Energi i elnätaffär En effektiv elnätsverksamhet är bra för våra kunder. Jan-Erik Olsson, informationschef E.ON Elnät. 31 mars ES ElektroSandberg blir E.ON ES Tillhörigheten till E.ON tillför finansiell styrka, kompetens och trovärdighet. Bengt Ekenstierna, VD E.ON ES. 31 mars Leksakssupport och energidetektiver gav vinst i E.ON Green Team De vinnande lagen har verk ligen helhjärtat gått in för uppgiften att hjälpa till att förbättra klimatet. Teddy Lucic, IF Elfsborg och jurymedlen i E.ON Green Team. 4 april E.ON inviger Europas modernaste driftcentral för vattenkraft Nu har vi Europas modernaste system och ännu bättre möjligheter att utnyttja vattenkraften effektivt och säkert. Gunnar Larsson, VD E.ON Vattenkraft. 8 april E.ON och Skandia bildar ny stiftelse för att främja nattvandring Nattvandrare gör en viktig samhällsinsats och den nya stiftelsen ska skapa en stabil grund så att verksamheten kan växa och utvecklas även i framtiden. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige. Li Lövehed, projektledare E.ON Värme. 22 april E.ON sätter ut lax i Lagan och Nissan Efter utsättningen simmar laxsmolten ut i Kattegatt och vidare ut i Nordsjön och Atlanten. Efter 2 3 år återvänder de till den ursprungliga ån och bidrar till det populära sportfisket. Daniel Axelsson, E.ON Vattenkrafts laxodling. 25 april E.ON investerar fyra miljarder i vindkraft Detta är ett idealt projekt som stärker kunskap och erfarenhet av vindkraft till havs. Michael Lewis, Europachef E.ON Climate & Renewables. 8 maj Sveriges enda vätgasbil helt utan utsläpp finns i Malmö För oss är det viktigt att demonstrera att tekniken redan är här som en naturlig fortsättning på naturgas och biogas. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige. 12 maj E.ONs Miljö- och energipris: Fem studentteam nominerade Det är viktigt att fånga upp och ta tillvara kreativa idéer som kan bidra till en klimateffektiv energiproduktion och energianvändning. Mattias Örtenvik, miljöchef E.ON Sverige. Jan-Erik Olsson, informationschef E.ON Elnät.
E.ON Sverige 5 20 maj Lärare får E.ONs Klimatstipendium Tre engagerade lärarlag som på ett föredömligt sätt arbetar med klimatfrågan i sin undervisning belönas. Mattias Örtenvik, miljöchef E.ON Sverige. 23 september Miljön tjänar på tankställen för biogas i Kalmar Tack vare den här satsningen på biogas sänker vi utsläppen av koldioxid med cirka 85 procent. Anders Nyman, E.ON Gas 18 november Expertgranskning av E.ONs dammsäkerhetsarbete Vi har fått kvitto på kvaliteten i vårt dammsäkerhetsarbete och konkreta förbättringsförslag från mycket kvalificerade internationella experter. 15 december E.ONs kunder betydligt mer nöjda än tidigare För E.ONs del är resultatet positivt, då vi fått det högsta värdet någonsin bland våra privatkunder. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige. 27 maj Örebro svalkas av fjärrkyla från E.ON Anläggningen i Marieberg ska ses som ett första steg i en större satsning som tänkt genomföras på fjärrkyla i Örebro. Per Alm, regionchef E.ON Värme 29 maj E.ON Sverige minskade klimatutsläppen med 150 000 ton E.ONs klimatbokslut visar omvärlden vad vi gör samtidigt som det hjälper oss själva att vässa våra klimatinsatser ytterligare. 1 oktober E.ON effektiviserar kundsupporten Vi kommer att koncentrera verksamheten till kompetenscenter på tre orter för att kunna effektivisera arbetsprocesserna ytterligare. Anders Håkansson, VD E.ON Kundsupport. 8 oktober Siemens och E.ON bygger stor dansk vindkraftpark till havs Vi bygger Rödsand 2 utifrån de erfarenheter vi har från Rödsand 1, där vi använde en framgångsrik modell, som vi nu återupprepar. Anders Isander, dammasäkerhetschef E.ON Vattenkraft. 20 november Stor energieffektiviseringspotential inom bostad och service Ökad kunskap om energiförbrukning, som man får genom individuell mätning och debitering, sänker energiåtgången. Bengt Ekenstierna, VD E.ON ES. 16 december E.ON och Volkswagen satsar på biogas i STCC STCC är ett utmärkt tillfälle att visa upp Sveriges klimatsmartaste drivmedel biogas. Håkan Buskhe, koncernchef E.ON Sverige. 18 december Miljön tjänar på nytt tankställe för fordonsgas i Falkenberg Vår nybyggda produktionsanläggning för ren biogas stärker vår satsning på Sveriges klimatsmartaste drivmedel ytterligare. Mattias Örtenvik, miljöchef E.ON Sverige. 1 juli Sveriges största anläggning för biogas och etanol planeras i Karlshamn Satsningen ligger helt i linje med vår ambition att utveckla Karlshamn till en miljömässigt hållbar kommun. Sven-Åke Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn. 17 juli E.ON bygger ut kraftvärmen i Norrköping E.ONs investeringar i kraftvärmen visar på bolagets ambition för fjärrvärme i Sverige. Karin Jarl-Månsson, VD E.ON Värme. 24 juli E.ON undertecknar avtal med Statkraft värt 42 miljarder kronor Med den här överenskommelsen kommer vi att få en stabil plattform för tillväxt och investeringar i Norden. Cord Landsmann, CFO E.ON Climate & Renewables. 16 oktober Ny smart webbtjänst hjälper hushållen spara el Hushåll som använder vårt nya verktyg kan reducera sin årliga elanvändning med i genomsnitt 1 000 kilowattimmar. Lars Lagerkvist, VD E.ON Försäljning. 13 november Nästa steg för världens tredje största biogasanläggning tas i skånska Jordberga Den producerade biogasen ska uppgraderas till naturgaskvalitet och sedan föras in på gasnätet för att ersätta till exempel bensin. Jessica Cedervall, E.ON Gas. 1 december Framtidens energi samarbete mellan Östersjöländerna Vilka möjligheter finns för ett energisamarbete mellan Östersjöländerna? Hur ser framtidens energilösningar ut? E.ON deltar i Baltic Development Forum i Köpenhamn 1 december E.ON etablerar sig i Norge Vårt koncept och vår kompetens, i kombination med förvärvet av Kraftmontasje, ger oss goda förutsättningar att bli framgångsrika även i Norge. Bengt Ekenstierna, VD E.ON ES. 10 december E.ON och SCA utvecklar energisamarbete i Timrå Vi ser enbart positivt på ett fortsatt samarbete med E.ON för att det här är en affär som alla vinner på. Patrik Halling, SCA Graphic Sundsvall. Mari-Louise Wernersson, kommunaltåd Falkeberg kommun. 19 december Byggtillstånd klart för Rödsand 2 Anläggningen, som blir en av världens största till havs, kommer att ha en installerad effekt på 207 MW och en årlig produktion av 800 GWh. Jörgen Svensson, projektkoordinator E.ON Vind. 30 december Myndigheten godkänner återstart av Oskarshamn 3 Myndigheten har ingående granskat och bedömt det underlag som tagits fram och gör den bedömningen att Oskarshamn 3 lever upp till det krav på säker drift som myndigheten ställer. Peter Jonsson, produktionschef OKG. Wulf Bernotat, CEO E.ON AG.
