1 PROJEKTFÖRSLAG TELERADIOLOGISK STÖDTJÄNST FÖR VÅRDSAMVERKAN SLL - GOTLANDS KOMMUN Innehåll: Sammanfattning av projektet 2 Projektförslag 3 Mål 4 Uppskattade kostnader 5 Vinster 5 Bilagor: Kirurgiska kliniken i Visbys synpunkter på investering i stödtjänster för deltagande i Virtuell radiologisk behandlings- och beslutskonferens. Visby 2006-02-24 Svante Walldén Verksamhetschef, röntgenavdelningen
2 Teleradiologisk stödtjänst för vårdsamverkan SLL och GOTLANDS KOMMUN Ett verksamhetsövergripande behov av stödtjänst för virtuell radiologisk behandlings- och beslutskonferens. Kort sammanfattning av projektet. Projektet syftar till att upprätta en teleradiologisk förbindelse med ett inom Stockholms Läns Landsting redan etablerat nätverk för virtuella behandlingskonferenser. I ett första steg gäller det konferenser kring patienter i behov av högspecialiserad kirurgi i övre abdomen (framförallt pancreascancer och leverkirurgi). Nätverket möjliggör för dessa patienters behandlande läkare på hemortssjukhuset att deltaga i behandlingskonferenserna. Patienternas röntgenundersökningar demonstreras av ansvarig radiolog på hemortssjukhuset. Detta ger fördelar kunskapsmässigt för både radiologer och kirurger i Visby. Vi får möjlighet att ta hem en del av handläggningen av dessa patienter med minskad kostnad för utomlänsvården som resultat. Man kan på detta sätt etablera en vårdkedja med bättre effektivitet än tidigare enligt följande: Dagens rutin är i grova drag att när en pancreascancer diagnosticerats här sänds en remiss med förfrågan om möjlig kirurgi till Karolinska, Huddinge. Mottagande kirurg ber om visning av röntgenundersökning på internrond. Undersökningarna beställs från Visby. Patienten kallas sedan på ett besök (resa till Stockholm). Därefter har mottagande kirurg tillräcklig information för att dra patienten på behandlingskonferens. Ibland uppkommer där frågor som han ändå inte kan besvara utan man får ajournera fallet till nästkommande konferens. Det förekommer också att radiologerna på konferensen har önskemål om kompletterande undersökning, vilken man för säkerhets skull utför på Karolinska då man är osäker på möjligheterna på hemortssjukhuset.. Först därefter tas beslut om ev. operation. Kirurgen i Visby får ett meddelande om detta och när operationen ska göras varefter patienten kallas. Den vårdkedja som nu etablerats och som detta projekt avser att ansluta till möjliggör en betydande effektivisering av detta förlopp. Genom att man regelbundet träffas på behandlingskonferensen är både kirurger och radiologer i Visby uppdaterade på vad som krävs i undersökningsväg för ett operationsbeslut och kan presentera ett fullödigt material på konferensen. Den behandlande läkaren är med och kan ge all kompletterande information direkt. Eventuella spörsmål om behandlingar preoperativt kan avhandlas direkt och patienten behöver bara åka upp till Stockholm för operationen. Den lokala kirurgen är också djupare involverad i hela förloppet och patienten kan i många fall också tas hem tidigare än tidigare. Således görs vinster på olika nivåer: - ekonomiska vinster i färre undersökningar, färre resor till fastlandet, färre granskningar och demonstrationer av röntgenundersökningar (en enda granskning av en DT kostar c:a 2 000 kr!), kortare vårdtider - kunskapsmässiga vinster för Visby lasarett där mer och mer av det som idag görs på den högspecialiserade kliniken kan göras här. Det är endast det som inte kan utföras i Visby som ska göras som utomlänsvård! - bättre kvalitet i patientomhändertagandet. Kortare tid mellan diagnos och behandling vilket är oerhört viktigt just vid cancersjukdom.
