Massivträ. Handboken 2006. Byggsystem Stomsystem Byggnadsfysik

Massivträ. Handboken 2006 Byggsystem Stomsystem Byggnadsfysik

Massivträ. Byggsystem 1

Massivträ. Handboken 2006 Massivträ. Byggsystem 1För en projektör är det av stort värde att få god vägledning vid utformningen ett byggsystem. För att bidra till det ger vi här en ingående guidning inför de krav som ställs på en byggnad. Du får veta hur behoven kan tillgodoses när det gäller ljudisolering, brandskydd, spännvidder och byggtid vid olika förutsättningar och användningsområden. Innehåll 1.1 Stomsystem 3 1.2 Installationer 5 1.2.1 Allmänt 5 1.2.2 Ventilationsinstallationer 7 1.2.2.1 Plattbjälklag 7 1.2.2.2 Kassettbjälklag 7 1.2.3 Avloppsinstallationer 8 1.2.3.1 Plattbjälklag 8 1.2.3.2 Kassettbjälklag 8 1.2.4 Elinstallationer 8 1.2.4.1 Plattbjälklag 8 1.2.4.2 Kassettbjälklag 8 1.2.4.3 Massivträväggar 9 1.2.5 Vatten- och värmerörsinstallationer 9 1.3 Byggsystem för bostadshus 10 1.3.1 Undertak 10 1.3.2 Ljudspärrar 11 1.3.2.1 Vertikalt 11 1.3.2.2 Horisontellt 12 1.3.3 Installationer 12 1.3.4 Flexibilitet i planlösning 13 1.3.5 Exempel på stomsystem 13 1.4 Byggsystem för kontor och skolor 14 1.4.1 Undertak 14 1.4.1.1 Undertak för plattbjälklag 14 1.4.1.2 Undertak vid kassettbjälklag 15 1.4.2 Ljudspärrar 16 1.4.2.1 Vertikalt 16 1.4.2.2 Horisontellt 16 1.4.3 Installationer 17 1.4.4 Flexibilitet i planlösning 18 1.4.5 Exempel på stomsystem 19 1.5 Övrig användning i byggnader 20 1.5.1 Påbyggnader 20 1.5.2 Balkonger, loftgångar och entresolbjälklag 21 1.5.3 Tak 23 1.5.4 Fasadskiva 23 1.5.5 Forskningslaboratorier 24 1.5.6 Parkeringshus 25

3 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.1 Stomsystem Vid valet av byggsystem är stomsystemvalet en av de viktigaste faktorerna. Stomsystem kan översiktligt indelas i tre olika typer: bärande väggsystem, pelar-balk-system och en kombination av de båda. Valet av stomsystem beror på flera faktorer: funktionskrav, utbyggnadsmöjligheter, miljöpåverkan, estetiska krav, grundförhållanden, byggtid samt givetvis ekonomi. Vi vill understryka att alla produktbenämningar avser produkter tillverkade av Martinsons Byggsystem (MB). Bild 1.1-1 Bärande väggsystem av massivträ. Bärande väggar kan utföras som träregelväggar eller massivträväggar. Bärande väggsystem av massivträ kan vara lämpligt vid såväl kortare som längre spännvidder, där våningshöga väggelement kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk. Bjälklagen utförs lämpligen upplagda på väggarna, se bild 1.1-1, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar.

4 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Bild 1.1-2 Bärande väggsystem av regelstomme. Bild 1.1-3 Pelarbalkstomme. Bild 1.1-4 Kombination av pelarbalkstomme och massiva träväggar. Pelarbalksystem utnyttjas i byggnader där stora fria ytor önskas, se bild 1.1-3. Ofta kan en större flexibilitet avseende planlösningar fås genom att utföra de inre bärande delarna med pelarbalksystem i stället för väggar. Om spännviddsförhållandena tillåter är det många gånger önskvärt att till och med slopa de inre bärande delarna helt, för att på bästa sätt kunna anpassa lokalerna till hyresgästernas behov. Detta leder också till enklare ombyggnad i det framtida lokalutnyttjandet då hyresgästanpassningar blir betydligt enklare och billigare att genomföra; ingrepp behöver ju inte utföras i några bärande delar. Eftersom produktionskostnaden oftast ökar vid längre spännvidder avgör dock vinsterna i bruksskedet om detta är det totalekonomiskt bästa alternativet. När man använder bärande yttervägg monteras klimatskärmen redan i stomskedet, så att stommen skyddas tidigt mot väder och vind, se bild 1.1-4. Stabiliserande skivor eller strävor krävs för att ta upp horisontalkrafter orsakade av exempelvis vind, jord eller snedställning. Stabilisering av massivträbyggnader sker vanligtvis via skivverkan i väggar, bjälklag eller schakter. Stabilisering via skivverkan måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader, se kapitel 2.5 Stomstabilitet. Detta gäller speciellt stommar med träregelväggar, eftersom det inte är självklart att den skivbeklädnad som normalt används för rumsavskiljning och väderskydd klarar de horisontella belastningar som uppstår i flervåningsbyggnader. Då måste tåligare skivmaterial och bättre infästningar väljas. Massivträväggar har bättre förutsättningar i detta avseende.

