Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning 2012

Innehåll Slanglista och värdegrund 2 Ordförande har ordet 3 Direktionen 4 Revision 5 Räddningschefen har ordet 6 Organisation 2012 7 Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja 8 Funktion Förebyggande 13 Funktion Räddning 23 Personalekonomisk redovisning 32 Ekonomisk redovisning 35 Redovisningsprinciper, begreppsförklaring 42 Tio år i sammanfattning 43 Revisionsberättelse 44 Slanglista" VSR MSB IVPA HLR D-HLR RIB SBA LSO LBE LEH RVR FIP RCB BM IL BF BmH PwC TIB Västra Sörmlands Räddningstjänst Myndigheten för samhällsskydd och beredskap I väntan på ambulans Hjärt- och lungräddning Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) Räddningspersonal i beredskap Systematiskt brandskyddsarbete Lagen om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor Lag om extraordinära händelser Restvärdesräddning Första insats person Räddningschef i beredskap Brandmästare Insatsledare Brandförman Brandman heltid Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB Tjänsteman i beredskap VÅR VÄRDEGRUND Respekt Omtanke Kompetens Trygghet Samhörighet Kommunikation Effektivitet Engagemang Så här vill vi ha det! Foto: Egen personal 2

Ordförande har ordet Mitt andra år som ordförande började med en utbildning i politiskt ledarskap, utbildningen genomfördes tillsammans med hela direktionen. Utbildningen var väldigt informativ och genomfördes på ett proffsigt sätt. Samtliga ledamöter var väldigt engagerade. I början av året beslutade vi om ett handlingsprogram för tiden 2012-2015 detta bygger på det reviderade ägaruppdraget. Uppföljning av målen sker kontinuerligt vid både AU och direktionsmöten. Vi har stått som värd för Skadeplats 2012 även detta år och har fått idel lovord från deltagande utställare och deltagare. Personalen har gjort ett bra jobb med planering och förberedande samt genomförande av konferensen. Tidigare år har vi haft problem att rekrytera RIB personal till Vingåkersstationen. Den trenden har dock vänt under det gångna året och vid årsskiftet var personalstyrkan fulltalig. Jag kan ändå konsttera att personalsituationen snabbt kan förändras vilket är en framtida utmaning för organisationen. Personalutrymmen vid Julita stationen renoverats och förändrats, nu finns omklädningsrum för både kvinnor och män. Även garagegolvet har slipats och lackats. Stationen i Björkvik har fått fasaden uppfräschad under året. VSR har inlett ett intressant projekt tillsammans med Björkviks frivilliga brandkår. Projektet handlar om brandskyddsinformation till boende på landsbygden och det startade under hösten, det ska bli riktigt intressant att följa hur detta kommer att utvecklas. Vi har även jobbat hårt med att rekrytera personal med annan etnisk bakgrund. Vi vill också anställa fler kvinnliga brandmän, resultatet av detta är ganska dåligt en av orsakerna är att det är väldigt få ansökningar från dessa grupper. Ekonomiskt har vi gått med ett överskott på 255 tkr mot det planerade 6 tkr enligt budget. Jag kan konstatera att 2012 har varit ett bra år för VSR. Och att detta beror på alla har gjort sitt bästa för att få verksamheten att fungera. Så ett STORT TACK till samtliga. Ola Lindgren Ordförande 3

Direktionen VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VSR s verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser representanter till direktionen, fem från Katrineholm samt fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen har det övergripande ansvaret, räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen har under året haft fem möten. Direktionsmedlemmar V = Vingåker, K = Katrineholm Ordförande Vice ordf. Ledamöter Ersättare Ola Lindgren (S), V Marie-Louise Karlsson (S), K Karl-Gunnar Ljungkvist (S), K Lars Levin (FP), K Sten Holmgen (C), K Berit Olming (M), K Sari Thorén (M), V Lennart Öhman (S) V Pernilla Hagberg (MP) V Therese Palm (S), V Kim Fröde (M), V Anita Blidh (S), V Lars Nilsson (V), V Håkan Björndahl (S), K Ami Rooth (MP), K Berit Granholm (S), K. Karin Frisk (S), K Ingemar Björklund (KD), K Direktionens vilja Under året antog direktionen ett reviderat handlingsprogram Direktionens vilja för tiden 2012-2015, med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Inriktning Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. 4

Arbetsutskottet Arbetsutskottet (AU) består av ordförande Ola Lindgren, vice ordförande Marie-Louise Karlsson samt ledamöterna Sari Thorén och Sten Holmgren. AU har haft åtta protokollförda möten under året. I maj deltog Marie-Louise tillsammans med Räddningschefen och stf räddningschefen på konferensen BRAND 2012 som detta år genomfördes i Uppsala. Revision Förbundet har fyra revisorer vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Karl Källander (MP), K Peter Vogt (S), V Marita Bengtsson(S), K Karl-Erik Lardenäs (S), V Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen, revisorernas reglemente samt vad som anges i skriften God Revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Sakkunnigt biträde under 2012 har varit PwC. Under året har revisorernas granskat hur förbundet sköter offentlighetsprincipen dvs hanteringen av allmänna handlingar. Resultatet av granskningen har inneburit att organisationen har påbörjat ett arbete med att ta fram och dokumentera flera olika rutiner för att uppfylla kraven i offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen. 5