3 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund I strukturarbetet för sjukvården i Stockholms läns landsting (SLL) har behovet av strukturella förändringar inom högspecialiserad s.k. fåtalskirurgi inom området övre abdominell kirurgi lyfts fram. SLL har därvid fattat beslut att denna verksamhet ska koncentreras till Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Gotlands kommun har slutit vårdavtal med Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdavtalets vårdkedjor behöver stödjas av ny teknisk infrastruktur, d.v.s. videoradiologi. Ett sådant samarbete med inrättande av tekniska förutsättningar har redan etablerats inom SLL mellan dess olika sjukhus och även mellan SLL och sjukhusen i Linköping och Umeå. 1.2. Vårdkedja Målet med en koncentration av den högspecialiserade vården till Karolinska Huddinge är att skapa förutsättningar för bättre kvalitet, effektivisering och förbättrade utvecklingsmöjligheter. För att uppnå dessa mål fordras inte bara större resurser på Karolinska Huddinge utan också ett nytänkande inom sjukvården som innebär att inremitterande sjukhus (Visby lasarett) lokala specialistkunskaper och undersökningsresurser tas tillvara och utvecklas. Hela vårdkedjans uppbyggnad måste därför karakteriseras av flödestänkande där patienten hela tiden ska befinna sig på rätt vårdnivå och där vårdpersonalen har tillgång till aktuell kunskap/information gällande patienten för att maximalt effektivisera och säkra omhändertagandet. Därav har följande vårdkedjemodell samt behovet av ny teknik föreslagits: - Patienter som remitteras till Karolinska Universitetssjukhuset utreds primärt på det remitterande sjukhuset, i detta fall Visby lasarett - Utredningsresultaten presenteras med hjälp av en ny teknik, den virtuella behandlingsoch beslutskonferensen, där specialister både på inremitterande sjukhus och Karolinska gemensamt beslutar om vidare utredning och behandling. - Ansvarig kirurg och radiolog på inremitterande sjukhus är föredragande för sina egna patienter. Man behåller en stor del av utredningsgången, kompetens och kunnande i första linjen och bidrar med alla de sjukvårdsresurser som ligger utanför universitetssjukhuset vid utredning av dessa patienter. Man minimerar också på detta sätt de besök och den vårdtid som måste ske på universitetssjukhuset utomlänsvården minskar. Det leder också till att högspecialiserad kunskap vidmakthålls på Visby lasarett. Denna vårdkedjemodell kräver stödtjänster inom SLLnet och ett virtuellt kassaskåp för åtkomst av säker, krypterad, elektronisk patientinformation för remittent och mottagare. Detta för att slippa hela administrationen av dagens pappersremisser, fax, brevförsändelser och tidsfördröjning kopplat till denna manuella hantering. Denna funktion finns nu etablerad inom SLL. 1.3. Slutsats För att på ett effektivt sätt uppfylla vårdavtalets intentioner och utnyttja den högspecialiserade vård som koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
