NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM dnr 2013-00460-54 2013-06-07

NULÄGES- OCH VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVANDE VATTENRUM dnr 2013-00460-54 2013-06-07

dnr 2013-00460-54 2013-06-07

Nuläges- och värdebeskrivningen är framtagen i samarbete med Stockholms stads stadsbyggnadskontor och exploateringskontor, samt Nyréns Arkitektkontor och Nivå Landskapsarkitektur AB. Medverkande Stockholms stad: Medverkande konsulter: Tack till rådgivande expertgrupp: Exploateringskontoret Victoria Zimmermann Grönros Matilda Sabel Stadsbyggnadskontoret Monika Joelsson Vestlund Åsa Dahlin Nyréns Arkitektkontor Anna Birath Anna Krus Nivå Landskapsarkitektur AB Jonas Berglund Stina Hellqvist Anders Bergström Louise Schlyter Inger Holmqvist Britta Roos Martin Rörby Elisabet Wannberg Oiva Isola Pär Ahlbom - KTH Arkitekturskolan - Länsstyrelsen, Enheten för kulturmiljö och bostadsstöd - Länsstyrelsen, Enheten för samhällsplanering - Länsstyrelsen, Enheten för kulturmiljö och bostadsstöd - Stockholms stad, Rådet till skydd för Stockholms skönhet / Skönhetsrådet - Stockholms stad, Stockholms stadsmuseum - Riksantikvarieämbetet, Samhällsavdelningen - AHRBOM & PARTNER, A&P Arkitektkontor AB dnr 2013-00460-54 2013-06-07

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund, syfte och avgränsning 5 6 Rumsliga dimensioner i dagens miljö 28 - Bakgrund - Syfte - Innehållsmässig avgränsning - Geografisk avgränsning och redovsningsskalor - Förtydligande - Metod - Vattenrummen och dess väggar - Utkikspunkter / blickfång - Siktlinjer - Gångstråk / platsbildningar / parker - Distrikt / landmärken / märkesbyggnader 2 Nulägesbeskrivning - Fastighetsgränser / markägoförhållanden - Nuvarande användning - Vegetation - Markbeläggning - Möblering - Trafikflöden - Kommunikationer 7 7 8 Slutsatser: historiska och rumsliga kvaliteter - Blasieholmsudden som del av staden - Blasieholmsudden som del av den representativa miljön kring Norrström - Blasieholmsudden som del av den fd hamnmiljön Källförteckning 35 42 3 Kulturhistoriska lagrum och förutsättningar 12 - Kulturminneslagen - Förordning om statliga byggnadsminnen - Miljöbalken - Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering APPENDIX I - Fördjupad beskrivning av metod 43 4 Historiska dimensioner i dagens miljö 14 - Historisk utveckling av Blasieholmen och Blasieholmsudden - Strandlinjen över tid - Kajanläggning - Gator och kvarter - Bebyggelse 5 Kulturhistorisk värdebeskrivning 24 - Nationalmuseum - Museiparken - Norra Blasieholmshamnen och Museikajen 4