Räddningschefen har ordet Arbetet med att summera året, är ett jobb som verkligen stärker känslan av att vi gör så många bra saker i VSR. När man samlar året i en och samma skrift blir det väldigt tydligt vad som gjorts. Jag kan konstatera att vi har ett stort engagemang bland alla medarbetare oavsett om man arbetar i operativ tjänst på hel eller genom RIB eller har en dagtidstjänst. Vi har fått ett reviderat uppdrag från ägarkommunerna, direktionen har beslutat om ett reviderat handlingsprogram. Utifrån dessa styrdokument har vi reviderat våra interna styrdokument så vi kan nå de uppsatta målen från ägarkommunerna och direktionen. Efter drygt tre års arbete utfört av både av entreprenörer och framförallt egen personal är nu byggprocessen klar på vårt mycket fina övningsfält. Jag kan dock konstatera att ett övningsfält egentligen aldrig blir klart, nu övergår processen till att arbeta med förbättringar och utveckling, under året har därför en grupp bildats som ska jobba med dessa frågor. VSR är och vill vara en bred aktör i ägarkommunernas skydds- och säkerhetsarbete samt en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder, som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. Vår säkerhetsstrateg arbetar brett med säkerhetsfrågor i båda ägarkommunerna. Under 2011 arbetade jag tillsammans med ledningsgruppen fram en ny organisation för i första hand den operativa verksamheten organisation 2014 där förändringen sker i tre steg. Under 2012 har de första förändringarna skett, vi lämnade dygnstjänst efter semesterperioden och vid årsskiftet 2012/2013 började insatsledarna åka i eget fordon och tjänstgör fristående från skiftlagen. Ledningsgruppen har nu det sista steget kvar att genomföra i den planerade organisationsförändringen, målet är att från nästa årsskifte ska insatsledarna börja arbeta dagtid och ha beredskap i bostaden eller på annan plats. För tredje året i rad genomfördes i oktober Skadeplats 2012, en konferens med både föreläsningar och uppvisningar. Konferensen riktar sig i första hand till den operativa sidan av svensk räddningstjänst. Jag kan konstatera att det även i år var idel lovord från deltagare och utställare. Det var dock sista året som konferensen genomfördes i Katrineholm nästa år står Karlstad som värd. VSR jobbar dock på att konferensen ska återkomma till Katrineholm. Ekonomiskt har året gett ett överskott på 255 tkr inklusive de finansiella kostnaderna. Detta kan jämföras med det planerade överskottet enligt budget som var 6 tkr. Ser jag bara till driftkostnaderna så kan man konstatera att överskottet är drygt 30 tkr. År 2012 kan sammanfattas som ett bra år för VSR. Av den planerade verksamheten har det mesta genomförts. Jag vill rikta ett stort och varmt tack för det gångna året till samtlig personal, förtroendevalda samt engagerade medlemskommuner. Det är tack vare er som vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år till handlingarna. Roger Larsson Räddningschef

Organisation 2012 Direktionen Revision AU Räddningschef Ledningsgrupp Räddningschef Funktionsansvariga Verksamhetsstöd Ekonomiassistent Räddning Förebyggande 7

Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja Mål Målen gäller från 1 januari 2012. Utifrån dessa har Direktionen formulerat sin vilja vilken följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra verksamhetsmål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. Målen från ägarkommunerna är skrivna med fet text och direktionens vilja med kursiv stil. Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Antalet omkomna personer har minskat till en person för det gångna året. Antalet svårt skadade personer har ökat i jämförelse med föregående period. Personer med lättare skador har däremot minskat. Vi bedömer att målet delvis är uppfyllt. Redovisning sker i följande tre tabeller och orsak förklaras i text under den sista tabellen. Diagrammet saknar målvärde 8

Målvärde är noll i detta diagram Orsak till att målet inte är helt uppfyllt är att det är ett högt satt mål och att det är svårt för VSR att påverka antalet olyckor. Många drabbade i framförallt trafiken kommer inte från våra två kommuner och kan således inte komma att ha möjlighet att utbilda sig i förebyggande insatser vid VSR. Mänskliga faktorn är och kommer alltid påverka detta mål. 9

Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Direktionens vilja är att enskildas förmåga ska öka enligt ägarnas mål. VSR uppfyllet målet genom att utbilda den enskilda. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs 3. Detta sker i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. Cirka 450 elever deltog under dagen. Totalt utbildade och informerade verksamheten 4034 personer Vi bedömer att målet är uppfyllt. Redovisning sker i följande två tabeller Målvärde saknas för detta nyckeltal enligt målet ska antalet utbildningar öka varje år. 10

Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsakerna förklaras i text under diagrammet. Organisationen har alltid uppgett att detta mål är svårt att mäta. Detta beror oftast på att insatspersonalen är upptagen med andra för stunden viktigare uppgifter. VSR har från 2013 infört fristående insatsledare d.v.s. insatsledaren åker med eget fordon på larm. Detta möjliggör att han kan stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan och på så sätt kommer målet att bättre följas upp. 11

Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSR s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänster som gränsar mot VSR s insatsområde. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsak redovisas i text under tabellen Målvärde är noll i detta diagram Orsak till att insatsstyrkan inte har kommit fram enligt förmågekartan vid fyra tillfällen har utretts av organisationen. Vid larmet i februari var orsaken svår halka, i augusti var framkomligheten begränsad för utryckningsfordon på grund av parkerade bilar vid en rallytävling, i september var orsaken lång körsträcka på en mycket dålig väg och vid det sista tillfället i december berodde det igen på halt väglag och oklara uppgifter vid larmet. Övriga månader finns inga avikelser att rapportera. 12

Funktion Förebyggande Sammanfattning Under året har funktionens olika enheter fortsatt att utvecklas och arbeta mot målen. Tillsynsverksamheten har fungerat utmärkt och uppvisar ett stort plus i budgeten. Enhet utbildning har inte nått upp till budgetmålet för året, utan uppvisar ett negativt resultat - -444 tusen kr. En av förklaringarna är att tjänsten som enhetsansvarig har varit vakant under tre månader. Detta medförde ett glapp i planeringen. Under augusti anställdes en ny person som enhetsansvarig på utbildning. Sviktande marknad för utbildningar är en annan förklaring till at enheten inte nådde det ekonomiska målet under året. Säkerhetsstrategens arbete fungerar mot ägarkommunerna har fungerat bra, införandet av Rakel i kommunerna har varit en stor och viktig arbetsuppgift under året. Fixar Malte är mycket uppskattad verksamhet i kommunerna, Malte har under året gjort ungefär 600 besök vilket är liknande antal som föregående år. Kommunmedborgare mellan 75-89 år utnyttjar tjänsten mest, merparten av dessa anlitar inte hemtjänst. Övningsfältet har flitigt används internt och externt under året, övningsverksamheten fungerar bra. En arbetsgrupp har tillsats för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för övningsfältet. Det är ytterst viktigt att fältet utvecklas så att det passar det interna utbildnings behovet och den externa efterfrågan i framtiden. Enhet undersökande/lärande har inte kunnat slutföra några utredningar under året då utbildningsenheten och introduktion av ny enhetsansvarig har prioriterats. Enhet Tillsyn Efter förra årets förändring med nyrekryteringar fungerar enheten mycket bra. Arbetsuppgifter, regler och rutiner har reviderats och fungerar bättre och bättre. Känslan är att alla kan utföra allas uppgifter, vilket gör enheten mindre sårbar. Skriftlig redogörelse I VSR s verksamhetsområde omfattas cirka 200 objekt av kravet på skriftlig redogörelse enligt LSO. Objekten beskriver i redogörelsen sin verksamhet och sitt brandskydd. Tillsyn enligt LSO & LBE Tillsynsplanen för 2012 följer de frister som finns i vårt dataprogram CORE tillsyn. Utöver tillsynsplanen ska funktionen är målet komma i fatt med några tillsyner som missats från tidigare år. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete samt gällande tillstånd och kontrollbesiktningar (gäller endast LBE objekt). Funktionen fortsätter att planera sitt arbete utifrån den ändrade tillsynsplanen som Direktionen beslutade om 2011, med inriktning på äldre, yngre samt landsbygd. Funktionen har även startat upp fastighetstillsyner under året. Tillsynerna har utförts av skiftpersonal och sammanställts av funktionen. Planerade tillsyner Genomförda tillsyner Planerade tillsyner Genomförda tillsyner (LSO) 2012 (LSO) 2012 (LSO) 2011 (LSO) 2011 120 114 64 55 13

Tillsyn brandfarlig vara Det finns 187 tillståndsobjekt som hanterar brandfarlig vara enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Tillsyn av hantering med brandfarlig vara har samordnats med tillsyn enligt LSO i del fall det varit möjligt, 2012 samplanerades tjugiosex tillsyner. Planerade Genomförda tillsyner Planerade Genomförda tillsyner tillsyner (LBE) 2012 (LBE) 2012 tillsyner (LBE) 2011 (LBE) 2011 2 10 4 4 Samplanerade planerade tillsyner (LSO/LBE) 2012 Planerade fastighets tillsyner (LSO) 2012 Genomförda fastighetstillsyner (LSO) 2012 26 20 17 Resultat Planerat för 2012 var att utföra 120 tillsyner under. Det genomfördes 114 tillsyner enligt LSO av dessa fick 110 anmärkningar. På de 110 objekt som fick anmärkningar genomfördes 16 efterkontroller. Planerade för två tillsyner enligt LBE resultatet blev att 10 tillsyner. De samplanerade tillsynerna (LSO och LBE) har inte redovisats tidigare år, 2012 genomfördes 26 samplanerade tillsyner. Summan av utförda tillsyner för året blev således 140 mot 122 planerade. Lägg där till fastighetstillsynerna som har utförts av skiftpersonal, gemensamt med detta har vi genomfört 157 tillsyner. Det innebär 35 fler tillsyner än planerat. Detta kan i sin tur delvis förklara varför tillsynsenheten uppvisar plus på 122 tkr mot uppsatt budget. Den genomsnittliga tiden när anmärkningarna skulle vara åtgärdade är tre månader. Några exempel på de vanligaste anmärkningarna är, brister i verksamheternas systematiska brandskyddsarbete (SBA), dörrar i brandcellsgränser som inte stänger ordentligt eller har fel brandklass samt utrymningsskyltar som inte lyser är också vanliga brister. Annan tillsyn i samverkan Vid två tillfällen under 2012 har VSR tillsammans med polisen och socialförvaltningen deltagit vid annan tillsyn. Tillsynerna har varit inriktade mot restauranger med alkoholserveringstillstånd. VSR har vid dessa tillfällen kontrollerat brandsäkerheten i lokalerna. Tillstånd Tillstånd för brandfarlig vara Under 2012 har VSR fortsatt att följa upp och kontrollera tidigare (före övertagandet från byggnadsnämnden) ansökningar. Tillsynsförrättarna har under LSO tillsyner hittat verksamheter som hanterar brandfarlig vara i sin verksamhet men saknar tillstånd för detta. Vid årsskiftet fanns det 173 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i kommunerna. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2012 Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2011 Vingåker 9 16 Katrineholm 25 20 14

