En symbolisk bildr Produktionen fortgår som vanligt. Nybygge nr. 284 MiS "Fagerfjell" Iämnar varvet, samtidigt som det pågår ett intensivt arbete med den stora utbyggnaden. Proiekt 73 Projekt 73 fortskrider planenligt. Muddringsarbetena är i det närmaste avslutade.det återstår dock vissa smärre muddringar vid nuvarande snickeriverkstaden, och infartsmuddring vid den nya plåtlossningskajen.ute i Blåsoppeviken skall dessutomett djupt dike grävas,vilket skall göras med hjälp av gripskopa. Sprängningarna söder om E6:an är i full gång. Hittills har c:a 250.000m3 berg och 85.000 m3 jordmassor avlägsnats. Vid Solhagen har man sprängt för att anlågga en provisorisk gallerplan under utbyggnadsåren,vilken kommer att tas i bruk successivtefter semesterns slut. Huvudkontoret börjar så smått växa fram. Gjutningen av grunden är avklarad och mark- och anläggningsarbetena är snart färdiga. Längst framskridet är naturligtvis arbetet med snickeriverkstaden,som skall vara inflyttningsklar i september.själva stommen och huvudparten av väggarna är redan på plats. Nu pågår sorn bäst det invändiga arbetet. I ett tidigare nummer av VoVi har Projekt 73's organisation flyktigt presenterats.då arbetet inom Projekt 73 nu pågår. som flitigast, är en närmare presentation av organisationenoch arbetsformernapå sin plats. För genomförandetav Projekt 73har tillsatts en särskild projektstyrelse,som utgöres av IJV's direktion samt totalprojektledaren. Verkställande ledamot inom projektstyrelsen är direktör Kurt Ilansson. Totalprojektledare är överingenjören Ove Krok, som också är Forts. bå sid. 5
nä rttnd erna F rän företags är en riktig utveckling, och det är viktigt att vi strävar efter att hålla lånefirmorna utanför varvet. Däremot är detintebra,attvåraegnatimmarökar. Det kan bero på attvi har många nyanställda svetsareoch på störningar i maproduktionsöversikter terialförsörjningen. Genom en nogskandiaverkenhar full sysselsättning grann analys bör vi få klart för ossvad som verkligen hänt. för 1974 och 1975. Orderingången föi Schreil framhöll att det är vikig76,.rotrrrrrar ca 50 /o iv iroduk. Johan tionskapaciteten.i order finns f. n. mo- tigt att få en ännu snabbareuppföljav timresultatet än hittills så att torer oin ca 65.000 tb r.göo ton gjutfng kan vidtagas utan tidsutdräkt, atgärder gods samt ett antal gaskompressorer, och att vi nu arbetar med detta. irrggväxlar o.h hyd.ä,ritå-'po"."t.r. öiirt".r på yrkeskunnig perönal och. Ekonomisk information problem iå materialriå-uå tir*rulur Statsföretag AB har tagit initiativet i. n. lrirru produktionsstörningar.kosttill samråd och information om ekononadsutvecklingen kräver skärpt uppmin vid företagen i Statsföretagsgrupmärksamhet I försöken att tillförra Skandiaverken pen. Följande riktlinjer har uppdragits: l. Den anställda garanteras god inlämpliga produkter diskuteras tillverksyn i företagets ekonomi. i" turbogeneratorer och kompo"i"g 2. Anställdasrepresentanteroch företill regrilatorer, ångventiler och,r"rrl", tagsledningen fåf hkvärdig ekonomisk dieselmotorer. Enligt överenskommelsemed Statens information. 3. Samråd och medverkan etablerasi Industriverk har en utredning om gjuteekonomiskafrågor. riet påbörjats. För detta projekt har 4. Den ekonomiska genomgången tillsaits en partssammansatt ledningsgörs problemanknuten., grupp och en arbetsgrupp. 5. De anställda får begriplig inforfoi är orderläget in på mation och ekonomiskutbildning. oförändrat med full sysselsättning Nämnderna skall närmare studera 1978.Den första K90-motorn har provkörts med tillfredsställanderesultat och förslaget och därefter gemensamtkominstalleratsi nyb. 284 "Fagerfjell", som ma överensom lämpliga åtgärder' levereradesden 28 juni. Företagsledningen Marknadsläget Johan Schreil meddeladeatt styrelsen Ingvar Trogen framhöll att markna- vid sammanträdettidigare på dagen beden fortfarande är awaktande vad gäl- slutat att verksamhetenvid varvet skall ler nya fartygskontrakt. Alla kostnader Gemensamt sammanträde med företagsnämnderna vid ljddevallavarvet oil Skandiaverkenhölls tisdagenden 4 Schreil juni i Uddevalla med Johan iomordförande. W,qr!!@ä:XRlPlirqLi6niEi'iiälg:9]reilffi stiger,ochvarvenskravpå-g1idskaloriwff.%':1ldb".":-, förcningmed långt framskjutnaleve- ffiffi$&-ffis3l' rappurtiur iuisiä ekonorrrisk cietai.;erao 1$ ledas av en direktion beståendeav VD Johan Schreil, 7:e vice VD och tillika VD:s ställföreträdare Inguar Trogen samt 2:e vice VD Kurt Hansson. I direktionen handläggs under VD arbetsuppgifterna så att 1:e vice VD svarar för försäljning, ekonomi, inköp och administration, medan 2:evice VD svarar fdr projekt,- konstruktion, Produktion, service, anläggningar och Projekt 73, varjämte han tillika är verkställande ledamot av projektstyrelsen. PR-frågor handläggs inom direktionen i regel av vd. Personalfrågor handläggs inom direktionen av VD efter föredragning av personaldirektörbertil Örelius' Nästa sammanträde Nästa sammanträde med företagsnämnden skall hållas på Skandia-verken onsdagen de1 21 augusti, varvid suppleanterna skall inbjudas, 9ch på ljddevallavarvet torsdagen den 22 augusti. Avslutning Johan Schreil konstaterade att det snart gångna första halvåret av 7974,rarit övanliet intensivt och arbetsamt för de flesta-,men att resultatet blivit sott. Proiekt 73 har fått en bra start irots rådånde besvärligheter.han tillönskade alla medarbetare en angenäm semester. Efter sammanträdet företog nämndernas ledamöter en rundtur per buss för att bese de pågående anläggningsarbetenaför Projekt 73. WilHSW l6p ff IIr' hela år 1974. Fakturerad försäljning för @M''-r;e'i perioden uppgick till 160,1 miljoner AWSlUta<l kronor' arlfetsleda.lk'."s I slutet av maj avslutadesden fjärde grundkurseni arbetsledningsom hållits vid varvet. De ""HlT,iTln'lloålioi"jlTil:l avfimresurtatet l"#"nx?3$t",lfllr:å1?ij,j"';"$lå låili.,?"t;"!3ix,1l Uppförjnins -(nedre från vänster) Vilhiam Arvidsson,-Ingemar_Törner, Sixten Einar Berndtsson konstaterade att de na med sina lärare raden zeå illl333l: iå.-"yuygg" arbetstimmarna egna J:; åxtdi,ii? ålii'irli,ltl3j;,tå',-,ol',i":h;#,tl;r"i,j::"",'i:,i*,:il: har ökat mot budgeterade, men att.legotimmarna minskat något. Det sista 2 h'une X;ettUat.Dessutom nai ttirgen Fätrt"fi och Sven Karisson genomgått kursen, men de två kunde inte närvara vid fotogiaferingen.