1 BAKGRUND, SYFTE OCH AVGRÄNSNING Bakgrund Blasieholmsudden i Stockholm står inför en omfattande utveckling under de närmaste åren. På udden finns i dag två dominerande markägare: staten och Stockholms stad. I december 2011 undertecknades en avsiktsförklaring mellan Stockholms stads kommunstyrelse och Nobelstiftelsen om att gemensamt verka för tillkomsten av ett Nobel Center på stadens mark på Blasieholmsudden. Augusti 2012 markanvisade Stockholms stads exploateringskontor, i enlighet med avsiktsförklaringen, del av fastigheten Norrmalm 3:43 till Nobelhuset AB för uppförande av ett Nobel Center. Statens fastighetsverk fick februari 2012 regeringens uppdrag att genomföra ett projekteringsarbete för renovering och ombyggnad av Nationalmuseum, med syftet att uppnå en modern och miljöklassad byggnad, anpassad till framtidens museiverksamhet med bibehållna kulturhistoriska värden. 2014 beräknas renoveringen och ombyggnaden att påbörjas och målet är att det nya museet ska stå klart 2017. Trafikförvaltningen arbetar med en förstudie av tunnelbana till Nacka. Ett genomförandebeslut ska fattas i landstinget vid årsskiftet 2013/ 14. En befintlig arbetstunnel, som i dag löper under Blasieholmsgatan och dess förlängning, måste ledas om parallellt med Hovslagargatan för att kunna användas vid tunnelbanebygget, som förutsatt erforderliga beslut sker först efter 2018 Blasieholmsudden ingår i riksintresseområdet för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Platsens kulturvärden hör samman med riksintressets motivering och uttryck samt med ett flertal av de värdekärnor och karaktärsdrag som är särskilt viktiga att bevara och utveckla. Stadsbyggnadskontorets tidiga bedömning är att ett genomförande av Nobel Center på Blasieholmsudden sammantaget kan antas innebära betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning upprättas i detaljplanearbetets plansamrådsskede. Syfte Syftet med nuläges- och värdebeskrivningen är att klarlägga Blasieholmsuddens karaktär och identitet, liksom dess värden, slumrande värden och brister. Beskrivningen ska vara ett kunskapsdokument för inläsning av platsen och ge en förståelse för platsen i sitt sammanhang. Utgångspunkten i beskrivningen är riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården samt dokumentets användbarhet, läsbarhet och tillgänglighet. Dokumentet ska fungera självständigt för inläsning av platsen och dess analyser ska vara motiverade och följbara från källa till slutsats. Blasieholmsudden inrymmer både möjligheter och svårigheter med stadsbyggnad i ett historiskt urbant landskap. Det kan konstateras att Blasieholmsudden alltid har varit i förändring. Kunskapen om vad vi har idag och om platsens historia är nödvändig för att kunna göra medvetna ställningstaganden. Nuläges- och värdebeskrivningen ska vara en hjälp att prioritera bland platsens värden och utgöra planeringsunderlag vid fortsatt utveckling av Blasieholmsudden. Således kommer nuläges- och värdebeskrivningen av Blasieholmsudden att vara tillgänglig för de tävlande arkitektkontoren i den arkitekttävling som Nobelhuset AB genomför för utformningen av Nobel Center. Den kommer även att utgöra underlag för en konsekvensbeskrivning av arkitekttävlingens vinnande förslag i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas i detaljplanearbetets plansamrådsskede. Innehållsmässig avgränsning Nuläges- och värdebeskrivningen är ett kunskapsdokument för att förstå Blasieholmsudden som helhet. Helhetsmiljön analyseras och värdebeskrivs ur kulturhistoriskt, arkitekturhistoriskt och nulägesperspektiv. Blasieholmsuddens uttryck för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården är beskrivningens utgångspunkt beträffande alla värden som beskrivs. Blasieholmsuddens historiska utveckling beskrivs, liksom vilka informationsbärare som finns kvar och vad de berättar. Platsens dokumentvärden och upplevelsevärden beskrivs och motiveras. En översiktlig beskrivning av vilka motsvariga, relevanta hamnmiljöer som finns bevarade i Stockholm ingår också. Beträffande nuläget beskrivs, förutom ovan nämnda aspekter, Blasieholmsuddens läge i staden, dess karakteristika och identitet, struktur, befintliga byggnader, verksamheter och användningen av udden, offentliga rum och dess stadsliv, Museiparken och dess betydelse som grönt stadsbyggnadselement samt flöden, kopplingar och tillgänglighet. Geografisk avgränsning och redovisningsskalor Gällande vattenrummet är den geografiska avgränsningen Blasieholmsuddens synlighet i omgivande vattenrum, Nybroviken och Norrström mellan Nybrokajen, Strandvägen, Djurgården, Skeppsholmen, Stadsgårdshamnen, Skeppsbrokajen, Strömkajen och Museikajen. Siktlinjer från Strandvägen, Djurgården, Skeppsholmen, Katarinavägen, Stadsgårdshamnen, Skeppsbrokajen, Stockholms slott och Skeppsbron beskrivs. Beträffande befintlig bebyggelse är fokusområdet Blasieholmsudden till och med Hovslagargatan i väster och stadsfronten utmed Hovslagargatan. Blasieholmsuddens relation till dess omgivande vattenoch stadsrum redovisas i planer i tre olika utsnitt (med några undantag). Det största utsnittet visar hela vattenrummet från Södermalm till Östermalm och Djurgården. Det mellersta redogör för de omedelbara omgivningarna där t ex Stockholms slott, Skeppsholmen och Nybroviken ingår, och det mest detaljerade utsnittet fokuserar på själva udden. Förtydligande Beskrivningen formulerar inte vägledningar och riktlinjer för ett Nobel Center på platsen, men utgör ett underlag för stadsbyggnadskontorets formulering av planeringsförutsättningar för Nobel Center, och eventuella andra framtida projekt på Blasieholmsudden. Beträffande planeringsförutsättningar för Nobel Center, formuleras dessa i arkitekttävlingsprogrammet samt i detaljplanearbetet. I nuläges- och värdebeskrivningen ingår således inte en konsekvensbeskrivning av ett Nobel Centers påverkan på Blasieholmsuddens befintliga värden och brister. En prövning kommer däremot att ske i arkitekttävlingen och detaljplanearbetets plansamrådsskede. Metod Blasieholmen Blasieholmsudden - område för nuläges- och värdebeskrivning För staden är det av stor vikt att nuläges- och värdebeskrivningen behandlar Blasieholmsudden som helhetsmiljö. Därför har en konsultgrupp med kompetens inom kulturhistoria, arkitekturhistoria och landskapsanalys anlitats för att upprätta nuläges- och värdebeskrivningen. Den valda metoden för nuläges- och värdebeskrivningen beskrivs och motiveras under APPENDIX I. 5

