Social trygghet för dig med diabetes

2016 Social trygghet för dig med diabetes

Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Omslag: Riitta Vuorisalo ISBN 978-952-486-182-3 (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie 15 33680 Tammerfors materiaalitilaukset@diabetes.fi www.diabetes.fi/d-kauppa

Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika källor. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig därför för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida www.diabetes.fi/svenska/socialtrygghet. Tammerfors i mars 2016 Riitta Vuorisalo ombudsman Diabetesförbundet i Finland rf Social trygghet för dig med diabetes 2016 3

Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader... 6 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar... 6 1.2 Tandvård... 7 1.3 Läkemedel... 7 1.4 Resor... 12 1.5 Avgiftstak... 12 2 Förbrukningsartiklar för diabetiker... 14 2.1 Överklagande vid förbrukningsartiklar... 15 3 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom... 15 3.1 Handikappbidrag för personer över 16 år... 15 3.2 Vårdbidrag för pensionstagare... 18 3.3 Kostersättning till personer med celiaki... 20 3.4 Stöd för närståendevård... 20 4 Service på grund av funktionsnedsättning... 22 4.1 Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning... 22 5 Sjukdagpenning... 22 6 Utkomststöd... 23 7 Social trygghet för barn med diabetes... 24 7.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 24 7.2 Handikappbidrag för personer under 16 år... 24 7.3 Specialvårdspenning... 25 7.4 Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning... 27 7.5 Anpassningsträning... 28 7.6 Barnomsorg och skola... 29 7.7 Tillfällig barnomsorg... 29 7.8 Stödperson... 30 7.9 Stöd för närståendevård... 30 7.10 Diabetes och studiestöd... 30 8 Yrkesval... 30 8.1 Körkort... 31 9 Militärtjänst... 32 10 Rehabilitering... 33 10.1 Ansöka om rehabilitering... 33 10.2 Alternativ... 34 10.3 Försörjning vid rehabilitering... 37 4 Social trygghet för dig med diabetes 2016

11 Hjälpmedel... 39 12 Arbetsoförmåga och försörjning... 39 12.1 Rehabiliteringsstöd... 40 12.2 Sjukpension... 40 12.3 Deltidspension och förtida ålderspension... 41 12.4 Barnförhöjning... 42 12.5 Garantipension... 42 13 Skattefrågor... 43 13.1 Invalidavdrag... 43 13.2 Invaliditetsklassificering... 44 13.3 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga... 44 13.4 Återbäring av bilskatt... 45 13.5 Nedsättning av bilskatt... 45 13.6 Befrielse från grundskatten till fordonsskatten... 46 13.7 Hushållsavdrag... 46 14 Söka vård... 47 14.1 Vård i Finland... 47 14.2 Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz... 48 14.3 Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz med förhandstillstånd... 50 15 Sjukförsäkring i internationella situationer... 50 15.1 EU/EES-länder och Schweiz... 50 15.2 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 51 15.3 Recept, receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar... 52 16 Frivilliga personförsäkringar... 53 17 Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården... 54 17.1 Patientens skyldigheter... 54 17.2 Diskrimineringsförbud... 54 17.3 Rätt till god förvaltning och rådgivning... 55 17.4 Klient inom socialvården... 55 17.5 Klient inom hälso- och sjukvården... 57 17.6 Överklaga beslut... 58 17.7 Anmärkning och klagomål inom kommunal socialoch hälsovård... 61 17.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente... 62 18 Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information... 63 Kontaktinformation... 65 Social trygghet för dig med diabetes 2016 5

1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari 2016. Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för privatläkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialistläkare är ersättningen från FPA 9 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 9 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 56 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut ersättningstaxan för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: www.kela.fi/web/sv/taxa. Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 6 Social trygghet för dig med diabetes 2016

1.2 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Avgiften beror på vilken utbildning vårdgivaren har. Därutöver tar kommunen alltid ut en särskild avgift för ingreppen och storleken beror på vilken typ av ingrepp det är och hur omfattande de är. FPA ger inte ut någon ersättning för sådana kostnader. Tandvård på hälsovårdscentralen är gratis för alla under arton år. Privat tandvård ersätts vartannat kalenderår om inget särskilt behov uppstår. FPA ersätter vården enligt sin taxa om tandläkaren anser att det behövs fler tandkontroller eller mer tandvård. Ersättning ges då ut för undersökningar, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar som utförs av tandläkare. Vägledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Det är viktigt att du som diabetiker vid tandvård talar om att du har diabetes. Då kan tandläkaren bedöma hur ofta tänderna behöver kontrolleras. Uppgifterna skrivs in i informationssystemen. Rekommendationen för god medicinsk praxis vid diabetes anger behovet av tandvård vid diabetes och den är ett bra rättesnöre för tandläkaren. Om din diabetesläkare upptäcker att du har problem med munnen, kan läkaren skriva en remiss till tandläkare. I förekommande fall kan du få ersättning för vården en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård. 1.3 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris. Sjukförsäkringslagen (1224/2004)har ändrats och den 1 januari 2016 infördes en årlig initial självrisk på 50 euro för läkemedelsersättningar. Det betyder att du betalar receptbelagda läkemedel helt och hållet själv upp till 50 euro. Först därefter får du ersättning från FPA. Den initiala självrisken gäller också insulin, trots att det är ett omedelbart och kontinuerligt livsuppehållande läkemedel. Den initiala självrisken räknas ut på ersättningsgilla läkemedel som köps på recept. Social trygghet för dig med diabetes 2016 7