6 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för E.ON Sverige AB (publ), organisationsnummer 556006-8420, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2008. Verksamhet E.ON Sverige AB, med säte i Malmö, ingår i E.ON AG-koncernen. Genom att tillvarata internationell styrka med lokalt fokus är E.ON Sveriges vision att vara kundens val när det gäller el, gas och värme. Som ett integrerat företag i E.ON AG-koncernen, verkar E.ON Sverige inom alla delar av värdekedjan; produktion, distribution och försäljning. E.ON Sverige-koncernen består av cirka 30 rörelsedrivande dotterbolag och har 6 076 anställda, företrädesvis i Sverige. Väsentliga händelser Den 24 juli 2008 träffades en överenskommelse mellan E.ON AG och Statkraft AS, vilket innebar att Statkraft per den 31 december 2008 avyttrade hela sin ägarandel i E.ON Sverige AB, uppgående till 44,6 procent. I utbyte fick Statkraft aktier i E.ON AG samt produktionsanläggningar i Sverige, Tyskland och Storbritannien samt kontrakt på leveranser av gas och el. Som en del i affären, avyttrade E.ON Sverige koncernen 40 vattenkraftverk med en normalårsproduktion om cirka 4,1 TWh samt fem värmeverk, för vilka man blev kompenserade till marknadspris uppgående till cirka 19,4 miljarder SEK. Reavinsten av transaktionen uppgick till 10,8 miljarder SEK. Efter den genomförda affären, äger E.ON Nordic AB 99,95 procent av aktierna i E.ON Sverige AB (99,97 procent av rösterna). Ett tydligare ägarskap innebär att E.ON Sverige nu ingår fullt ut i den europeiska strategi som E.ON AG-koncernen antagit. Med över 90 procent i ägande har E.ON Nordic AB beslutat att använda sig av sin rätt att begära inlösen av återstående aktier av övriga aktieägare. I början av januari 2009 påbörjades processen genom brevutskick och annonsering i Post & Inrikes Tidningar, Sydsvenska Dagbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Som en följd av ovan nämnda överenskommelse mellan de två tidigare huvudägarna i E.ON Sverige AB, där E.ON Sverige AB nu i det närmaste är ett helägt dotterföretag inom E.ON AGkoncernen, genomfördes en strukturell förändring av E.ON Sveriges verksamhet. De europeiska energimarknaderna blir mer och mer integrerade. För att hantera den ökade komplexiteten har E.ON AG-koncernen under året valt att samla all kompetens kring energihandel på ett ställe. E.ON Sverige-koncernen avyttrade per den 1 oktober 2008 i allt väsentligt hela rörelsesegmentet Energy Trading till systerföretaget E.ON Energy Trading AG i Tyskland. Under hösten har ett 60-tal anställda flyttat från Malmö till Düsseldorf. Rörelsesegmentet Energy Trading har ansvarat för E.ON Sverige-koncernens samlade optimering och riskhanteringen av energiportföljer. Dessutom har större externa kunder erbjudits portföljförvaltning. Genom avyttringen av rörelsesegmentet Energy Trading har en strukturell förändring skett, vilket innebär att E.ON Sverigekoncernen framledes kommer att fokusera på kärnverksamheten produktion, distribution och försäljning av el, gas och värme. Optimering och riskhantering av energiportföljer kommer att samordnas och hanteras gemensamt för hela E.ON AG-koncernen av E.ON Energy Trading AG. Denna förändring innebär att E.ON Sverige-koncernens riskbild delvis kommer att förändras. Nya transferprisavtal mellan E.ON Energy Trading AG och E.ON Sverige-koncernen medför att volymrisken kvarstår samtidigt som den huvudsakliga prisrisken och valutarisken överförts till E.ON Energy Trading AG. Transferpriserna är marknadsprisbaserade och ska i stort återspegla prissättningen på E.ON Sverige-koncernens energivolymer före avyttringen av rörelsesegmentet Energy Trading, även om prissättningsmetodiken i transferprisavtalen är delvis annorlunda. Rörelsesegmentet Energy Trading avyttrades för en sammanlagd köpeskilling om 7,9 miljarder SEK, varav 9,1 miljarder SEK avser den sålda verksamheten och -1,2 miljarder SEK avseende tecknande av valutakontrakt för eliminering av valutarisk, se vidare koncernens not 28. Avyttringen medförde en reavinst om cirka 13,4 miljarder SEK. Att reavinsten blev högre än köpeskillingen förklaras av att derivatinstrument med negativa värden, för prissäkring av framtida produktion, avyttrades som en del av affären. Reavinsten samt övriga intäkter och kostnader hänförliga till det avyttrade rörelsesegmentet, redovisas som en avvecklad verksamhet i enlighet med IFRS 5, vilket innebär att samtliga resultateffekter relaterade till det avyttrade rörelsesegmentet är rensade från den kvarvarande verksamhetens resultat. För vidare information om den avvecklade verksamheten hänvisas till koncernens not 9.
