en tidning från diakonia nummer 2 2013 Dela med Malis starka kvinnor Hadi Mahamar trotsar våldet och börjar om
Det trotsiga hoppet man kan resa till de mest hopplösa platserna på jorden och hitta dem. Människor som med tro, hopp och visioner, ger sina liv för att fred och försoning ska komma till stånd. Även om oddsen är emot dem och trots att de möter hårt motstånd. Det kan handla om politiskt förtryck, fattigdom eller torka. Men i dessa, av allt att döma, utsiktslösa förhållanden finns alltid modiga människor som vägrar att ge sig, som börjar om, som reser sig och säger: Det går att förändra, jag ger inte upp. Jag brukar beskriva det som det trotsiga hoppet. Det visar sig oftast vid tillfällen då man kan tycka att normala människor för länge sedan skulle ha gett upp. Dessa modiga människor är nästan alltid kvinnor. För oavsett världsdel har kvinnorna ofta det fysiska ansvaret för sina barn och inte sällan för familjeekonomin. De bär bokstavligen världen och framtiden i sina händer. Denna gång möter ni dem i byn Toya i norra Mali, där befolkningen efter att i nio månader varit i händerna på islamistiska beväpnade grupper på nytt försöker bygga upp det vardagsliv som slagits i spillror. men trots att det är kvinnorna som arbetar ute på fälten och ser till att det kommer in pengar och mat till familjen, så tar i regel männen över när det gäller de stora besluten. Maktkampen är männens. Det är de som har skapat konflikten och stått för krigandet. Och tyvärr utnyttjat religionen som ett instrument för att förtrycka. Inte minst kvinnorna. För Diakonia är det viktigt att religionen används till att skapa dialog, bygga broar, fred och försoning. Bakom alla stora förändringar i Sydafrika och diktaturens Chile, eller vid Berlinmurens fall har det funnits modiga eldsjälar, redo att ta upp kampen och utmana makten och ondskan. De behöver Diakonias stöd och vi behöver ditt för att kunna stödja dem. Ekonomiskt men framför allt moraliskt. När jag möter dem brukar de tacka för det ekonomiska stödet, men viktigast för dem är att veta att det finns någon som känner till dem och bryr sig om. Att det finns människor i Sverige som inkluderar dem i förbön, eller utövar politiska påtryckningar för deras skull, är minst lika viktigt som det ekonomiska stödet. Tack vare vårt och våra samarbetsorganisationers arbete finns numera två brunnar i Toya där kvinnorna i jordbrukskollektivet kan hämta vatten. För vatten är en bristvara i området och blir på grund av klimatförändringarna alltmer sällsynt. Hadi Mahamar och de andra kvinnorna har inte varit med om att skapa klimatförändringar, men det har jag, Bosse, varit. Min livsstil har bidragit till att de har svårt att hitta vatten. Alltså är mitt liv sammankopplat med deras kamp. Det finns inget vi och de, utan ett enda stort vi. Därför ligger det i vårt ansvar att också vara med och stötta, för att de ska kunna överleva. varifrån kommer då det trotsiga hoppet, förmågan att börja om från början? Lever man i utsatthet och samtidigt har ansvar för kommande generationer, tror jag att hoppet kommer ur något djupt mänskligt, som kanske fram allt kvinnor känner. En kombination av viljan att överleva med övertygelsen om att det går att förändra. Att det måste gå. bo forsberg, generalsekreterare Hallå där Michael Olsson, Förändringsfadder Diakonias givarservice Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor kring gåvor, autogiro, adressändringar med mera. Hit kan du också ringa in din minnes- och hyllningsgåva. Ring 08-453 69 31. Telefonen är bemannad måndag torsdag 9 15, fredag 9 12. Du kan också skicka in din minneseller högtidsgåva på diakonia.se eller genom att e-posta till