Ersättningskategorier Från och med den 1 januari 2016 ges läkemedelsersättning ut först efter en initial självrisk. I år är självrisken 50 euro. Den gäller inte personer under arton är, utan den träder i kraft det år man fyller nitton år. FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättning. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 40 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på 4,5 euro för varje preparat som du köper på samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det 4,5 euro att ta ut en insulinsort och 9 euro att ta ut två olika insulinsorter. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (40 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 40 % Du betalar i självrisk 20 euro 8 euro 12 euro Lägre specialersättning (65 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar i självrisk 40 euro 26 euro 14 euro Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 50 euro 45,5 euro 4,5 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp 8 Social trygghet för dig med diabetes 2016

FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen. Ett villkor för att få specialersättning är att sjukdomen är långvarig och svår. Du behöver ett läkarintyg över sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in ett B-intyg tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Specialersättning ges ut för läkemedel som köps efter det datum då läkarintyget undertecknades. Ersättning kan betalas ut retroaktivt för läkemedel som motsvarar en behandlingstid på högst tre månader. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. 1.3.1 Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. eller Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. eller Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). eller Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Personer med typ 1-diabetes får specialersättning (100 %) för insulin. Den läkemedelsspecifika självrisken per inköp är 4,5 euro. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg. Inkretinpreparat, så kallade GLP-1-analoger som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat specialersättningsgilla (100 %). Social trygghet för dig med diabetes 2016 9

Att ett läkemedel är begränsat specialersättningsgillt innebär att man måste uppfylla vissa villkor för att få ersättning. För att få begränsad specialersättning krävs det att diabetessjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett kroppsmasseindex (BMI) på 35 kg/m 2 eller mer när behandlingen sätts in. För att få ersättning måste du ha ett B-läkarintyg från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat specialersättningsgillt läkemedel. Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något oralt diabetesläkemedel, inbegripet behandlingsalternativ i andra hand, och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. Lyxumia (verksamt ämne lixisenatid) är begränsat ersättningsgillt. För att få ersättning måste man ha ett BMI på 35 kg/m 2 eller högre innan medicinering sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, får du högre specialersättning (100 %) från FPA. Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt. 1.3.2 Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få lägre specialersättning (65 %) måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati (diabetesrelaterad njursjukdom) få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (40 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om 10 Social trygghet för dig med diabetes 2016

kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbehandling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts inte från sjukförsäkringen. 1.3.3 Fetmaläkemedel Det finns bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat (handelsnamn Xenical). Man får ingen grundersättning så du måste själv betala behandlingen. Inköpspriset räknas inte in i avgiftstaket. 1.3.4 Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar till grundersättning bara när störningarna är mycket svåra och beror på en svår bakomliggande grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. 1.3.5 Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 40 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än referenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats www.fpa.fi och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, kap. 1.5.2). Social trygghet för dig med diabetes 2016 11

1.3.6 Elektroniskt recept (e-recept) Numera skriver läkarna ut elektroniska recept (e-recept) och uppgifterna förs över till ett landsomfattande receptcenter som drivs av FPA. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Du kan ta ut dina läkemedel på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser. Alla som är myndiga har rätt att kontrollera sina uppgifter på receptcentret via Mina Kanta-sidor på www.kanta.fi/sv/. Du kan logga in med dina bankkoder eller med ett chipförsett id-kort. Vårdnadshavare till minderåriga barn har rätt att få en sammanfattning av barnets e-recept på apoteket. Däremot kan vårdnadshavaren inte se uppgifterna om barnet i receptcentret på sina Kanta-sidor. 1.4 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 25 euro för enkel resa med det billigaste färdmedlet. Om du måste anlita taxiskjuts, är det bäst att beställa resan via en central som har avtal om direktersättning med FPA. När du beställer resan utan att anlita centralen är självrisken 50 euro för enkel resa. Beloppet räknas inte in i avgiftstaket på resekostnader. Avgiftstak för resekostnader, se kap. 1.5.2. 1.5 Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. 12 Social trygghet för dig med diabetes 2016