Finansiell information 7 I övrigt präglades det gångna året av stora svängningar i råvaru- och elpriser och en varierande vädersituation. En mild vinter med stormar följdes av en ovanligt stark vårflod. Samtidigt fanns stora prisområdesskillnader på grund av kabelfel mellan Sverige och Norge. Hösten blev fortsatt mild och torr, så att vattentillrinningen blev under normalt för året. I december fastställde EU-parlamentet kommissionens energi- och klimatpaket (Green Package 20-20-20) med krav på 20 procent reduktion av koldioxid, 20 procent användning av förnybar energi och 20 procent energieffektivisering till 2020. Det innebär att Europa nu har satt ett tydligt mål för en minskning av koldioxidutsläppen. För Sverige är målet 49 procent förnybar energi, det högsta målet för alla EU-länder. Målet för Sveriges utsläppsminskningar är 17 procent i förhållande till 2005. E.ON-koncernen har som mål att till 2030 reducera sina egna koldioxidutsläpp per producerad kilowattimme el med 50 procent jämfört med 1990. En fortsatt tillväxt av en modern svensk industriproduktion baserad på en i huvudsak koldioxidfri elproduktion tryggar välfärden. Sveriges möjlighet att påverka det globala klimatarbetet stärks dessutom om Sveriges industriproduktion kan ske effektivt och med koldioxidneutral el. En fortsatt utveckling av traditionella energislag spelar en viktig roll vid sidan av ny teknikutveckling. En av Europas största utmaningar är att åstadkomma en energiförsörjning som minskar beroendet av energitillförsel utanför Europa, som skapar förutsättningar för konkurrenskraftig energi för tillväxt i industrin och samtidigt uppfyller högt ställda miljö- och klimatkrav. I samband med denna strävan har användningen och utbygganden av kärnkraft blivit mer och mer aktuell på många håll i världen. I Sverige står kärnkraften för hälften av all elproduktion. I början på februari 2009 presenterade de borgerliga partiledarna i Allians för Sverige en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. Att allianspartierna nu enats om en gemensam linje i energifrågan är efterlängtat. Beslutet innebär en tydlig politisk markering om att det finns uthålligt stöd för en kraftfull utbyggnad av förnybar energi. Det är en viktig signal och skapar framtidstro för Sverige. Överenskommelsen skapar tydliga riktlinjer för satsningen på ny förnybar energi i Sverige, vilket vi också kommer att prioritera samtidigt som befintlig kärnkraft effektiviseras. Överenskommelsen innebär också att förbudet mot ny kärnkraft upphävs. Överenskommelsen inom Alliansen borde breddas och omfatta oppositionen, även om det för närvarande inte ser ut att bli så. Då skulle energibranschen, och svensk industri, verkligen få en fast grund att stå på och Sverige får en unik möjlighet att under det kommande ordförandeskapet i EU vara en drivande kraft i förhandlingarna om en ny internationell klimatöverenskommelse. Ekonomiskt resultat och ställning Koncernens nettoomsättning i kvarvarande verksamhet uppgick till 37 378 Mkr (33 741), vilket är en ökning med 3 637 Mkr eller cirka 11 procent jämfört med föregående år. Ökningen var främst en följd av högre elmarknadspriser. Utmärkande för 2008 var de stora prisområdesskillnaderna i det nordiska systemet, med högre priser i Sverige än det genomsnittliga systempriset i Norden. Detta beror till stor del på begränsning i överföringskapacitet av elkraft från södra Norge. Koncernens elförsäljning, exklusive försäljning till minoritetsdelägare i koncernens elproduktionsbolag, understeg föregående år och uppgick till 47,7 TWh (50,3). Elproduktionen minskade med 1,9 TWh och uppgick till 30,7 TWh (32,6). Fördelningen mellan produktionsslagen förändrades jämfört med föregående år. Andelen kärnkraftproduktion ökade och andelen vattenkraftproduktion minskade, medan övrig elproduktion var i nivå med 2007. Produktionen i kärnkraftanläggningar minskade med 0,5 TWh och uppgick till 17,4 TWh (17,9). Produktionen påverkades negativt av utbyte av styrstavar i Oskarshamn och Forsmark, utökat underhåll av kylsystem i Ringhals samt utökade revisionsinsatser i allmänhet. Vattenkraftproduktionen minskade med 1,5 TWh och uppgick till 11,8 TWh (13,3) till följd av den begränsade vårfloden innevarande år till skillnad från den goda vattentillgången 2007. Den hydrologiska balansen var betydligt under normalt. Gasförsäljningen, inklusive försäljning till egen produktionsverksamhet, var lägre än föregående år och uppgick till 5,1 TWh (5,3).
8 Förvaltningsberättelse Värmeförsäljningen var på en oförändrad nivå i jämförelse med 2007 och uppgick till 7,6 TWh (7,6). Rörelseresultatet hänförligt till kvarvarande verksamhet ökade med 8 038 Mkr jämfört med föregående år och uppgick till 15 161 Mkr (7 123). Rörelseresultatet påverkades positivt av realisationsresultat från försäljningen av produktionstillgångar till Statkraft och de högre elmarknadspriserna. Dessutom var 2007 års resultat negativt påverkat av en väsentlig ökning av kärnkraftrelaterade avsättningar, medan förändringar i avsättningar 2008 hade en positiv effekt (se vidare koncernens not 26). Vidare påverkas jämförelsen mellan åren av att stormkostnaderna var betydligt lägre under 2008 än under 2007, då kostnaderna för stormen Per uppgick till 875 Mkr. Koncernens orealiserade derivat påverkade resultatet negativt med 3 179 Mkr (föregående år påverkades resultatet positivt med 1 997), vilket är en försämring med 5 176 Mkr jämfört med föregående år. Koncernens totala investeringar i anläggningar, rörelseförvärv och aktier uppgick under perioden till 12 837 Mkr (9 269), varav anläggningsinvesteringar uppgick till 12 096 Mkr (9 106). Huvuddelen av koncernens investeringar utgörs av förbättringar av eldistributionsnätet, höjd produktionskapacitet inom kärnkraften samt uppförandet av ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö. För mer information om koncernens resultat- och lönsamhetsutveckling, hänvisas till koncernens not 3. Verksamhetsutveckling Fortsatta investeringar i mångmiljardklassen I Norden planerar vi att investera totalt 58 miljarder kronor under åren 2006 2013, vilket gör E.ON Sverige till en av de största investerarna i landet. Den största delen investeras i såväl befintlig som ny elproduktion inte minst för att höja effekten i våra kärnkraftverk och för att ta tillvara den utbyggnad i vattenkraften som är tekniskt och miljömässigt möjlig. Det behövs ny elproduktion i Norden för att stärka och förbättra elförsörjningen och för att skapa förutsättningarna för en mer förutsägbar och stabil elprisutveckling. Priset på elbörsen Nord Pool har stigit kraftigt under 2008. Det finns många förklaringar, till exempel ökade priser på utsläppsrättigheter och avbrott i en överföringsförbindelse mellan Norge och Sverige. Vi satsar stort på kraftvärme, som är ett effektivt sätt att producera el samtidigt som det ger tätorterna tillgång till miljövänlig och komfortabel fjärrvärme. Den 19 september togs det första spadtaget till ett nytt kraftvärmeverk i Norrköping. Den nya pannan kommer att eldas med hushålls- och verksamhetsavfall. För att stärka elproduktionen i södra Sverige investerar vi tre miljarder kronor i ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö. När anläggningen tas i drift under första halvåret 2009, beräknas den leverera 3 TWh el per år till den nordiska marknaden och 1 TWh värme per år till Malmös fjärrvärmenät. Genom det naturgaseldade kraftvärmeverket i Malmö, Europas effektivaste, minskar de globala utsläppen av koldioxid med en miljon ton genom att kolkraft ersätts i det nordeuropeiska energisystemet. I början av året vann E.ON Sverige budgivningen om byggandet av en ny vindkraftpark utanför Lolland, Rödsand 2. Den danska Energistyrelsen har gett E.ON i uppdrag att uppföra projektet. När parken står klar 2010 blir den en av världens största havsbaserade vindkraftparker. 