5 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.2 Installationer Här görs en översiktlig genomgång av installationer ur installatörens synvinkel. En allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem görs i avsnittet 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, där ventilations- och avloppsinstallationer framhålls som en viktig faktor. I avsnitten 1.3 Byggsystem för bostadshus och 1.4 Byggsystem för kontor och skolor behandlas installationernas påverkan ytterligare för dessa byggnadstyper. 1.2.1 Allmänt Installationernas utförande påverkas av många faktorer. Inverkan av ljudoch brandkrav, arbetsmiljö, rationellt utförande och påverkan av dolt eller synligt montage har betydelse. Det är väsentligt med samverkan mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer i ett tidigt skede för att bästa resultat ska upnås. En annan viktig sak att tänka på är hur genomföringar i brand- och ljudavskiljande konstruktioner utförs. Huvudprincipen är att installationerna placeras i vertikala schakt som dimensioneras för aktuella brandoch ljudkrav. I allmänhet behövs ingen särskild anpassning av installationernas utförande vid massivträsystem. Vid plattbjälklag, som alltid kräver undertak när det finns mer än måttliga ljudkrav i vertikalled, förläggs installationerna vanligtvis i undertaksutrymmet. Vid kassettbjälklag kan installationerna under gynnsamma förutsättningar placeras inuti bjälklaget, vilket sparar byggnadshöjd. Genom god planering av planlösningen kan mindre horisontella ventilationskanaler placeras mellan liven i kassettbjälklag. Många gånger kan ventilationskanalerna dessutom i sin helhet förläggas i vertikala schakt. Genom god planering av våtutrymmen kan även avloppsrören placeras i kassettbjälklag, utan att de korsar bjälklagsliven. När övergolv används kan ledningar läggas i detta. Massivträsystem skiljer sig således inte från alternativa byggsystem, bortsett i viss mån från platsgjuten betong där rör oftast gjuts in i betongkonstruktionen.

6 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Det finns dock ett antal fördelar med massivträsystem med tanke på installationerna: Infästning av installationer och undertak är betydligt lättare att göra i massivträ än i betong, vilket innebär kostnadsbesparingar och förbättrad arbetsmiljö. Håltagningar och slitsar är enkla att utföra med borrning eller sågning med motorsåg. Håltagningar utförs med lätthet på plats vilket ger större handlingsfrihet i projekteringen. Det kan vara till stor fördel vid korta byggtider. På grund av tidsbrist kan bristande samordning av projekteringen uppstå och kan leda till felaktiga håltagningar. Då högre ljudkrav ställs, krävs större omsorg vid projektering och montering av installationerna vid massivträsystem än vid betongsystem, så att ljudbryggor inte oavsiktligt byggs in. Den kanske viktigaste faktorn vid byggande med massivträ är hur ljudisoleringen utförs. Detta gäller inte minst installationernas utförande. Det förekommer att väsentliga detaljutföranden av installationernas utförande (även beträffande brandisolering) saknas på installationsritningarna i en i övrigt väl projekterad och utförd byggnad. När detaljutförandet överlämnas till byggaren och installatören att lösa på plats, uppstår ofta problem. Problem avseende ljudisoleringen avslöjas först när byggnaden är färdigställd och ljudmätning har utförts, eller då inflyttning har skett och brukaren klagar på ljudklimatet i byggnaden. För att rätta till felen kan kostnaderna bli höga, för att inte tala om den olägenhet som uppstår för brukaren. Problem avseende brandisoleringen avslöjas ibland först vid besiktning eller i värsta fall då brand uppstår, vilket kan leda till förlust av liv och stora egendomsskador.