F Varwet populärt strrdieolriel<t Det har som vanligt varit en strid ström av besökare till under våren. Sammanlagt har ca 1.400 personervandrat runt och tittat på varvet. "IJddevallavarvet tycks vara ett åtråvärt studieobiekt för allehanda kategorier. De mest långväga gästerna var en varvsdelegationfrån Australien, men vi har ocksåhaft besökav bl a ryska kadetter, hemvärnsungdom från Norge, flygofficerare från Uppsala och TCOmedlemmar från Uddevalla-Munkedal och naturligtvis framförallt skolor från hela Mellansverige samt även från våra nordiska grannländer bl a en teknisk skola från Aarhus och en yrkesskola från Telemark. Några skolor från Stockholmsområdet, som haft s k lägerskolor här i Bohuslän, har förlagt studiebesökhit. Det mest välplanerade studiebesöket stod Åvaskolan-i Täby för. Flera lektioner hade man förberett sig inför besöket. ljtrustade med bandspelare och notisblock studerademan under en hel dag ingående arbetet på varvet, i synnerhet i maskinverkstaden och svetshallen. Vid två tillfällen har anställda vid varvet passat på att göra studiebesök på företaget i samband med släkttråflar. I maj stod Verkstadsklubbensom värdar för ett besök från en japansk fackföreningsdelegation med representanter för de japanska varvs- och industrlarbetarna.i Sverige studerade man under några veckor förhållandena på de svenska arbetsplatsernaoch utbytte id6er och erfarenheter med sin svenskar kolleger. På bilden ses delegationentillsammans rned Metallarbetarförbundetsinternationelle sekreterare, Jan Olsson, Verkstadsklubbensordförande Einar Berndtsson och vice ordförande Göran Jonasson. I samband med det danska örlogsbesöket i Uddevalla besöktes varvet av en grupp officerare och manskap ur eskadern. En grupp blivande fältflygare från F 20 utanför Uppsala besökte varvet i början av juni. En titt ombord på "Fagerfjell" ingick bl. a. i besöket. Besökarna har varit intresserade, frågvisa och mycket vetgiriga och ställt allehanda "knepiga" frågor. Den dråpligaste kommentaren kom nog från en ung dam på tio år, då hon fick syn på den stora kolossensom låg vid kajen. Med bävan i rösten utropade hon och pekade pä Fagerfjell.' "Tänk om man o o fick den på tårna". Vid årets firande av Svenska Flaggans Dag gästades Uddevalla av prins Bertil. I det digra programmet ingick bl, a. ett besök på varvet. Prinsen visades runt och fick en redogörelse för den nuvarande produktionen och den stora utbyggnaden,som minne av besöket vid överlämnade dir. Schreil ett skeppsur till prinsen.
Det norske Veritas Vid varvets olika avdelningar har vi ofta besök av personer som brukar kallas "Klassen". Att Klassen,som står för klassificeringssällskap,på något sätt inspekterar och kontrollerar varvets nybyggen, är nog de flesta medvetna orr.l; Men många undrar säkert vad den egentligen sysslar med. Vi har därför bett en representant för Det norske Veritas, ingenjör Tore Berg, närmare förklara för ossvad Klassen är och hur den arbetar. Belastnrng av en experiment-propeller.sådana experiment utföres i Det norske Veritas' provhall vid Huvudkontoreti Oslo. samarbetar varvet och Veritas intimt med de nya stora fartygen på 485.000 Klassificeringssällskap - inte ett tdw. Man försöker gemensamt komma försäkringssällskap fram till de bästa lösningarna. Att detta Det norske Veritas bildades är L864 samarbete kommer igång redan på ett av Norske sjöassurancebolagför att få tidigt stadium betyder att varvet bättre en pålitlig klassificering och indelning kan utnyttja sina resurser på ett riktigt av fartyg i olika grupper. Det var sätt i utformningen och byggandet av opraktiskt att varje enskilt sjöförsäk- fartyget. ringsbolag hade egna byggregler och en Under de senast årtiondena ]nar f.aregen besiktningsavdelning. Tillkomsten tygen ökat mycket snabbt i storlek. Helt av Det norske Veritas underlättade ar- nya fartygstyper har också utvecklats. betet för försäkringsbolagen, som därdetta har medfört att alla, som har med fick bättre underlag för en riktig med konstruktion, byggnad och drift och rättvis försäkringsbedömning. Ett av fartyg att göra, ständigt har ställts klassificeringssällskap är alltså inte ett inför nya problem. Medan ett fartyg på försäkringsbolag,men klassificeringssäll- 25.000 tdw var en gigant så sent som i skapets arbete ligger till grund för förbörjan av 50-talet, är idag fartyg på en säkringsbolagetsvärderingar. halv miljon ett faktum och ännu större fartyg planeras. När man tänker på att Oberoende och internationell Det norske Veritas har alltid varit och det ombord finns representerat snart sagt alla de forrner av teknik som finns är en oberoende institution med allmännyttig inriktning. Den har inga aktie- på land, bara i en ännu mera utsatt miljö, då förstår man att det ställs stora ägare och utbetalar ingen utdelning. krav på dem som skall konstruera, bygöverskott av driften går till förbättring av organisationen och till forsknings- ga, godkänna och kontrollera fartygen. och utvecklingsarbete på det skeppstekniska fältet. Idag är 29 skepps- och Klassif icerin gsce rtifikatet När ett fartyg är färdigbyggt skall befraktförsäkringsbolag medlemmar av från Veritas rapporsiktningsmannen finska Det norske Veritas, däribland två tera till huvudkontoret i Oslo om fartyoch två svenska.en rad olika kommitget överensstämmer med de fastställda t6er utvecklar och fastställer Veritas' normerna. Om han finner fartyget göra inriktnine. Nämnas kan att varvets diutfärdar huvudkontoret ett certidetta, av den medlem är öbo Sven rektör fikat till redaren. Med bl. a. hjälp av Skandinaviska Tekniska Kommitt6en. detta certifikat bestämmer försäkrings"havets bilprovning" bolaget försäkringsvillkoren dels för fardet norske Veritas kan möjligen kal- tyget och dels för lasten. Certifikatet las "havets bilprovning". Men Veritas fungerar också som ett registreringsinär rner än endast en sakkunnig institutyg och bildar underlag för myndighetion, som kontrollerar fartygets stan- ternas seglingstillstånd. Kontrollen av dard, då det är leveransklart. Veritas fartyget fortsätter så länge det klassasi godkänner även ritningen fartyget skall Det norske Veritas. Tidsbestämda bebyggas efter, kontrollerar material, siktningar av skrov och maskineri föreövervakar själva byggandet samt tillser tas på alla klassificerade fartyg. att maskineri och all viktig utrustning är i fullgott skick. Byggregler Underlaget för Veritas' verksamhet Veritas' arbete på är de s. k. Reglerna. Dessa anger de Redan när ett fartyg planeras, komkrav för skrov, maskineri osv, som är mer Veritas in i bilden. För närvarande 4 nödvändiga för att fartygen skall få klassificeringscertifikaten. Regelboken är ett verk på över 600 sidor, som utges årligen på både norska och svenska. Reglerna bygger på den kunskap man har om hur ett fartyg skall byggas och skall