Miljöbilder, Blasieholmsudden 6

2 NULÄGES BES K R I V N I NG Trots sitt centrala läge utgör Blasieholmsudden en avskild plats i staden. Här står tiden stilla, trots att det bara är ett stenkast till kommers och stadsliv. Mellan containrar, parkeringsplatser och byggbodar skymtar flödet av banktjänstemän och flanörer i fonden av Blasieholmsgatan och turister och museibesökare på Strömkajen. Kontrasten mellan Arsenalsgatans utbud av exklusiva auktionshus, konservatorsateljéer och gallerier, och verksamheterna på hamnplan i form av underhåll av Waxholmsbåtar, sandupplag och renhållningsfordon kunde inte vara större. Inte ens kajerna, som formellt erbjuder ett sammanbindande system runt udden och allmän tillgång till vattenrummet och vyerna, förmår riktigt koppla Blasieholmsudden till staden. Om staden känns avlägsen så är kopplingen till vattenrummen desto tydligare med långa vyer ut över Ladugårdsviken och Nybroviken. I sin tydliga karaktärsmässiga uppdelning sammanfattar Blasieholmsudden stadens historia och olika ansikten; mot söder Strömkajen och Nationalmuseum med sin promenadpark, som står för den representativa dimensionen av Stockholm som huvudstad, och mot norr hamnplanen med sina magasin och tullhus som representerar staden som handelsplats och det borgerliga livet. I nordväst ansluter den slutna stenstadsfronten med sin skarpa front och i sydost ansluter Saltsjöns skärgårdslandskap i form av Skeppsholmens landform och vegetation. Fastighetsgränser / markägoförhållanden Marken på Blasieholmsudden ägs idag av staten, Stockholms stad och ett par privata fastighetsägare. Staten äger tomten där Nationalmuseum står, samt Museiparken och de omedelbara omgivningarna runt museet. Stockholms stad äger majoriteten av marken på udden, vars utbredning täcker de inre delarna och alla kajer (Nybrokajen, Museikajen och Strömkajen). Stockholms stad och staten arrenderar i sin tur ut delar av sina tomter till diverse funktioner och verksamheter. Staten upplåter parkeringsplatser längs Nationalmuseums södra fasad på Museikajen. På Stockholms stads mark har Waxholmsbolaget, Stockholms Hamnar, PEAB, Stockholm Parkering, Albin Marina, Sh Bygg och Customers Only olika former av verksamheter. Längs Museikajen arrenderar Stockholms Hamnar även ut enskilda båtplatser till olika företag. Det finns 10 fasta byggnader på Blasieholmsudden; Nationalmuseum (inkl annex), kokhuset, Lydmar hotell, tullhuset, två hamnmagasin, två transformatorstationer, ett förrådshus och ett hus som innehåller en servicenergång till tunnelbanan. Tullhuset ägs av Stockholms Hamnar, Nationalmuseum med sitt långsmala annex av staten, och övriga byggnader av Stockholms stad. Utöver de fasta byggnaderna finns också ett antal mobila bygg- och servicebodar som används av Waxholmsbolaget och Sh Bygg. Nuvarande användning Waxholmsbolaget är en av hyresgästerna med mest 13 400 fordon / vardagsdygn 5 400 3 700 3 300 2 200 800 500 400 Stockholms Stad Privata fastighetsägare Fasta byggnader Statens fastighetsverk Mobila byggnader (byggbodar o dl) Fastighetsgränser Byggnadskroppar Trafiksituation (odaterad) omfattande verksamhet på Blasieholmsudden. De har sin centrala verksamhet med huvudkontor, förtöjningsplatser och servicefunktioner för skärgårdsoch hamntrafiken längs Nybrokajen och en mindre del av Museikajen. De använder också den ena hamnmagasinsbyggnaden (L) för serviceförråd och verkstad. Det andra hamnmagasinet (K) hyr Stockholms stad ut till företaget Albin Marina. På södra Nybrokajen har Waxholmsbolaget en miljöstation för fartygens avfallshantering (P). I anslutning till denna upptas ca 40 m av Nybrokajen för Djurgårdsfärjornas servicedepå. Här finns förtöjningsplatser för 4 Djurgårdsfärjor och 5-6 skärgårdsbåtar, varav en på Museikajen, (Q) samt en parkeringsyta för ca 12 bilar. Huvuddelen av Waxholmsbolagets passagerartrafik till Stockholms skärgård utgår från Strömkajen framför Nationalmuseum, Lydmar hotell och Grand hotell. Vanligtvis utgår ingen passagerartrafik från Nybrokajen eller Museikajen. Vid större evenemang Passagerartrafik, Waxholmsbolaget mfl Kajplatser för olika typer av fartyg, div företag Angöring och service för Waxholmsbolagets fartyg Kajverksamhet 7 N U L ÄG ES- O C H VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVA N D E VAT T E N R U M dnr 2013-00460-54 2013-06-07