7 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.2.2 Ventilationsinstallationer Bild 1.2-1 Ventilationsrör i undertaksutrymme i plattbjälklag. Bild 1.2-2 Ventilationsrör förlagda mellan liven eller i undertaksutrymme i kassettbjälklag. 1.2.2.1 Plattbjälklag När man använder plattbjälklag får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Vid krav på att installationerna ska döljas görs detta med ett nedpendlat eller fribärande undertak. Om ljudisolerande undertak används, sker placeringen i undertaksutrymmet på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. De ventilationskanaler som tillhör rummet under bjälklaget, får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida. I stället måste de enbart vila på undertakets bärreglar, varför monteringen försvåras. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. I de fall där ventilationskanalerna kan placeras synligt blir monteringen av kanalerna betydligt enklare (även vid förekomst av undertak) eftersom de inte behöver träs in mellan konstruktion och undertak, utan kan hängas upp i undertaket. Det är naturligtvis också möjligt att dölja kanalerna genom att montera ett nedpendlat extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak bör enbart vara ljudabsorberande. Om det extra undertaket även utförs ljudisolerande erhålls nämligen en treskiktskonstruktion där det kan uppstå resonans, som avsevärt sänker konstruktionens ljudisolering. 1.2.2.2 Kassettbjälklag Vid kassettbjälklag kan ventilationskanalerna, liksom vid plattbjälklag, döljas med extra undertak varvid man får stor frihet i horisontella kanaldragningar. Det extra undertaket bör enbart vara ljudabsorberande av samma skäl som vid plattbjälklag. Kanalerna hängs då upp i glespanelen i bjälklaget, innan det nedpendlade undertaket monteras, vilket underlättar monteringen. Andra nedpendlade undertakslösningar är också möjliga på grund av höga krav på ljudisolering och/eller ljudabsorption (jfr avsnittet 1.4.1 Undertak). Kanalerna hängs då upp på samma sätt som det nedpendlade undertaket. Mindre ventilationskanaler kan även placeras i bjälklaget. Om detta utförs på fabrik får man ett snabbt byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Man får även god arbetsmiljö i detta fall, då arbetet underifrån minimeras. Det förutsätter att bjälklaget och kanalerna kan orienteras i samma riktning, då förutsättningarna för att ta hål i liven i de flesta fall är begränsade. Av konstruktiva skäl eller med hänsyn till ljudkrav är en sådan orientering inte alltid möjlig. Om ljudkrav i vertikalled finns får ventilationskanalerna inte ha kontakt med den bärande delen av bjälklaget, utan måste läggas på glespanelen i bjälklagets undertak. I de fall där ventilationskanalerna kan placeras synligt får man också stor frihet i de horisontella kanaldragningarna. Avslutningsvis är det naturligtvis alltid möjligt att dölja kanalerna, genom att montera ett nedpendlat extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak bör enbart vara ljudabsorberande enligt vad som tidigare påpekats.

8 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.2.3 Avloppsinstallationer 1.2.3.1 Plattbjälklag Avloppsrören placeras företrädesvis dolda i undertaksutrymme. Om ljudisolerande undertak används på grund av ljudkrav, får avloppsrören som tillhör rummet ovanför bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket. I stället måste de hängas upp i bjälklagselementets undersida. På samma sätt som vid ventilationsinstallationer avgörs behovet av brandisolering av var brandcellsgränsen placeras, men även av rörmaterialet. Avloppsrör av gjutjärn behöver inte brandisoleras och är dessutom bättre från ljudisoleringssynpunkt. 1.2.3.2 Kassettbjälklag Avloppsrören placeras lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Genom god planering av våtutrymmen kan i de flesta fall det här åstadkommas. Om ljudkrav i vertikalled finns, får avloppsrören inte ha någon kontakt med bjälklagets undertak, utan måste hängas upp i den bärande delen av bjälklaget. Bild 1.2-3 Avlopp mellan liven i kassettbjälklag. 1.2.4 Elinstallationer 1.2.4.1 Plattbjälklag Om undertaksutrymme finns är det enkelt att dra tomrör för elledningar. Vid ljud- och brandkrav gäller på samma sätt som för ventilationsinstallationer; att elrören inte får ha kontakt med bjälklagselementets undersida samt att behovet av brandisolering avgörs av var brandcellsgränsen placeras. Om undertak inte behövs av andra skäl, kan tomrören förläggas mellan ströläkt och täckas av beklädnadsskivor. Om undersidans träyta ska exponeras läggs elinstallationen utanpåliggande. 1.2.4.2 Kassettbjälklag Tomrör för elledningar kan enkelt monteras på glespanelen i bjälklagets undertak.