uttrycka denna kunskap i klara och entydiga regler, så att dessa kan vara ett användbart och nödvändigt instrument i skickliga konstruktörers händer. Man kan säga att reglerna är en produkt av många års erfarenheter och forskning. Säkerhetsbesiktning klassificeringsarbete utför Utöver även Det norske Veritas besiktningar för norska och svenska myndigheter. Dessa besiktningar rör den säkerhetsmässiga utrustningen av fartyget, såsom räddningsutrustning, brandråkerhet, radio- och navigationsutrustning m. m. Veritas' verksamhet i Sverige Här i Uddevalla är det för tillfället fem besiktningsmän i Veritas' tjänst, och i hela Sverige totalt ca 40, dätav de flesta i Göteborg, där också huvudkontoret i Sverige ligger. De övriga besiktningsmännen är stationerade i Stockholm, Malmö, Oskarshamn, Luleå, Sandr-i-ken,Norrköping och Kristinehamn. betyder hög kvalitet Under de många år som Det norske Veritas har arbetat vid har man vant sig vid en hög standard i sår'äl konstruktion som i byggandet av fart,vgen, och Veritas' arbete här i Uddevalla består därför bl. a. i att kontrollera att denna standard bibehålls. Veritas skall många är framöver besiktiga f.artyg på, och besiktningsmännen hoppas att det goda samarbetet mellan Veritas och varvet kommer att fortsätta så att den höga kvaliteten på fartygen kan bibeao hållas.
Projekt 73 Forts. från sid I högste chef på Projektkontoret i Villa Solhagen. Till sin hjälp för planering, ledning, samordning och uppföljning av projektet har totalprojektledaren en samordningsgrupp. Denna är delad på två kompetensområden: Funktionell planering oc}' Byggprojekt. UV har för den funktionella planeringen anlitat Hifab, ett konsultföretag från Stockholm. Till den funktionella planeringen är även knutet personal från UV's basorganisation. För genomförandet av byggnadsprojekten har engagerats Kai Dierks Konsult AB (KD) från Stockholm och Göteborg. Funktionell planerings uppgift år bl. a. att utreda vad som krävs i fråga om ny- och tillbyggnader, mdskinell utrustning, personal m. m. för att i första hand kontrakterade fartyg skall kunna levereras enligt UV's planer. Funktionell planering skall även medverka vid köp och montering av r@skinell utrustning samt vid planering av arbetskraftsutbildningen. Arbetet sker hela tiden i samarbete med referensgrupperna och den s. k. resursbanken. Referensgrupperna ger de anställda inom UV möjlighet att påverka utformningen av Projekt 73 och de skall ställa förslag, medverka till att lösa problemställningar samt utgöra remissorgan för utarbetade förslag. Inom resursbanken finns bl. a. UV's egna resurser,konsulter, utredare, besiktningspersonaloch leverantörer. För utarbetande av ritningar, beskrivningar och andra erforderliga handlingar för köp och utförande av byggnader, anläggningar, installationer o. d. har UV engagerat en rad konsulter. Byggprojekt upphandlar i samarbete med IJV's inköpsavdelning de entreprenader, som erfordras för utförande av de olika objekten. ldrotrshall!? En idrottshall planeras att byggas för de anställda vid. De första kontakterna har tagits med företrädare från Uddevalla Kommun och man har sänt en officiell skrivelse till Kommunen med en anhållan om lämplig placering av en fritidsanläggning vid det blivande fritidsområdet SandersDalar. Vid samtalen med Kommunens representanter och planerandet av anläggningen assisterasvarvet av arkitekt Håkan Lindsten. Minröining i Brofjorderr Sedan mitten av april är minröjningen i inloppet till Scanraffs råoljekaj i Brofjorden åter igång. De minor som man letar efter förankrades till havs under andra världskriget av engelsmän och tyskar i avsikt att åstadkornma kontroll av fartygstrafiken genorn Skagerack och Kattegatt. Förankringen har sedermera rostat sönder, och minorna har då genom havsströmmarna förts in mot svenska kusten. Sökningen utföres dels med simmande röjdykare, dels med elektronisk apparatur. På jämna och släta bottnar söker man med "sidtittande ekolod", sorn ger markeringar för alla upphöjningar som finns på botten. Dessa ekokontakter prickas sedermera ut, och dykare eller undervattens-tv-kamera sändes ner för att undersöka ekot. Runt öar och uppgrundningar kan apparaturen inte användas utan där får man lita till simmande röjdykare, som avspanar botten. Dykarna simmar i par längs stränderna på varierande djup ner till 40 meter eller till övergången mot slät botten. 10-12 dykare är engagerade i denna verksamhet. Dykarna är f d värnpliktiga röjdykare som utbildats vid dykarskolan i Skredsvik. Nu tjänstgör de frivilligt i tre veckors pass för att vidmakthålla sina kunskaper i dykning och skaffa erfarenheter av ny materiel. Fram till midsommar har årets sökning huvudsakligen varit en kontrollsökning i samma område som genomsöktes förra året. Detta är en ränna som är 12 000 meter lång och sträcker sig 1 000 meter på var sida om själva inseglingslinjen till råoljekajen. I denna ränna påträffades förra året två minor, men i år har inga nya minfynd gjorts. Inalles är cirka 25 man engagerade i företaget och de består av fast anställda och värnpliktiga ur flottan samt frivil- En avdelningur svenskamarinen,som svarar för minröjningi Brofjorden,använder områdesom uppläggningsskandiaverkens plats för materiel.vi har bett kommendörkapten Anders Billström,som är chef för ail berättaom hur minröjningen avdelningen, går till. ligt tjänstgörande civila dykare och personal ur sjöfartsverket. Efter ett uppehåll på två veckor runt midsommar sätter sökningen igång igen den 1 juli och pågår fram till slutet av september. Då skall nya områden vid sidan av den tidigare nämnda rännan senomsökasmed samma metodik. I slutet av september beräknas hela området (64 miljoner kvadratmeter) vara genomsökt - i god tid innan den o o första råoljelasten är aviserad. Pernco AB breddar sin verksamhet genom att dotterföretaget Standiaverken i Lysekil slutit ett samarbetsavtal med Al-Installation AB, Stenungsund, för tillverknings- och entreprenaduppdrag inom den expanderande kraft- och oljeindustrin. Parterna påbörjade sitt samarbete den 1 juni 1974, dä företaget PEMCO AB bildades för gemensamma ätagan' den inom Lysekilsregionen, norra Bohuslän och Norge. Samarbetet avser i första hand montage av rör och maskiner, tillverkning i samband med sådana uppdrag samt vidare svetskonstruktionsarbeten som kräver kvalificerad maskinbearbetning. Dessutom kommer samverkan att ske i fråga om industriunderhåll, där de båda i Pemco AB ingående företagen kompletterar varandra genom lång erfarenhet från mekanisk tillverkning, montage och reparationer av maskinutrustning inom den marina sektorn respektive kvalificerad svetsning och underhållsarbeten inom kraft- och oljeindustrin. Det nybildade företaget Pemco AB kommer genom sin anknytning till att kunna åtaga sig mycket resurskrävande arbetsuppdrag.