90 vindkraftverk kommer att ge 0,8 TWh el, vilket motsvarar två procent av den danska elförbrukningen. Den kommer också att bidra till att vi minskar koldioxidutsläppen med 700 000 ton koldioxid per år. Vi satsar även på utvecklingen av ny vindkraftteknik. E.ON och Falkenberg Energi har tecknat ett samarbetsavtal med Uppsalaföretaget Vertical Wind kring byggnation av fyra 200 kw vertikala vindkraftverk i Falkenberg. Totalt kommer 10 TWh el att tillföras det nordiska elsystemet genom E.ON Sveriges investeringar, samtidigt som det innebär att utsläppen av koldioxid från det nordiska energisystemet minskar med sammanlagt fyra miljoner ton koldioxid fram till 2015, vilket motsvarar nästan ett halvt ton per svensk. De omfattande investeringar som görs i att vädersäkra våra elnät ger effekt. Vid utgången av 2008 hade 11 436 kilometer ledning moderniserats, varav merparten genom att ledningarna har grävts ner. Totalt kommer 17 000 kilometer åtgärdas inom ramen för projekt Krafttag. Under året har särskilda utvecklingsinsatser fortsatt inom områdena bioenergi och vätgas men även inom koldioxidavskiljning där en demonstrationsanläggning uppförts vid kraftverket i Karlshamn. Konceptet Sustainable Cities lösningen för hållbara städer Över hälften av världens befolkning bor i stadsmiljöer. De konsumerar 75 procent av alla resurser och skapar 75 procent av alla sopor. Det är därför vi på E.ON tycker att det är så viktigt att bidra till att skapa hållbara städer ur ett energiperspektiv. Kring den frågan har vi utvecklat ett helt koncept där vi arbetar med lösningar som tar avstamp i 100 procent lokalt förnybar energi. I stadsdelen Västra Hamnen i Malmö har vi nu tio års drifterfarenhet av ett 100 procent lokalt förnybart energisystem.
Finansiell information 9 E.ON medverkade i planeringen, har genomfört investeringarna och förvaltar i dag det vi byggt upp. Området är självförsörjande på energi från sol, vind och värmepumpar med säsongslagring i magasin. Nu tar vi konceptet ett steg vidare. Från att ha omfattat 100 procent lokalt förnybar värme, kyla, el och gas inkluderar vi även transporter 100 procent förnybara transporter med elhybridbilar och biogasdrift. Framtida transporter Transportsektorn, som står för en fjärdedel av Sveriges energianvändning, använder i dag en mycket liten andel förnybar energi och här krävs stora insatser för att minska beroendet av bensin och diesel. E.ON är inblandade i ett flertal biogasanläggningar, i bland annat Bjuv, Malmö och Falkenberg. Under året har vi tagit beslut om att bygga en av Europas största anläggningar för produktion av biogas i Jordberga i Skåne. Anläggningen ska producera 350 GWh biogas. Vi planerar också en anläggning på 300 GWh i Malmö Hamn i samarbete med Malmö Kommun och lantbrukare i närområdet. I slutet av året tog vi vår satsning på biogas ett steg vidare. Vi har ingått ett samarbete med Volkswagen med en gemensam satsning på racingmästerskapet STCC. Syftet är att visa biogasens potential som ett klimatsmart, kraftfullt och prisvärt bränsle. Utöver fordonsgas har elbilar och elhybridbilar stor potential när det gäller att effektivisera energianvändningen i transportsektorn och minska koldioxidutsläppen. Vi är beredda att bidra till att bygga ut den infrastruktur som behövs. Kompetens och utveckling E.ON Sverige är ett framgångsrikt företag tack vare våra medarbetares samlade kompetens. Som ett led i kompetensförsörjningen har E.ON Sverige och Chalmers Tekniska Högskola tecknat ett samarbetsavtal där målet är att parterna gemensamt ska bidra till att stärka och utveckla utbildning och forskning inom energiområdet ur ett långsiktigt miljöperspektiv. Samarbetet omfattar forskning kring bioenergianvändning och systemfrågor, men även kunskapsöverföring om koldioxidavskiljning. Chalmers kommer också att starta ett mastersprogram inom kärnkraftteknik. Samarbetet finansieras av E.ON Sverige med tio miljoner kronor per år i tio år. Under 2008 har en ny miljöpolicy antagits för hela E.ON-koncernen. Policyn sätter ett tydligt ramverk för hur miljöarbetet ska bedrivas med ambitionen att samtliga dotterbolag ska etablera certifierade ledningssystem enligt ISO 14001. Vid E.ON Sverige har i dag samtliga bolag certifierade ledningssystem. Fokus på kundnöjdhet I Svenskt Kvalitetsindex (SKI) senaste mätning fick vi det högsta värdet någonsin bland privatkunder. E.ONs företagskunder ligger kvar i nivå med fjolårets resultat. Glädjande är också att vår image stärkts betydligt. Samtidigt vet vi att vi har mycket kvar att göra för att nå målet att få branschens nöjdaste kunder. Våra investeringar tillsammans med satsningar på tjänster för att på olika sätt underlätta för våra kunder är en viktig del i det arbetet. Riskhantering Verksamheten i E.ON Sverige AB exponeras för ett stort antal risker vilka kan påverka möjligheterna att uppnå målen i affärsplanen. För att kunna hantera hot och möjligheter driver E.ON Sverige AB ett omfattande samordnat och systematiskt riskhanteringsarbete baserat främst på COSO Enterprise wide Risk Management framework (COSO ERM). Andra väsentliga styrande ramverk är ISO-standarder samt KonTraG, den tyska lagstiftningen som E.ON Sverige AB måste följa som dotterbolag i E.ON AG koncernen. Målet med riskhanteringsarbetet är att koncernledningen och ledningen i dotterbolagen ska ha så god och relevant information som möjligt för stöd i sina affärsbeslut och vid framtagandet av koncernens strategiska treårsplan. Riskhantering är i dag en integrerad del av E.ON Sveriges dagliga verksamhet där ett aktivt riskmedvetande eftersträvas. De tre största riskerna för E.ON Sveriges verksamhet är: Tillgängligheten i våra kärnkraftverk Hydrologisk påverkan och tillgång på vatten Framgång i projekt PULS, effekthöjning av reaktor 3 på OKG Riskerna ovan hanteras genom etablerade systematiska processer. För mer information om E.ON Sveriges riskhanteringsorganisation, aktiviteter som varit i fokus under 2008, riskkategorier samt vad vi står inför 2009, hänvisas till koncernens not 35. Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken I E.ON Sveriges tillgångar ingår cirka 195 anläggningar, vilka är anmälnings- och tillståndspliktiga enligt den svenska miljöbalken. 17 av dem är klassade som A-anläggningar. Förutom tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i Sverige finns cirka 70 tillstånds- eller anmälningspliktiga anläggningar i Danmark och åtta i Finland. Dessutom berörs cirka 120 anläggningar av vattendomar som reglerar villkoren för hur anläggningarna får drivas.
