Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Relevanta dokument
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm

Framtiden på värmemarknaden

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Uppdaterade energiscenarier

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Framtidsscenarier och målkonflikter

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

ENERGIDEKLARATION. Kvarnbacksvägen 12, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID:

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 25362

Framtidsscenarier och målkonflikter

Pemco Energi, Pär Westborg

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Riktlinjer för medborgardialog

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

2014 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Mora

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning N103. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 28491

Effektiviseringspotential

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87297

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

2014 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

ENERGIDEKLARATION. Sockenvägen 65, Sköllersta Hallsbergs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1910 Energideklarations-ID:

2014 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Prisområde 2

2014 DoA Fjärrvärme. Bromölla Fjärrvärme AB

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

VERSION 1.0 ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION

Fjärrvärmebolagen och deras behov som drivkraft för ny teknik

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

ENERGIDEKLARATION. Slåttergatan 1, Sigtuna Sigtuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1970 Energideklarations-ID:

Samarbetsavtal med Vattenfall 2016

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

ENERGIDEKLARATION. Stockholmsvägen 100, Mariestad Mariestads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1936 Energidekarations-ID:

GMR Hyper3

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Verksamhetsplan 2016

ERSÄTTNINGNIVÅ OCH MODELL INOM HEMTJÄNST Räknestugor för kommuner

En grafisk guide till vår identitet

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lofsdalen 26:292

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Vad ekologer behöver veta om ekonomi

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Mål och principer för BeBo-projekt

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Koncept Katalog 2009

Riksantikvarieämbetet

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Salnecke 1:110

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

ENERGIDEKLARATION. Pål Pålssons Gata 21, Sigtuna Sigtuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2005 Energideklarations-ID:

En nutida kundupplevelse. -Interaktiva kundterminaler

Potential och kostnader för mer fjärrvärme. Bengt-Göran Dalman, DalmanEkh med Partners AB

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

ENERGIDEKLARATION. Gallbodaslingan 13, Åkersberga Österåkers kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:

Bild Engelska Idrott

Energismarta reningsverk

Investeringskalkyl för EcoPar

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

ENERGIDEKLARATION. Svampvägen 16, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1950 Energideklarations-ID:

NYHETER ISO 14001:2015

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Bilaga Kalmar MÄKLARSAMFUNDET

Reflect AB Barnhusgatan 16 S Stockholm ndinavia AB 1/24

Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

ENERGIDEKLARATION. Fågelstavägen 6, Örebro Örebro kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1961 Energideklarations-ID:

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Presentation Medarbetarundersökningen 2010

Effektiv distribution av naturgas och biogas

Verksamhetsplan 2014

Nudging för hållbar konsumtion av elektronik. HKP 3 februari 2016

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Syftet med en personlig handlingsplan

Chef för verksamhetsskydd vid rikspolischefens kansli

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

FREDA-farlighetsbedömning

Transkript:

Hållbarhetsindex 1

Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 Hållbart 6 2 Ej hållbart 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2

Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). 3 För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970

Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 6 2 CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 4 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 Hållbart 6 Basindex 2 Ej hållbart 5 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good 6

Våra tre olika index Viktning per indikator Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 3 2 15% 1 15% 1 EU-mål-index 5 35% 1 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17% 7

Våra tre olika index 12 Värmemarknaden 10 8 6 Basindex EU-mål-index Lika viktning 2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 8

Sektorjämförelse historisk utveckling 1 Basindex 12 10 8 6 Värmemarknad Industri Transport 2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 9

Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 12 10 8 10 6 2 Nedre gräns 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030???

Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 12 10 11 8 Fortsättning följer 6 2 Nedre gräns 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030???