1.5.1 Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 691 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 22,80 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. 1.5.2 Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. I år är avgiftstaket 610,37 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 2,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 300 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Social trygghet för dig med diabetes 2016 13

Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten. 2 Förbrukningsartiklar för diabetiker Diabetiker får nödvändiga förbrukningsartiklar gratis på hälsovårdscentralen när behovet och antalet är inskrivna i vårdplanen. Rätten grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen(1326/2010). Vårdplanen ska upprättas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i samförstånd med patienten. Den ingår i journalhandlingarna. Den behandlande läkaren på hälsovårdscentralen i patientens hemkommun svarar för att en vårdplan upprättas och att den uppdateras. Förbrukningsartiklar är kostnadsfria också inom hemsjukvården, på polikliniker och vid behandling hos privatpraktiserande läkare. Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat anvisningar för kommunerna om hälsovårdscentralernas distribution av förbrukningsartiklar: http://bit.ly/1ldlf2y. Det finns flera modeller av blodsockermätare på marknaden som alla behöver olika teststickor. Kontrollera med hälsovårdscentralen vilka teststickor de har innan du köper en egen blodsockermätare. Rekommendationen är att sjukvårdsdistrikten ska ha 5 7 olika modeller av blodsockermätare som diabetiker kan få teststickor till via hälsovårdscentralen. Då kan de välja den modell som passar dem själva bäst. Utbudet av insulinpennor ska omfatta alla modeller på marknaden och nålar (kanyler) i olika längd. Distributionen av förbrukningsartiklar ska basera sig på behovet inom behandlingen av patienten. Enligt rekommendationen för god medicin praxis vid diabetes beror behovet av blodockermätning bland annat på diabetestyp, hur stabil sjukdomen är och variation i dagsrytmen. Läkaren och diabetikern ska tillsammans komma överens om behovet av egenkontroller, mätintervallerna och målen med kontrollerna. Vid stabil typ 1-diabetes och vid svårbehandlad typ 2-diabetes behövs det 56 teststickor i veckan. Vid stabil typ 2-diabetes utan insulinbehandling behövs det 10 teststickor i veckan. Vid insulinbehandlad typ 2-diabetes utan komplikationer (följdsjukdomar) är behovet 21 teststickor i veckan. 14 Social trygghet för dig med diabetes 2016

När en diabetiker använder läkemedel som kan ge upphov till lågt blodsocker, hypoglykemi, ska blodsockret dessutom mätas i följande situationer: vid misstanke om lågt blodsocker före bilkörning vid ansvarsfyllda och riskutsatta uppgifter vid onormalt stor fysisk ansträngning vid akuta sjukdomsfall. Egenkontroller behövs också vid kost- eller tablettbehandling. För mer information: www.kaypahoito.fi. Sedan den 1 januari 2014 har alla rätt att välja vilken enhet inom den specialiserade sjukvården de vill anlita var som helst inom landet. Får du din diabetesvård inom den specialiserade sjukvården? Tänk då på att förbrukningsartiklar ges ut gratis på hälsovårdscentralen i din hemkommun. Alla sjukvårdsdistrikt tillhandahåller inte samma märken av insulinpumpar. På hälsovårdscentralen i din hemkommun får du förbrukningsartiklar gratis bara till de pumpmodeller som kommunen erbjuder, inte till några andra. Detta gäller också alla andra hjälpmedel för egenkontroller av blodsockret. 2.1 Överklagande vid förbrukningsartiklar Det är läkaren som ska ange vilken typ av och hur många förbrukningsartiklar en patient behöver. Bedömningen ska basera sig på ditt individuella behov och din vårdplan. Be om att få ett skriftligt beslut om du inte får de förbrukningsartiklar du behöver. Du kan överklaga beslutet till regionförvaltningsverket. 3 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 3.1 Handikappbidrag för personer över 16 år FPA ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller skada. Social trygghet för dig med diabetes 2016 15

Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Personer över 16 år som inte får pension på grund av ålder eller fullständig arbetsoförmåga kan ansöka om handkappbidrag för personer över 16 år. Handikappbidrag kan beviljas personer som har nedsatt funktionsförmåga i minst ett år på grund av sjukdom eller skada. Bidraget är uppdelat i tre kategorier: handikappbidrag med grundbelopp, med förhöjt belopp och med högsta belopp. Rätten till bidrag och bidragsbeloppet beror på den olägenhet som sjukdomen eller skadan medför, behovet av hjälp, handledning eller tillsyn och delvis på fortlöpande särskilda kostnader till följd av sjukdomen eller skadan. Med olägenhet avses en olägenhet som bedömts medicinskt. Bedömningen spelar en roll för rätten till bidrag och bidragsbeloppet. Invaliditetsklassificeringen kan tillämpas som vägledande anvisning (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om invaliditetsklassificering, 1649/2009). Med väsentlig olägenhet avses i första hand medelsvår funktionsnedsättning i kategorin allmänt nedsatt funktion enligt invaliditetsklassificeringen. Med betydande olägenhet avses i första hand svår funktionsnedsättning i kategorin allmänt nedsatt funktion. En person anses ha svår funktionsnedsättning om olägenheten i första hand motsvarar synnerligen svår funktionsnedsättning i kategorin allmänt nedsatt funktion. Behovet av hjälp, handledning eller tillsyn måste gälla personliga rutiner som att tvätta sig, klä på sig, ha hand om nödvändiga hushållsarbeten, göra besök utanför hemmet, förvärvsarbeta eller studera. Handikappbidrag med grundbelopp 92,94 euro/mån Handikappbidrag med grundbelopp kan ges ut om en sjukdom, ett lyte eller en skada ger upphov till väsentlig olägenhet. Det krävs inte att de orsakar särskilda kostnader. Handikappbidrag med förhöjt belopp 216,87 euro/mån Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller skadan vållar betydande olägenhet och om behovet av handledning, tillsyn och hjälp är regelbundet. Det betyder att personen ska behöva utomstående hjälp varje vecka för sina personliga rutiner, hushållsarbete eller besök 16 Social trygghet för dig med diabetes 2016

utanför hemmet. Bidraget kan också ges ut till personer som får handikappbidrag med grundbelopp, om de fortlöpande har särskilda kostnader för sin sjukdom och beloppet är minst lika stort som handikappbidraget med förhöjt belopp. Kostnaderna för nödvändiga förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs vid diabetes kan godkännas som särskilda kostnader. Det bedöms individuellt utifrån situationen och sjukdomen om förbrukningsartiklarna är nödvändiga. Kostnaderna kan i vissa fall också godkännas trots att man får förbrukningsartiklar och hjälpmedel gratis på den kommunala hälsovårdscentralen. Om de anses vara nödvändiga godkänns de faktiska kostnaderna. Personer med diabetes får dock i första hand de förbrukningsartiklar som finns inskrivna i vårdplanen på grundval av hälso- och sjukvårdslagen. De ges ut via hjälpmedelsdistributionen på hälsovårdscentralen. Handikappbidrag med högsta belopp 420,51 euro/mån Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas personer med svår funktionsnedsättning. Också de som behöver mycket handledning och tillsyn varje dag eller mycket utomstående hjälp för sina personliga rutiner kan få bidraget. Med personliga rutiner avses att röra sig, ta hand om sin personliga hygien, få sjukvårdsåtgärder, klä på sig, äta och andra liknande funktioner. Sjukvårdsåtgärder är exempelvis att ta livsviktiga läkemedel, spruta insulin eller injicera andra mediciner, använda syrgaskoncentrator eller få dialys. Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Bidraget ges inte ut bara på grundval av särskilda kostnader. 3.1.1 När får man inte handikappbidrag? Handikappbidrag ges inte ut om du får ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd från FPA eller din arbetspensionsanstalt individuell förtidspension eller liknande från utlandet fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas ut när ett år har förflutit från ett olycksfall eller en trafikskada särskilt stöd till invandrare. När den som får handikappbidrag går i ålderspension eller får full sjukpension, rehabiliteringsstöd (tidsbegränsad sjukpension) eller förtida ålderpension kan han eller hon ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Social trygghet för dig med diabetes 2016 17

Exempel på särskilda kostnader som berättigar till bidrag Personer med diabetes kan ha rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp om de har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan eller om de har betydande organförändringar på grund av sin diabetessjukdom. Handikappbidraget med förhöjt belopp kan också motiveras med behovet av hjälp, handledning eller tillsyn, kostnaderna på grund av detta eller andra särskilda kostnader. Ett villkor är att kostnaderna per månad ska vara minst lika stora som bidraget. Särskilda kostnader kan uppstå exempelvis för behandling av kroniska fotsår om man måste använda antibiotika, medel för lokal behandling och förbandsmaterial i stora mängder. Också dyra förbrukningsartiklar kan ge upphov till särskilda kostnader. Sjukdomen kan också orsaka resekostnader. Vid fotskador kan det vara omöjligt att anlita kollektivtrafik och resorna till och från arbetet måste därför göras med egen bil. I sådana fall kan en del av kostnaderna för att använda egen bil beaktas. Observera att du ska anmäla till FPA hur långa resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är. Också resekostnader vid hälso- och sjukvård, besök och socialt liv kan räknas in. Om en person med diabetes har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost, kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra några merkostnader. Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag. Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på vårdenheten står till tjänst. 3.2 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av sjukdom eller skada i minst ett år utan avbrott. Möjligheterna att få vårdbidraget påverkas av förmågan att ta hand om sig själv, behovet av hjälp för personliga rutiner och nedsatt förmåga att klara av nödvändiga hushållsarbeten eller att göra besök utanför hemmet. Funktionsförmågan måste vara nedsatt utan avbrott i minst ett år på grund av sjukdom eller skada. Den anses vara nedsatt när förmågan att ta hand om personliga rutiner (exempelvis att tvätta sig och klä på sig), klara av nödvändiga hushållsarbeten eller göra besöka utanför hemmet är nedsatt på grund av sjukdom eller skada. Dessutom måste sjukdomen eller 18 Social trygghet för dig med diabetes 2016