, "Den garttla goda Evert Taube kom en dag instörtande på Bäckabo för ett besök hos vännen Gustaf. Med utsträckta armar och fladdrande halsduk utropade han: "Jag kommer från ett brusand' hav." - Ja nog fläktade. det alltid kring de första åren i s historia. Tage Berglund hjälper oss på sitt karaktäristiska och medryckande sätt att minnas några personligheter och episoder från denna tid, som nu - trots att det bara är tiugofem år sedan redan tycks oss så fjärran. Inför den pågående utvecklingen på varvet kan det kanske roa några i den glesnande skaran av anställda från denna tid (1946-56) med en återblick. Ett tillbakaseende på en tid, av somliga bedömd som bättre - av andra som sämre. Men hur man än ser På den annorlunda. Vawsmiljön var denna tid nästan lantlig, öppnare och i dubbel bemärkelse vindomsusad. Bäckabo, den Magnussonska familjens tomtebolycka, som inköptes av Thord6n för att utgöra varyets kontor, pryddes på framsidan av gräsmattor och häck. Den första oansenliga firmaskylten fastsattespå en påle som slogs ner framför verandan. På baksidan av huset växte äppelträd och vinbärsbuskar och vid slutet av den trädgårdsgången låg rabattkantade hönshuset som skulle bli varvets första kopieringsrum. I takt med sommarens lutning mot höst blev hoppen allt högre hos alla dem på ritkontoret som sprang ut och in för att hämta kopior. Det gick nämligen åt ett äpple var gång en kopia skulle hämtas,'iäoch till slut oåtkomliga återstoä endast nägra frukter i trädtopparna. Bäckabo - en idyll Utanför Bäckabos stugknut porlade ännu Brattåsbäcken fri och obunden. Mellan kontoret och nuvarande plåtoch svetshallen drog riksväg 2 fram, ännu ej betitlad E 6, och mången förbidragande bonde tittade från sin häst-' skjuts storögt på vad som höll pä att hända. Bäckabos omgivande områden var gräsbevuxna. Den första oansenliga portvaktsstugan uppfördes mittemot nuvarande inspektörsbyggnaden och personalkontoret var en liten byssja belägen ungeffu pä maskinverkstadens plats där Sixten Hansson assisteradav 6.:: F tiden" nyss "gråmössad" Lennart Karlsson tog emot strömmen av arbetssökande. Första virkesfömådet lades upp i Brattåsladan, en rest från den Thorburnska eran; denna stora lada låg alldeles vid landsvägskanten.väglaget om höstarna födde den största efterfrågan på galoscher och bottiner i Uddevallas historia, ity att mången begravde sina fotknölar i modden och sörjan. Harry Andersson basade för virket. Den första "markan" Den tidens "marka' liknade mest en saloon ur en västern-film - en låg träbarack mittemot nuvarande sidobyggnaden. "Tjocke" Jönsson sorn förestod gick själv runt "borden" och sopade ner betalningen i sin väska. Karl-Erik Johansson på Sörviksförrådet som var med i kommitt6n för markan berättar: "Menyn var enkel och rak. Varannan dag ärtsoppa, varannar' dag köttsoppa." På det kommande Sörviksvarvets plats låg ännu den Ekstedtska gården orörd, och viken inbjöd till bad. Herrgårdsvillan beboddes av varvets första direktör, Erik Norberg, populärt kallad Nobben. Den sandsprutadebukten pålades för att utgöra en någorlunda säker grund för kommande byggnader. Jämfört med dagens nästan skrämmande tekniska vidunder var den tidens maskinpark blygsam. Framforslingen av pålar skedde t. o. m. med en häst. En av varvets första "grundare", en riktig jätte, drog med hjälp av en liten raggig nordsvensk fram de massiva stockarna till pålkranarna. Att se honom ensam lyfta tjockändan på pålen och vräka den ur kättingselen var magnifikt att skåda. Sven Öbo och Frank Ohlson tillhörde de beundrandes skara, där de från den första baracktillbyggnaden hade fri utsikt över vad som skulle bli grunden till bl. a. svetshallen. Jättens lumberjacka var rutig, färgstark och brokig, precis som det följe var som skulle komma att ta blivande kontor, verkstäder och varvsområden i besittning.!svandrare Den första vintern i varvets historia, +6-+7, blev svinkall. Byfjorden frös till och alle man prornenerade på isen till Badö, där förmansbaracker slagits upp i väntan på det första jobbet, Kristina Thordön som eldhärjad var på väg till Uddevalla över Atlanten. Bland isvandrarna märktes många av dem som skul- läggerut kölblockentill det Willy Sanftleben första nybygget,"ally Thord6n",den 7 juni 19t7. le bidraga till att ge varvet dess profil och den anda som skulle bli så betydelsefull. - Där drog Henning Westman fram som en tornado, numera en legend vorden för oss som kommer ihåg, följd av "hövdingen" Bertil Andreassonr "generalen" Gunnar Johansson, Abel Edvinsson, "Miinchhausen" "Rost-Olle", Gunnar von Zeipel, Rune Hansson och Algot Jönsson.På de kommande staplarna dominerade snart Willy Sanftleben med sin karaktäristiska skärmmössa och sitt specialfuktade snus och - sitt stora kunnande. Kalle Pettersson körde då varvets första lastbil lika suveränt som sedermera amerikanare och Merca. Ja, visst var det många fler sorn var med, men, tyvärr, jag kan inte namnge dem alla. Ja, vintern det året var så kall att en varvsjobbare året därpå gjorde avdrag på sin deklaration för inköp av brännvin. På skattemyndigheternas förfrågan vad meningen var, svarade han att det var så kallt att han var tvungen att ta sig en kaffehalv innan han gick till jobbet, och när han kom hem, frös han så att han var tvungen att ta tvä. Sommarbadare Om vintern varit kall så blev sommaren desto varmare. 1947 kom med rekordvärme och lång blev sommaren från april till september.när man började jobba på kontoret 46 möttes man av en glad överraskning - förskottslön för 14 dar. Den utbetalades av varvets första kamrer, ÖIS-fantasten Lars von Zweigbergk. Nu under värsta sommarvärmen 47 fick de anställda en halvtimmes extra middagsrast. Det var välkommet. Det blev många dopp i Byfjorden vars vatten dä var mera rik på makrill än kvicksilver. Att det då fanns