gavor@diakonia.se. Nummer 2 2013 Information och nyheter från Redaktör Viktoria Myrén Projektledare Gabriella Riddez Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Box 140 38, 167 14 Bromma Tel 08-453 69 00 E-post diakonia@diakonia.se Webb diakonia.se Gåvoplusgiro 90 33 04-4 90 33 03-6 (OCR) Diakonia är en biståndsorganisation som bärs av kristna värderingar och arbetar tillsammans med lokala samarbetsorganisationer för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Edita Västra Aros, på miljövänligt papper Layout Blue media Dela med utkommer under 2013 med fyra nummer och distribueras till Diakonias understödjare. Vad betyder Diakonia för dig? Diakonia betyder nog inte lika mycket för mig som för de som får hjälpen. Genom Diakonia får jag dock chansen att hjälpa människor där det behövs som mest. Om du fick bestämma vad som helst, vad skulle det vara? Då skulle jag bestämma att alla skulle få ha det lika bra. Att alla resurser skulle vara jämnt fördelade och att alla skulle få samma förutsättningar oavsett var i världen man befann sig. Hur blev du Förändringsfadder? Jag var på besök i Uppsala och satt på Kungsängsgatan när en Diakoniaaktivist kom fram och började prata. Det lät så pass intressant att jag hakade på, och på den vägen är det. ISSN-nr 0281-4404 Första sidan Hadi Mahamar bor i byn Toya i norra Mali, där hon leder ett jordbrukskollektiv för kvinnor. Sedan sju år tillbaka är Diakonia med och stödjer ett trädplanteringsprojekt, som utöver att ge familjerna en inkomst även bidrar till att bromsa klimatförändringarna. Foto Karl Melander I drygt nio månader höll islamistiska rebeller invånarna i byn Toya i ett religiöst järngrepp. De stolta, färgstarka kvinnorna tvingades skyla sina ansikten och fick inte lämna hemmet utan sällskap av en man. Nu är rebellerna borta och kvinnorna har återvänt till fälten där de försöker återskapa det som plundrats och förstörts. Vi ska visa världen att Malis kvinnor är starka, säger Hadi Mahamar, ledare för byns kvinnliga jordbrukskollektiv. Text: göran engström foto: Karl Melander Livet återvänder till kvinnorna i Toya 2 Dela med Dela med 3
Av Toyas omkring 500 kvinnor ingår hälften i jordbrukskollektivet, berättar Hadi Mahamar. Efter befrielsen från de islamistiska rebellerna jobbar kvinnorna hårt för att återställa odlingarna. Tidigare var kvinnorna tvingade att gå långt för att hämta vatten. Med AMSS och Diakonias hjälp har de nu brunnar i direkt anslutning till markerna. Toya ligger i norra mali, en dryg timmes skakig bilresa från Timbuktu. En samling låga lerhus med platta tak omgivna av torr öken. Mitt på dagen är värmen tryckande, dryga 40 grader och med en obarmhärtig sol som står mitt på himlen. Det är för varmt för att vistas utomhus, och bortsett från några höns och två getter som söker efter något ätbart i sanden ligger den gropiga huvudgatan öde. Här bedriver Diakonia, i samarbete med partnerorganisationen Association pour la Survie au Sahel, amss, sedan 2006 ett jordbruks- och trädplanteringsprojekt för kvinnor. Mousa Cissé är amss programkoordinator i Timbuktu. Han berättar att syftet med projektet är att minska de negativa effekterna av de senaste årens klimatförändringar. Sjöar har torkat upp, träd försvunnit och den bördiga jorden blåst eller regnat bort. Människorna har inte kunnat förlita sig på jordbruket för mat utan tvingats till olika överlevnadsstrategier. Kvinnorna började exempelvis hugga ned träd för att sälja ved och kol. Men samtidigt som avverkningen gav kvinnorna viktiga inkomster bidrog den till att påskynda ökenspridningen. Vändningen kom när Diakonia i samarbete med amss startade ett projekt för hållbar förvaltning av naturresurser