2011-10-07 Meddelad i Stockholm Mål nr 2448-11 KLAGANDE MOTPART Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 503 127 26 Skärholmen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 24 mars 2011 i mål nr, se bilaga A SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id 224594 Postadress Box 2302 l 03 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon 08-561 690 00 Telefax 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00
KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr 2448-11 2 YRKANDEN M.M. yrkar att kammarrätten med ändring av förvaltningsrättens dom bedömer honom berättigad till personlig assistans i sådan omfattning som kammarrätten finner skäligt samt att han bedöms berättigad därtill från och med den 21 januari 2010. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Försäkringskassan har bedömt att hans hjälpbehov avseende de grundläggande behoven överstiger ett normalt föräldraansvar med åtta timmar och 45 minuter per vecka. Nämnden och förvaltningsrätten däremot har bedömt att hans hjälpbehov inte är omfattande. Det är emellertid inte klart hur förvaltningsrätten respektive nämnden kommit till slutsatsen att han inte har ett omfattande hjälpbehov. Av förvaltningsrättens avgörande går inte heller att utläsa vad domstolen avser med normalt föräldraansvar. Förvaltningsrättens bedömning i denna del framstår i det närmaste som godtycklig. Han har behov av handgriplig hjälp och tillsyn vad gäller måltider och personlig omvårdnad. Han är också i behov av ständig tillsyn på grund av att han är så aktiv. Varken nämnden eller förvaltningsrätten har dock utrett omfattningen av den aktiva tillsyn han är i behov av. Däremot har båda instanserna bedömt att han har ett hjälpbehov avseende sina grundläggande behov som överstiger ett normalt föräldraansvar. Mot bakgrund av den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen etablerat på området måste han emellertid anses ha rätt till personlig assistans. Hans grundläggande hjälpbehov är tillräckligt omfattande och överstiger vida ett normalt föräldraansvar. Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stad (nämnden) bestrider bifall till överklagandet och anför att det som framkommit i överklagandet inte föranleder någon ändring av nämndens beslut.
KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 Mål nr 2448-11 3 SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Vad anfört i kammarrätten och vad som i övrigt kommit fram i målet föranleder inte kammarrätten att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten har gjort. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1 ). Kenneth Sundlöf kammarrättsråd ordförande Maria Braun kammarrättsråd referent Åsa Nilsson tf kammarrättsassessor Charlotte Heindow föredragande
Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2011-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 10 KLAGANDE MOTPART Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 503 127 26 Skärholmen ÖVERKLAGAT BESLUT Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stads beslut 2010-01-21 SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 108399 Postadress I 15 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-561 680 00 Telefax 08-56 I 680 0 I E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M. M. Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stad (stadsdelsnämnden) beslutade den 21 januari 2010 att avslå ansökan om person- Jig assistans enligt 9 2 LSS. Som skäl för beslutet angavs följande. Barn i ålder har ett behov av stöd från sina föräldrar vid på- och avklädning, toalettbesök, bad och dusch samt vid matsituationer. Föräldraansvaret för små barn bedöms vara mycket omfattande. Alla barn i : ålder har ett behov av tillsyn vid fritidsaktiviteter oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. bedöms ha ett större behov av stöd och tillsyn än barn i hans ålder vanligtvis har. Bedömningen är dock att behovet av stöd för de grundläggande behoven inte är så pass omfattande att han är i behov av personlig assistans. För att få avlastning kan familjen erbjudas insatsen avlösarservice i hemmet enligt 9 5 LSS. yrkar att förvaltningsrätten, med ändring av stadsdelsnämndens beslut, ska bevilja honom personlig assistans med 70 timmar per förskolevecka och 105 timmar per lovvecka eller i den omfattning som förvaltningsrätten finner skälig. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Sedan tidig ålder har han en avvikelse i sin utveckling vad gäller sociala relationer och språklig interaktion. Han är kraftigt utvecklingsförsenad och har svårigheter i social och emotionell ömsesidighet, bristande kamratrelationer, försenad talutveckling samt för åldern bristande socialt imitativt lekbeteende. Han förstår inte i samma utsträckning som jämnåriga vad som är lämpligt att göra eller inte göra och behöver ständig passning av vuxen. Tillika behöver han mycket vuxenstöd i kontakt med jämnåriga då han inte på egen hand kan göra sig förstådd. Hans funktionshinder medför att han behöver mer stöd och hjälp än andra barn i motsvarande ålder för att klara av sin ADL samt för att utvecklas och han har ett omfattande behov av hjälp med både grundläggande och övriga behov. Av ingivna psykologintyg framgår att han har ett hjälpbehov som överstiger ett nor-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 malt föräldraansvar. Han hänvisar till kammarrättens mål nr 2115-02 där det bedömdes skäligt att av den tid som barnet vistades i hemmet, omkring en tredjedel ansågs utgöra normalt föräldraansvar. Han kräver även mycket aktiv tillsyn och omvårdnad. Han är fysiskt aktiv i hemmet och klättrar på möbler. Han är envis och när han inte får som han vill får han utbrott och skriker, kastar saker och slåss. Hans nedsatta kommunikationsförmåga i kombination med att han inte i samma utsträckning som jämnåriga förstår vad som är lämpligt att göra eller inte, samt hans häftiga humör som uppstår när han inte får som han vill, påvisar att han har ett stort behov av aktiv tillsyn. Beteendet leder till att han kan skada sig själv eller andra. Av intyg framgår att han endast använder enstaka ord och till stor del saknar förståelse för vad andra säger till honom. Stadsdelsnämndens utredning är undermålig på så sätt att nämnden inte utrett på vilket sätt och hur mycket han behöver hjälp med sina grundläggande och övriga behov. Nämnden har vare sig i utredningen eller i beslutet konkret visat hur nämnden kommit fram till att hans hjälpbehov inte är omfattande. Det framkommer inga tidsangivelser i utredningen. Försäkringskassan har i ett beslut den 10 augusti 20 I 0 bedömt att han är i behov av hjälp avseende sina grundläggande behov i en omfattning av 8 timmar och 45 minuter per vecka. Av tiden avser 3 timmar och 30 minuter hjälp med på- och avklädning och 5 timmar och 15 minuter hjälp med personlig hygien. Försäkringskassan har endast tagit ställning till den handgripliga hjälp han är i behov av och beslutet styrker att han i vart fall har ett hjälpbehov som överstiger den hjälp friska jämnåriga erhåller samt att hjälpen överstiger ett normalt föräldraansvar avseende dessa grundläggande behov. Han åberopar härvid Kammarätten i Göteborgs avgörande i mål nr 7204-08, vilket följer den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen etablerat i dom med mål nr 5321-07. Han åberopar även Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 6232-07 där domstolen fastställde att aktiverings- och
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 motivationsinsatser samt tillsyn som inte kan räknas som aktiv ska ingå i insatsen personlig assistans om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Detta innebär att hjälpbehovet inte nödvändigtvis måste vara i form av handgriplig hjälp utan kan vara i verbal form. Han är framför allt i behov av handgriplig hjälp, men för det fall förvaltningsrätten anser att hjälpbehovet är att anse som aktiverings- och motiveringsinsatser samt tillsyn som inte kan räknas som aktiv bör förvaltningsrätten följa Högtsa förvaltningsdomstolens praxis. psykolog har ingett och åberopat intyg från kurator : och vid Autismcenter för små barn den 20 januari 20 I 0, behovsbeskrivning från förskolechef '.och resurs vid Förskolan Humlan i Skärholmen den 8 april 2010, intyg från leg. psykolog och leg. psykoterapeut I vid Institutionen för psykoterapi och etniska frågor i Stockholm den 1 februari 20 I 0 samt en behovsbeskrivning den 26 oktober 2009. Stadsdelsnämnden vidhåller beslutet och yrkar vid bifall till överklagandet att förvaltningsrättens dom inte ska verkställas förrän den har vunnit laga kraft. SKÄL I I I LSS anges att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Enligt 7 LSS har personer som anges i I har rätt till insatser enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 I O.Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 En av insatserna enligt 9 LSS är personlig assistans (punkten 2). Enligt 9 a LSS ska med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Förvaltningsrättens bedömning Det är ostridigt i målet att omfattas av personkretsen i 1 LSS och att han därmed har rätt till bl.a. biträde av personlig assistans om han behöver sådan hjälp i sin livsföring och om hans behov inte tillgodoses på annat sätt. Rätt till personlig assistans förutsätter ett behov av hjälp med den personliga hygienen, måltider, att klä på och av sig, kommunikation med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde, s.k. grundläggande behov. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2009 ref. 57 uttalat att det vid personlig assistans är fråga om hjälp eller stöd av mycket privat karaktär. Alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning eller måltider torde inte ingå. De hjälpbehov som åsyftas är sådana som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge hjälpen och hur den ska ges. Den som behöver hjälp med dessa grundläggande behov ska även ha rätt till sådan insats för andra kvalificerade personliga behov i sin livsföring om dessa inte tillgodoses på annat sätt. Det betonas också att, även om någon bestämd undre tidsgräns inte finns, de grundläggande behoven måste ha en viss.kvantitativ omfattning för att personlig assistans ska bli aktuell.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6 Vårdnadshavare till barn med funktionshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också se till att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och andra omständigheter. Vid bedömningen av ett barns rätt till personlig assistans och omfattningen av insatsen ska endast sådana hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder läggas till grund för bedömningen av ett barns behov av personlig assistans. Föräldrarnas ansvar för ett barns omvårdnad är därmed mer omfattande ju yngre barnet är. Av förarbetena framgår bl.a. följande beträffande behov av personlig assistans (prop. 1992/93: 159 s. 65 f.). Det finns ingen åldersgräns nedåt för rätt till personlig assistans. Eftersom barn har vårdnadshavare har de dock normalt inte samma behov som en vuxen av att få samhällsstödet just genom en personlig assistent. Föräldraansvaret och samhällets insatser i form av exempelvis barnomsorg och avlösarservice kan dock i vissa fall behöva kompletteras med insatsen personlig assistans. Vad gäller funktionshindrade barns möjlighet att erhålla personligt stöd påpekas att det bör vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs förskola och skola med hänsyn till de behov barn med funktionshinder har. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. Behov av avlösning för föräldrar bör kunna erhållas i form av avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS. Det finns emellertid en grupp barn som är mycket vårdkrävande och för vilka föräldraansvaret i kombination med t.ex. avlösarservice och barnomsorg inte räcker till. Personlig assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av t.ex. hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt. Sådana funktionshinder kan vara någon eller flera kombinationer av t.ex. rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hör-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 7 selskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet. Av utredningen i målet framgår att har ett behov av handgriplig hjälp och tillsyn vad gäller måltider och personlig omvårdnad. Han har även behov av hjälp med sin kommunikation. är mycket aktiv och har behov av ständig tillsyn. Han förstör ofta saker eller slår andra barn på förskolan, han är rymningsbenägen och kan skada sig själv eftersom han inte förstår de faror han kan utsätta sig för. På förskolan har en resursperson. Med hänsyn till att i vid tidpunkten för beslutet endast var drygt fem år gammal och att föräldraansvaret vid denna ålder fortfarande är mycket omfattande finner förvaltningsrätten emellertid att behov av hjälp avseende de grundläggande behoven inte var av den omfattningen att han var berättigad till personlig assistans enligt 9 2 LSS. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1 a). Sara Asplund F örvaltningsrättsfiskal I avgörandet har även nämndemännen Eva Berg Arbro, Agneta Lydig och Wåge Johansson deltagit. Föredragande har varit Malin Schierenbeck.
Bilaga 1 -,1 - ';;x:;f;.x. 4; I SVERIGES STOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltn ingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnat prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rätts tillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om fönraltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden _eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. 00 0 t3 0 N www.domstol.se
Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original samt innehålla följande uppgifter; I. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att ta prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill ta till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV681 Formulär 1