Z Blasieholmsgatan Hovslagargatan H E F G Våghusgränd A Albert Ranfts Torg D M Museiparken V B I J Nybrokajen R1 K L N X Museikajen C O Nybrokajen R2 P Q A B C D E F G H I J K L M N Besöksparkering, Stockholm Parkering Tullhuset Återvinningscontainrar och snötipp Två transformatorstationer Rhododendronplantering Kokhuset Inhägnad uteplats till Kokhuset Lydmar hotell Servicenedgång till tunnelbana Förrådshus med inhägnad, PEAB Hamnmagasin Hamnmagasin Byggbodar Byggbodar och parkering, Sh Bygg O Avspärrning, containrar, mottagningsstation svart/gråvatten och parkering, Sh Bygg P Miljöstation och servicedepå, Waxholmsbolaget Q Förtöjningsplatser för Djurgårdsfärjor och andra båtar, Waxholmsbolaget R1-R2 Delar av äldre kranbana S Förtöjningsplatser för båtar, olika företag T Cykelparkering U Granitpollare och trappa V Nationalmuseum X Annex, utbyggnad till Nationalmuseum Y Kaj framför Nationalmuseum Z Skärgårdstrafik, Waxholmsbolaget mfl (som starten för Gotland Runt eller Volvo Ocean Race) förekommer det dock att passagerartrafik även utgår från Nybrokajen. I det gamla tullhuset (Nybrokajen 1A) (B) finns Waxholmsbolagets huvudkontor som de delar med företaget Customers Only AB (Nybrokajen 1B). Waxholmsbolaget planerar dock att flytta ut ur byggnaden sista december 2013. I anslutning till Waxholmsbolagets verksamheter på nordöstra Blasieholmen har Stockholm Parkering totalt ca 170 parkeringsplatser. Ca 50 av dessa är besöksparkeringar med parkeringsmätare och de ligger som en parkeringsö på Albert Ranfts Torg (A). Resterande platser är förhyrda och numrerade. Sh Bygg har uppfört några byggbodar vid den södra magasinsbyggnaden (N) och ovanpå Waxholmsbolagets miljöstation (P), samt två containrar och en parkeringsplats för ca tio bilar längs den nordligaste biten av Museikajen (O). Dessa används vid det pågående arbetet av upprustningen av kajen vid Nationalmuseum där Sh Bygg som entreprenör under Stockholms Hamnar genomför en upprustning som beräknas vara klar under 2013. Upprustningen innebär att gatan läggs om, kajen breddas och avgångsskyltar för båttrafiken, bestånd av bänkar och andra gatumöbler förnyas. Längre ner längs Strömkajen, vid Grand hotell, uppförs också tre nya byggnader för färjetrafiken. Vid parkeringen på Museikajkanten har Sh Bygg även en mottagarstation för båtarna att lämna svart/gråvatten från sina avloppstankar (O). Strömkajen Y T Skeppsholmsbron U S Längs museikajen finns ett antal båtplatser som Stockholms Hamnar hyr ut till olika företag (S). Bland dessa finns till exempel en restaurang/ galleri samt förtöjningsplatser för olika turbåtar. Kajplatserna varvas med ett antal flytbryggor. I närheten av båtplatserna, längs Nationalmuseums sydöstra sida, finns parkeringsplatser samt en mindre cykelparkering (T). Museikajen är inte tillgänglig för genomfartstrafik från söder (Nationalmuseum), pollare i granit spärrar vägen. För att ta sig till båtarna och parkeringsplatserna måste man därför komma från norr; förlängningen av Blasieholmsgatan eller Nybrokajen. 8