9 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.2.4.3 Massivträväggar Tomrör för elledningar kan fräsas in i väggarna som i så fall förses med beklädnadsskivor. Om väggens träyta ska exponeras läggs elledningarna synligt eller på skivans baksida. 1.2.5 Vatten- och värmerörsinstallationer Vatten- och värmerörsinstallationer placeras lämpligen utanpåliggande. Vid inklädnad av ledningarna måste man se till att dolt läckagevatten kan ledas ut. Vertikala rörstammar placeras dock i schakt om de passerar brand- och ljudavskiljande konstruktioner. Bild 1.2-4 Massivträvägg som är spårad för elinstallation.

10 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.3 Byggsystem för bostadshus I det här avsnittet görs en fördjupad genomgång av några av de faktorer som är viktiga att tänka på vid valet av byggsystem för bostadshus, samt ges exempel på stomsystem. I kapitel 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, görs en allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem och i avsnittet 1.2 Installationer behandlas dessa mera utförligt. 1.3.1 Undertak Bild 1.3-1 Anslutning plattbjälklag med fribärande undertak och regelvägg med ljudspärr. Solida massivträbjälklag i flerbostadshus måste förses med ljudisolerande undertak och/eller övergolv. Vid ljudklass C och B enligt SS 02 52 67 behöver enbart undertak monteras. På så sätt kan man ta tillvara massivträets estetiska egenskaper genom att golvets träyta exponeras. Vid ljudklass C krävs en fjädrande upphängning (till exempel med ADARMAprofiler), medan undertaket måste utföras fribärande i ljudklass B. Kassettbjälklag med fjädrande upphängt undertak uppfyller fodringarna för ljudklass C. Beklädnadsskivor eller träpanel monteras på undertakets bärprofiler, som består av glespanel vekt infäst till den bärande stommen i bjälklaget. Synlig träpanel kan användas enbart om vattensprinkleranläggning installeras (jfr 2.3.2 Faktorer som påverkar val av byggsystem brandskydd, Handboken 2003). Med anledning av de höga ljudisoleringskraven måste undertaken utföras med beklädnadsskivor eller träpanel. I trapphusen kompletteras undertaken med ljudabsorbenter, erforderlig täckningsgrad beror på krävd ljudklass samt aktuella förutsättningar. I småhus finns det inga ljudkrav i vertikalled och därmed behövs normalt inget undertak vid massivträbjälklag. Bild 1.3-2 Anslutning mellan kassettbjälklag med undertak och trävägg med ljudspärr.

11 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.3.2 Ljudspärrar 1.3.2.1 Vertikalt Det är viktigt att tänka på att stegljudets överföring mellan våningarna via anslutningen mellan bjälklag och vägg är avsevärt större vid massivträbjälklag än vid exempelvis betongbjälklag. Denna så kallade flanktransmission är större i bjälklagets längdriktning (bärriktning) än i tvärriktningen. Vid bärande träregelstomme i flerbostadshus måste denna frikopplas från en stomme som bär skivbeklädnaden. Vid ytterväggarna kan denna frikoppling utföras genom påsalning av en extra fristående regelstomme på insidan. Frikopplingen behöver dock inte utföras på väggar i bjälklagens längdriktning, eftersom dessa väggar inte bär bjälklagen. I detta fall räcker det att bjälklagen läggs upp på elastiskt mellanlägg av Stepisol eller likvärdigt. Måttsättningen av lägenheterna påverkas därmed om man av praktiska skäl inte utför alla ytterväggarna lika. Med undertaksutförande enligt 1.3.1 får den bärande och påsalade regelstommen i ytterväggen inte ha någon skivbeklädnad på sidan mot spalten mellan regelstommarna. I stället måste den utföras som en traditionell lägenhetsskiljande vägg. Om undertaket i plattbjälklagen utförs fribärande kan dock den bärande regelstommen vid ljudklass C förses med skivbeklädnad även mot spalten. Detta ökar ytterväggens horisontalkraftskapacitet, vilket ofta är nödvändigt för att klara stabiliteten i flervåningsbyggnader. Vid de bärande inner- och lägenhetsskiljande väggarna kan frikopplingen av den bärande regelstommen från den sekundära regelstommen som bär skivbeklädnaden, utföras enligt detaljer i avsnitt 2.4. Detta utförande innebär dock en kraftig reducering av väggarnas horisontalkraftskapacitet, eftersom skivbeklädnaden inte får skruvas till hammarbandet i de regelfack som innehåller de bärande stolparna. Alternativt kan flanktransmissionen minskas med en ljudspärr mellan de bärande väggarna och bjälklaget. I de flesta fall är det en enklare och mer ekonomisk lösning. Samtliga bärande regelväggar som används för stabilisering av byggnaden kan då utnyttjas till sin fulla lastkapacitet med avseende på horisontella laster, oavsett hur undertaken utförs. Massivträväggar måste också förses med flanktransmissionsspärr. Denna utförs enklast med en ljudspärr mellan väggen och bjälklaget. Pelar-balk-stommar påverkas i liten utsträckning av flanktransmissionen då de i huvudsak är frikopplade från skivbeklädnaderna på väggarna.