Tillstånd explosiva varor Efter övertagandet av tillståndsgivningen från polisen hösten 2010 har VSR inte märkt någon märkbar ökning av antalet tillstånd. Ett fåtal ärenden har behandlas av enklare karaktär. Under det gångna året har VSR utfärdat sju tillstånd avser både nya och förnyade tillstånd. Tillståndsansökningar för explosiv vara 2012 Tillståndsansökningar för explosiv vara 2011 Vingåker 2 2 Katrineholm 5 9 Sevesoanläggningar Inom VSR s verksamhetsområde finns två Sevesoanläggningar Båda objekten finns i Vingåkers kommun, den ena anläggningen är Nammo Vingåkersverken AB som har klassats i den högre klassen, den andra anläggningen är Voith Paper Fabrics AB i Högsjö, som klassats i den lägre klassen. I Katrineholms kommun har Länsstyrelsen klassat SKF Mekan som farlig verksamhet enligt LSO. På Sevesoanläggningar sköts tillsyn av länsstyrelsen, VSR deltar vid tillsynen. 2012 medverkade VSR vid Länsstyrelsens Sevesotillsyn på Voith Paper Fabrics AB i Högsjö. Sotning Entreprenörer I Katrineholms kommun utförs arbetet av Skortensfejarna LJ AB. I Vingåkers Kommun utförs arbetet av Sörmlandssotarna AB i Vingåker. VSR genomför tillsyn på sotningsverksamheten. En objektsägare i Katrineholm har ansökt och beviljats byte av sotarentreprenör. I Vingåker har ingen ansökt om byte av entreprenör. Vår uppfattning är att sotningsverksamheten fungerat tillfredställande under året. Egen sotning Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. Kravet för att få utföra egen sotning är en utbildning på sex timmar. I Katrineholms kommun har 1 fastighetsägare fått tillstånd för egen sotning och en fastighetägare har fått avslag på sin begäran pga. utebliven brandskyddskontroll. I Vingåkers kommun har ingen fastighetsägare sökt tillstånd för egen sotning under året. Brandskyddskontroll Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om två, fyra och åtta år och utföras av skorstensfejarmästaren eller behörig tekniker som är verksam i kommunen. Intervallerna började gälla 2004, detta innebär att alla eldstäder som var registrerade 2004 ska ha genomgått en brandskyddskontroll minst en gång vid utgången av 2012. Enligt sotarmästarna i respektive kommun var alla registrerade eldstäder kontrollerade enligt gällande intervall vid 2012 utgång. Antal objekt 2år 4 år 8 år Katrineholm 2676 244 6124 Vingåker 1111 628 1894 Utförda brandskyddskontroller Katrineholm 1213 74 733 Vingåker 439 94 45 15

Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSR s sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med fysisk planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentationer. VSR deltar vid tekniskt samråd då byggherre eller när respektive byggnadsnämnd kallar. Framtid VSR fortsätter på den utstakade vägen för 2012. Under kommande år ska VSR fortsätta med fastighetstillsyner för att på sikt minska antalet bostadsbränder, och på så sätt medverka till att antal omkomna i bränder minskar i riket. Fastighetsägare till flerbostadshus informeras om deras skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Nästa steg är att göra tillsyner i lägenheter. Enheten kommer att göra färre tillsyner på de stora företagen för att inrikta tillsynerna på hemma miljöer. Antal medarbetare på enheten ökar för att kunna genomföra detta. Förutom personal från tillsynsenheten gör vår engagerade skiftpersonal besök i bostadsområden för att informera och svara på frågor. För att identifiera trender och potentiella faror för kommunernas invånare är det viktigt att hela tiden vara aktiv och söka information. VSR samarbetar gränslöst i kommunerna för att förebygga och identifiera faror för kommuninvånarna. VSR deltar på regionala och nationella förbyggande konferenser. Målet är att VSR s hemsida är ständigt uppdaterad och ger medborgarna svar på de viktigaste frågorna inom tillsyn, sotning, utbildning, brandskydd där ska även finnas kontaktuppgifter. VSR är en given aktör på andra organisationers och myndigheters möten angående kommunernas och kommuninvånarnas säkerhet. Marcus Asplund Funktionsansvarig Förebyggande 16