och konfliktförebyggande i fyra mindre kommuner utanför Timbuktu. för de fattiga familjerna i Toya har projektet inneburit ett ekonomiskt lyft, berättar Hadi Mahamar. I tjugo år har hon bedrivit jordbruk med odling av i första hand grönsaker. Redan tidigare drevs små projekt och affärsrörelser av kvinnorna i byn. De födde upp kycklingar, odlade grönsaker och samlade ved som de sålde på marknaden. Kvinnorna organiserade sig i den utsträckning de kunde, försökte vinna fördelar genom att samarbeta. Men arbetet var tungt och metoderna och redskapen i många fall föråldrade. Men så för sju år sedan fick Hadi Mahamar kontakt med amss, som erbjöd sig att stötta hennes verksamhet ekonomiskt och även hjälpa till att utveckla den. Strategin gick ut på att stödja främst kvinnor att utveckla metoder för hållbar användning av naturens resurser. Möten anordnades för att medvetandegöra byborna. amss samarbetade med de kvinnoorganisationer som redan fanns på plats för att särskilt öka kvinnornas medvetenhet om sin egen roll i miljöförstöringen och mobilisera dem att ta upp kampen mot den. Av byns drygt femhundra kvinnor, är numera hälften medlemmar i det gemensamma jordbrukskollektivet. Hadi Mahamar har blivit en av de ledande gestalterna i byn, med en given plats i byrådet. Tidigare fick vi gå långt för att hämta vatten till våra odlingar. Det var mycket ansträngande och ineffektivt, berättar Hadi Mahamar. Tack vare Diakonia och amss finns numera två brunnar i direkt anslutning till planteringarna. Kvinnorna har fått bättre redskap och dessutom hjälp att hägna in sina träd- och grönsaksodlingar som skydd mot djuren. Kvinnorna har även fått tillgång till mark där de kunnat odla och starta kooperativa plantskolor. Flera områden där det tidigare knappast växt någonting alls har genom tillgången på lokala plantor kunnat planteras. amss har också bidragit till att kommuner gått samman och kommit överens om var, när och hur träd får huggas ner. Lokala kommittéer har bildats för att övervaka efterlevnaden av överenskommelserna som dessutom lett till att minska de konflikter som den oreglerade nedhuggningen av träd tidigare skapade mellan olika byar och grupper. det västafrikanska landet Mali är tre gånger så stort som Sverige och består till två tredjedelar av öken. Landet har sedan självständigheten från Frankrike för drygt 50 år sedan präglats av fred. Rebelluppror har dock blossat upp i olika omgångar i den norra delen av landet. Grupper bestående av bland annat tuareger, ett nomadfolk, och islamistiska rebeller har krävt självbestämmande över de norra delarna av landet. För snart sju år sedan slöts ett avtal mellan centralmakten i huvudstaden Bamako och rebellerna. I utbyte mot fred lovade regeringen att satsa på ekonomisk och social utveckling i norr. Löftena infriades aldrig, vilket fick rebellerna att åter ta till vapen. I början av förra året drevs den maliska armén bort från de norra delarna av landet av rebeller från tuaregernas självständighetsrörelse, som understöddes och senare utmanövrerades av militanta islamister (några med band till al-qaida) samt av legosoldater Tidigare fick vi gå långt för att hämta vatten till våra odlingar. Det var mycket ineffektivt. Hadi Mahamar 4 Dela med Dela med 5