skadan ge upphov till regelbundet behov av hjälp, handledning eller tillsyn eller fortlöpande särskilda kostnader. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden. Med personliga rutiner avses att röra sig, ta hand om sin personliga hygien, få sjukvårdsåtgärder, klä på sig, äta och andra liknande funktioner. Andra liknande funktioner är exempelvis att kommunicera och uttrycka sig. Sjukvårdsåtgärder är exempelvis att ta livsviktiga läkemedel, spruta insulin eller injicera andra mediciner, använda syrgaskoncentrator eller få dialys. Vårdbidrag för pensionstagare kan ges ut till personer över 16 år som får något av följande: sjukpension, rehabiliteringsstöd i form av folkpension eller arbetspension, ålderspension eller förtida ålderspension i form av folkpension eller arbetspension, fortlöpande pension eller ersättning vid fullständig arbetsoförmåga när den grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring eller på lagen om skada ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst, garantipension eller någon liknande förmån från utlandet. Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre kategorier. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller skadan är. Vårdbidrag med grundbelopp 62,25 euro/mån Det kan beviljas om personen behöver hjälp, handledning och tillsyn regelbundet varje vecka i sina personliga rutiner. Däremot beviljas bidraget inte om hjälp, handledning och tillsyn bara behövs för hushållsarbete eller besök utanför hemmet. Man kan också få bidraget om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är i snitt lika stora som grundbeloppet. Personer som är blinda och rörelsehindrade har alltid rätt att få vårdbidraget med minst grundbelopp. Vårdbidrag med förhöjt belopp 154,96 euro/mån Det kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och är nödvändig för många personliga rutiner (exempelvis äta, klä på sig och sköta personlig hygien). Bidraget kan också ges ut om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet. Bidraget beviljas också på grundval av särskilda kostnader, om sjukdomen eller skadan ger upphov till betydande särskilda kostnader och Social trygghet för dig med diabetes 2016 19

kostnaderna är minst lika stora som vårdbidraget med förhöjt belopp per månad. Vårdbidrag med högsta belopp 327,67 euro/mån Det kan beviljas om hjälp och tillsyn behövs dygnet runt. Bidraget kan också ges ut när de särskilda kostnaderna månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Personliga rutiner är bland annat att klä på sig, sköta personlig hygien, röra sig och ha ett socialt liv. Särskilda kostnader kan hänföra sig till bland annat sjukvård, läkemedel, extra resekostnader, hemservice eller hemsjukvård, extra kostnader för kläder eller kostnader för specialkost. Däremot betrakas inte normala utgifter för mat och kläder eller utgifter för fritidsaktiviteter, tekniska apparater eller bil som särskilda kostnader. Vårdbidrag för pensionstagare kan ges ut retroaktivt för högst sex månader. Bidraget är skattefri inkomst och beloppet påverkas inte av personens eller familjens inkomster eller förmögenhet. Beloppet kan sänkas i motsvarande grad om personen däremot får vårdbidrag eller mentillägg via olycksfalls- eller trafikförsäkring eller bidrag från utlandet som motsvarar vårdbidraget. 3.3 Kostersättning till personer med celiaki Personer med celiaki har inte längre rätt att få kostersättning. 3.4 Stöd för närståendevård Stödet för närståendevård ingår i den kommunala socialtjänsten. Stöd kan ges ut för vård av och annan omsorg om äldre, funktionshindrade och sjuka när vården kan ordnas i hemmet. Kommunen och vårdaren ska upprätta ett avtal som åtföljs av en vårdoch serviceplan. I planen läggs det bland annat fast vilka tjänster personen ska få och vilka stödtjänster närståendevårdaren har rätt att få. Vårdarvodet till närståendevårdaren uppgår till minst 387,49 euro per månad. Vid en tung övergångsperiod är arvodet 774,98 euro i månaden. En närståendevårdare som utan avbrott eller bara med mindre avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortlöpande varje dag har rätt att få ledigt minst tre dygn per kalendermånad. Närståendevårdare har också rätt att spara lediga dagar och vara lediga flera dagar i sträck. Kommunen är skyldig att ordna med vård under tiden. 20 Social trygghet för dig med diabetes 2016