Enhet Undersökande/lärande Undersökande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna ska minskas, att färre ska omkomma eller skadas, att mindre ska förstöras i olyckor. Strävan är att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. Som en del i detta ställs krav på kommunerna att undersöka olyckor, enligt lagen om skydd mot olyckor. När en räddningsinsats är avslutad skall VSR se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Inom VSR används begreppen grundläggande- och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor dock på ej på larm om IVPA, suicid och sjukvårdslarm. Det kan finnas anledning att göra en fördjupad undersökning som inte föranlett något dödsfall, som vid t.ex. långvariga insatser, resurskrävande insatser samt vid insatser som gått mindre bra. Det är räddningsledaren tillsammans med RCB eller enbart RCB som beslutar om fördjupad utredning ska genomföras. Verksamheten Under 2012 har fem fördjupade undersökningar påbörjats i VSR, fyra var brandutredningar och en gällde insatsens genomförande. En av brandutredningarna var en begäran från Flens räddningstjänst och har genomförts tillsammans med polisen. Ingen av de fördjupade utredningarna var slutförda vid 2012 års utgång. Åtta sakkunnigutlåtanden (risk för människors liv och hälsa vid brand) har utfärdats på begäran av polisen. Framtiden Att resultaten från utredningar ska spridas både lokalt och nationellt för ökad kunskap är hela riket medvetna om, men det tycks mycket svårare än vad vi brandorsaksutredare först trodde. Att hitta ett gemensamt och fungerande forum för detta stod överst på agendan inför 2012 när utredarna hade möte i Eskilstuna. Under 2012 hittades inget sådant forum utan frågan har gått vidare till MSB enhet för utredningar. Att frigöra mer tid för att utföra utredningar är ett av 2013 års prioriterade område. Att sedan kunna föra ut resultaten i organisationen är också ett viktigt område kommande år. Om inte Sverige kan enas om ett forum för att sprida erfarenheter från utredningar, ska i alla fall VSR sprida erfarenheterna från lokala utredningar i sin egen organisation. Marcus Asplund Enhetsansvarig undersökande och lärande 17

Enhet Utbildning Extern utbildning Vi har under året arbetat med olika former av utbildningar, kurser och informationsinsatser riktade mot bl.a. företag, kommunala förvaltningar, landsting och övriga kommuninvånare i Vingåker och Katrineholms kommuner. Det övergripande syftet med den externa utbildningen är främst att bidra till brand- och olycksförebyggande arbetet samt att stärka den enskildes förmåga att göra ett första ingripande. Under 2012 har volymen i de externa utbildningarna minskat med ca 30 % jämfört med året innan, antalet utbildade personer har minskat med ca 13 %. Minskningen beror på det allmänt svaga ekonomiska läget, ökat från andra aktörer samt de personalförändringar och den sjukfrånvaro som varit under året. Den förre chefen för utbildningsenheten slutade tjänsten i maj och en ny chef anställdes i mitten av augusti. Den höga arbetsbelastningen under våren 2012 har lett till negativa konsekvenser för vår utbildare och rehabilitering har pågått under större delen av hösten. Totalt har vi under 2012 utbildat eller informerat 4034 personer, varav 540 är skolelever och ca 30 är över 65 år. Vi har inte frågat hur många som kommer från landsbygden men vi antar att det statistiskt bör vara omkring 17 % av det totala antalet utbildade d.v.s. ca 350 personer (beräknat med en tätortsfolkmängd av 83 % i Södermanland). De tre huvudsakliga utbildningstyper vi bedriver är: Brandskyddsutbildningar som är företagsanpassade mot lokala förhållanden och önskemål, t.ex. Heta Arbeten som riktar sig till yrkesgrupper som arbetar med svetsning, sliprondeller, skärning, heta gaser mm. Sjukvårdsutbildningar till anställda vid olika företag, men även till enskilda kommuninvånare. HLR (hjärt- och lungräddning), Defibrillator-HLR och 1:a hjälpen. Trafiksäkerhetsutbildningar för skolklasser. Typ av utbildning Antal kurser 2012 Antal personer 2012 Antal kurser 2011 Antal personer 2011 Brandskyddsutbildning 54 742 59 680 Heta Arbeten 15 233 21 315 HLR/L-ABC 34 312 57 584 Kris-/ledningsövning 3 22 2 18 Utrymning 28 1223 5 220 Skolutbildning inkl gymnasiet 26 1082 52 1906 HOF & FRIS 0 0 8 118 SBA 0 0 5 5 Brandfarlig vara 0 0 0 0 Övrigt 4 135 1 60 Information 11 135 8 D-HLR 14 150 11 66 Summa: 180 4034 235 4064 18