Även på andra sidan annexet, i Museiparken, finns ca 15 st parkeringsplatser i den södra, hårdgjorda delen. Mellan Museiparken och hamnmagasinen har ett område på ca 400 m2, inklusive en mindre förrådsbyggnad, spärrats av med stängsel för användning av stadens upphandlade städentrepenör, PEAB (J). Detta område används till uppställning av fordon, sandlager mm. Dock finns inget avtal som reglerar användandet av ytan. 5 st stora och 6 små återvinningscontainrar står uppställda i Blasieholmens nordöstra hörn (C). I anslutning till dessa finns också stadens snötipp. Vegetation Vegetationen på Blasieholmen är framförallt koncentrerad till Museiparken där ett tjugotal större träd, klippta gräsytor och några friväxande buskage växer. Vegetationen sträcker sig över den smala gatan och bildar en grön buffert mellan gatan och det östra hamnområdet. Längs gatan löper en rad av storvuxna träd som bildar en allé av hästkastanj och lönn med sikt sydost mot Skeppsholmen. Som en förlängning av allén söderut står även ett flerstammigt träd i den hårdgjorda ytan vid slutet av gatan. Intill Kokhuset i Musieparkens norra del har ett område hägnats av med ett järnstaket, och en liten uteplats/lekplats för Kokhuset har bildats (G). En mindre rhododendronplantering finns även i anslutning till denna, vid Hovslagargatans krök längs Kokhusets kortsida (E). På den nordöstra sidan av Blasieholmen finns ingen befintlig vegetation alls med undantag för lite sly inom PEAB:s inhägnade område. Markbeläggning Förutom området för Museiparken är markytan på Blasieholmsudden till största delen hårdgjord med varierande markmaterial. På Strömkajen framför Nationalmuseum ligger en naturstenoch betongplattsbeläggning (som i dagsläget genomgår upprustning och omläggning). En äldre gatstensbeläggning har sparats på många platser på udden och lämnats synlig; till exempel i rumsbildningen mellan Tullhusets södra sida och Hamnmagasinen. Naturstenensbeläggningarna består framför allt av storgatsten lagd i förband, men även smågatsten och avvikande läggningsmönster förekommer. I Asfalt Marksten och plattor (storgatsten, betongplattor mm) Grus Museiparken och på vissa mindre platser längs Nybrokajen finns grus/stenmjölspartier, men i övrigt dominerar asfaltsbeläggningen. På många platser har asfalten dock slitits bort och gammal naturstensbeläggning tittar fram därunder. En äldre kranbana med två rader smågatsten på vardera sidan löper drygt 100 meter längs Nybrokajens sydligare del och bildar en informell gräns mellan parkering och köryta, samt mellan olika markmaterial (R1-R2). Museikajen är idag asfaltsbelagd, men under hösten 2013 kommer Stockholms Hamnar att rusta upp kajen i samarbete med Stockholms stad och staten. Detta kommer resultera i en ny markbeläggning och en förstärkt kajkonstruktion. Möblering Möbleringen på Blasieholmen skiljer sig betydligt mellan den södra finsidan (Strömkajen) där Nationalmuseum och Lydmar Hotells entrésidor Norrmalm 3:42 (Stockholms Kommun) Gamla Stan 1:34 (Stockholms Kommun) Skeppsholmen 1:5 (Stockholms Kommun) Skeppsholmen 1:2 (Statens Fastighetsverk) vänder sig mot kajen, och de mer hamn- och verksamhetsbetonade nordöstra delarna. Vid Nationalmuseum finns bänkar, papperskorgar och belysningsstolpar vid kajkanten vilket inbjuder till vistelse. I Museiparkens västra del finns även en samling bronsskulpturer. Går man runt hörnet på Nationalmuseum hamnar man på Museikajen. Där finns inga bänkar eller papperskorgar men väl nyinstallerade belysningsstolpar och flera fina äldre granitpollare. Mot slutet av Museikajen, längs Nybrokajen och området runt Waxholmsbolagets verksamheter försvinner dock dessa publika möbleringsinslag och övergår i mer funktionsbetonade objekt, som höga strålkastare och elposter. Linspänd belysning förser de inre parkeringsplatserna och området runt Tullhuset med ljus, medan låga parkbelysningstolpar av olika modeller finns utplacerade längs den smala förlängningen av Blasieholmsgatan och i Museiparken. En del spontana möbleringsinslag som tyder på en viss rekreativ funktion kan även hittas i de mer verksamhetsbetonade delarna, som till exempel en flyttbar bänk som placerats i söderläge på en av flytbryggorna. Grönstruktur Hårdgjorda ytor Ägoförhållanden vattenrum Bilparkering 9

Miljöbilder, Blasieholmsudden 10

55 S 96 T 62 91 17 000 18 000 31 000 S S 2 69 52 S S 69 76 S 8 000 48 000 9 000 15 000 15 000 65 T 62 76 96 T 65 STHLM SIG HTSEEING FJÄDERHOLMARNA ARTIPELAG HAMMARBY SJÖSTAD SLUSSEN 65 2 VAXHOLMSBOLAGETS SKÄRG ÅRDSTRAFIK 117 000 26 000 T 43 55 76 190-195 96 65 SKEPPSHOLMEN DJURGÅRDSFÄRJAN T Trafikflöden Blasieholmen har låga trafikflöden jämfört med övriga delar av innerstaden. Siffrorna avser antal bilar och bussar som passerar under ett vardagsdygn, 1997. Som framgår av kartan förekommer nästan ingen biltrafik på Blasieholmsudden. Kommunikationer Blasieholmsudden ligger centralt i förhållande till olika trafikslag, men inte i direktkontakt med kollektivtrafiken. Både tunnelbana, spårvagn, bussar och båttrafik finns i närområdet, men endast en busslinje och vissa skärgårdsbåtar går från udden (Strömkajen). På den nordöstra sidan av Blasieholmsudden är kollektivtrafiken relativt frånvarande. 11