Scenarioförutsättningar 12

Fyra scenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar 13

Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling av den fysiska uppvärmningsmarknaden Varje scenario har en berättelse som förklarar varför utvecklingen i scenariot blir som den blir Scenarier, inte prognoser (de skall skilja sig åt ordentligt) Viktiga scenarioparametrar: Bebyggelsens energianvändning Mixen av uppvärmningsalternativ (inkl. frågan köpt vs egenproducerat) Teknikutveckling Energisnålare hus Långsam utveckling Kombinerade lösningar Komplexiteten hos användarna (köp/sälj, kombinationer, nya aktörer, ) Mer individuellt 14

Scenarierna, karakteristiskt Långsam utveckling : Små förändringar jämfört med idag Måttliga styrmedel Inga teknikgenombrott Radikal policy Långsam utveckling Dramatisk omställning Marknadsdrivet Långsam energieffektivisering Energisnålare hus : Markant minskande uppvärmningsbehov Business as Usual Samma marknadsandelar som i Långsam utveckling Energisnålare hus Marknadsdrivet Olika möjliga drivkrafter Dramatisk omställning Kraftig politisk styrning (EU & nationellt) Kundönskemål inkl. certifieringar 15

Scenarierna, karakteristiskt Mer individuellt : Värmepumpar och pellets tar marknadsandelar från fjärrvärme Minskat beroende av extern försörjning Solvärme tar marknadsandelar Radikal policy Business as Usual Dramatisk omställning Mer individuellt Olika möjliga drivkrafter (individuella lösningar efterfrågas, effektivare värmepumpar, fokus på minskad köpt energi, ) 16 Kombinerade lösningar : Integrering av olika uppvärmningssystem Slutanvändarna ( byggnaderna ) köper inte endast energi, utan levererar också till omgivande energisystem Solvärme tar marknadsandelar Kyla Radikal policy Business as Usual Kombinerade lösningar Marknadsdrivet

Scenarioförutsättningar, användning 17

Nettoenergibehov för uppvärmning år 2030 Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar 18

Scenarioförutsättningar, tillförsel 19

Scenarioresultat 20

Nettoenergibehov TWh/år 110 Långsam utveckling TWh/år 110 Energisnålare hus 100 100 90 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36,8 37,2 36,8 36,3 35,2 28,8 27,0 26,2 25,3 23,6 24,6 23,1 22,2 21,0 18,9 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36,8 37,2 32,9 27,8 28,8 24,7 27,0 22,5 17,6 15,3 24,6 23,1 18,5 13,4 11,9 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock TWh/år 110 100 Mer individuellt 90 80 70 36,8 37,2 60 34,2 32,1 50 29,3 40 28,8 27,0 30 23,8 20 21,7 19,0 10 24,6 23,1 19,1 17,0 14,9 0 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock TWh/år 110 100 Kombinerade lösningar 90 80 70 36,8 37,2 60 35,3 33,7 50 31,4 40 28,8 27,0 24,7 30 23,0 20,6 20 10 24,6 23,1 20,3 18,6 16,6 0 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock 21

Nettoenergi per uppvärmningsslag TWh/år 110 Långsam utveckling TWh/år 110 Energisnålare hus 100 100 90 80 70 60 50 40 19,0 22,8 8,5 8,4 8,4 11,4 10,1 8,6 18,7 19,9 21,3 8,4 5,6 24,7 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 90 80 70 60 50 40 19,0 6,0 22,8 5,3 8,5 11,4 18,7 7,5 8,9 17,6 6,4 5,8 6,4 3,9 15,9 16,7 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 30 20 10 37,1 46,6 47,9 48,7 50,4 30 20 10 37,1 46,6 41,0 33,9 32,5 0 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050 TWh/år 110 Mer individuellt TWh/år 110 Kombinerade lösningar 100 100 90 90 80 70 60 50 40 30 20 10 19,0 6,0 22,8 5,3 37,1 8,5 11,4 18,7 46,6 8,4 9,2 21,3 38,6 8,8 7,5 24,5 33,0 9,5 4,7 28,8 26,6 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 80 70 60 50 40 30 20 10 19,0 6,0 22,8 5,3 37,1 8,5 11,4 18,7 46,6 8,7 9,1 10,0 9,6 7,9 5,0 20,2 21,9 24,3 42,4 39,6 36,5 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 0 22 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050