'.:: F på en lista för inköp av ny brottarmatsätt igång. Mannen gick, kom till ett ta. Efter en start med 50: - dristade gäng som grävde, fick sig en spade och han sig upp till Thord6n, som då hade jobbade i 14 d,ar men fick ingen lön. sitt första provisoriska kontor i Bohus- Blev naturligt förb-d, gick upp till Norläningens hus, i förhoppning orn en tia. berg igen och frågade vad det var för jäkla företag som inte betalade sina arvad kostar mattan, frågade Thord6n. 1000 kronor, svarade Fridell. Jaså, sa betare. Förklaringen kom när det gick Thord6n, köp den då och så betalar upp för bäda, att han jobbat för en enjag den. Knutte höll på att gå i däck. treprenadfirma hela tiden. Vad Thord6n direkt eller indirekt unde första årens kraftiga tillströmning der åren bisträckte idrotten speciellt av folk satte sina spår även på Bäckafotboll, rodd och brottning översteg förbos sanitära utrustning. Två toaletter visso miljonen. var upptagna mest dagen lång och en En jobbare (icke helt okänd) fyllde varm majdag reagerade den lilla septik50 år. Han tyckte väl det var lite ensligt tanken. Några mannar som jobbade med grävning i tankens närhet fick på födelsemorgonen, så fräck som han var, ringde han upp Thord6n och gav plötsligt se en smörgul urtidsorm på ett luft åt sitt missnöje över att inte "Gös- par meters höjd resa sig ur marken med tav" kommit upp till honom på en det lilla cementlocket dallrande på sitt kaffehalv. Men, sa han, när jag ändå huvud. En stank icke av denna världen har dig på nån så hänger det en väldigt small av och fick grävarna att hals över snygg grön sportkostym i det och det huvud slänga sina spadar och lägga beherrekiperingsfönstret." En timma se- nen på ryggen. nare hängde kostymen inte längre i En annan händelse värd att notera fönstret i fräga utan hemma hos födelvar när den från Junohus inköpta trägustaf B. Thord6n sedagsbarnet. hallen, avsedd att bli en första svetsthord6n hade kommit till Uddevalla Ofta gladde Tord6n en mycket gam- hall, skulle resas. Då ca 12 takstolar föregången av de vildaste rykten. Nå, mal dam på Skomakaregränd med sitt med ben pä ca 20 rneters höjd var reshan kom. Skräddarsydd från topp till ta, började en blåsig aprildag hela härtå, elegant med ständig hårslinga i pan- besök. Han sågs vid sådana tillfällen ligheten att svaja och plötsligt föll allt nan och en enorm utstrålning, Gustafs tassa ut mot söder med en tårtkartong med ett brak till marken. Alla flyende charm modell blyg skolpojke besegrade i ena näven och en liten present trvckt det mesta. Thord6n älskade det enkla under armen - sin barndäms uddeval- gubbar räddade sig undan, t. o. m. den lare gtömde han aldrig. man som satt i torrdasset, som var plaoch okomplicerade, hans enda högfärd cerat mitt i den tilltänkta hallen. HemKlondyke var den att han inte var högfärdig. lighuset blev kaffeved i samma stund Därför var det ogrundat när en fyllo Ja, varvet var dessa år ett Klondyke besökaren knäppte byxorna. raglade fram till hans bord på Gästis med ett intensivt liv och ett enormt tillflöde av folk. Alla som kunde jobba Denna tid var ännu fjärran från och utbrast: "Dö Gustaf, du ska inte fick en chans, så ock den man som tilllånga sammanträden och data. Det var vara så mallig för att dom säger att du fuägat direktör Norberg efter jobb. illa nog med alla littera-nummer. En har 40 miljoner för du har bara 30." Forts. bå sid. 1I Detta hände en kväll när Thord6n av Visst, sa Norberg, gå dit och dit, och en tillfällighet passerade genom Gästis uppgång och fick se några av sina gubbar från verkstan med en förman i spetsen sitta dukade vid en sup och en tallrik pytt i panna. Thorddn slog sig ner och beställde in champagne - det dracks genomgående- förmodligen enda gången det hänt i den krogens historia. Gubbarna var dåliga dan efter. En episod som belyser Gustafs förhållande till sina gubbar. Gamle Aron i porten störtar ut när han ser Thorddn och ingenjör Westman nalkas och utbrister: "Ingenjör Westman ska gå och uppsöka direktör Hagelin och Gustaf, du ska ringa rederiet." Thord6n fick enorm publicitet men behövde inte sträva därefter. Mycket gjorde han i det tysta. Minns hur Uddevallas guldmedaljör i brottning Knut Så här idylliskt såg Bäckabo ut i slutet av 3o-talet. Bilden är tagen från Solhagen. Ingen Fridell gick omkring och tiggde pengar kunde väl då ana att det skulle växa upp ett storvarv här. fisk i vår fjord vittnade den armada av småbåtar som låg i "sillehöla" och "drog" under sensommarkvällarna. I takt med att varyet växte upp, växterrckså en säregenanda fram bland alla som var rned. Göteborgsinslaget var påfallande stort och gav sitt bidrag till en umgängesform som var både rå och hjärtlig - att återge den i tryck är tyvärr omöjligt ätminstone i detta sammanhang. Vem som t. ex. var "Ankeskrutten" eller "Pepparota" visste Werner Berndtsson mycket väi. Knappast någon var eller tilläts vara ömskinnad. Det gavs och togs med friska tag och det gällde för många att hänga med i svängarna för den Thord6nska stjärnehimmelen födde stjärnskott och kometer mest varje dag. Men dess stjärnfall var också ibland lika tätt som en natt i september, ty många av den tidens unga lejon halkade på utslängda "bananskal" i sin jakt efter guld och ära.
,:. rrvildng F ar1l på konferens Som vi kunde läsa i Varvet och Vi nr 7f 1973, köpte det numeriska systemet Viking av Varvsindustrins Datacentral (VDC) för ett par år sedan. Vikingsystemet har nu varit i bruk under ca ett år och i stort sett motsvarat de förväntningar vi haft. Så gott som alla stål- och mallritare är utbildade för att kunna använda systemet. Vikingsystemets resultat, listor och brännremsor, har även använts i produktionen och fungerat tillfredsställande. För att styra den framtida utvecklingen inom Vikingsystemet och för att de olika användarna skulle dra nyrta av varandras erfarenheter, bildades sommaren 1,973 en Vikinganvändarnas klubb. De olika användarna skulle träffas årligen för att diskutera sina problem och erfarenheter.första mötet avhölls i juni 1973 i Split, Jugoslavien, och har nu följts upp av 1974 års möte här i Uddevalla. Den 20, 21, och 22 maj träffades representanter för varven i Split och Pula i Jugoslavien, HDW i Tyskland, Eriksberg, UV och VDC på Bohusgården. FAGERFJELL I På datakonferensen deltog bl. a. fr. v. Ralph Green från Varvsindustrins datacentral, J, Krstnic, Split, Iugoslavien, W. Avolin, HDW, Kiel samt Edvard Ström,. Under mötet redogjorde de olika användarna för sina erfarenheter angående Viking. De intressantastepunkterna diskuterades sedan på måndag eftermiddag och tisdag förmiddag. På tisdag eftermiddag besöktes.de jugoslaviskadeltagarna blev mest imponerade av den renhet och ordning som rådde här, lagringen av lyftöron, brickor, pumpar och andra komponenter. Under onsdagen diskuteradesdatororienterade problem och till Vikingsystemet anslutande program. presenterade till exempel sitt rörsystem. Omdömet om mötet var gott, och deltagarna är överens om värdet av dessa sammanträffanden.man hoppas att nästa års möte på HDW i Kiel skall ge ett lika gott utbyte. oo Den 28 juni levererade nyb. nr 284, motortankfartyget "Fagerfjell" på 128.250tons dödvikt till A/S Olsen & Ugelstad, Oslo. Det är det första av nio fartyg av denna typ, som byggs vid..,,j,,:1
' Pral<tiska,:?. F hiäl pcentraler Sedan ett par är tillbaka har använt sig av mobila hjälpcentraler. För närvarande är de utplacerade på sex olika ställen inom varvsområdet. Fyra av dessa hjälpcentraler är avsedda att placeras ombord pä f.artyg under utrustning. De andra tvä år fast placerade vid pirfästet UV respektive bädd IV:s nordöstra dnda. som Trots att hjälpcentralerna nämnts varit i bruk under några år tror vi, att somliga minnen behöver friskas upp med en redogörelse hur dessafungerar och vad som finns i dem. Fyra olika fack Hjälpcentralerna, som är gjorda av plåt, är mycket stabila. För att underlätta ombordflyttning finns speciella lyftstroppar fastsatta. Själva skåpet är indelat i fyra fack med var sin dörr. Tvä av facken är försedda med bårutrustning och ett med brandutrustning. Dessa tre fack är ständigt låsta. En nyckel finns dock upphängd i ett glasat skåp på varje dörr. Utöver dessanycklar har ett antal personer med skyddsfunktioner tilldelats var sin nyckel. Fjärde facket, som innehåller en telefonhytt, dr alltid öppet. Hjälpcentralerna är målade i orange färg för att vara lätt synliga. Dessutom är de fack som innehåller brand-resp. bårutrustning försedda med röd resp. grön lampa ovanför dörrarna. Vidare är hjälpcentralerna väl isolerade och har såväl värme som ljus. Tack vare värmeinstallationen kan den rikhaltiga utrustningen hållas varm (ca 15o) även Fack för bårar. Till vänsterjapanbårmed filt, till högersjöbåroch filt. Påvänsterdörr lyftwirar. under vintern, vilket har stor betydelse för bl a vattenbrandsläckarna. Även en så viktig detalj som varma filtar finns därför också alltid att tillgå. I utrymmet för brandredskap finns förutom brandsläckningsredskap och brytredskap även brandfiltar, hjälmar och explosionssäkrahandlampor. Passar även andraindustrier Hjälpcentralerna har visat sig fungera bra och rönt stort intresse i fackkretsar. I Kungl. Arbetarskyddsstyrelsensoch Yrkesinspektionens årsberättelse för år 1971 beskrivs Ijddevallavarvets hjälpcentraler ingående. Där kan man bl a läsa: "Man kan utan att överdriva påstå att hjälpcentraler av s modell fyller ett länge känt behov inte bara på de större varven, utan de skulle även med fördel kunna ingå i skyddsutrustningen vid t ex större anläggningsbyggen (typ raffinaderioo byggen etc.)." Nu är det semesterdagsigen. Länga lata dagar att njuta av antingen solen gassar eller ett ljumt sommarregn friskar upp i skog och mark. I sommarsverige behöver Du aldrig ha tråkigt. Det finns massor av roliga och intressanta saker att sysslamed, när Du tröttnar på att ligga i hängmattan. Och mycket av det bästa kostar ingenting. Tusentals tips om vad som händer i Sverige i sommar hittar Du i Svenska turisttrafikförbundets stora semesterbroschyr "Sverige är fantastiskt", som man får gratis i alla turist- och resebyråer. Var Du än tillbringar Din semester vill VoVi:s redaktion önska Dig en avstressandeoch skön semester. Nyanställda rö\vs..tle::: iriär''e-4.1i ;iiull@ rtt@!:lla Lars Candler Leif Siller Den 10 augusti tillträder civilingenjör Lars Candler befattningen som chef för provningssektionen på konstruktionsavdelningen. Han är född 1942 och kommer närmast från Stal Laval i Finspång. Anwänd sklzddshjälrnen Telefonhytt och fack för brandredskap, vilket innehållervattensläckare,andningsapparat, hjälmar, brandfiltar m. m.! Civilingenjör Leif Siller, 32 år, tillträder den 5 augusti en nyinrättad befattning som inköpsanalytiker vid inköpsavdelningen. Leif Siller har tidigare varit anställd vid Norrbottens Järnverk i Luleå.