3 KULTURHISTORISKA LAGRUM OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Kulturminneslagen Hela Blasieholmen ligger inom fornlämning RAÄ 103. Enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen krävs tillstånd från länsstyrelsen för schaktning, grävning och andra ingrepp i mark. Förordning om statliga byggnadsminnen Nationalmuseum är statligt byggnadsminne sedan 1935. Byggnadsminnet omfattar hela fastigheten och därmed även delar av Museiparken och museets annex från 1960-talet. Skyddsföreskrifter för byggnadsminnet fastställdes av regeringen 1993 enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. enligt följande: Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. Ingrepp får inte göras i stomme, ursprunglig rumsindelning eller äldre fast inredning. I rum med dekorativt måleri eller annan utsmyckning är även ytskikten skyddade. Byggnaden ska underhållas så att den inte för faller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Tomten får inte ytterligare bebyggas. På tomten får inte sådana åtgärder vidtas med mark och vegetation att dess karaktär förvanskas. Tillstånd till åtgärder i strid mot skydds föreskrifterna ska prövas av Riksantikvarieäm betet. Miljöbalken Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) är av riksintresse för kulturmiljövården och omfattas av Miljöbalkens kap 3. Där regleras att riksintresset ska skyddas mot påtaglig skada, d.v.s. att områdets kulturhistoriska värden ska bevaras och skyddas från åtgärder som medför påtaglig negativ kulturmiljöpåverkan. Citat ur Riksantikvarieämbetets riksintressebeskrivning Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] 1997-08-18: Motivering: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. (Stiftsstad,Skolstad). Uttryck för riksintresset: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, Gamla Stan som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska revbensmönster med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad. 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. Gamla Stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella Byggnadsminnen på och i området kring Blasieholmsudden Statligt byggnadsminne Byggnadsminne Kyrkligt kultursminne stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stads-palats, malmgårdar, borgargårdar samt även 12

äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ny stadsdel i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjetslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från 1600- och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara årsringarna i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. (Delar av området utgör Nationalstadspark enligt Miljöbalken 3 kap 6 ) Stadsmuseets kulturhistorisk klassificering Blasieholmsudden ligger inom stenstaden i Stockholm som av Stockholms stadsmuseum klassificerats som ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kulturhistoriska värden. För samtliga byggnader gäller varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17 och 14 i plan- och bygglagen (PBL). Vid bygglovprövning kan de grön- och blåklassade byggnaderna även komma att omfattas av förbud mot förvanskning enligt 8 kap. 13 i PBL. Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering Bebyggelse vars kulturhistoriska värde är så högt att det motsvarar fordringarna för byggnadsminne Bebyggelse med särskilt högt kulturhistoriskt värde Bebyggelse med visst kulturhistoriskt värde Enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av de enskilda byggnaderna är Nationalmuseums huvudbyggnad samt kokhuset särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, samt uppfyller fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen (blå klass). Tullhuset och de två magasinsbyggnaderna är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (grön klass). Det senare tillbyggda nationalmuseiannexet har positiv betydelse för stadsbilden och/eller ett visst kulturhistoriskt värde (gul klass). 13