Vi fruktade för våra liv, vågade inte gå ut och än mindre skicka våra barn till skolan. Hadi Mahamar som flytt från Libyen när Khadaffis regim föll. De belägrade de stora städerna; Timbuktu, Gao och Kidal, och införde stränga sharialagar. Kvinnor tvingades bära heltäckande dräkter, och förbjöds att lämna sina hem utan sällskap av en man. Befolkningen levde i skräck. Gatorna i byar och städer patrullerades av tungt beväpnade män och tonåringar. De som bröt mot de nya förordningarna riskerade hårda straff: piskning, amputation och i värsta fall döden. Runt årsskiftet 2012/2013 nådde rebellerna fram till staden Mopti, 40 mil nordost om Bamako. Detta ledde till att Frankrike på förfrågan av Malis president skickade drygt 3000 franska soldater till Mali i början av 2013. Tillsammans med den maliska armén och soldater från grannländerna avancerade de franska styrkorna snabbt norrut och i slutet av januari, efter drygt nio månaders belägring befriades Timbuktu och småbyarna runt omkring. Befolkningen jublade. Isoleringen var bruten och man kunde återigen se kvinnor i färgstarka dräkter promenera längs gatorna och de lokala marknaderna. inne på amss kontor i Timbuktu försöker Mousa Cissé och hans kollegor få en överblick över förödelsen som islamisterna orsakat. I tio månader var kontoret obemannat, berättar han. Innan islamisterna flydde plundrade och förstörde de allt av värde; kontorsinredning, maskiner, kök och toaletter. Det de inte kunde ta med sig i flykten brände de. Mousa Cissé visar runt i byggnaden. Här jobbade 140 personer som mest. Nu är det mesta lagt i ruiner. Han pekar på ett hål i väggen: Där satt luftkonditioneringen. De brydde sig inte ens om att montera ner den utan slog sönder väggen. I ett rum intill ligger hundratals sönderrivna dokument utspridda på golvet. En skrivare med kapade sladdar har lämnats kvar i en fönsternisch. I Mousa Cissés kontor luktar det nymålat. Skrivbordet är skavt men har liksom väggarna fått ett nytt lager färg. Den dokumentation som finns kvar ligger i två små högar på golvet. Det är som att börja om från början, säger han med en suck. Det Mousa Cissé hoppas allra mest på nu är att de länder som stoppade sina utbetalningar under den islamistiska ockupationen ska återuppta sin verksamhet. Vi är helt beroende av dem, säger han. åter i toya. Hadi Mahamar darrar när hon tänker tillbaka på tiden med islamisterna. De förbjöd oss att arbeta på fälten. Unga pojkar med vapen höll vakt utanför våra hus. Vi fruktade för våra liv, vågade inte gå ut och än mindre skicka våra barn till skolan. Hon slår ut med händerna. Framför henne ligger en av de planteringar som brukade försörja byns familjer. En yta stor som två fotbollsplaner. Bortsett från ett litet hörn där kvinnorna kommit igång med odlingen igen är marken täckt med torr brun sand. Tidigare var allt grönt här. Det växte sallad, lök och flera andra sorters grönsaker. Nu måste vi börja om från början igen. en bit bort vajar en grupp eucalyptusträd lojt i den svaga vinden. De höga, smala träden är resultatet av det trädplanteringsprojekt som amss programkoordinator Mousa Cissé talade om tidigare, och som även Diakonia står bakom. Kvinnorna sätter och driver upp trädplantor, framför allt eucalyptus. När plantorna blivit tillräckligt stora flyttas de till den riktiga odlingen. Där får de växa till sig i åtminstone fem-sex år. Men optimalt är om de får stå några år till innan de avverkas, förklarar Hadi Mahamar. Avverkningen sköts av inhyrda män. Så snart ett träd fällts planteras ett nytt på Eucalyptus är ett tåligt träd, som tack vare sina raka stammar passar bra till huskonstruktioner, berättar kvinnorna i Toya. Trädplanteringsprojektet startades med Diakonias och AMSS hjälp för sju år sedan. Utöver att ge kvinnorna inkomster är det ett sätt att bromsa effekterna av klimatförändringarna. För varje träd som fälls planteras ett nytt. Tinadjoum Mahamar är en av få läskunniga kvinnor i byn. Tack vare inkomsterna från jordbruket och trädplanteringen kan fler fattiga familjer i byn skicka sina barn till skolan, berättar hon. I bakgrunden sitter Hadi