4 krävs att Visby lasarett ansluter till det nätverk som betecknas som virtuell behandlingsoch beslutskonferens för övre abdominell kirurgi som redan etablerats inom SLL. Detta nätverk kan givetvis också i en framtid användas även inom andra områden. Detta centrala video-nav innebär att det arbete som den multiprofessionella gruppen av kliniker på Karolinska tillsammans med alla de inremitterande sjukhusens specialisetr utför blir mer kostnadseffektivt (färre resor för patienetr och kortare vårdtider), ger kortare ställtid från diagnos tilol beslut och behandling för patienetrn än dagens rutin (oerhört viktigt vid tumörsjukdom) och medför att delatagande sjukhus kunskapsmassa per patienttypfall omedelbart delas ut till samtliga deltagande kliniker. Detta medför en gemensam standardisering av utredning och handläggning (regionala vårdprogram) vilket medför att ny kunskap om undersöknings- och behandlingsmetoder får omedelbar spridning och applicering i vården. 2. Projektförslag Projektet Teleradiologisk stödtjänst för vårdsamverkan SLL och Gotlands Kommun är av gemensamt intresse för kirurgkliniken och röntgenavdelningen samt även av centralt intresse för HSF i det att det berör utomlänsvårdens kostnader. Projektbeställning bör därför ske centralt i HSF och projektet bör bemannas med representanter för kirurg- och röntgenklinikerna. 2.1. Uppdraget Att projektera och beräkna kostnaderna samt efter beslut etablera en virtuell videoradiologisk uppkoppling till nätverk inom SLL. Projektet innefattar: - att på Visby lasarett etablera en video-radiologisk systemlösning med befintligt bildsystem (PACS) som grund och som minst uppfyller samma funktionskrav som den idag rutinsatt systemlösningen inom SLL - att koppla denna utrustning till redan existerande video-nav - att etablera en kontakt med det virtuella kassaskåp som finns inom SLL där samtliga konferensdeltagare har en säker, krypterad tillgång till berörda patienters aktuella journalinformation för det virtuella mötet. Funktionaliteten skall både innehålla bild- och ljudkommunikation (videokonferens) och simultan visning av patientdata i form av digitaliserade röntgenbilder. Tillgängligheten skall minst vara mellan 08.00 21.00 dagtid. Hela eller delar av ett virtuellt video-radiologiskt nätverk bör kunna avropas som tjänst via ramavtal med SLL. 3. Mål Verksamhetsområdena för kirurgi och radiologi är kravställare på kvalitet och funktionalitet i systemet. 3.1. Projektmål - att beskriva nyttan för Gotland Kommun av virtuella radiologiska behandlings- och beslutskonferenser via ett centralt videonav - att ge specialister/aktörer på Visby lasarett tillgång till virtuella radiologiska behandlings- och beslutsronder via ett centralt video-nav - att säkra hanteringen av patientinformation via ett virtuellt kassaskåp
5 - att kvalitet och bildfunktion i uppkopplingen mot det centrala video-navet - att föreslå en drift- och förvaltningsorganisation kring den lokala video-radiologiska stödtjänsten. 3.2. Projektnytta och effektmål - att skapa förutsättningar för generella virtuella video-radiologiska konferenser - att ge ökad medicinsk säkerhet och kvalitet vid beslut och behandling - att bidra till kortare ledtider från diagnos till beslut och behandling - att minska kostnaderna för sjukvården, särskilt utomlänsvården 4. Uppskattade kostnader Teknisk utrustning för videokonferens inklusive tjänsten uppkoppling till SLL centrala video-nav och virtuella kassaskåp beräknas kosta 365 tkr. På Visby lasarett ska finnas ett rondrum med arbetsstation för PACS och plats för en multiprofessionell samling konferensdeltagare. Den naturliga lösningen är röntgenavdelningens rondrum. De där befintliga projektorerna har dock en alltför hög ljudnivå för att fungera i en videokonferensmiljö. Kostnad för utbyte av dessa beräknas till c:a 100 tkr. Installationskostnader kan grovt uppskattas till 20 tkr. Totala anskaffningskostnader c:a 485 tkr. Till detta kommer en årlig driftskostnad på 25 tkr. Projektet bedöms kunna genomföras utan tillskott av personella resurser. En viss ökad tidsåtgång för kirurgklinikens och röntgenavdelningens läkare kan förväntas men detta ryms inom redan etablerad rondverksamhet. Se också nedan under vinster där tidsvinster för framförallt kirurgerna kan förväntas av projektet. 