12 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.3.2.2 Horisontellt Oavsett ljudklass måste bjälklag och undertak alltid brytas vid lägenhetsskiljande väggar. Detta är normalt inget problem, eftersom väggarna, oavsett om de utförs med regelstomme eller av massivträ, måste utföras som dubbelkonstruktion där vägghalvorna inte får ha kontakt med varandra. Vid pelar-balk-system måste ändå uppmärksamhet ägnas åt de lägenhetsskiljande väggarna om dessa är bärande. Stommen kan då behöva dubbleras så att varje bjälklagsdel får sin egen bärning. Om detta inte är möjligt räcker det antagligen inte med att lägga upp bjälklagen på elastiskt mellanlägg, utan bjälklagen behöver kompletteras med övergolv, åtminstone i ljudklass B. 1.3.3 Installationer Bild 1.3-3 Ventilation i undertaksutrymme i plattbjälklag. Bild 1.3-4 Avlopp i undertaksutrymme i plattbjälklag. Med massivträbjälklag och undertak får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Detta sker dock på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. Ventilationskanalerna, som tillhör lägenheten under bjälklaget, får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida. De måste vila enbart på undertakets bärreglar, varför monteringen försvåras. Av samma skäl får avloppsrören, som tillhör lägenheten ovanför bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket utan måste hängas upp i bjälklagselementets undersida. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. Vid kassettbjälklag kan horisontella kanaler placeras mellan liven i bjälklaget endast om de kan orienteras i kanalernas riktning, eftersom förutsättningarna för att ta hål i bjälklagsliven i de flesta fall är dåliga. Om detta utförs på fabrik får man ett byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Detta ger också en bra arbetsmiljö då arbetet underifrån minimeras. Om de horisontella kanalerna inte kan förläggas i bjälklaget måste dess undertak sänkas. Det leder till en avsevärt tjockare bjälklagskonstruktion, men med stor frihet i kanaldragningarna. Kanalerna kan hängas upp i bärreglarna till bjälklagets undertak innan skivbeklädnaden monteras, vilket underlättar monteringen. Avloppsrören placeras under alla förhållanden lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Genom samverkan i tidigt skede mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer kan bästa resultat uppnås. Så kan avloppsrören genom god planering av våtutrymmen förläggas i kassettbjälklag utan att de korsar bjälklagsliven. Vid god planering av planlösningen och ett ventilationssystem med enbart mekanisk frånluft kan dessutom ventilationskanalerna i sin helhet förläggas i vertikala schakt.

13 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.3.4 Flexibilitet i planlösning Vid ombyggnad av befintliga lägenheter måste ofta kostsamma ingrepp ske i bärande innerväggar. Det har därför blivit allt vanligare att enbart utföra de lägenhetsskiljande väggarna samt ytterväggarna bärande. Detta ger stor frihet i planlösningen, men kräver också bjälklag som klarar större spännvidder. De kassettbjälklag av massivträ som i dag finns på marknaden kan användas vid spännvidder upp till 12 m. 1.3.5 Exempel på stomsystem Massivträväggar kan vara lämpliga där våningshöga element kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk. Av ljudisoleringsskäl utförs bjälklagen lämpligen upplagda på väggarna, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar. Med kassettbjälklag som klarar större spännvidder behöver inte innerväggarna utföras bärande, vilket ger stor frihet i planlösningen. Bärande väggsystem kan också utföras med träregelstomme. Detta förutsätter måttliga laster varför spännvidderna bör vara måttliga och antalet våningar inte alltför stort. Träregelstomme är särskilt lämplig i småhus. Byggnadens stabilisering måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader som stabiliseras med skivverkan, vilket normalt är fallet vid stommar med massivträbjälklag och massivträ- eller träregelväggar, se 2.5 Stomstabilitet.

