Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom
Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten i externa ratingar och ratingbolagens affärsmodell Myten om att riskerna i banksystemet hade flyttat ut Bristen på riktigt förlustbärande kapital i bankerna Bankernas allt kortare finansiering Synen på hushållsinlåning som stabil Tillsynen av internationella banker, värdländernas makt 2
Kapitaltäckningskvoter och löptider för utgivna värdepapper Mars 2008 12,0 11,5 Kaupthing Capital adequacy ratio 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 Swedbank DnB NOR Glitnir Landsbanki Handelsbanken Intesa Sanpaolo 8,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Remaining time to maturity of issued securities Source: Swedish Riksbank and Bloomberg
120 100 80 60 40 20 0 Northern Rocks skuldsida Miljarder pund 4 jun-98 sep-98 dec-98 mar-99 sep-05 dec-05 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01 dec-01 mar-02 jun-02 sep-02 dec-02 mar-03 jun-03 sep-03 dec-03 mar-04 jun-04 sep-04 dec-04 mar-05 jun-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 Inlåning Värdepapperiseringar Andra skulder Aktiekapital
Tillsynsvärlden Rekommendationer Baselkommittén (27 countries) FSB (G20) Direktiv EU EBA (CEBS) Nationell lagstiftning Finansdep. Implementering FI 5
Fundamentala delar inom banktillsyn skärps nu förslag från BCBS 1. Kapitaltäckningsreglerna 2. Likviditetsreglering 3. Högre krav på transparens 4. Marknadens infrastruktur 6
Behov av likviditetsreglering En viktig komponent i krisen är uppbyggnaden av likviditetsrisk: Värdepapperisering och repofinansiering Likviditetsgarantier Allt kortare marknadsupplåning Alla förlitade sig på att deras värdepapper var likvida, dvs säljbara utan större förlust Vi behöver tydliga, kvantitativa regler för att begränsa institutens likviditetsrisk, t ex Minsta andel stabil upplåning Minsta överlevnadshorisont En likviditetsreglering hjälper inte mot en systemkris en post- Lehman panik - men den kan minska sannolikheten för den
Brittiska bankers likviditet
Svenska bolån och storbankernas finansiering
Bankernas in- och utlåning Miljarder kronor 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 01:1 02:1 03:1 04:1 05:1 06:1 07:1 08:1 09:1 Inlåning Utlåning Inlåningsunderskott Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Amorteringstider svenska bolån Enligt plan och faktisk 2008 Amorteringstid i Småhus Bostadsrätter portföljen Verklig amorteringstid 64 år 91 år Amorteringstid enligt plan 37 år 38 år Amorteringstid i nyutlåningen Verklig amorteringstid 62 år 100 år 11
Tillgångar och skulder över olika inkomstklasser 2001 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 logga 0,2 0,1 0 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Andel av totala skulder Andel av värdet av småhus och bostadsrätter Andel av finansiella tillgångar 12
Bankernas finansieringskällor Procent av total finansiering Inlåning från allmänheten 48% Emitterade värdepapper 40% Upplåning interbank, netto 7% Likviditetstillförsel från Riksbanken och Riksgälden 5% Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Återstående löptider säkerställda obligationer 300 Miljarder kronor 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017-2039 Förfall 14
Baselförslagen
Quantitaive liquidity regulation Two proposed metrics Liquidity coverage ratio: Stock of highly liquid assets 100% Net cash outflows over a 30-day time period Net stable funding ratio: Available amount of stable funding (ie sources of funding) 1,0 Required amount of stable funding (ie uses of funding)
Liquidity coverage ratio Scenario A three-notch downrating Deposit run: Stable deposits 7.5% Other deposits 15% Funding from sources with operational relationships 25% Other non-financial funding 75% Other funding 100 Draws on all committed credit lines No deleveraging
Liquidity coverage ratio Definition of liquid assets Cash CB reserves Claims on sovereigns, public sector entities, BIS, IMF, EC, etc. Maybe: highly liquid corporate bonds Maybe: highly liquid covered bonds
Net stable funding ratio En klassisk likviditetskvot Poster på skuld- och tillgångssidan ges olika vikter efter deras stabilitet Måttet är hårdare än många föregångare t ex tas en haircut på garanterad, obunden inlåning Oklarheter finns kvar, t ex bolånens verkliga löptid
Net stable funding ratio Urval av vikter Tillgångssidan Skuldsidan Kassa 0% Primär & Sekundär kapital 100% Korta värdepapper 0% Inlåning och upplåning > 1 år 100% Utlåning till företag < 1 år 50% Obunden inlåning från allmänheten 85% Företagsobligationer minst A- 50% Upplåning fr allmänheten < 1 år 70% Korta lån till allmänhet 85% Inlåning från utlandet 70% Utlåning > 1 år 100% Upplåning < 1 år 0%
Överslagsberäkningar 4 storbankerna, offentliga data NSFR konservativ tolkning: 70-85% NSFR liberal tolkning : 90 105% Hur uppnå 100% med konservativ tolkning? Förläng 2/3 av kort finansiering till 1+ år Öka inlåningen med 50% Minska lång utlåning med 30% Skifta 4/5 lång utlåning till kort utlåning
22