5. Vinster Vinsterna för den gotländska sjukvården består dels i kvalitets- och tidsvinster i patientarbetet, dels i ekonomiska vinster i form av framförallt minskade kostnader för utomlänsvården. I projektet finns också vinster för SLL, framförallt en förbättring av ovan beskrivna vårdkedja med snabbare och smidigare handläggning av patienter remitterande från andra sjukhus till Karolinska Universitetssjukhuset. Vinsterna för den gotländska sjukvården kan summeras till följande: - Samlad kompetens kring patienten under ett och samma rondtillfälle. Om kompetens saknas på en enhet kan kompetens från annan enhet vikariera utan att specialister behöver förflyttas mellan sjukhusen. - Vi kan utnyttja samtliga undersökningar som finns på en patient och granska dessa vid ett och samma tillfälle oberoende av om undersökningarna är gjorda på Visby lasarett eller Karolinska Universitetssjukhuset. Den radiolog som initialt bedömt bilderna ansvarar för att skylta fallet vid behandlingskonferensen. Detta spar tid och pengar då rutinen hittills varit den att fallet skickats till det sjukhus där konferensen äger rum för
6 att granskas ännu en gång inför skyltning där. Man har då också bara haft tillgång till tidigare översänd undersökning/undersökningar. - Inte sällan har undersökningar (datortomografi och magnetisk resonanstomografi) som utförts på olika sjukhus inte motsvarat de krav som specialistbedömning på Karolinska krävt. I dessa fall har man fått göra om undersökningen. Detta medför en extra kostnad och också onödig strålbelastning. Mycket av detta dubbelarbete kan undvikas. Kostnaden för en extra DT är c:a 4 000 kr och för en extra MR c:a 8-10 000 kr. - Optimal kvalitet i utredning, bedömning och beslut kommer patienten till godo; (i) i välgrundade beslut med kort ställtid från diagnos till beslut och behandling, (ii) i god kvalitet i det att patienten slipper onödiga och ibland jobbiga undersökningar om indikation saknas, (iii) i att de utredningar som utförs verkligen är indikerade att utföras, (iiii) i att god kompetens samlad kring bedömningen av ett patientärende ökar sannolikheten för en korrekt diagnos. - Den här vårdkedjemodellen vidmakthåller och förstärker kunskapen kring dessa patienter på samtliga vårdnivåer. Möjligheter till samtidig utbildning av vårdpersonal på deltagande sjukhus etableras, vilket bidrar till att en standardisering sker inom regionen. - Stödtjänsten är och blir applicerbar för den ökande mängden nationella vårdkedjor. (En ökande centralisering av högspecialiserad vård är just nu aktuell i direktiv från statsmakten) - Vårdkedjan i vilken projektet ingår kommer att få stor betydelse för de gotländska patienter som är i behov av högspecialiserad vård i ett första steg inom området övre abdominell kirurgi (pancreascancer, leverkirurgi, matstrups- och magsäckscancer). Färre besök på specialistkliniken, färre onödiga undersökningar, kortare vårdtid på specialistkliniken, kortare tid till korrekt diagnos och kortare tid mellan diagnos och behandling. Ekonomisk vinst har beräknats på kirurgkliniken (se bilaga) och uppskattas till drygt 230 000 kr/år. Investeringskostnaden beräknas alltså tas hem i vinst på drygt två år!