4 HISTORISKA DIMENSIONER I DAGENS MIL JÖ Kyrka Historisk utveckling av Blasieholmen och Blasieholmsudden Vy över Blasieholmsudden och Kyrkholmen från Skeppsbron 1696. Källa: SSM Stockholmskarta från 1702. Källa: SSA Kyrkholmen Blasieholmen bestod länge av två från fastlandet och varandra åtskilda holmar. Under medeltiden ägdes holmarna av kyrkan men i samband med reformationen övergick holmarna till kronan som där anlade skeppsvarv och flottstation. På den mindre holmen uppfördes så småningom även en kyrka för flottans räkning därav namnet Kyrkholmen. Vid mitten av 1600-talet flyttades varv och flottstation till nuvarande Skeppsholmen vilket skapade förutsättningar för en ny markanvändning på området. Blasieholmen gatureglerades och marken delades in i kvarter och fastigheter. Gaturegleringen följde det dåtida huvudstråket över holmen som via broar löpte från Kungsträdgården över Blasieholmen och vidare till Nybrogatan (d.v.s. nuvarande Arsenalgatan). Även nuvarande Blasieholmstorg, Grevgatan, Stallgatan och Hovslagaregatan fick sin nuvarande utformning i och med denna reglering. Närheten till slottet gjorde området attraktivt och i området kring Blasieholmstorg uppfördes ett antal adelspalats. Kyrka Vy över Blasieholmsudden, Kyrkholmen och Skeppsholmen, Sevenbom 1765. Källa: Stockholmskällan Kyrkholmen Tillaeus Generalkarta över Stiockholm med Mälaren 1733 Källa: Stockholmskällan De viktigaste hamnplatserna vid den här tiden var Skeppsbron och Stadsgården. Skeppsbron hade anlagts redan på 1630-talet när stadsmuren revs och ny mark möjliggjordes genom utfyllnad. Under första halvan av 1700-talet byggdes sammanhängande strandskoningar av trä längs Skeppsbron och Stadsgården. Under slutet av 1700-talet började Stockholms första stenkajer anläggas längs delar av Skeppsbron och Norrström. Själva udden låg i utkanten av det reglerade området och integrerades inte i 1650-talets gatu- och fastighetsstrukturen på samma sätt som övriga delar, men området indelades ändå i två oregelbundna fastigheter. Kyrkholmen omfattades överhuvudtaget inte av regleringen. Användningen på udden under den här perioden är inte helt klarlagd men det antas att det under slutet av 1600-talet bedrevs någon form av privat varvsverksamhet på området. På 1730-talet kom en ny ägare in i bilden och varvsverksamheten utvecklades. Då fanns även en kvarnbyggnad inom området. Från 1790-talet och framåt nyttjade staden delar av området som upplagsplats för sill och andra saltade produkter 14

(därav namnet Sillhovet). Under den här perioden låg fiskehamnen inne i Nybroviken, som då gick längre in än idag, och packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) blev marknadsplats för fiskhandeln. Blasieholmsudden var således ett bra läge för upplag av fisk. Slakthus Kyrkholmen Blasieholmen I samband med en brand på tidigt 1820-tal försvann all befintlig bebyggelse på udden. Något år senare köpte staden upp marken och ett antal nya byggnader uppfördes, bl.a. ett kokhus som fortfarande finns kvar på området. Även Kyrkholmen härjades av branden. Kyrkholmen och Blasieholmsudden kring sekelskiftet 1800. Källa: SSA På 1840-talet fattades beslut om att ett nytt museum för statens konstsamlingar skulle uppföras och efter diverse diskussioner valdes Kyrkholmen som lämplig plats. Projektet kom av olika anledningar att dra ut på tiden och museet invigdes först 1866. Tomten var då inte iordningställd och under de följande åren anlades en park norr och söder om byggnaden. Parken anlades till stora delar inom det vattenområde som igenfylldes i samband med att museet uppfördes. Den stod klar i slutet av 1870-talet. Kyrkholmen och Blasieholmsudden från Skeppsholmen 1845, ljustryck efter Billmarcks panorama. Källa: SSM Området bakom Nationalmuseum fortsatte att nyttjas av staden för olika verksamheter, bl.a. fanns här tackjärnsvåg, kokhus, stenkolsupplag mm och det var först under 1870-talet som Norra Blasieholmshamnen etablerades som en del av hanteringen av utrikesgods. Fram till 1860-talet hade sjöburet utrikesgods passerat tullpackhuset vid Skeppsbron. Den till följd av industrialismen ökade godstrafiken skapade dock behov av fler tullhamnar och 1876 uppfördes ett nytt tullhus i Norra Blasieholmshamnen. Nationalmuseum 1863, tre år före invigningen. I förgrunden till vänster syns Slakthuset som ännu inte rivits. Källa: Stockholmskällan Museiparken 1905. Källa:SSM Kokhuset sent 1800-tal. Källa: Stockholmskällan Tullavdelningen i Norra Blasieholmshamnen öppnade redan 1874, två år före själva tullhuset stod klart. Enligt uppgift ankom fartyg från bland annat Tyskland och Danmark till Norra Blasieholmen och bland de varor som hanterades i hamnen nämns kaffe och industrigods. Inför uppförandet av tullhuset på Blasieholmen iordningställdes kajanläggningen inom hamnområdet. Den omfattade området mellan Nationalmuseikajen och Stallgatan och bestod av ca 170 m stenkaj och 210 m träkaj med markbeläggning av fältsten. 1910 uppfördes två nya magasinsbyggnader i hamnen samtidigt 15