Vi kan konstatera att vårt utbildningskoncept i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) inte fungerar tillfredställande. Inga SBA-kurser har efterfrågats under året. Vi ser över upplägg och kursavgifter inför kommande år. Fyra av Viadidakts brandskydds- och sjukvårdsutbildningar har under hösten ställts in på grund av för få anmälda deltagare. Kurser i brandfarlig vara, anordnas numera i Eskilstuna och Anläggningsskötarutbildningen sker i Nyköping. VSR har genomfört en kurs i Egensotning under året som redovisas under rubriken brandskyddsutbildningar. Skolutbildning Operativa personalen, heltid och RIB, har varit på förskolorna i de två kommunerna och utbildat sex-års grupperna. Utöver detta har vi berättat för årskurs fem om förebyggande brand, utrymning och hur man handlar vid olyckor. Brandskyddsutbildning har även genomförts med Dammsdalsskolan. Vi har även övat bussutrymning tillsammans med Forssjö buss och elever från bl.a. Tallåsskolan. Gymnasieelever i åk två på Duveholms- och Lindengymnasiet har genomgått en tre timmars trafiksäkerhetsutbildning under året. Övningsfältet Flamman Övningsfältet har under 2012 blivit färdigställt av vårt Byggherreombud som förtjänstfullt avslutat sitt uppdrag. Han har lämnat över ansvaret för drift- och skötsel av fältet till ny ansvarig. Flamman är ett alldeles utmärkt övningsfält som väl svarar upp mot VSR:s behov av interna och externa övningar. Fältet är under ständig utveckling varför en utvecklingsgrupp bildats som upprättar en långsiktig plan för de framtida anpassningar och önskemål vi kan överblicka idag. Vi är medvetet försiktiga ur miljösynpunkt och släpper t.ex. inte ut något släckvatten i naturen eller giftiga ämnen i luften. Vi fortsätter och utreder olika alternativ för omhändertagande av vårt släckvatten. I dagsläget omhändertas allt släckvatten och sänds för destruktion. Skadeplats 2012 genomfördes 25-26 september och det märktes att VSR har rutin på detta. Det var ett fokuserat och väl genomfört arrangemang. Vi har under året gästats av Nerikes Brandkår från Örebro, som genomfört rökdykning, rappelleringsövning samt håltagning. Genom ett stationssystem har deras räddningspersonal, ca 60 deltagare, under tre dagars tid övat effektivt. Fältet har en hög kapacitet att öva många samtidigt på olika övningsmoment. Det finns utrymme att ta emot fler räddningstjänster. Vi har fortsatt samarbetet med ambulansen som övar sin personal i prehospital akutsjukvård hos oss. Även polisen har under året beställt brandskyddsutbildningar, för blivande väktare, hos oss. Skadeplats 2012; jämförande test av fem olika släckmetoder. 19

Teaterföreställning Under vecka 37 (brandskyddsveckan) satte vi återigen i samarbete med Kulturskolan upp en teaterföreställning för årskurs ett i grundskolan. Målet är att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Föreställningen spelades i vagnhallen tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Information Information till företag, förvaltningar och allmänheten genomförs kontinuerligt genom telefonrådgivning och i samband med företagsbesök, vid tillsyn osv. VSR har vid olika tillfällen deltagit vid arrangemang, t.ex. på kommunkoncernmässan i Ängeln samt Katrineholmsmässan i Duveholmshallen. Unga deltagare på Kommundelsmässan i Ängeln. Framtiden VSR ska i det förebyggande arbetet fortsätta att prioritera barn, ungdomar och äldre. Eftersom 80 % av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid ska också hemmiljöer prioriteras. Vi avser därför starta en allmän brandskyddsutbildning som riktar sig till enskilda kommuninvånare. Under våren genomför vi bl.a. ett öppet hus på övningsfältet där allmänheten får prova på att släcka bränder osv. Det finns risk för att en del målgrupper väljer bort VSR:s stöd och kan därmed orsaka samhället större kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade. VSR har därför projektanställt en arabisktalande brandman av somalisk härkomst för en satsning på dessa målgrupper under 2013. Vi fortsätter utveckla instruktörskompetensen i motorsågning för räddningstjänster och kommer under året erbjuda kurser i detta för andra räddningstjänster i hela landet. Mer långsiktigt krävs att VSR kan dra till sig fler och större utbildningsuppdrag från företag och organisationer för att kunna nå intäktsmålen för den externa utbildningen, det kan inför 2014 krävas ytterligare investeringar i övningsfältets kapacitet vad gäller t.ex. dusch och omklädningsmöjligheter. Vi fokuserar även på att förbättra miljö- och säkerhetsaspekterna på anläggningen och övningarna. Henri Kinnunen Enhetsansvarig utbildning 20