10 Förvaltningsberättelse E.ON Sveriges tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom den verksamhet som bedrivs inom dotterbolagen OKG, Karlshamn Kraft, E.ON Värme Sverige, E.ON Danmark och SAKAB. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion samt omhändertagande av farligt avfall och hushållsavfall. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft och vatten samt genom olycksrisk, visuell påverkan och buller. Inom E.ON Elnät pågår arbetet med att fram till och med 2010 vädersäkra 17 000 kilometer luftledning i 122 kommuner, merparten med jordkabel. I samband med arbetet behövs cirka 110 000 tillstånd, varav de flesta berör miljöbalken. Förutom ovanstående har E.ON Sverige utfört miljöinventering med avseende på eventuella PCB-föroreningar. Vid inventeringen framkom inga omfattande föroreningar vilka behöver åtgärdas. Forskning och utveckling De totala kostnaderna för forskning och utveckling inom koncernen uppgick 2008 till 96 Mkr (79). Av dessa har 45 Mkr använts för utveckling av befintlig verksamhet, 16 Mkr för utveckling av nya produkter och erbjudande inom ramen för befintlig verksamhet samt 35 Mkr för utveckling av nya affärer baserade på ny teknik och/eller nya affärskoncept. Under året har särskilda insatser fortsatt inom områdena bioenergi och vätgas, men även inom koldioxidavskiljning där en demonstrationsanläggning uppförts vid kraftverket i Karlshamn. Stöd till doktorandtjänster vid universitet och högskolor har i stor utsträckning skett via E.ON Sverige ABs Forskningsstiftelse samt genom medverkan i verksamheter inom Elforsk AB. Elforsk AB ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät och har till syfte att genom projektverksamhet rationalisera branschgemensam forskning och utveckling. Personal Framgång genom att attrahera och behålla kompetenta medarbetare E.ON Sverige är ett framgångsrikt företag tack vare våra medarbetares samlade kompetens. Medarbetarna är tillsammans med våra kunder några av våra viktigaste tillgångar. Under året har vi arbetat fokuserat med strategiska kompetensinventeringar i organisationen för att strukturerat identifiera kompetensbehovet, på såväl kort som lång sikt, med utgångspunkt från både affärsstrategin och våra kunders behov. Behovsbilden hjälper oss att se vilken kompetens vi ska söka, utveckla, belöna samt vilken kompetens vi på sikt inte längre kommer att behöva. Ledarutveckling Att vara ledare inom E.ON Sverige innebär ett spännande och utvecklande arbete. Det innebär också ett stort ansvar för att utveckla verksamheten, sig själv och medarbetarna samt att kunna leda förändring. För att vi ska använda och utveckla våra ledarresurser på bästa sätt har E.ON Sverige en process som kallas Talent Management, där en årlig Management Review görs för chefer på ledningsgruppnivå vars syfte är att kvalitetssäkra ledarskap inom E.ON Sverige gällande prestation, potential och beteende hos befintliga och potentiella ledare. Under året har vi genomfört ledarutvecklingsprogram för såväl juniora som seniora chefer. Två viktiga grundstenar i programmet är E.ONs värderingar och beteenden och E.ONs kompetensmodell, vilket är ett led i att skapa samsyn och förståelse bland våra chefer. Mångfald Mångfald är ett fokusområde för hela E.ON-koncernen och inom E.ON Sverige är mångfald ett av sex prioriterade fokusområden. Nyligen har ett globalt Diversity Team (mångfaldsgrupp) bildats, med representanter från respektive marknadsenhet inom E.ON-koncernen, vars uppdrag är att ta fram konkreta åtgärdsförslag för att ta tillvara samt öka mångfalden inom E.ON Sverige. För att få in fler kvinnor i ledande befattningar har det beslutats att var fjärde Top 100-chef i E.ON Nordic ska vara kvinna 2011 och för varje ledig vakans i Top 100 ska det finnas tre kandidater och minst en av dem ska vara kvinna. Ett nätverk har också etablerats som ska stödja 30 utvalda kvinnliga chefer i deras utveckling. Arbetsmiljö Utredningar av ett antal allvarliga elolycksfall tidigare i år visade att det fanns ett ökat behov av praktisk träning av arbetssätt och rutiner. Vi har framgångsrikt introducerat idén med en gemensam praktisk utbildning, Praktisk ESA, i vår branschorganisation Svensk Energi. Under senare delen av 2008 har ett antal skarpa utbildningar genomförts i Svensk Energis regi. Under 2008 har vi också etablerat gemensamma krav på grundutbildning i arbetsmiljö. Målgruppen är chefer och skyddsombud. Merparten av våra bolag är nu anslutna till vår Sjuk- och frisktjänst. Tjänsten innebär bland annat att man vid sjukanmälan kan få råd från en sjuksköterska. Tjänsten koordinerar sedan vår sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess till exempel med SMS-meddelanden till chefen och medarbetare. Villkor för medarbetarna Som ett led i att vara ett företag som attraherar och behåller kvalificerade och lojala medarbetare har vi för samtliga anställda i E.ON Sverige en gemensam policy för löner, belöningar och förmåner. Att den gäller för alla anställda är vikigt inte bara ur rättvisesynpunkt, utan också för att främja den interna rörligheten och skapa tydlighet för vilka regler som gäller för lönesättning, belönings- och förmånsfrågor. Incitamentssystemet
Finansiell information 11 som alla anställda omfattas av har under 2008 reviderats, vilket innebär att incitamentsskalan samt nivåer blivit mer internationella för att ytterligare fokusera på prestation. Hos E.ON Sverige har vi ett koncerngemensamt koncept för anställdas förmåner. Vi kallar det "Plusvalet". Avsikten med förmånerna är att erbjuda attraktiva mervärden till alla medarbetare, oavsett livssituation och intresse. Exempel på förmåner är extra ersättning vid föräldrarledighet, friskvård, språkkurser etc. E.ON Sverige-koncernen har kollektivavtal med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, SEKO samt Elektrikerna. Under 2008 har arbetet fortsatt med att skapa koncerngemensamma avtal för dotterbolagen. Moderbolaget Moderbolagets verksamhet består huvudsakligen i att leda koncernens olika affärsområden. Inom moderbolaget finns dessutom ett flertal koncerngemensamma funktioner. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 10 155 Mkr (10 537). Nettoomsättningen har under året påverkats positivt av högre elmarknadspriser. Till skillnad mot föregående år, har energihandelsverksamheten under 2008 bidragit till moderbolagets nettoomsättning i tre kvartal, det vill säga fram till den 1 oktober 2008 då rörelsesegmentet Energy Trading avyttrades. Resultatet efter finansnetto uppgick till 8 151 Mkr (678). Resultatökningen beror framför allt på realisationsvinst om 6 469 Mkr från avyttring av den verksamhet inom moderbolaget som utövade energihandelsverksamhet. För mer information om avyttringen av rörelsesegmentet Energy Trading hänvisas till koncernens not 9. Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick för moderbolaget till 19 770 Mkr (491). Ökningen i likvida medel är hänförligt till den strukturaffär som genomfördes med Statkraft AS per den 31 december 2008. Totala investeringar uppgick till 1 708 Mkr (1 836) och utgjordes i huvudsak av aktieägartillskott i dotterbolag. Förslag till vinstdisposition För förslag till vinstdisposition, se moderbolagets not 28. Utdelning Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att till aktieägarna utdela 14:30 kronor per aktie (23:31), motsvarande 2 731 Mkr (4 452). Den föreslagna utdelningen utgör 12 procent av årets koncernmässiga resultat, vilket är i linje med koncernens policy. Efter föreslagen utdelning till aktieägarna uppgår bolagets soliditet till 34 procent och koncernens soliditet till 43 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Bolagets och koncernens likviditet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bland annat bolagets och koncernens historiska utveckling och konjunkturläge. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2 3 st. Utsikter för 2009 För att kunna möta en snabbt föränderlig omvärld måste vi vara flexibla och snabba för att vinna i en ökad konkurrens. Klimatfrågan, försörjningstrygghet, regleringar och politisk styrning är faktorer som utgör grunden till fortsatt utveckling och effektivisering av vår verksamhet. Den finansiella krisen och konjunkturnedgången slår hårt i hela världen vilket betyder nedskärningar och besparingar och att välfärden hotas. Effekterna av krisen har understrukit vårt behov av ständiga förbättringar och kostnadseffektivisering. I den ekonomiska nedgången kan vi inte undgå effekter av minskad efterfrågan, främst inom industrin, fallande energipriser och höga investeringskostnader. Under 2009 förväntas det justerade resultatet före finansiella poster och skatt att minska i förhållande till det väldigt goda resultatet 2008. Det är huvudsakligen en följd av att en tredjedel av E.ON Sveriges vattenkraftproduktion såldes till Statkraft vid 2008 års slut. Den sålda kraften utgjorde totalt 4,1 TWh el på årsbasis. Utöver detta kommer driftavbrott vid uppgradering och modernisering av kärnkraften att leda till lägre tillgänglighet inom kärnkraftproduktionen under 2009. Vi, E.ON Sverige, måste kortsiktigt anpassa oss till lägre efterfrågan och därmed lägre priser. Vi fortsätter vårt investeringsprogram, men vi kommer under 2009 att noggrant utvärdera alla planerade projekt och investeringar samt anpassa tidplanerna där så behövs.
12 Koncernens resultaträkning Koncernens resultaträkning Koncernens resultaträkning Not Mkr 2008 2007 Omsättning inklusive energiskatter 40 531 36 861 Energiskatter -3 153-3 120 3 Nettoomsättning 37 378 33 741 5 Övriga intäkter 15 146 2 957 Aktiverat arbete för egen räkning 1 947 1 763 6 Råvaror och förnödenheter -21 921-20 714 4 Kostnader för ersättningar till anställda -3 994-3 724 11,12 Avskrivningar och nedskrivningar -3 121-3 108 5,6 Övriga kostnader -10 397-3 938 13 Resultatandelar i intresseföretag 123 146 4 Rörelseresultat 15 161 7 123 7 Finansiella intäkter 1 312 1 089 7 Finansiella kostnader -1 592-1 316 Finansnetto -280-227 Resultat efter finansiella poster 14 881 6 896 8 Skatt -427-1 831 Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter 14 454 5 065 9 Resultat hänförligt till avvecklade verksamheter 8 016-1 093 Årets resultat 22 470 3 972 Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter 14 255 4 865 Resultat hänförligt till avvecklade verksamheter 8 016-1 093 Minoritetsintresse Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter 199 200 Resultat hänförligt till avvecklade verksamheter Årets resultat 22 470 3 972 Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året (kr per aktie) Från kvarvarande verksamheter: före utspädning 74:63 25:47 efter utspädning 74:63 25:47 Från avvecklade verksamheter: före utspädning 41:97-5:72 efter utspädning 41:97-5:72 Föreslagen/fastställd utdelning per aktie 14:30 23:31
Finansiell information 13 Koncernens redogörelse över intäkter och kostnader Mkr 2008 2007 Kassaflödessäkringar 1 546-1 178 Förändring av verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas 1 342 353 Aktuariella förluster -5-19 Omräkningsdifferens 104 69 Summa intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital 2 987-775 Årets resultat 22 470 3 972 Summa redovisade intäkter/kostnader för året 25 457 3 197 Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare 25 188 2 985 Minoritetsintresse 269 212 Summa redovisade intäkter/kostnader för året 25 457 3 197
14 Koncernens kassaflödesanalys Koncernens kassaflödesanalys Koncernens kassaflödesanalys Not Mkr 2008 2007 Årets resultat från kvarvarande verksamheter 14 454 5 065 Av- och nedskrivningar 3 121 3 108 Förändring i avsättningar 638 1 064 Förändring i uppskjutna skatter -528 550 Reavinster/förluster avseende dotterföretag, intresseföretag och övriga innehav -11 056-85 Reavinster/förluster avseende anläggningstillgångar 21 43 Övrigt - 1 458 5 192 160 9 905 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital i kvarvarande verksamheter 5 192 9 905 Rörelsekapitalförändring Lager -667-101 Kundfordringar 45-311 Övriga kortfristiga fordringar -7 733 522 Leverantörsskulder 227 1 150 Övriga kortfristiga skulder 11 321 3 193-2 714-1 454 Kassaflöde från den löpande verksamheten i kvarvarande verksamheter 8 385 8 451 Kassaflöde från investeringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Sålda dotterföretag/verksamheter 1) 27 330 0 Sålda intresseföretag och övriga innehav 618 182 Sålda materiella anläggningstillgångar 101 182 Sålda immateriella anläggningstillgångar 0 11 10 Förvärv av dotterföretag -726-37 Förvärv av intresseföretag och övriga innehav -15-119 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -10 072-8 150 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -80-90 Förändring av långfristiga värdepapper -62-14 Förändring av övriga långfristiga fordringar -1 934 15 160-782 -8 817 Kassaflöde från investeringsverksamheten i kvarvarande verksamheter 15 160-8 817 Kassaflöde från finansieringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Utdelning till moderföretagets aktieägare -4 452-1 910 Utdelning till minoritetsägare -23-25 Upptagna lån 73 369 21 460 Amortering av lån -72 805-3 911-18 975 550 Kassaflöde från finansieringsverksamheten i kvarvarande verksamheter -3 911 550 Förändring av likvida medel i kvarvarande verksamheter 19 634 184 1) Varav sålda verksamheter hänförliga till rörelsesegmentet Energy Trading uppgår till 7 899.