Stödet ska sökas på socialbyrån i vårdtagarens hemkommun. Vänd dig till socialbyrån för närmare upplysningar om lagen om stöd för närståendevård (937/2005). Förmånerna är lagstadgade och de är inte beroende av den sökandes inkomster. Socialbyrån ger närmare information om hur du ska ansöka om stödet. 4 Service på grund av funktionsnedsättning Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ger svårt funktionshindrade rätt att få hjälp från kommunen för att klara sig i det dagliga livet, när de inte får lämpliga tjänster eller förmåner med stöd av någon annan lag. Stödinsatser som kan komma i fråga är att göra ändringar i bostaden (exempelvis bredare dörr och ramp), att skaffa redskap och anordningar till bostaden (lyft- och larmanordningar), att köpa hjälpmedel som behövs i de dagliga aktiviteterna och att anställa en personlig assistent. Kommunen är skyldig att ordna med serviceboende för svårt funktionshindrade som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom fortlöpande är beroende av utomstående hjälp i sitt dagliga liv och hjälpbehovet är extra stort, men personen inte behöver stadigvarande institutionsvård. I serviceboende ingår bostad (egen bostad, servicehus, gruppboende eller decentraliserat boende) och nödvändiga tjänster i anknytning till bostaden. Exempel på nödvändiga tjänster är assistans med att röra sig och klä på sig, hjälp med städning och hjälp med att ta mediciner. Tjänsterna kan tillhandahållas i form av kommunal hemservice, kommunal sjukvård m.m. Då ingår de i serviceboendet och kostar ingenting för den funktionshindrade. Kommunen ordnar med färdtjänst inklusive ledsagare för svårt funktionshindrade när de på grund av sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning inte kan anlita allmänna transportmedel. Svårt funktionshindrade har rätt att få nödvändig färdtjänst i anknytning till arbete och studier och därutöver minst 18 enkelresor per månad. Resorna ska hänföra sig till det dagliga livet och får göras i hemkommunen eller närliggande kommuner. Ansökan om förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp ska lämnas till socialbyrån i hemkommunen. Förmånerna är inte beroende av den sökandes inkomster och de räknas inte som skattepliktig inkomst. Social trygghet för dig med diabetes 2016 21

4.1 Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning Polisen bevilja personer med svår funktionsnedsättning tillstånd att parkera utan avgift. Tillståndet ska sökas via Ajovarmas serviceställen (https:// www.ajovarma.fi/sv/). Ajovarma tillhandahåller tjänster för Trafiksäkerhetsverket. För ansökan krävs läkarintyg. Du får tillståndet hemsänt på posten. Med parkeringstillståndet får man parkera på områden med förbudsmärken. Du ska ansöka om parkeringstillståndet hos polismyndigheten i din hemkommun. Tillståndet gäller i hela landet och får också användas vid resor i andra EU-länder. Närmare information finns på ansökningsblanketterna. Tillståndet kostar 26 euro. Tänk på att placera tillståndet synligt på insidan av vindrutan. Den som har parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning har rätt att få befrielse från grundskatten till fordonsskatt. Observera att du måste ansöka skriftligt om befrielse hos Trafiksäkerhetsverket på blankett D 602r. Närmare information lämnas av Trafiksäkerhetsverkets rådgivning för fordonsskattefrågor, tfn 029 534 51 25 (lokalnätsavgift/mobiltelefonsavgift). 5 Sjukdagpenning Sjukdagpenning är avsedd att vara en ersättning för inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som pågår i mindre än ett år. FPA betalar ut sjukdagpenning till personer i åldrarna 16 67 år, om de inte kan arbeta på grund av sin sjukdom och har arbetat tre månader innan de blev arbetsoförmögna. Detta gäller personer som haft förvärvsarbete, varit företagare, skött sitt eget hushåll, studerat på heltid, varit arbetslös arbetssökande, haft sabbatsledighet eller varit alterneringsledig (= arbetsvillkor). Man kan också få sjukdagpenning om man är arbetsoförmögen på grund av organtransplantation eller om man inte kan arbeta på grund av isolering vid en smittsam sjukdom. Man kan få dagpenning först när man varit arbetsoförmögen hela karenstiden utan avbrott. För dem som lyder under lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) är karenstiden fyra dagar. Om arbetsvillkoret inte uppfylls, kan man få sjukdagpenning först när man har varit arbetsoförmögen i 55 dagar utan avbrott. 22 Social trygghet för dig med diabetes 2016