Visby 060221 Kirurgiska kliniken i Visbys synpunkter på investering i stödtjänster för deltagande i virtuell radiologisk behandlings- och besluts konferens. Bakgrund: I Sverige precis som i världen i övrigt sker en allt ökande specialisering inom hälsooch sjukvård. I Sverige understöds denna utveckling från central nivå av riksdag och regering och på regional nivå genom ett allt mer utvecklat samarbete mellan olika landsting. Utvecklingen ligger väl i linje med de av HSF utpekade fokus områdena: regional vård och utbildning. Motivet till denna utveckling är följande: Utveckling av kvalité och kompetens Förbättrade behandlings resultat Underlag för utvärdering och forskning Ekonomiska besparingar Ett föregångsprojekt som berör Gotland är vårdkedjan för övre abdominell kirurgi som sjösatts vid Karolinska Sjukhuset, Huddinge. Officiell invigningen skedde den 25 januari 2006 efter ett flerårigt utvecklingsarbete. Avtal om behandling av patienter genom denna vårdkedja har Stockholms läns landsting, Gotland, Sörmland, Västmanland samt Östergötland. Alla patienter inom Stockholms läns landsting, Sörmland, Västmanland och Gotland med cancer sjukdomar inom matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, gallvägar och lever samt de patienter som har så kallat godartade sjukdomar inom samma organsystem och som kan kräva större kirurgi kommer att remitteras till denna vård kedja. Patienter: Enligt statistik från Onkologiskt Centrum nedbruten för Gotland åren 1998-2004 framgår att antalet nydiagnostiserade cancer fall inom ovanstående patientgrupper är ca 20 fall per år. Utöver dessa tillkommer ca 10 fall per år av icke cancersjukdom såsom förträngningar och rupturer i matstrupe, gallgångar, skador inom gallvägar, komplikationer till svår bukspottkörtel inflammation samt trauma inom ovanstående 1
organsystem. Totalt är således ca 30 fall från Gotland aktuella för ställningstagande till kirurgi inom vårdkedjan. Tidigare erfarenheter visar att ca 20-25 % av patienter som remitteras kliniken för Övre Abdominell- Kirurgi (ÖAK) blir föremål för kirurgi. Det skulle för Gotlands del bli 6-8 patienter beräknat på 30 remitterade fall. Detta stämmer bra med ÖAKs beräkning att 360 patienter per år kommer att opereras inom vårdkedjan som har ett upptagnings område på ca 3 000 000 människor. Med en befolkning på 58 000 skulle Gotland då ha behov av operation av 7 patienter. Man kan räkna med att antalet fall kommer att öka under de närmaste åren i takt med att resultaten av levermetastas kirurgi (bort opererande av dottertumörer i levern från primärtumörer i andra delar av mag-tarm kanalen) blir kända inom läkarkåren och allmänheten. Vårdkedjan: Den centrala delen av vårdkedjan är den besluts konferens som hålls varje fredag kl 13.00 på Karolinska Sjukhuset, Huddinge. Närvarande vid denna konferens är: patientens kirurg på hemorten (PAL), ÖAK-kirurg, transplantations kirurg, onkologer, röntgenläkare och patologer. Vid denna konferens sammanfattar behandlande läkare på hemorten (PAL) patientens sjukhistoria, vilka önskemål patienten själv har, röntgenbilder demonstreras varefter konferensen fattar beslut om vilken typ av behandling som patienten kan erbjudas. För att kunna delta i konferensen krävs att den läkare som träffat patienten är närvarande i konferensrummet på Huddinge alternativt är digitalt uppkopplad Redan då vårdkedjan officiellt invigdes fanns digital uppkoppling till KS-Solna, Södersjukhuset, Ersta, Danderyd, S:t Göran, Linköping, Eskilstuna. Därutöver planeras i närtid uppkoppling till Umeå och Norrköping. 2