Finansiell information 15 Koncernens kassaflödesanalys Mkr 2008 2007 Kassaflöde från den löpande verksamheten i avvecklade verksamheter 1 071 31 Kassaflöde från investeringsverksamheten i avvecklade verksamheter 151-142 Kassaflöde från finansieringsverksamheten i avvecklade verksamheter -1 222 135 Förändring av likvida medel i avvecklade verksamheter 0 24 Kursdifferens i likvida medel 15 7 Likvida medel vid årets början 640 425 Likvida medel vid årets slut 20 229 640 Betalda räntor i kvarvarande verksamhet 1 267 1 052 Erhållna räntor i kvarvarande verksamhet 450 290
16 Koncernens balansräkning Koncernens balansräkning Tillgångar Not Mkr 2008-12-31 2007-12-31 Anläggningstillgångar 11 Goodwill 3 413 3 382 11 Immateriella anläggningstillgångar 2 254 1 922 12 Materiella anläggningstillgångar 63 551 63 345 13 Innehav i intresseföretag och joint ventures 2 011 2 280 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 285 2 888 15 Övriga finansiella fordringar 16 298 15 321 16 Kundfordringar och andra fordringar 59 88 8 Uppskjutna skattefordringar 1 155 1 626 Summa anläggningstillgångar 93 026 90 852 Omsättningstillgångar 17 Varulager 2 226 1 962 15 Övriga finansiella fordringar 2 545 1 175 16 Kundfordringar och andra fordringar 7 943 6 816 Aktuella skattefordringar 540 636 18 Derivatinstrument 3 004 795 19 Kortfristiga placeringar 14 85 20 Likvida medel 20 229 640 Summa omsättningstillgångar 36 501 12 109 9 Tillgångar hänförliga till avyttringsgrupp 4 Summa tillgångar 129 531 102 961
Finansiell information 17 Eget kapital och skulder Not Mkr 2008-12-31 2007-12-31 Eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare 21 Aktiekapital 1 910 1 910 Övrigt tillskjutet kapital 45 45 Reserver 3 733 811 Balanserad vinst inkl. årets resultat 50 212 32 398 Summa eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare 55 900 35 164 Eget kapital hänförbart till minoritetsintressen 760 634 22 Summa eget kapital 56 660 35 798 Skulder Långfristiga skulder 23 Upplåning 19 959 21 240 18 Derivatinstrument 0 989 24 Leverantörsskulder och andra skulder 1 173 989 25 Avsättningar för pensioner 51 23 26 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 13 666 14 105 27 Övriga avsättningar 108 160 8 Uppskjutna skatteskulder 11 251 11 464 Summa långfristiga skulder 46 208 48 970 Kortfristiga skulder 23 Upplåning 8 743 6 712 24 Leverantörsskulder och andra skulder 11 013 6 742 Aktuella skatteskulder 0 173 18 Derivatinstrument 5 249 3 238 26 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 493 470 27 Övriga avsättningar 1 160 858 Summa kortfristiga skulder 26 658 18 193 9 Skulder hänförliga till avyttringsgrupp 5 Summa eget kapital och skulder 129 531 102 961
18 Koncernens noter Koncernens noter 1 Företagsinformation E.ON Sverige AB (publ), 556006-8420, bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Malmö i Sverige. Huvudkontorets adress är Carl Gustafs väg 1, Malmö. Moderbolag i den största koncern där E.ON Sverige AB är dotterbolag och koncernredovisning upprättas är E.ON AG, reg.nr. 22315, Düsseldorf, Tyskland. Årsredovisning för E.ON AG återfinns på www.eon.com samt på huvudkontoret i Düsseldorf. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i koncernens not 3. Styrelsen har den 23 mars 2009 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. 2 Redovisningsprinciper Tillämpade principer Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Även International Accounting Standards (IAS) utgivna av IASBs föregångare International Accounting Standards Committe (IASC) samt tolkningsuttalanden från IFRICs föregångare Standing Interpretations Committee (SIC), såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU, inkluderas i detta. I tillägg till ovanstående tillämpas RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Denna rekommendation är utgiven av Rådet för finansiell rapportering och specificerar de tillägg till IFRS i form av upplysningskrav som är betingade av den svenska årsredovisningslagen. Värderingsgrunder Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde förutom de finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument samt finansiella tillgångar som kan säljas. Jämförelsetal Jämförelseåret 2007 för koncernen har ändrats i resultaträkning samt tillämpliga delar av noterna jämfört med den av E.ON Sverige AB tidigare publicerade rapporten. Detta är gjort med anledning av rapportering av avvecklad verksamhet i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, se vidare koncernens not 9. Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är de företag som E.ON Sverige AB har bestämmande inflytande över. Bestämmande inflytande uppnås vanligen när E.ON Sverige AB har mer än hälften av rösterna i ett bolag och därmed har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet övergår till E.ON Sverige och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet ställs mot den proportionella andelen i eget kapital i det förvärvade bolaget. Den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. Identifierbara immateriella tillgångar redovisas separat om de kan särskiljas från goodwill eller om de baseras på avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter. Avsättningar för omstruktureringar som inte föreligger vid förvärvet redovisas inte i förvärvsanalysen. Om anskaffningsvärdet överstiger den proportionella andelen av nettotillgångarnas verkliga värde vid förvärvstidpunkten redovisas mellanskillnaden som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger de förvärvade nettotillgångarna redovisas skillnaden omedelbart i resultaträkningen. Transaktioner med minoritetsaktieägare redovisas på samma sätt som transaktioner med moderföretagets aktieägare.