Dagpenningen ges vanligen ut för högst 300 dagar. Efter det kan man få sjukdagpenning för samma sjukdom först efter att ha varit arbetsoförmögen i ett år. Den som trots allt börjar arbeta på nytt, men behöver bli sjukskriven för samma sjukdom en gång till, exempelvis vid en operation, kan få sjukdagpenning i 50 dagar till. När man har fått sjukdagpenning för 60 vardagar, ungefär tre månader, utreder FPA om rehabilitering kan vara till hjälp för återhämtningen. Rehabiliteringsbehovet kan utredas utifrån ett läkarutlåtande. För att få sjukdagpenning i fler på 90 dagar krävs det ett utlåtande från företagsläkaren om den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta arbeta. Företagare, studerande, arbetslösa och de som sköter eget hushåll behöver inte lämna in något intyg om sin arbetsförmåga till FPA. När sjukdagpenning har getts ut i ett halvår (150 vardagar) skickar FPA ut ett brev med information om rehabiliteringsmöjligheter och i förekommande fall med information om hur man ansöker om pension eller någon annan ersättning. Hur stor dagpenningen är beror i vanliga fall på hur stora årsarbetsinkomster man haft i den fastställda beskattningen. Det betyder att sjukdagpenningen för 2016 beräknas på de beskattningsbara inkomsterna 2014. FPA får informationen direkt från skattemyndigheten. Man kan ansöka om att få dagpenning enligt senare inkomster, om de har stigit med minst 20 procent jämfört med 2014. Man kan få sjukdagpenning också utan att ha haft arbetsinkomster. Då är dagpenningen 23,93 euro per vardag när man har varit arbetsoförmögen i 55 dagar utan avbrott. Sjukdagpenning betalas ut för vardagar, det vill säga från måndag till lördag, men inte för söndagar eller vardagar som är helgdagar. Om arbetsgivaren betalar ut lön för sjuktiden, går sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Ansök om sjukdagpenning hos FPA. 6 Utkomststöd Socialbidrag som kallas utkomststöd finns till för att alla ska ha en säker grundläggande försörjning. Hjälpbehovet prövas alltid från fall till fall. Stödet grundar sig på en uträkning av sökandens och familjens inkomster och utgifter och det anknytande stödbehovet. Utkomststöd kan sökas för kostnader på grund av sjukhusvård, höga läkemedelskostnader m.m. Om till exempel ett läkemedel har ett referenspris, kan socialbyrån från fall till fall godta självrisker som kostnader. Social trygghet för dig med diabetes 2016 23

Vänd dig till socialbyrån för att ansöka om utkomststöd. Kommunen är skyldig att behandla personer som söker utkomststöd så att deras rätt till oundgänglig försörjning och omsorg inte äventyras. Därför finns det exakta tidsgränser för hur snabbt ansökningar måste behandlas. I brådskande fall måste kommunen utifrån den information den har fatta beslutet samma dag eller senast nästa vardag efter att ansökan har lämnats in. I övrigt måste beslutet fattas skyndsamt och senast den sjunde vardagen efter att ansökan har kommit in. Beslutet måste verkställas så snart som möjligt. Klienter med utkomststöd ska få föra ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att de har bett om det. 7 Social trygghet för barn med diabetes 7.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn För barn under arton år behöver man inte betala någon avgift för läkarbesök inom öppen sjukvård. Efter en karenstid på sju dagar per år är sjukhusvård för barn avgiftsfri. Regeln gäller avgiften för sjukhusdagar, inte poliklinikavgifter. Om barnet hela tiden vårdas på samma sjukhus noterar sjukhuset automatiskt när karensen uppfylls och tar inte ut någon avgift efter det. När barnet tas in på ett annat sjukhus är det bäst att spara kvittona på sjukhusdagar för att kunna visa att karensen är uppfylld. 7.2 Handikappbidrag för personer under 16 år Handikappbidrag för personer under 16 år kan ges ut till barn under 16 år som har någon sjukdom eller funktionsnedsättning, när vården, omsorgen och rehabiliteringen medför större belastning eller bundenhet än med ett friskt barn i samma ålder och tillståndet pågår i minst sex månader. Bidraget är indelat i tre kategorier: handikappbidrag med grundbelopp, med förhöjt belopp och med högsta belopp. Beloppet beror på hur mycket större belastning och bundenhet vården, omsorgen och rehabiliteringen av barnet medför jämfört med normala situationer. Möjligheterna att få bidraget och bidragsbeloppet påverkas inte av vårdnadshavarens inkomster eller förmögenhet. Familjer med diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag på grund av 24 Social trygghet för dig med diabetes 2016