Fixar Malte Syftet med verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet och öka tryggheten i eget boende för äldre. Uppdraget utgör 60 % av en heltidstjänst och fördelas 50 % för Katrineholm och 10 % för Vingåker. Fixar-Malte ska medverka vid olika informationstillfällen i kommunerna för att marknadsföra sina tjänster. Under 2012 medverkade Fixa-Malte på fem sådana tillfällen. Syftet är att personer äldre än 65 år skall få hjälp med vardagliga sysslor, som kan vara svåra att utföra för den äldre. Det gäller sysslor som inte ryms inom den vanliga hemtjänsten, man behöver inte ha hemtjänst för att vara berättigad till hjälp av Fixar-Malte, som exempel på uppgifter kan nämnas, hänga upp gardiner och tavlor, byta glödlampor, bära möbler och andra göromål av likartad karaktär. I samband med besök i hemmet ges råd om skadeoch brandsäkerhetsförbättringar samt inventering av andra olycksrisker som upptäcks under besöket. Tex. kan nämnas behovet av bättre belysning, eliminera risken för att snubbla eller halka osv. En checklista fylls i vid varje besök. Listan skickas kontinuerligt till kommunerna och fungerar som ett hjälpmedel för utvärderingen av tjänsten. Kommunerna är själva ansvariga för att analysera innehållet i utvärderingarna för att kunna ta ställning till behovet av åtgärder. Månad Antal besök 2012 Antal besök 2011 Januari 62 55 Februari 36 47 Mars 62 35 April 40 46 Maj 48 57 Juni 35 30 Juli 0 7 Augusti 40 48 September 48 53 Oktober 60 66 November 108 102 December 58 59 Totalt: 597 605 2012 utfördes 597 hembesök hos personer över 65 år. Antalet besök har minskat med åtta jämfört med 2011. En förklaring kan vara att uppdraget under Fixar-Maltes sommar semester ligger nere. Återigen visar det sig att november är den överlägset mest efterfrågande månaden för Fixar-Maltes tjänster, 108 besök hanns med. För att hinna med alla besök i november har VSR varit tvungna att utöka tjänsten med 20%, dvs. fyra dagar i veckan istället för tre. Utökningen har inte belastat kommunerna ekonomiskt. Det flesta som använder Fixar- Malte tjänsten är mellan 75-89 år. Över hälften av de som utnyttjat tjänsten har inte hemtjänst. 21

Säkerhetsstrateg Organisation Tjänsten säkerhetsstrateg köper kommunerna av VSR och i uppdraget ligger det att samordna krisberedskapen inom kommunerna med fördelningen 80% för Katrineholm och 20% för Vingåker. Kommunerna har genom det statliga krisberedskapsanslaget (kallat 2:4 ) möjlighet att ha en funktion som arbetar med krisberedskap. Säkerhetsstrategen har kontor på brandstationen och stadshuset Gröna Kulle i Katrineholm samt i kommunhuset i Vingåker. Båda kommunerna har betonat vikten av att funktionen finns fysiskt på plats för verksamhetsförståelse och samordning. Uppdrag Krishantering Under 2012 så infördes Rakel inom Katrineholms kommun. 16 Rakelmobiler finns inom den centrala krisledningen, förvaltningar och bolag som har samhällsviktig verksamhet. Målet har varit att knyta verksamheterna närmre varandra och ha ett system som ska fungera när andra system som till exempel mobiltelefonin går ner. Under året har en uppföljning gjorts av risk- och sårbarhetsanalyserna för båda kommunerna och i den tar man upp om det skett någon förändring i riskbilden och förmåga. För Katrineholm är en sådan förändring i riskbilden den nya förbifarten och användningen av Rakel höjer vår förmåga att hantera stora som små händelser. För Vingåkers del har det lagts tid på planering för införande av Rakel och kommunal ledningsplats. Tiden i Vingåker är fortsatt begränsad vilket gör det svårt att nå en bra målbild. Det har fokuserats mycket på samverkan dels mellan kommunerna i förbundet dels mellan kommunerna i länet. Säkerhetsstrategen har varit drivande i det nätverk för beredskapssamordnare som hållits ihop av länsstyrelsen för att utveckla samverkan och hitta gemensamma aktiviteter. Trygghet och säkerhet Samverkansavtalet mellan Katrineholms kommun och polisen reviderades under hösten och nytt avtal gäller för 2013-2014. Ett stort arbete har lagts på att ta fram en rutin för tjänstemän som har blivit hotade. Arbetet har uppskattats mycket från de verksamheter som varit berörda. Johan Harter Säkerhetsstrateg 22