Boncano och Hawa Mahamane (t h) Fakta om MALI Mali ligger i Västafrika om har omkring 16 miljoner invånare. Närmare 90 procent befolkningen bor i de södra delarna av landet. På medeltiden var ökenstaden Timbuktu en av den muslimska världens viktigaste lärdomsmetropoler och modern malisk musik har gjort världssuccé. Efter många år med diktatur infördes ett flerpartisystem 1992. Fram till en militärkupp i mars 2012 var Mali en relativt stabil demokrati. Trots ekonomiska reformer har Mali förblivit ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Officiellt namn: République du Mali. Huvudstad: Bamako. Största folkgrupp: Bambara Språk: Franska är officiellt språk. Av de inhemska språken är bambara det mest talade Religion: Över 90 procent av befolkningen är muslimer, dessutom finns en liten minoritet kristna och små grupper som praktiserar traditionella religioner Läs- och skrivkunnighet: 18 procent för kvinnor och 35 procent för män (2006) Förväntad livslängd: 52 år för kvinnor och 50 för män (2011) Källor: landguiden.se, globalis.se 6 Dela med
samma plats. Därefter transporteras virket till grannbyarna där det säljs på lokala marknader. I första hand används virket i husbyggen, berättar Mousa Cissé. Eucalyptus är ett idealiskt trädslag att bygga hus med. Stammarna är långa, smala och starka. Det är dessutom ett tåligt träd som anpassar sig efter klimatet, om man bara vattnar regelbundet så växer det fort. Toya är en by med många fattiga familjer. De lever av jordbruk, boskapsskötsel och fiske i floden Niger. Ett hårt liv där naturen och klimatförändringarna hela tiden styr livet. Under islamisterna blev tillvaron ännu tuffare. De som hade möjlighet att fly gjorde det, berättar Hadi Mahamar. Bland de som blev kvar fanns två sorters familjer: de som var rika men blev fattiga under belägringen samt de som redan var fattiga och blev ännu fattigare. trots motgångarna vägrar Hadi Mahamar ge upp. Hon är säker på att byn kommer att resa sig igen, och hon får medhåll av Jaques Traoré, utvecklingsagent för amss klimat- och jordbruksprogram. På sin vespa reser han runt i byarna utanför Timbuktu för att kartlägga de behov som finns. När han stöter på driftiga kvinnor som Hadi Mahamar erbjuder han dem rådgivning och ekonomisk hjälp att utveckla verksamheten. Toya är ett lysande exempel, en av de mest framgångrika byarna faktiskt. Även under belägringen fanns det en stark vilja att fortsätta arbetet. Kvinnorna träffades i smyg i husen för att diskutera och planera för den dag då islamisterna skulle vara borta. Det de gjorde var mycket riskabelt, men visar på kvinnornas mod och beslutsamhet, säger Jaques Taoré. En positiv effekt av kvinnornas framgångsrika arbete med planteringarna r att deras ställning i samhället har stärkts och flera av dem har kandiderat i valen till kommunfullmäktige, vilket tidigare var mycket ovanligt i den här delen av landet. Tinadjoum Mahamar, har slagit sig ner på en bastmatta i skuggan av några eukalyptusträd. Hon är en av få kvinnor i Toya som kan läsa och skriva, och har därför utsetts till administrativ ledare för jordbrukskollektivet. Det är hon som sköter bokföringen och för protokoll över allt som planteras och avverkas. Tack vare jordbruket har många familjer fått möjlighet att skicka sina barn till skolan. De betalar barnens skolböcker och kan även bidra till lärarnas löner, säger hon. Tinadjoum Mahamar har själv två barn i skolan, en 12-årig pojke och en flicka som är tio. Hon är mycket stolt över det arbete som kvinnorna i Toya utför. Utan dem hade utvecklingen gått betydligt långsammare, säger hon. Nu när jihadisterna är borta kan vi känna oss trygga igen. Vi kan sova lugnt på nätterna