Finansiell information 19 Skillnader mellan köpeskilling och bokfört värde på minoriteten som uppstår vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotter företag redovisas i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar av andelar till minoritetsägare redovisas i eget kapital förutsatt att avyttringen inte resulterar i att bestämmande inflytande över dotterföretaget upphör. Intresseföretag och joint ventures Intresseföretag är företag som E.ON Sverige AB har betydande, men inte bestämmande inflytande över, och som inte är ett dotterföretag eller ett joint venture. Betydande inflytande nås när E.ON Sverige AB har möjlighet att medverka i finansiella och operativa beslut i enheten, men inte kontrollerar dessa beslut ensamt eller tillsammans med annan part. Betydande inflytande anses föreligga när E.ON Sverige-koncernen direkt eller indirekt äger mer än 20 procent, men mindre än 50 procent av företagets röster. Joint ventures kan vara gemensamt styrda verksamheter, gemensamma tillgångar och gemensamt styrda företag, som E.ON Sverige AB har ett gemensamt bestämmande inflytande i tillsammans med en eller flera externa parter. Andelar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt kapitalandelsmetoden, redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde justerat med förändringar i företagets nettotillgångar efter förvärvstidpunkten tillsammans med eventuella nedskrivningar. Förluster som överstiger E.ON Sveriges innehav i företaget redovisas ej. Goodwill, som är ett resultat av förvärv av andelar i intresseföretag och joint ventures, är inkluderad i det bokförda värdet för kapitalandelen. E.ON Sveriges innehav i intresseföretag och joint ventures är rörelserelaterade och redovisas därför i resultaträkningen ingående i rörelseresultatet. Rörelsesegment Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som stämmer överens med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren inom E.ON Sverige. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som koncernledningsgruppen, Management Board, som fattar strategiska beslut i E.ON Sverige-koncernen. För mer information om rörelsesegment hänvisas till koncernens not 3. Omräkning av utländsk valuta Den funktionella valutan likväl rapporteringsvalutan för E.ON Sverige AB är svenska kronor (kr), vilken används i koncernredovisningen. E.ON Sverige-koncernens transaktioner i utländsk valuta räknas om till transaktiondagens växelkurs. Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagskursen. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas i resultaträkningen under övriga intäkter respektive övriga kostnader. Valutaomräkningsdifferenser hänförliga till monetära finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen. Valutaomräkningsdifferenser för icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i eget kapital. Tillgångar och skulder tillhörande E.ON Sveriges dotterföretag med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan svenska kronor räknas om med användande av balansdagskursen, medan poster tillhörande resultaträkningen räknas om till periodens genomsnittliga kurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat komponent inom eget kapital. Tabellen visar valutakurser använda i E.ON Sverige-koncernen. Valutakurser använda i E.ON Sverige-koncernen Balansdagskurs Balansdagskurs Genomsnittskurs Genomsnittskurs 2008-12-31 2007-12-31 2008 2007 Euro 10,87000 9,44830 9,61524 9,24935 Danska kronor DKK 1,45894 1,26710 1,28960 1,24142 Norska kronor NOK 1,11487 1,18489 1,16921 1,15375 Polska zloty PLN 2,61707 2,86182 2,73775 2,44404
20 Koncernens noter Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och de identifierade nettotillgångarna i rörelseförvärvet vid anskaffningstidpunkten. Goodwill skrivs inte av utan testas för nedskrivningsbehov årligen. Eventuellt nedskrivningsbehov testas även om händelser eller ändrade förhållanden tyder på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden om inte nyttjandeperioden anses vara obestämbar. Som immateriell tillgång med obestämbar nyttjandeperiod klassificeras nätkoncessioner. E.ON Sverige-koncernen innehar nätkoncessioner för linjer och områden i både Sverige och Finland. I Sverige är nätkoncessionerna begränsade tidsmässigt till 25 respektive 40 år, varpå det krävs en formell förnyelseansökan. Sådana förnyelseansökningar har hittills aldrig nekats och dessutom sker denna utan betydande utgifter. Med anledning av detta, är det rimligt att anta att livslängden är obestämbar på nätkoncessioner i Sverige. I Finland är koncessionerna obegränsade i tid, men kan i teorin återkallas av staten om nätoperatören inte uppfyller alla de krav som krävs för att inneha en nätkoncession. Eftersom sannolikheten för ett tillbakadragande av en nätkoncession är ytterst liten, är det rimligt att anta att livslängden är obestämbar även på nätkoncessioner i Finland. Immateriella tillgångar som inte skrivs av testas för nedskrivningsbehov årligen. Detsamma görs om händelser eller ändrade förhållanden tyder på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Immateriella anläggningstillgångar klassificeras som kundrelaterade, kontraktsrelaterade, teknologibaserade samt immateriella tillgångar som inte skrivs av. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde och de som är föremål för avskrivning skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar omprövas årligen. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar År Utsläppsrätter och elcertifikat Utsläppsrätter och elcertifikat som används för att uppfylla kvotplikt, redovisas som immateriella tillgångar. Utsläppsrätter och elcertifikat skrivs inte av. Bedömningen av huruvida utsläppsrätter och elcertifikat ska skrivas av eller inte härstammar ursprungligen från den nu tillbakadragna IFRIC 3, vars metodik i vissa delar fortfarande tillämpas avseende redovisning av utsläppsrätter och elcertifikat. Utsläppsrätter och elcertifikat redovisas till anskaffningsvärde. Utsläppsrätter och elcertifikat handlas på en likvid marknad där restvärdet uppgår till anskaffningsvärdet, varför det inte föreligger något avskrivningsbart belopp. När det gäller tilldelade utsläppsrätter och elcertifikat, har regelverket tolkats på så sätt att tillgångens värde reduceras med det statliga stödet (enligt principerna i IAS 20), vilket ger ett redovisat värde om 0 kronor. Med anledning av detta föreligger ej heller avseende tilldelade utsläppsrätter och elcertifikat något avskrivningsbart belopp. En avsättning görs för gjorda utsläpp respektive kvotplikt. Förväntad brist i utsläppsrätter eller elcertifikat redovisas som en avsättning värderad till verkligt värde. Kostnaden för avsättningen redovisas i resultaträkningen som råvaror och förnödenheter. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde reducerat med ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering eller återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet. Materiella anläggningstillgångar skrivs av över nyttjandeperioden, vanligen linjärt. Nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar omprövas årligen. Nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar År Markanläggningar Byggnader Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Mark och tillhörande fallrättigheter skrivs inte av. 20 år 15 50 år 10 40 år 3 25 år Kundrelaterade Kontraktsrelaterade Teknikrelaterade 5 25 år 5 25 år 3 10 år Låneutgifter relaterade till uppförandeperioden av en materiell anläggningstillgång, som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, aktiveras som en del av anskaffningsvärdet och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod.