TEMA: Läkemedelsmissbruk



Relevanta dokument
Narkotikakartläggning för 2010

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Narkotikakartläggning för 2009

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

TEMA: Droger Mitt namn:

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Narkotikastrafflagen (1968:64)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Nationell baskurs

Varför långtidsuppföljning?

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Författningar för farmaceutisk behörighet

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Spice. Knark från cyberrymden Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

meddelad i Hudiksvall

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr )

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Äldre och läkemedel 18 november 2016

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SB. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vi kommer aldrig ikapp narkotikalangarna

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar

LARO-mottagningen Kristianstad

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

Årsberättelse

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

Överklagande av en hovrättsdom narkotikabrott

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter


KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

Läkemedelsverkets patientsäkerhetsarbete för hälso- och sjukvårdspersonal 15 november 2017

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

Screening och utredning av drogproblem

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Inskrivning text, IKM-DOK

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

2018 års medlemsenkät

DOM meddelad i Kristianstad

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

DOM meddelad i Sollentuna

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Inledning Sammanfattning

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel

Ingenstans att ta vägen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Narkotikabrott Subutex (buprenorfin)

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

meddelad i Borås

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel

Någonting står i vägen

Transkript:

SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2009 Läkemedelsdroger är största hotet TEMA: Läkemedelsmissbruk Är narkotikamissbrukare tillräkneliga? Växtgruppen på besök i det gröna Holland Florida Highway Patrol Forensiskt studiebesök hos Metropolitan Police