14 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.4 Byggsystem för kontor och skolor I det här avsnittet görs en fördjupad genomgång av några av de faktorer som är viktiga att tänka på vid valet av byggsystem för kontor och skolor, samt ges exempel på stomsystem. I avsnittet 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, görs en allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem. Installationer behandlas mer utförligt i avsnittet 1.2 Installationer. 1.4.1 Undertak Bild 1.4-1 Plattbjälklag med undertak. 1.4.1.1 Undertak för plattbjälklag Solida massivträbjälklag måste förses med ljudisolerande undertak (s.k. plattbjälklag) alternativt övergolv, om det finns mer än måttliga krav på ljudisolering i vertikalled. Massivträets estetiska egenskaper kan tillvaratas genom att antingen träytan i golv eller tak exponeras. Nedpendlingen av undertaket kan oftast utföras med de standardlösningar som används vid betongbjälklag. Undantag är undervisningsrum i skolor vid ljudklass A samt musiksal och dramarum oavsett ljudklass, där fribärande undertak erfordras. Detta innebär att lösning för ljudklass B för bostäder kan användas. I övriga rum i skolor vid ljudklass A kan nedpendlingen av undertaket göras fjädrande. Detta innebär att lösning för ljudklass C för bostäder kan tillämpas. I kontorshus och skolor krävs ofta att takytorna helt eller delvis förses med ljudabsorbenter för att uppnå tillfredsställande rumsakustik. Om bjälklaget förses med undertak kan detta utföras antingen som ett tätt gipsundertak kompletterat med absorbenter med behövlig täckningsgrad eller med ett tyngre undertak som är både ljudisolerande och ljudabsorberande. Gipsundertak ger dock en säkrare lösning vid ljudklass A/B för kontor och ljudklass B/C för skolor enligt SS 02 52 68. I musiksalar och dramarum i skolor krävs dock alltid gipsundertak. Detta gäller även övriga rum i skolor vid ljudklass A.

15 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.4.1.2 Undertak vid kassettbjälklag Vid kassettbjälklag på undertakets bärprofiler som består av glespanel vekt infäst till den bärande stommen i bjälklaget. Kassetbjälklag med vekt infäst undertak kan användas. Träpanel kan enbart användas om sprinkleranläggning installeras, såvida byggnaden inte utförs i klass Br3 (jfr 2.3.2 Faktorer som påverkar val av byggsystem brandskydd, Handboken 2003). I undervisningsrum i skolor erfordras dock alltid fribärande undertak vid ljudklass A. Om ljudabsorbenter erfordras finns ett antal alternativa lösningar: Absorbenter med erforderlig täckningsgrad monteras på undertakets undersida om installationerna får vara synliga eller kan förläggas i bjälklaget (jfr 1.4.3 Installationer). Ett nedpendlat extra undertak används, som endast får vara ljudabsorberande (jfr 1.3.1 Undertak). Det hängs enklast upp i glespanelen i bjälklagets undertak, vilket också ger den bästa ljudisoleringen. I kontor vid ljudklass C kan gipsen i bjälklagets undertak slopas. Ljudisolerande och ljudabsorberande nedpendlat undertak används. Det nedpendlade undertaket hänges enklast upp i glespanelen i bjälklagets undertak, vilket också ger den bästa ljudisoleringen. Detta alternativ begränsar dock urvalet av undertak kraftigt och förutsätter att den bärande delen av bjälklaget dimensioneras för aktuell brandklass; undertaket är nämligen enbart klassat som tändskyddande beklädnad vilket inte ger mer än 10 minuters brandmotstånd. Alternativt slopas även glespanelen varvid det nedpendlade undertaket hängs upp direkt i den veka infästningen, som normalt utgör glespanelens bärverk. Ljudklass C. Ljudisolerande och ljudabsorberande undertak hängs upp i bjälklagsliven med fjädrande nedpendling. Även detta alternativ begränsar urvalet av undertak kraftigt och kräver samma utförande med hänsyn till brandskydd som ovanstående alternativ. Denna lösning måste med hänsyn till ljudisolering konfirmeras med bjälklagsleverantören då det i skrivande stund inte är helt klarlagt hur den fjädrande nedpendlingen ska utföras, varken av undertaket eller av installationerna.