och på dagarna arbetar vi på fälten. Det är mycket hårt arbete som ligger framför oss, men med lite hjälp från omvärlden kommer vi att klara det, avslutar Tinadjoum Mahamar. Nu när jihadisterna är borta kan vi känna oss trygga igen. Tinadjoum Mahamar För fyra år sedan röstades en ny familjelag igenom i parlamentet. Lagen möttes av massiva protester, framför allt från konservativa muslimska grupper. Även det nationella muslimska kvinnorådet oppo nerade sig, och menade att förändringar i familje lagen bara representerade ett fåtal maliska kvinnors vilja. Lagen drogs tillbaka, och när en reviderad version slutligen ratificerades i början av förra året var innehållet rejält urvattnat. Fatoumata Mah Diarra Sanogo, på kvinnoorganisationen WILDAF, menar att de maliska kvinnornas ställning i själva verket försvagats genom den nya lagen. Det är ingen slump att Diakonias landchef i Guatemala är engagerad i mänskliga rättigheter. Under hela sitt liv har han sett hur människor i hans närhet utsatts för förtryck och diskriminering. Och han har känt orättvisan bränna. I Guatemala tillhör ungefär hälften av befolkningen ursprungsfolket maya. Ändå är rasismen djupt rotad. Sotero tillhör mayafolket Kaqchikel. Han känner själv dagligen av diskrimineringen. Om jag tar med mig familjen till en trevlig restaurang i huvudstaden Guatemala City, då känner jag hur folk vänder sig om. Deras blickar säger: Du hör inte hemma här. Du är på fel ställe. Det här är för fint för er. Mot alla odds studerade Sotero vidare på universitetet. Som ekonom, och med de erfarenheter han bär med sig genom livet har han skapat sig en djup förståelse för Guatemalas problem. Jag inser att situationen i mitt land inte är normal. Att det finns andra sätt att leva. Att det finns mänskliga rättigheter, att det finns internationella överenskommelser, att alla människor har rättigheter. Det är det som motiverar mig att jobba för att människorna här ska få det bättre. Han önskar att Guatemalas kommande generationer inte ska behöva uppleva den rasism och diskriminering som hans generation genomlevt. Under inbördeskriget var det statlig politik att ursprungsbefolkningen skulle utrotas. Mer än 200 byar utplånades, 200 000 människor dödades, de flesta ursprungsfolk. Men få guatemalaner känner till sin egen historia. I Guatemala får barnen lära sig mer om Europas historia, än om det som hände här under kriget, säger Sotero. Exdiktatorn Efraín Ríos Montts tid vid makten var den blodigaste under hela kriget Men det guatemalanska rättsystemet är svagt och nästan alla förövare som begick brott under kriget har gått fria. I mars i år inleddes dock en historisk rättegång i Guatemala när Ríos Montt ställdes inför rätta, anklagad för folkmord och brott mot mänskligheten. Den 10 maj dömdes han till sammanlagt 80 års fängelse, men bara tio dagar senare annullerades domen. Sotero Sincal berättar om hur han ett par dagar före rättegången, sent på kvällen fick VAD BETYDER DIAKONIA FÖR DIG? Sotero har ordet! höra en kommentar som stannat i hans minne. Det var 74-årige Marcial Matín Xajil som sade: Vi är fattig ursprungsbefolkning som kämpar mot ett stort monster i jakt på rättvisa. Även om domstolen inte finner Ríos Montt skyldig så har vi redan vunnit för nu pratar man om vad som verkligen hände och många i Guatemala, och till och med utomlands, har lyssnat, och det kan ingen ta ifrån oss. Sotero Sincal säger att nu när straffriheten återigen hindrat rättvisan, så uppfattar han Marcials ord som ännu viktigare. Sanningen har berättats och om vi dessutom en dag får upprättelse för folkmordet, så blir det ytterligare en seger och ett bättre arv för framtida generationer guatemalaner. Oavsett den senaste händelseutvecklingen var domen viktig. Det är första gången som offren, de överlevande, blir tagna på allvar, säger Sotero. Diakonias samarbetsorganisationer AJR och Caldh har varit drivande för att få till stånd rättegången och kommer att fortsätta arbeta med att uppnå rättvisa. Text: Lena Hansson, Foto: Diakonia 8 Dela med Dela med 9