den belastning vården medför. För bland annat medicinering och övervakning av kostvanorna är föräldrarna mer bundna. Alla barn med insulinbehandlad diabetes har rätt att få åtminstone handikappbidrag med förhöjt belopp fram till dess att de fyller 16 år. Rätten att få bidraget med högsta belopp uppkommer om barnet kräver vård och tillsyn dygnet runt. FPA anser att belastningen och bundenheten vid vård och omsorg om diabetesbarn alltid är krävande och pågår dygnet runt, om barnet är under tre år. Samma kriterier gäller oberoende av ålder om barnet har någon annan bakomliggande kronisk sjukdom där behandlingen försvårar diabetesbehandlingen. Också barndiabetiker som är över tre men under sex år har rätt att få handikappbidrag med högsta belopp under ett halvår när flerdosbehandling sätts in. Diabetes är en individuell sjukdom och man kan inte utgå från att föräldrarnas bundenhet dygnet runt försvinner när barnet fyller tre år. Följaktligen kan föräldrarna ha möjligheter att få bidraget med högsta belopp också på andra grunder. Rätten att få handikappförmåner måste alltid bedömas med hänsyn till individuella omständigheter. Så var noga med informationen i både ansökningen och läkarintyget som ska bifogas. Handikappbidrag 2016: med grundbelopp 92,94 euro/mån med förhöjt belopp 216,87 euro/mån med högsta belopp 420,51 euro/mån. 7.3 Specialvårdspenning Specialvårdspenning betalas ut av FPA och är tänkt att ersätta inkomstbortfall när en vårdnadshavare medverkar vid sjukhusvård eller rehabilitering av ett barn under sexton år. Också den som tar hand om ett barn på samma sätt som en förälder har rätt att specialvårdspenning. 7.3.1 Villkor för att på specialvårdspenning Specialvårdspenning beviljas om den som tar hand om barnet medverkar i vården eller rehabiliteringen av barnet på sjukhus eller på poliklinik vårdar barnet hemma direkt efter vård på sjukhus eller poliklinik deltar i lagstadgad anpassnings- eller rehabiliteringskurs. Föräldrar till ett svårt sjukt barn kan vanligen få specialvårdspenning för en dag när barnet återhämtar sig och ska börja i skolan eller på dagis på nytt. Social trygghet för dig med diabetes 2016 25

Ett villkor för att få specialvårdspenning är att bidragstagaren på grund av vården inte kan arbeta och exempelvis inte är på semester eller i övrigt är ledig från sitt jobb. Den som får specialvårdspenning får inte ha löneinkomster eller andra betydande arbetsinkomster under den tid som penningen betalas ut. Specialvårdspenning ges också ut till hemmamammor, hemmapappor, studerande och företagare. Specialvårdspenning ges aldrig ut till båda föräldrarna för vård i hemmet av samma barn. Ett annat villkor för att få specialvårdspenning är att den behandlande läkaren anser det nödvändigt att den ena föräldern är med när barnet får vård eller rehabilitering. Besök på poliklinik och vård på sjukhus När ett barn med diabetes under sexton år vårdas på sjukhus har den som är med alltid rätt att få specialvårdspenning. Vid vård i hemmet av diabetesbarn i åldrarna 7 15 år måste vården vara inne i en krävande fas och förutsätta att ena föräldern deltar. Oberoende av barnets ålder anses vården alltid vara inne i krävande fas när barnet börjar använda insulinpump. I sådana fall har man rätt att få specialvårdspenning för tiden på sjukhus, vård i hemmet och de första kontrollbesöken. Om barnet är över sju år har man inte rätt att få specialvårdspenning för i förväg överenskomna kontrollbesök på poliklinik. I början av diabetesbehandlingen eller vid labil diabetes kan specialvårdspenning beviljas oberoende av barnets ålder också för kontrollbesök på poliklinik. Besöken måste inklusive resor räcka hela dagen eller nästan hela dagen för att berättiga till specialvårdspenning. Rehabilitering och anpassningsträning För den tid som en rehabiliterings- eller anpassningskurs pågår kan man få specialvårdspenning. Specialvårdspenning kan ges ut till båda föräldrarna om den behandlande läkaren anser det nödvändigt att båda deltar i vården på sjukhus eller poliklinik eller i rehabiliteringen. Anpassningskurser är vanligen avsedda för båda föräldrarna och då ges specialvårdspenning ut till båda. 7.3.2 Ansökan Lämna in din ansökan om specialvårdspenning till FPA senast fyra månader efter att vården eller rehabiliteringen har börjat. Ansökningsblanketten ska kompletteras med läkarutlåtande D. 26 Social trygghet för dig med diabetes 2016