16 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.4.2 Ljudspärrar Bild 1.4-2 Regelvägg med ljudspärr vid plattbjälklag. Bild 1.4-3 Massivträvägg med ljudspärr vid kassettbjälklag. 1.4.2.1 Vertikalt En viktig faktor att uppmärksamma är stegljudets överföring mellan våningarna via anslutningen mellan bjälklag och vägg, som är avsevärt större vid massivträbjälklag än vid exempelvis betongbjälklag. Vid ljudkrav för skolor i ljudklass A enligt SS 02 52 68 och bärande träregelstomme behöver åtgärder vidtas mot flanktransmissionen. Detta gäller också vid musiksal och dramarum oavsett ljudklass. Massivträväggar behöver också förses med flanktransmissionsspärr, förutom i kontor vid ljudklass C, under förutsättning att de inte är alltför tunna. Pelar-balk-stommar påverkas i liten utsträckning av flanktransmission då de i huvudsak är frikopplade från skivbeklädnaden på väggarna. 1.4.2.2 Horisontellt I kontor med krav på ljudisolering horisontellt över skiljeväggar (som även behövs inom samma kontorslägenhet om ljudstandarden SS 02 52 68 tillämpas) kan bjälklagen i de flesta fall utföras utan att brytas vid de ljudavskiljande väggarna, även om bjälklaget inte förses med övergolv. Observera att för enskilda rum med speciellt höga ljudkrav, exempelvis rum mellan olika hyresgäster och rum mot korridor i ljudklass A/B, kan extra åtgärder krävas för att minska flanktransmissionen. Detta gäller också vid icke bärande mellanväggar med avseende på stegljudsisolering. Extra åtgärder kan vara att övergolv läggs in i bredvidliggande rum. Lokal förtjockning av bjälklaget vid skiljeväggen kan också vara en lösning. Övergolv används företrädesvis när extra åtgärder krävs enbart på grund av stegljudskrav. Inverkan av olika typer av övergolv framgår av 5.2 Byggnadsakustik. Alternativt kan bjälklaget brytas mitt över skiljeväggen och läggas upp på ljuddämpande gummilist, typ Stepisol eller likvärdigt. Det krävs en förhållandevis tjock skiljevägg om den är bärande, alternativt tillräckligt bred balk vid pelar-balk-system, så att varje bjälklagsdel får tillräcklig upplagslängd. Massivträbjälklagen har lägre flanktransmission tvärs elementen än längs. Därför bör man alltid undersöka den konstruktiva möjligheten att orientera bjälklagen optimalt med hänsyn till ljudkraven. Speciellt gynnsamt blir det om skiljeväggen placeras direkt ovanför och längs med en bjälklagselementskarv. Då minskas flanktransmissionen avsevärt. I skolor är kraven på luftljudsisolering och stegljudsnivå, oavsett ljudklass, så höga att brytning av bjälklaget över skiljeväggarna med ljudspärr i praktiken krävs i många fall. Vid andra rum med mycket höga ljudkrav, exempelvis musiksal och kuratorrum, måste skiljeväggarna utföras som dubbelkonstruktion där bjälklaget bryts. Detta medför att väggen måste göras bärande om den ligger vinkelrätt mot bjälklagets bärriktning. Denna lösning måste också tillgripas mellan olika kontorslägenheter i ljudklass A/B.