Låt din aktieutdelning bli en skattefri gåva! Under 2013 deltar vi tillsammans med 29 organisationer i kampanjen Aktiegåvan. Det betyder kort och gott att du kan skänka din aktieutdelning och samtidigt öka värdet av din gåva betydligt. En privatperson som tar emot sin aktieutdelning beskattas med 30 procent. Skänker man istället utdelningen eller delar av den till en ideell organisation blir gåvan 30 procent mer värd då den är skattefri. Gåvan kan då göra ännu mer nytta och ge hjälp till ännu fler. Även ägare av fåmansbolag kan ge sin utdelning skattefritt efter ett utslag i domstol. Toppen tycker vi! Tänk smartare. Skänk med hjärtat. Bättre koll på pengarna? Den 30 juni till 7 juli arrangeras Almedalsveckan igen, som är Sveriges största politiska mötesplats. Diakonia är på plats och kommer bland annat att leda två seminarier. Det ena handlar om att mäta resultat i biståndspolitiken och vad det innebär i praktiken. Betyder det ett mer givarstyrt bistånd med ökad byråkrati för mottagarna eller handlar det om att ha bättre koll på pengarna, med högre effektivitet och krav på resultat? Det andra seminariet handlar om bistånd och privata aktörer om företagande och tillväxt. Vad är vinsterna och vad är riskerna? Om du ska till Almedalen Kom och lyssna, debattera och hälsa på oss. Vi vill väldigt gärna höra din åsikt. Plats för båda seminarierna är stora scenen på Sverige i Världen. Under veckan arrangerar också Diakonia tillsammans med Svenska kyrkans internationella arbete, Amnesty International och Svenska Naturskyddsföreningen»Internationella stolen«där vi bjuder in partiledarna eller andra ledande representanter från partierna att utfrågas av bland andra ärkebiskopen Anders Wejryd och Diakonias Bo Forsberg. Syftet är att lyfta de internationella perspektiven i partierna och att stärka diskussionen kring bistånd, miljö och utvecklingsperspektiven. Klimatet Sveriges springnota: En succékampanj Intresset och engagemanget för Diakonias kampanj Klimatet Sveriges springnota är mycket stort. Redan har tusentals skrivit under, vilket gör den till en av Diakonias största namninsamlingar hittills. Vårt mål är att nå 10 000 namnunderskrifter till 1:a september då notorna lämnas över till finansminister Anders Borg. Kampanjen har gett Diakonia en arena att prata om vårt viktiga budskap: att Sverige måste stå upp för sina löften och betala det klimatskadestånd till fattiga länder som man utlovat i internationella avtal och inte ta en springnota. I samband med kampanjen har Diakonia haft besök av Mithika Mwenda, grundare till Afrikas största klimatnätverk PACJA (Pan African Climate Justice Alliance). Han deltog i en konferens i Karlstad, träffade flera politiker och föreläste på skolor, med syftet att väcka diskussion kring det han kallar världens största utmaning klimatförändringarna. Mithikas budskap är tydligt»klimatförändringar har fått negativa effekter främst för de allra fattigaste, som drabbats hårdast men har påverkat miljön minst. De rika länderna måste leva upp till sina löften gällande klimatet och betala det man har lovat.