Konsekvenser av att digital uppkoppling saknas: För Visby patienternas del innebär avsaknaden av digital uppkoppling till Visby lasarett att deras PAL och berörda röntgen läkare på Visby lasarett inte kan delta i konferensen. Detta får följande konsekvenser: Den läkare som träffat patienten i Visby är inte med då beslut fattas om vilken behandling som skall erbjudas. Detta medför att en fullödig bild av patientens egna önskemål inte kommer fram vid konferensen samt att andra sjukdomar som inte är relaterade till tumör sjukdomen riskerar att bli otillräckligt beaktade. Behandlings beslut riskerar att mera grundas på tumörens utseende på en röntgen bild än patientens önskemål och övriga sjukdomar. Detta medför risk för underbehandling där man avböjer kirurgi på grund av kronologisk ålder utan hänsynstagande till biologisk ålder samt patientens egna önskemål. Det finns också risk för överbehandling där konferensen beslutar om stor kirurgi där behandlande läkare skulle förorda ett mindre, symptom lindrande, ingrepp som trots allt bör göras på Huddinge pga den låga frekvensen här i Visby. Bristen på kommunikation mellan ÖAK på Huddinge och Visby lasarett gör att undersökningar som patienten genomgått i Visby i högre utsträckning än nödvändigt behöver göras om och då företrädesvis på Huddinge innan behandlings beslut kan fattas. Detta medför i sin tur ökade kostnader och fördröjd tumör behandling. Den multidisciplinära beslutskonferensen skall ses inte bara som ett forum där beslut fattas om enskilda patienter utan också som ett utbildnings forum för Visbys kirurger och radiologer. Avsaknaden av den omedelbara feedback som beslutskonferensen utgör gör att brister i utredningar såsom protokoll för datortomografi körningar, magnetkamera undersökningar etc inte rättas till utan misstagen riskerar att hela tiden upprepas. Avsaknaden av möjlighet för kirurg läkaren i Visby att aktivt delta i behandlingsbeslut skapar brister dels i patient-läkarelationen och dels i relationen till kirurg kollegorna på ÖAK. Detta riskerar att leda till förlängda 3
vårdtider på Huddinge där patienten tvingas vara borta från sina anhöriga längre tid än nödvändigt. Den längre behandlings tiden är förstås också förknippad med ökade kostnader för Gotlands kommun men också med ett ökat lidande för patienten vars långsiktiga prognos ofta är dyster. Ekonomi Möjliga besparingar genom etablerandet av stödtjänster för deltagande i virtuell radiologisk behandlings- och besluts konferens: Antal patienter totalt Minskade kostnader för 10 000 7 70 000:- konsulter inför kirurgi Kostnads reduktion för 400 000 0,2 80 000:- patienter som ej borde ha erbjudits stor kirurgi Reduktion med ett(1) vård 7 500 7 52 500:- dygn på kirurgisk vård avdelning HS Minskat antal patienter som 10 000 3 30 000:- behöver åka för kompletterande utredning på HS med 10%. Inkluderar resa samt att var 3:e pat behöver plats på vårdavdelning. Summa: 232 500:- Den sammanlagda årliga ekonomiska besparingen kan således beräknas till 232 500:-. Övriga användnings områden för de virtuella stödtjänsterna. De virtuella stödtjänster som här ansöks om medel för innebär i princip skapandet av ett virtuellt rum beläget i en server som rent fysiskt står på Danderyds sjukhus. Detta virtuella rum bokas fredagar kl 13.00 15.00 för ÖAKs beslutskonferens. Övriga tider är fritt att boka detta virtuella rum för andra medicinska discipliner. Man bör se etablerandet av vårdkedjan inom övre abdominell kirurgi som ett första steg. Nya vårdkedjor med liknade beslutskonferenser är att vänta inom nedre gastro-intestinal kirurgi, bröst- och endokrin kirurgi, gynekologisk onkologi och hematologi. Dessa nya 4
vårdkedjor kommer att kunna använda samma virtuella rum som ÖAK nu använder fast på andra tider. Sammanfattning: Deltagande i multidisciplinär beslutskonferens innebär att gotländska patienter kan erbjudas samma vård och behandling som patienter på fastlandet genom en ökad regionalisering. Varje patient erbjuds behandling utifrån en helhets syn på patienten och inte utifrån enstaka röntgen bilder. Förbättrat utnyttjande av Gotlands befintliga utrednings resurser. Förbättrade utbildnings möjligheter genom deltagande i besluts konferens på universitets klinik gör att Gotlands kirurger och radiologer även i fortsättningen kan erbjuda vård på högsta nationella och internationella nivå. Årliga ekonomiska besparingar i storleksordningen 200 250 000:- kan påräknas. Digital anslutning till det virtuella mötes rummet ger utomordentliga möjligheter för Visby lasarett att delta i beslutskonferenser inom andra specialiteter där liknande vinster som inom övre abdominell kirurgi kan påräknas. Ansökan ligger väl i linje med de av HSF utpekade fokus områdena regional vård och utbildning. För kirurgkliniken Hans-Ivar Påhlsson, spec läk, allmän kir 5