Funktion Räddning Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt räddningschefsjour. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm, med bemanningen två befäl och tre brandmän. Övriga styrkor bemannas med räddningspersonal i beredskap, RIB. Högsjö VSR har samverkansavtal med Voith Paper Fabrics AB i Högsjö AB. Styrkan i Högsjö består av en mix med RIB-personal och räddningsvärn. Söndag 22:00 till fredag 22:00 är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Övrig tid är bemanningen ett befäl (1+0). När bemanningen är 1+0 larmas Vingåkersstyrkan med automatik. Vingåker I Vingåker är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Befälet åker i eget fordon och fungerar som FIP, första insats person. FIP åker med eget fordon direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, styrkan består av en person som är arbetsledare. Vid vissa tillfällen har arbetsledaren haft kompetens att vara räddningsledare. Den som är i beredskap är FIP och han kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dem. Vid insatser sker förstärkning från heltidsstyrkan, heltidsbefälet är räddningsledare om inget annat överenskommes mellan arbetsledaren och heltidsbefälet. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Minibemanning är en Insatsledare en Styrkeledare samt tre brandmän (1+1+3). Grupperna arbetar i utryckningstjänst på ett fyraveckors schema, femte veckan har gruppen haft dagtidsvecka måndag till fredag. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. RCB har under andra hälften av året även haft funktionen TIB i Katrineholms kommun. Framtid VSR inför Fristående Insatsledare (IL) januari 2013. IL kan röra sig fritt i hela förbundet med en egen bil. Detta innebär att IL är räddningsledare på alla larm inom förbundet där det krävs en räddningsledare. Detta är ett sätt för VSR att höja kompetensen på räddningsledaren inom hela förbundet. Att vara räddningsledare med all den juridik som idag krävs, är inte alltid så lätt. Förmännen på ytterstationerna blir arbetsledare. Förmännen på stationen i Katrineholm blir Styrkeledare (SL). SL kommer att vara ansvarig för gruppernas stationsarbete. Vi kommer också införa litet larm på station 200 i Katrineholm. Detta kommer bl.a. att användas till förstärkningslarm till ytterstationerna. Det innebär att vi inte är lika sårbara vid ett eventuellt andra larm inom organisationen. 23

Färre räddningsinsatser Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utveckling av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning. Det totala antalet larm under året var 598 (590). Detta innebär en ökning med 8 larm. Larmen fördelas per station enlig följande Station Antal larm jan-dec 2012 Antal larm jan-dec 2011 Katrineholm 477 478 Vingåker 78 74 Julita 20 15 Björkvik 12 6 Högsjö 9 13 Summa 598 590 Direktionens vilja är ej uppfylld eftersom antalet larm har ökat. Nedan redovisas senaste elva års utryckningsstatistik. 24

Fördelning larm över dygnet Vid en analys kan man konstatera att vid de tider på dygnet då vi är mer aktiva sker det också flest olyckor. Dock sker de allvarligaste och de mest kostsamma olyckorna oftast under de sena eller mycket tidiga timmarna på dygnet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fördelning av larm över dygnet 2008 2009 2010 2011 2012 Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmsobjekten har ökat med sex stycken under året. Även automatlarmsutryckningarna har ökat. Under 2012 (2011) gjordes 207 (203) utryckningar varav två (sju) orsakats av brand eller tillbud. De onödiga automatlarmen var 205 stycken (196). Brand ej i byggnad har under 2012 minskat med 26%. Brand i byggnad har fortsatt att minska även under 2012, vilket tyder på att det förebyggande arbetet börjar ge resultat, trafikolyckorna däremot har ökat från 97 till 110 stycken. För IVPA/sjukvård/hjälp till ambulans har organisationen larmats till vid 63 (49) tillfällen. Antalet övriga larm har minskat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt serviceuppdrag. 300 250 200 150 100 50 0 Larm per olyckstyp 2008 2009 2010 2011 2012 25

Övning Heltidsstyrkans övningstema under perioden har varit inriktat på kemolycka. Skiften har övat kemolycka teoretiskt och praktiskt. För Ytterstationerna (RIB) har mycket övningstid lagts på motorsågskörkort. Övningstid 1/1-31/12 2012 Antal övnings tillfällen Antal övade timmar Heltidsstyrkan 212 (155) 2132 (1828) RIB 81 (104) 1079 (1511) Summa 293 (259) 3211 (3339) Mångfald VSR ingår i projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling i Katrineholms kommun. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i kommunens samtliga förvaltningar, förbund och bolag. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor, män, flickor och pojkar. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, samt med Nerikes Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Östra Götalands räddningstjänst. Nedan redovisas den hjälp som utväxlats under året. Erhållit hjälp 2012 Bistått med hjälp 2012 Erhållit hjälp 2011 Flen 3 3 0 2 Sörmlandskusten 0 4 0 0 Eskilstuna 0 1 1 3 Finspång 0 1 0 1 Rtj Östra Götaland 0 5 0 4 Nerike Brandkår 0 0 0 1 Bistått med hjälp 2011 IVPA-larm VSR har från 1 januari 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA-larm (i väntan på ambulans) eller som det egentligen heter sjukvårdslarm. Under året har VSR larmats 63 (49) gånger på IVPA/ sjukvårdslarm. Rakel VSR har infört Rakel kommunikation fullt ut under 2012. Rakelsystemet är Sveriges nationella radiokommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel bygger på Tetrateknik (Terrestrial Trunked Radio). Rakel täcker 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95% av landets yta. Rakelsystemet är byggt och planerat för att klara svåra för- 26

hållanden. Till exempel används dubbla förbindelser på de flesta ställen och målet är att bassstationerna ska ha reservkraft för sju dagars elavbrott. Alarmering Räddningstjänsterna i länet har tecknat ett avtal med SOS gällande alarmeringstjänster. Avtalstiden är 1+1+1 år dock längst tom 31 december 2016. Stab och Ledning VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig till att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som vid insats är behov av stabsresurs. För VSR s del är det i första hand RCB som biträder med hjälp då annan räddningstjänst kallar på behov. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade ska VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation, men kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet. 27