' ffiffim[3etppem Schack Schacksektionenhöll i början av maj sin årsavslutning vid en sammankomst för medlemmar med damer i klubbhuset på Kärranäs. På programmet stod bl a prisutdelning efter avslutade KM-turneringar, uppskattade visningar av filmer tagna av Penti Tuomi och Lennart Hellsten, "knytkalas" och lotteri till förmån för sektionens verksamhet. Klubbmästare blev som väntat Hjalmar Lehtiö med 12,5 p, på silverplats kom Reijo Piironen och som god trea på samma poäng, 9,5 p, kom Anders Widengård. I grupp B segrade Kurt Wahlsberg, som jämte tvåan Lennart Abrahamsson kvalificerade sig till Agruppen. Turneringen har omfattat omkring 300 effektiva speltimmar, som inneburit en utomordentligt fin avkoppling från vardagens slit och tristess. Vid årsmötetutdeladesocksåuvik:s förtjänstnål till Hjalmar Lehtiö, Toivo Tuomi och Leif Äsbergf'örrderas gagnerika och oegennyttiga arbete inom sektionsstyrelsenunder många år. Fotboll Maskinverkstadens duktiga fotbollslag har tillsammans med sina fruar under några dagar gästat det tyska storvaryet Howaldtswerke i Kiel. Syftet med resan var en vänskapsmatch för elva-mannalagmot kollegernai HDW:s maskinverkstad. Efter en hård match fick tyvärr våra kämpar se sig slagna av.:. tyskarna, som vann med 4-1. Tröstmålet insparkades av Leif Sundberg. Trots förlusten var resan mycket lyckad. HDW tog väl hand om sina gäster med ett digert program, som bl a innefattade en gemytlig sammankomst i deras klubblokal och en rundtur med buss i Kiel. Nästa vår hoppas maskinverkstaden kunna stå som värdar vid en returmatch här i Uddevalla. Bordtennis I början av maj gästades av en grupp bordtennisspelare från Hollmings varv i Rauma, som ligger ca tio mil norr om Äbo. Inititivtagare till detta utbyte var en f d uddevallabo, Markuu Haikonen, som efter några år i Sverige nu återvänt till sin fädernesstadrauma. Hollming och möttes i en spännande turnering. Spelarna delades upp i två grupper, en med fyra spelare från varje lag - A-klassen och en med fem spelare från varje lag - B-klassen.I A-klassenstod hemmalaget som segrare med 14 matchsegrar mot Hollmings 2. I B-klassentog dock Hollming revansch och vann med 1312. Trots en viss språkförbistring uppskattade alla arrangemangetoch tyckte det var ett trivsamt och stimulerande sätt att få kontakt med grannlandet i öster. s bordtennissektion hoppas till hösten kunna göra ett svarsbesöki Rauma. Maskinverkstadens lagkapten lngvar Lundgren byter standar med sin tyske kollega, innan matchen skall börja. UVIK undersöker idrotts- och motionsintresset på varvet I detta nummer av tidningen medföljer som bilaga till de anställda vid varvet ett frågeformulär, som utarbetats Idrottsklubb av ljddevallavan'ets (UVIK). Man vill med hizilp av denna undersökning försöka kartlagga idrottsoch motionsintressetpå varvet. För att man skall få ut något av undersökningen krävs att så många som möjligt svarar. Dra alltså Ditt strå till stacken och fvll snarast i Ditt formulär, som Du sedanlägger i någon av id6lådorna eller sänder till personalkontoret före 15 augusti. iid)w ;i,tä,i ä )P ;rid.l :; -el :: dil =;1 :iiiiir.1 ;il@r!! å!,f) : iitr,a.ä a.t 1rärid l:.l l l: ä,r g r0 Arets idrottsrnan Till årets idrottsman t973 vid har lonny Larsson utsetts. Han år en framståendebordtennisspelare,som skördat många fina lagrar. Bland de ffimsta placeringarna år t973 kan bl. a. nämnas:en första plats i Uddevallamäsbrskapens elitklass, varvsmästare i korpklassen och ett flertal framskjutnaplaceringari olika korptävlingar. På bilden ses Jonny Larsson med den stora vandringspokalen.bredvid honom står föregående års idrottsman,hugo Sundman,som får behålla en miniatyr av pokalen.
i. Golf E:, e,llgektion har bildats på varvet :ch andutits till UVIK. Alla som re:an elar golf hoppas man ansluter sig ;ll :ektionen. Men man vill också ha kontalt med alla dem som är intresserade av att börja spela golf. Nu till hösten har man för avsikt att inbjuda de övriga västsvenska varyen till ett varvsmästerskap. En del av medlemmarna har redan tidigare, innan sektionen bildades, representerat företaget i det årligen återkommande Statsföretagsmästerskapet och lyckats mycket väi. Kjell Avrin belade i årets tävling första platsen. Sektionsledningenhoppas också inom kort börja med interna klubbtävlingar. Alla intresseraderekommenderaskon. takta någon i styrelsen,som gärna informerar om spelet och vad som därtill hör. Styrelsenssammansättning: Kjell Avrin, ritk., ordf., Rolf Svensson,ritk., sekr., Sven Pettersson, rörverkstaden, Äke Jonasson,ritk. och ljnto Hietanen, ritk.,,,ffi t::a::::)tl i:.i:.1rc VoVi vill gratulerauv:s framståendeschackspelare, Erik Svensson, som vunnit en elittävling i korrespondensschack.turneringen höll på i hela lyra år, innan Erik Svensson stod som segrare. Han är för övrigt en av världens få stormästare i korrschack. Här ses han i karaktäristisktänkarpose. "Ga ml a goda t iden" Forts. från sid.7 förman hade låtit skotta snö från en båt ner på kajen och därifrån ner i sjön. Han lät det gå på samma nummer. Tillsagd om att det var fråga om tr-å olika nummer, svarade han: "De' är ju samma snö." En.r-injett föreställande en gamma.l lebeman l,vstet betraktande en ung vacker flicka och med texten "Gamla vrak bli intagna i nya dockor" föreslogs av någon som reklam för reparentav- delningen lri-ti"r, frua" sin glansperiod ungefär 1953-1957. Dessa reparenter gav en speciell fläkt åt varvet. Kaptener, styrmän, maskinisterav den gamla skolan tillsammans med fartygsinspektörer av typ från igår hade ännu kvar lite doft av hav och tjära. Ture Andersson,Erling Sörensen,Thorsten Stålstedt och Algot Jönssonhärjade bland dessa steambåtar. Vid ett tillfälle låg inte mindre än åtta reparenter inne samtidigt. Varvets förste "kund" Varvets första "kund". Vem var det? Onassis!? O, långt ifrån. Nä, det var en gammal dam som med