Flygfoto över Norra Blasieholmshamnen 1932, Oscar Bladh. Källa: SSM Vykort 1900. Källa: SSM Magasin 1910. Källa: SSM som fältstenen byttes ut mot storgatsten. Först på 1920-talet kom hela kajanläggningen att stenskos. Vid mitten av 1930-talet hade kajanläggningen utökats in mot Nybroviken och omfattade nu ca 500 kajmeter. (I Stockholms hamns redovisningar går hamnen nu under beteckningen Nybrokajen). Kajen nyttjades för passagerar- och lasttrafik på södra och västra Sverige, Danmark och Norge samt för skärgårdstrafik. På 30-talet fanns två kranar i hamnen, en fast handkran och en elektrisk helportalkran med sammanlagd lyftkapacitet på 15 ton. Tiden från sekelskiftet till andra världskrigets utbrott medförde en nästan total förändring av hamnverksamhetens villkor i Stockholm. De äldre hamnarna tappade alltmer i betydelse medan nya djuphamnar med moderna tekniska förutsättningar byggdes ut på andra platser i staden. Redan från mitten av 1890-talet påbörjades en storskalig utbyggnad av Stadsgårdshamnen, Värtahamnen, Mälarhamnen och under början av 1900-talet påbörjades byggandet av Frihamnen och Hammarbyhamnen. Stadsgårdshamnen, som var centralt belägen och rikligt utrustad med järnvägsspår, kranar och varubyggnader, blev stadens främsta styckegodshamn för såväl import som export på Europa. I början av 1940-talet stängdes tullavdelningen på Blasieholmsudden. Hamnen hade blivit för liten och omodern för att kunna hantera utrikesgods. Med tiden avvecklades även inrikesgodshanteringen och kranarna monterades ned. Idag fungerar hamnen som uppställningsplats för Waxholmsbolaget. Norra Blasieholmshamnen från Strandvägen 1959. Källa: Stockholmskällan Tullhus 1900. Källa:SSM 16

Lydmar, Museiparken och Nationalmuseum, 1870-tal. Källa: Stockholmskällan Hamnplan med tullhus och fast kran, troligtvis 1910-tal. Källa: Stockholmskällan Fartyg på besök i Blasieholmshamnen, 1951 Utsikt från Slottsbacken mot Lydmar, Museiparken och Nationalmuseum, 1900 17

Strandlinjen över tid Strandlinjen runt Blasieholmen har genomgått stora förändringar de senaste århundradena. Den mark som utgör dagens område bestod länge av två, från varandra och från fastlandet, åtskiljda öar. I kartmaterialet kan man följa hur vattenlinjen successivt, genom igenslamning och utfyllnadsarbeten, antagit dagens form. Den större holmen, Blasieholmen, blev del av fastlandet under slutet av 1600-talet då den s.k. Näckströmmen fylldes igen. Den mindre holmen, Kyrkholmen, integrerades först under 1860-talet i samband med att Nationalmuseet uppfördes. Även kajstråket och vägnätet runt holmen, med stenskodda kajanläggningar och breda gator, har successivt antagit sin nuvarande form och utformning huvudsakligen under slutet av 1800och början av 1900-talet. 1642 1730 1828 1885 1642 1730 1828 1885 Fram till slutet av 1600-talet gick strandlinjen ungefär strax utanför nuvarande Kungsträdgården. Blasieholmen var helt kringgärdad av vatten. Platsen där Nationalmuseum nu ligger bestod av en fristående holme - Kyrkholmen. Källa: SBK På 1730-talet har vattnet mellan holmen och fastlandet fyllt igen. Strandlinjen går längs med Blasieholmen. Kyrkholmen är fortfarande kringgärdad av vatten. Källa: SSA 1820-tal: Kyrkholmen fortfarande skild från Blasieholmen. Inre delen av Nybroviken har fyllts igen. Dagens strandlinje börjar ta form. Källa: SSA 1885: Kyrkholmen har integrerats med Blasieholmen. Genom utfyllnad har utrymme för breda gator och stenskodda kajer längs med Blasieholmen och Nyrboviken anlagts. Dåtidens strandlinje i princip identisk med dagens. Källa: SSA 18 N U L ÄG ES- O C H VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVA N D E VAT T E N R U M dnr 2013-00460-54 2013-06-07

Kajanläggning 2010-tal 1870-tal Tidigt 1800-tal Kajstråket kring Blasieholmen fick sin nuvarande form under 1870-talet; den södra delen som ett led i anordnandet av ett representativt stadsrum kring Nationalmuseum, och den norra delen som ett led i anordnandet av en kajplats för angöring av ångbåtar på norra Blasieholmen. 19 N U L ÄG ES- O C H VÄRDEBESKRIVNING AV BLASIEHOLMSUDDEN OCH DESS OMGIVA N D E VAT T E N R U M dnr 2013-00460-54 2013-06-07

Gator och kvarter ca 1650 ca 1700 ca 1800 ca 1900 Källa: SSM Källa: SSA Källa: Stockholmskällan Källa: Stockholmskällan ca 1650 ca 1700 ca 1800 ca 1900 20