«var med du också. Se till att Sverige lever upp till sina löften. Beställ notor för underskrift från sara.hugosson@diakonia.se. Eller Johnny Brorsson stod tillsammans med Stockholms aktivistgrupp på Alviks torg och samlade in nästan 100 underskrivna notor på bara några timmar. skriv under på hemsidan www.diakonia.se/ springnotan. Du kan även skriva på namninsamlingen genom att sms:a»springnotan«följt av ditt namn och efternamn till 72 900 (kostar som ett vanligt sms). Tillsammans förändrar vi världen! I maj var eldsjälen Mithika Mwenda från PACJA i Kenya på Sverigebesök. Under besöket träffade han bland annat Uppsalas aktivistgrupp som hade an ordnat en kväll om klimaträttvisa. Festivalturné i sommar Snart intar Diakonias aktivister sommarsveriges musikfestivaler med kampanjen Klimatet - Sveriges springnota. På bland annat Peace & Klimatet Love, Urkult och Frizon kommer besökarna kunna»fika och ta en springnota«i Diakonias tält. Detta för att uppmärksamma det faktum att Sverige inte lever upp till de klimatlöften som man antagit vid internationella förhandlingar. I Diakonias tält kan man skriva ut sin egen klimatnota i en kvittoskrivare (som givetvis både är miljövänlig och innehåller FSC-märkt och bisfenolfritt papper!). Målet med kampanjen är att samla in 10 000 namnunderskrifter som sedan ska lämnas över till finansminister Anders Borg för att visa att Sveriges befolkning vägrar att ta en springnota på klimatet på bekostnad av mänskliga rättigheter. Tanken är att sätta press på regeringen att inför budgeten 2014 anslå nya pengar för klimatfinansiering. När besökarna har skrivit under kan den som vill spegla sig i Diakonias eldsjälsspegel och möta bilden av en människa som är med och förändrar världen! SVERIGES SPRINGNOTA Moving Mountains festival för unga i Betlehem! Diakonia och vår palestinska samarbetsorganisation Sabeel bjuder i sommar in till en global ungdomsfestival i Palestina och Israel. Utifrån teman om hållbar utveckling, ekonomisk rättvisa, mänskliga rättigheter och gemenskap kommer unga samman från Asien, Afrika, Latinamerika, USA och Europa till en vecka med aktivism, gemenskap och nätverksbyggande! Naturligtvis även dans och musik! Föreställ dig att några ungdomar från Myanmar/ Burma, Kuba, Kongo och Sverige en sen kväll samtalar om sina egna erfarenheter om vad mänskliga rättigheter och vad ett gott liv innebär! Det kommer att hända på Moving Mountains! Vill du veta mer? Kontakta sven.jansson@diakonia.se eller youth@sabeel.org www.diakonia.se/moving-mountains www.sabeel.org ULF FRÖDIN Lena Ek, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tar en springnota på klimatet. Såhär finurligt har illustratören Johanna Swantesson tolkat Diakonias kampanj Klimatet - Sveriges springnota mål 2013 17,9 miljoner Insamlat totalt under 2013 7,1 miljoner FöRändringsfaddrar 3,5 milj Privatpersoner 1,1 milj Minnes- och högtidsgåvor 0,5 milj 0,2 milj testamenten Fondsparande 1,1 milj FÖRSAMLINGS- GÅVOR 0,5 milj företag och 0,3 milj föreningar 10 Dela med Dela med 11
Vi har inte slutat med gänget, det vi slutat med är våldet, säger eldsjälen Jonhatan Rodriguez, The Dog, i Nicaragua. Han är en före detta gängledare som fick nog och gick med i en ungdomsgrupp som arbetar för att få andra ungdomar att sluta använda våld. Jonhatan Rodriguez, Nicaragua. Foto: Jon Restpo Bli fadder till the dog Vi är helt beroende av människor som du. Människor som inte har möjlighet att släppa allt de har för händerna och bege sig till en oroshärd någonstans i världen, men som vägrar acceptera att världen ser ut som den gör. Som Förändringsfadder ger du varje månad en gåva via autogiro, inte bara till en människa utan till alla de eldsjälar som behöver dig i de länder där vi arbetar. Tillsammans kan vi förändra världen. Gå in på diakonia.se eller ring 08-453 69 31 och bli Förändringsfadder redan idag. Verksamheten granskas av Svensk Insamlingskontroll.