en brun väska hårt tryckt under armen stegade in och bad att få beställa en båt. Införd till Sven Öbo framförde hon sitt önskemåi. Hon hade av myndigheterna blivit nekad att bygga en sommarstuga vid sjökanten och önskadenu istället få beställa - en husbåt. öbo gluttade bakom gardinen efter den borttrippande damen och sa till Frank Ohlson: "Tror du hon hade pengarna med sig i väskan?" Det ställdeshöga krav på improvisation och snabba beslut. Värt att komma ihåg är ett möte mellan varvsledningen med Eric Norberg, Helge Hagelin (med på underläppen virtuost fastklistrad cigarett och ett "köss-mej" i ena mungipan) och Bror Eriksson som representanter och en kund. Det gällde några hjälpmotorer som beställaren inte var nöjd med. Norberg och Hagelin försökte övertyga om att allt var av bästa sort och för att ytterligare förstärka intrycket sa man: "Vi skall kalla upp firmans expert så får ni höra hans utlåtande." Firmans expert då var ingenjör Gunnar Kinnander. Han kom upp och ombads avge sitt omdöme om dessafrån England inköpta hjälpmotorer. Kinnander, som trodde att den närvarande herrn var en representant från firman som sålt motorerna, lät sitt kerubansikte klyvas i ett brett grin och utbrast: "En sån dj-a skit." Tablå! Under de påföljande minuterna hann man höra inte en, utan tusen knappnålar falla. Mållös blev för en gångs skull också Bror Eriksson som på sin vandring runt varvet påträffar en ung man sitta och slöa under arbetstid. - "Ya väntar du på", frågade Eriksson."På Jesus",blev svaret. Bror Eriksson gick tyst vidare begrundande livsgåtorna ovetande om att den unge mannen med Jesusmenat en föregångaretill alla hippies, en långhårig arbetskamrat som för sitt hårs skull bar detta namn. Med åren blev det allt kärvare ekonomiskt och det var många gånger efter mycken möda och stor vånda som ekonomerna Evert Hellersjö, John Dure och Bengt Nilsson kunde trolla fram de pengar som behövdes till avlöningarna. Få var de som visste detta, ännu färre de som visste hur det skulle gå i fortsättningen. Bengt Adam Ryding, som var ekonomisk direktör, uttryckte det på sitt salta sätt sålunda "Vi satt med skäggeti brevlådan." Nå, var det nu bara bullfest, bullfest hela dan dessa första år? Förvisso ej. Men för osssom ännu har dem levande i minnet formade de på ett sällsamtsätt arbetsglädje, möda och ett uppkäftigt kamratskap till ett stort äventyr. Ett äventyr som är pionjären förbehållet. Insändaren FRÄGA: Min fråga gäller propellerarrangemanget för de 485 000 dwt tankers som varyet skall bygga. Går babords propeller i vänstervarv och styrbords i högervarv? Uppstår det några speciella problem med kavitation? "Snu.rren direkt - 881" SVAR: Propellrarna kommer att bli sk inåtslående-. Om man ser fartyget akterifrån så roterar babords propeller i högervarv (medsols) och styrbords propeller i vänstervarv (motsols). Anledningen till detta är att verkningsgraden blir upp till l0 /o högre än om propellrarna var utåtslående. Några speciella problem med kavitation behöver man inte räkna med, eftersom den skrovform som vi skall använda, twin-skeg,ger ett ganskajämnt vattentillflöde till propellrarna. Maskineffekten är ju dessutom uppdelad på två propöllrar, som roterar med lågt varvtal (80 varv/minut), varför propellerbelastningen blir måttlig. Inguar Ståhl Tack För all visad vänlighet och omtanke under min makes och vår faders, Einar Strandnäs, sjukdomstid och vid hans bortgång, vill vi framföra vårt varma tack till hans arbetskamratervid. Kerstin Strandnäs, M argareta, Lena tl
Vi gratulerar Pensionärer 60 år i!:t It r.r!9rl9.l q ts ::::. F tj.tl Arbetsberedare Sven Svensson 10.r.50-31.3.74 Reparaiör HildingJohansson 9.10.50-t.4.74 Målare Sven Klerman 17.4.57-5.4.74 Förrådsarbetare Anders Jansson 6.2.48-26.4,74 UDDEVALLAVARVET Förrådsarbetare Valter Hansson 22.6 Plattläggare Erik Gill o.t Ingenjör Gösta Eek 22.7 Snickare Allan Andreasson 30.7 Maskininsättare James Nilsson 16.8 Förman Evald Christoffersson 1B.B Snickare John Falk 20.8 Grovarbetare Ville Gustavsson 23.8 Förman Allan Leander 10.9 Plattläggare Mathevs Carl6n 12.9 Mejslare Henry Jägerbrand 21.9 Grovarbetare Erik Karlsson 28.9 SKANDIAVERKEN t+.8 Borrare Alvar Andersson 50 år Förrådsarbetare Gunnar Olsson 2.4.47-26.4.74 Ackordsättare Hugo Bergman r.5.60-30.4.74 Jt:::ti ru'j."! a- v.r! al Mallsnickare Nils Olsson 6.10.5H.6.74 Verkmästare Edgar Johansson Skandiaverken 3.3.28-22.5.74 Målare Algot Pettersson Skandiaverken 14.2.41-1.4.74 Fa, in il "d: 1 Plåtslagare Werner Brink 11.10.5,f-5.6.74 Snickare Arnold lohansson 24.3.54-7.6.V4 Omkl.vakt Äke Kjerrström I L3.58-31.5.74 UDDEVALLAVARVET FörrådsarbetareAllan Johansson Gradare Bertil Olofsson Städare Vilhelm Alexandersson Målare Bengt Bengtsson Snickare Egon Johansson Reparatör Eggert Joelsson Traversförare Donald Ohlsson Elektriker Bertil Karlsson Snickare Sven Johansson SvetsareBengt Johansson Ingenjör Gösta Hennings Svetsare Sölve Lövqvist Ingenjör Arne Dunert Brännare Algot Nyman Slipare Arne Claesson Förrådsarbetare Arthur Nilsson Materialbevakare Tage Karlsson Svetsare Torbjörn Hall Ingenjör Nils Wall6n SkissareRune Cederlund Värderingsman Sune Srömberg Ritare Nils Söderquist Traversförare Albert Talp SKANDIAVERKEN Traversförare Ragnhild Zell Ingenjör Göte Sandberg Ingenjör Herbert Witt VARYET OCH 12.7 ro./ tb.7 19.7 10.8 10.8 11.8 12.B 15.8 19.8 4.9 6.9 7.9 9.9 t4.9 16.9 18.9 19.9 20.9,2 q 22.9 23.9 23.9 14.7 16.7 18.9 YI Uddevallrvarvets personaltidning Stöttare Wilhelm Engelin 13.3.57-28.6.74 Verktygsutlämnare Emil Dahlquist r5.9.55-28.6.74 Förrådsarbetare Karl Johansson 2.4.47-28.6.74 Grovarbetare Valfrid Ost 6.8.62-28.6.74 Ansvarigutgivare:JohanSchreil I redaktionen:nils-gustavolsson, Olle Schmidt. Redaktionskommittö: Sven Andersson, Ake Hammar, Gustav Henningsson,LarsÄke Olofsson, Ingvar Ingelshed (Skandiaverken) U-A BARNEVIK 21 01 4