17 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Vid brutna bjälklag måste man vara uppmärksam på hur detta påverkar byggnadens stabilitet, även om skiljeväggen inte är bärande. Denna måste kanske utnyttjas som stabiliserande vägg och därmed dimensioneras för horisontella laster. Bjälklagsdelarna kan kopplas ihop med ljudveka, punktvisa infästningar, exempelvis spikningsplåtar. 1.4.3 Installationer Vid plattbjälklag får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Vid krav på att installationerna ska döljas placeras dessa i allmänhet i undertaksutrymmet. Detta sker dock på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. Ventilationskanalerna (som tillhör rummet under bjälklaget) får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida, utan måste vila enbart på undertakets bärreglar varför monteringen försvåras. Av samma skäl får avloppsrören, som tillhör rummet över bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket utan måste hängas upp i bjälklagselementets undersida. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. Även vid kassettbjälklag kan ventilationskanalerna döljas i undertaksutrymmet, varvid man får stor frihet i horisontella kanaldragningar. Kanalerna hängs upp i glespanelen i bjälklagets undertak innan skivbeklädnaden monteras, vilket underlättar monteringen. Andra nedpendlade undertakslösningar är också möjliga på grund av höga krav på ljudisolering och/eller ljudabsorption (jfr 1.4.1 Undertak) och kanalerna hängs då upp på samma sätt som det nedpendlade undertaket. Avloppsrören placeras under alla förhållanden lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Mindre ventilationskanaler kan även placeras i bjälklagskassetterna, vilket medför mindre bjälklagstjocklek. Om detta utförs på fabrik får man ett byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Detta resulterar även i god arbetsmiljö eftersom arbetet underifrån minimeras. Detta förutsätter dock att bjälklaget och kanalerna har samma riktning då förutsättningarna för att ta hål i liven i de flesta fall är begränsade. En sådan orientering är inte alltid möjlig på grund av konstruktiva skäl eller med hänsyn till ljudkrav (jfr 1.4.2 Ljudspärrar). Av ljudisoleringsskäl får ventilationskanalerna inte ha kontakt med den bärande delen av bjälklaget, utan måste läggas på glespanelen i bjälklagets undertak. På samma sätt får avloppsrören inte ha någon kontakt med bjälklagets undertak, utan måste hängas upp i den bärande delen av bjälklaget.

18 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Bild 1.4-4 Placering av ventilations- och avloppsrör mellan liven i ett kasettbjälklag. I de fall ventilationskanalerna kan förläggas synligt får man stor frihet i de horisontella kanaldragningarna oavsett bjälklagstyp. Monteringen av kanalerna blir dessutom betydligt enklare eftersom de inte behöver träs in i undertaksutrymmet, utan kan hängas upp i undertaket. Det är naturligtvis alltid möjligt att dölja kanalerna genom att montera ett extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak får, som tidigare påpekats, enbart vara ljudabsorberande. Genom samverkan i ett tidigt skede mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer kan bästa resultat uppnås. Så kan exempelvis avloppsrören genom god planering av våtutrymmen förläggas i kassettbjälklag utan att de korsar bjälklagsliven. Vid god planering av planlösningen gäller detta även vid mindre ventilationskanaler. 1.4.4 Flexibilitet i planlösning I kontorshus är det vanligt med krav på stora fria ytor för största möjliga handlingsfrihet i utformningen av lokalerna. Detta gör man för att möta hyresgästernas behov, då dessa ofta inte är kontrakterade när byggandet påbörjas. Det leder också till stor flexibilitet i det framtida lokalutnyttjandet, då framtida hyresgästanpassningar blir betydligt enklare och billigare att genomföra. Det kassettbjälklag som i dag finns på marknaden kan användas vid spännvidder upp till 12 m. Även i skolor kan det vara en fördel med större spännvidder, då det i många fall är önskvärt att kunna disponera om lokalerna, framför allt i undervisningsrummen.

19 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 1.4.5 Exempel på stomsystem För kontor och skolor kan en kombination av pelar-balk-system och bärande väggsystem ofta vara lämplig. Våningshöga massivträelement kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk i ytterväggar, medan pelar-balk-systemet används till de inre bärlinorna. Detta ger stor frihet vid utformningen av lokalerna (jfr 1.4.4 Flexibilitet i planlösning). Av ljudisoleringsskäl utförs bjälklagen lämpligen upplagda på väggarna, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar. Med kassettbjälklag som klarar större spännvidder behövs ofta inte några inre bärlinor, vilket ger maximal frihet i lokalernas utformning. Bärande väggar kan också utföras med träregelstomme. Detta förutsätter inte alltför stora laster varför spännvidderna bör vara måttliga och antalet våningar inte alltför stort. Detta är företrädesvis aktuellt vid mindre kontors- och skolbyggnader i två eller tre plan. Byggnadens stabilisering måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader som stabiliseras med skivverkan, vilket normalt är fallet vid stommar med massivträbjälklag och massivträ- eller träregelväggar.