Levererad energi TWh/år 110 100 Långsam utveckling TWh/år 110 100 Energisnålare hus 90 80 70 60 50 40 30 20 10 27,2 11,3 25,6 38,2 2,8 2,3 1,9 1,0 13,0 12,6 12,1 11,1 19,5 18,1 16,3 12,9 47,5 48,8 49,7 51,4 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme 90 80 70 60 50 40 30 20 10 27,2 11,3 25,6 38,2 2,8 13,0 19,5 47,5 2,0 11,1 15,8 41,8 1,3 8,8 0,6 7,2 11,8 8,4 34,6 33,1 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme 0 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050 TWh/år 110 100 Mer individuellt TWh/år 110 100 Kombinerade lösningar 90 80 70 60 50 40 27,2 11,3 25,6 2,8 13,0 19,5 2,0 12,2 16,9 1,5 11,6 14,8 0,7 11,2 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme 90 80 70 60 50 40 27,2 11,3 25,6 2,8 13,0 19,5 2,1 12,5 17,0 1,7 12,1 14,6 0,8 11,8 10,6 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme 30 20 10 38,2 47,5 39,4 33,6 11,2 27,1 30 20 10 38,2 47,5 43,2 40,3 37,2 0 23 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050

Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Business as Usual - scenariot 24

Vårt index Värmemarknaden utveckling 1970-2030 12 - Långsam utveckling-scenariot 10 12 8 10 6 8 Basindex 2 6 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2 Nedre gräns Övr.scen.? 25 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 Scenariot: Långsam utveckling 12 10 8 6 2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 12 10 8 6 2 12 10 8 6 2 6 5 3 2 1 Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 26 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 Scenariot: Energisnålare hus 12 10 8 6 2 Nedre gräns 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 12 10 8 6 2 12 10 8 6 2 6 5 3 2 1 Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 27 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Utmaningar och framtidsbilder 28

Utmaningar och framtidsbilder Ge värmemarknaden en mer central plats i politik och planering i Sverige och EU. Samlad bild saknas Andra marknader fokuseras, t.ex. el- och gasmarknad Skatter, avgifter, byggregler och andra regelverk har stor påverkan på val av uppvärmningssystem och uppvärmningsbehov. Långsiktighet och stabilitet är viktig Lokala förutsättningar Vilken förändringsriktning kommer att dominera för värmemarknaden snålare hus, mer individuella tekniker eller ökande energiutbyte i kombinerade system? Mycket olika utvecklingsvägar Värdefullt med samsyn 29

Utmaningar och framtidsbilder, forts. Energieffektivisering stora möjligheter, men krävande att genomföra. Potentialen är stor Vad kommer verkligen att införas? Renoveringen och energieffektiviseringen av miljonprogrammet är en stor enskild utmaning. Stort total yta och stort renoveringsbehov Inte påtagligt sämre energiprestanda Utmaning för vissa fjärrvärmeföretag att klara lönsamheten vid en stor minskning av leveranserna. Effektivisering av värmeanvändning samt minskad potential för expansion Stora skillnader mellan orter 30

Utmaningar och framtidsbilder, forts. Marknaden för värmepumpar är under förändring, från konverterings- till utbytesmarknad. Effektiviteten ökar Nya marknader Större värmekonsumenter önskar alltmer av helhetslösningar, som hjälper dem i sin verksamhet. Även småhusägarna blir alltmer intresserade av sin energianvändning. Förstå kundernas behov Alla inte lika engagerade När el- och fjärrvärmeproduktionen blir fri från fossila bränslen sker uppvärmningen helt fossilbränslefritt hur når vi dit? Direkt användning av fossilt nästan upphört Elbranschen koldioxidneutral 2050? 31

Utmaningar och framtidsbilder, forts. På sikt kan värmemarknaden övergå i en energimarknad. Kunden både köper och säljer Laststyrning Nya samarbeten är att vänta för värmemarknadens aktörer. Fler aktörer Småskalig energiproduktion Den hållbara staden. Värmemarknadens aktörer ökar samarbetet med kommuner och städer. Gemensamma infrastrukturlösningar Viktigt med resurseffektivitet Värmemarknaden påverkas av informations- och kommunikationsteknik (ICT) och smarta nät Ny teknik ger möjligheter 32 Individuell mätning