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93.. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 1 november 2009. Utgivning v. 51. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Läkemedelsdroger är största hotet PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 3/09 Årgång 22 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Info från styrelsen och Redaktörens spalt... 3 Tema: Läkemedelsmissbruk Läkemedelsdroger är största hotet... 6 Langning via receptblocket... 7 WorldTramadol.com klippet som straffade sig... 10 Kodein- och tramadoltabletter är narkotika... 12 Parasiten en tablettmissbrukares berättelse... 14 KRIS håller koll på nya droger... 18 Oxykodon - fattigmansheroin i USA... 22 Piller per post... 26 Den komplexa bilden av steroidmissbrukare... 30 Amerikansk narkotikaexpert: Sverige har unika erfarenheter av narkotikakontroll... 34 Segdragen utredning gynnade brottsmisstänkta... 35 Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv... 38 Är narkotikamissbrukare tillräkneliga?... 42 Florida Highway Patrol Contraband Interdiction Programme... 46 Narkotikamissbrukare som pensioneras i fängelse... 50 Rättsrutan;: Maximalt straff... 51 Notiser: Världen runt... 54 Landet runt... 55 Växtgruppen på besök i det gröna Holland... 58 Forensiskt studiebesök hos Metropolitan Police... 64 Krogar mot knark... 69 Operation Echo Six... 73 Christiania: Bevare mig väl... 73 Boktips... 76 Lösning och vinnare till Kryss 2-09... 78 Stipendierutan... 78 Kryss 3-09... 80 WorldTramadol.com - klippet som straffade sig TEXT: GUNNAR HERMANSSON För några år sedan var tramadol ett vanligt receptbelagt läkemedel som ofta ordinerades mot olika smärttillstånd. Tramadol ansågs, i motsats till morfin- och kodeinpreparat, vara ofarligt ur beroendesynpunkt. Man talade då inte om något missbruk av tramadol. I mars 2009 dömde tingsrätten en 43-årig frisör från Eskilstuna till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Mannen hade bedrivit omfattande Internetförsäljning av tramadol till hundratals unga missbrukare. edan missbruk av tramadoltabletter och den illegala Shandeln med tabletter, och även tramadolpulver i ren form, ökat kraftigt under ett par-tre år, beslöt regeringen att narkotikaklassa substansen tramadol den 1 december 2007. Då startade polisen en intensiv kartläggning av de aktörer i Sverige som saluförde tramadol på Internet. En 24-årig Göteborgare, som drev hemsidan www.puretramadol.se, greps och dömdes till sluten psykiatrisk vård för försäljning av tramadol. Tunnor med tramadolpulver På Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet fortsatte man hålla utkik och blev intresserade av webbsajten WorldTramadol.com. Texten var på svenska och engelska och här erbjöds tramadol i ren pulverform. Kriminalinspektör Cecilia Fant på Rikskriminalen lyckades identifiera en frisör i Eskilstuna som mannen bakom WorldTramadol. Rikskriminalpolisen informerade narkotikaroteln i Eskilstuna som kunde konstatera att frisören via en medhjälpare, en målvakt, hade tagit emot stora summor pengar på ett bankkonto. Polisen anade inte just då den egentliga omfattningen av tramadolförsäljningen och ärendet fick ligga vilande eftersom narkotikaroteln var involverad i andra utredningar. Den 17 november 2008 meddelade tullen på Arlanda att man hade stoppat en DHL-försändelse från Indien adresserad till frisören i Eskilstuna. Försändelsen innehöll två plasttunnor märkta med hårvårdsprodukter, men som vardera innehöll 10 kilo rent tramadolpulver. Pulvret i tunnorna byttes ut och en polis från Eskilstuna agerade DHL-personal och levererade tunnorna till frisören. Denne greps i samband med mottagandet. I fick- 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 an hade han ett USB-minne som innehöll mängder av information som t.ex. fraktsedlar, Internetbeställningar av tramadol m.m. Detta bekräftade misstankarna om tramadolförsäljning och tydde på en stor omfattning. Försäljning från källarlokal I mannens bostad fanns inga tecken på att hanteringen sköttes därifrån, men efter lite letande fann polisen Narkotikarotelns chef, Thomas Karlsson, visar två tunnor som innehållit vardera 10 kilo tramadolpulver adresserade till frisören. Den indiske leverantören hade deklarerat innehållet som hårvårdsprodukter. Foto: Gunnar Hermansson Sidan 38 Frisören hyrde ett källarrum i kvarteret där han bodde, som ett kontor för paketeringen och adresseringen av de beställda mängderna tramadol. Foto: Polisen i Eskilstuna en källarlokal i samma fastighet som disponerades av frisören. Lokalen var inredd med ett skrivbord med dator, en säng och en låst väska innehållande två kilo tramadolpulver, förpackningsmaterial och annan utrustning. Härifrån sköttes tramadolförsäljningen. Frisören sålde tramadolpulver i fyra olika mängder, 7 gram för 450 kronor, 13 gram för 810 kronor, 24 gram för 1530 kronor och 55 gram för 2880 kronor, via hemsidan WorldTramadol. I källarlokalen fanns redline-påsar med de uppmätta mängderna och försedda med etiketter. Polisen fann också nycklar till ett bankfack som innehöll drygt 200 000 kronor och ett kundregister. Den 11 december kom ytterligare en försändelse med 10 kilo tramadol från Indien. Polisen i Eskilstuna hade nu 32 kilo rent tramadol i beslag samt kundregister och mängder av namn på köpare som fört över pengar till bankkontot enligt instruktioner på hemsidan. Många nätkunder fastnade i polisens garn Två poliser avdelades för att spåra och identifiera köpare. Bankkontot hade spärrats för uttag men pengar fortsatte att strömma in från köpare innan polisen spärrade även inkommande transaktioner. Som en kuriositet kan nämnas att en av dessa inbetalare krävde att få tillbaka sina 450 kr av polisen eftersom man gripit frisören och inte genast stängt av hans konto och möjligheterna att beställa tramadol. Polisen sökte personer som gjort sina inköp efter den 1 december 2007 då tramadol blev narkotikaklassat. Man beräknade att frisören fram till den dag han greps, knappt ett år senare, hade sålt 20 kilo tramadol till 448 köpare vid 1422 tillfällen. Frisören hävdade dock att han sålt mindre mängd än 20 kilo eftersom fyra av tio kunder inte fått det tramadol som de betalat för. Några fick ingen försändelse alls och några fick tomma kuvert. Frisörens invändning styrktes av att många kunder klagat på nder föreläsningen visades ett flertal filmsekven- som uppskattades av besökarna. Helikoptern User är utrustad med en gyrostabiliserad videokamera. Kameran har inspelningsfunktion. Bilderna kan även länkas till ledningscentralerna. Jenny förevisade en filmsekvens där helikoptern dokumenterar en motorcyklists vansinnesfärd. Det gick ett sus bland besökarna när motorcyklisten, i sin iver att undkomma, åker slalom mellan lastbilar och trafikskyltar. Trots att motorcyklisten håller extremt hög hastighet har helikoptern inga som helst problem att följa färden. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 En kompis hade skapat webbsajten WorldTramadol, som snabbt fick ett gott rykte bland missbrukare. uteblivna försändelser och tingsrätten ansåg därför att mannen totalt hunnit sälja 12 kilo tramadol sedan den 1 december 2007. Den 43-årige Eskilstunabon var tidigare ostraffad men dömdes av tingsrätten och hovrätten till det högsta straffet för grovt narkotikabrott, 10 års fängelse. Den olagliga verksamheten, som pågått i mer än ett år, hade varit omfattande och inbringat minst 1,3 miljoner kronor bara under det senaste året. Den stora mängden tramadol som polisen beslagtagit, 32 kilo, motsvarar 320 000 tabletter á 100 mg tramadol, som är en normal ordinerad dagsdos. Försäljningen skedde också helt utan kontroll av vilka köparna var och de som köpte mer än 13 gram fick en våg som lockvara. Operation med förebyggande effekt De flesta köparna var ungdomar, mestadels killar, och tre fjärdedelar av dem var tidigare ostraffade. De fanns över hela landet och polisen fick en känsla av att ungdomarna inte insåg allvaret eftersom det var så oerhört enkelt och anonymt att beställa narkotikan på nätet. Tramadol, liksom andra läkemedelsdroger, ses heller inte som lika farliga som illegal narkotika. Polisen i Eskilstuna beslöt, tillsammans med Rikskriminalen, att i en samordnad aktion söka upp alla de 448 köparna. Razzian döptes till Operation Plattång och genomfördes i mitten av mars 2009, veckan efter tingsrättens dom. Poliserna mötte till synes helt vanliga ungdomar som i många fall fastnat i ett beroende av de droger de köpt på nätet. Hos en del fann man andra preparat som narkotikaklassade tabletter, hasch och LSD och i något fall också vapen. För Thomas Karlsson, chef för narkotikaroteln i Eskilstuna, och för Cecilia Fant på Rikskriminalen kändes det viktigt att genomföra operationen för att stoppa nyrekrytering och markera för de unga narkotikaköparna att det är olagligt att göra sådana affärer på nätet och att polisen har möjlighet att avslöja dem. Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv TEXT: LENNART KARLSSON Helikopterövervakning är kanske inte den första arbetsmetod man kommer att tänka på när det gäller narkotikabekämpning. Detta är dock något som helikopterpiloten Jenny Kroon vill ändra på. Ge oss fler uppdrag! Detta konstaterande var något som Jenny återkom till flera gånger under föreläsningen på SNPF:s utbildningskonferens i Göteborg. Motorcyklisten lyckas till slut undkomma. Detta har dock ingenting med hastigheten att göra utan beror på att motorcyklisten har turen att hinna in i Stockholms vägtunnelsystem. Spaning på hög höjd Helikoptern och kamerans förträfflighet demonstrerades även i en annan videosekvens. Vid bra väder med god sikt kan helikoptern ligga på högsta höjd som är 5000 fot (ca 1,5 km). Från objektet kan inget höras av 11 Sidan 10 helikoptern. Visuellt ses helikoptern bara som en liten prick på himlen. Från detta avstånd kan ändå helikoptern med tydlighet följa objekt i fordons och människas storlek. Andra finesser som förevisades var flygning med utrustning för mörkerseende. I en väldigt pedagogisk filmsekvens visades en person som gått vilse i skogen. Personen blinkade med en ljuskälla. När man sedan filmade så gjorde man detta både med och utan mörkerseende. Skillnaden var förbluffande. Där man på den ena filmsekvensen knappt kunde uppfatta en ljuskälla så visade den andra ett ljussken som närmast vara att jämföra med en fyr. Värmekamera kan avslöja mycket Värmekamera var också något som demonstrerades. Värmekameran möjliggör att man kan ställa temperaturer så att man skiljer ut objekt som är varmare än sin omgivning. Detta kan med fördel användas i insatser nattetid. Värmekameran kan exempelvis skilja ut om en viss bil nyligen har körts. Detta kan vara en avgörande indikation om misstankar riktar sig mot ett visst fordon. Att lokalisera personer nere på marken är också lätt. Polisen som strax innan tillslaget går ut i busken och kissar brukar fungera bra som kalibrering för systemet. När banditen i samband med tillslaget sedan försöker fly blir det ingen match för helikoptern och en nykissad polis att ingripa! En mycket fascinerande metod att arbeta med värmekameran förevisades också. I ett ärende fanns indikationer på att det i ett visst bostadsområde fanns en omfattande marijuanaodling. Helikoptern svepte genom området och kunde så småningom identifiera ett hus som skiljde sig från mängden. Värmeutvecklingen högt upp på fasad och strax under tacknocken var tydlig. Dessa indikationer gjorde att spaningarna kunde preciseras. Så småningom skedde tillslag. Resultatet gav 10 kilo skördad cannabis samt ytterligare plantor och utrustning för odling. Detta resultat var självklart till belåtenhet för såväl narkotikaspanare som helikopterbesättning. Räddningsuppdrag prioriteras högst Polisflyget har baseringar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Boden. Från dessa baseringar ska helikopterbehovet för hela Sverige täckas. Polisflyget har i sina huvudsakliga uppdrag att bekämpa grov brottslighet, utföra räddningstjänst samt i övriga fall understödja polismyndigheterna. Alla uppdrag prioriteras mot varandra. Ett känt problem är att en helikopter som rekvirerats för ett visst uppdrag måste prioriteras om. Oftast är det räddningstjänst som bryter övriga uppdrag. Helikopterpiloterna själva vill gärna styra det så att man kan prioritera sin helikopter för ett pågående planerat jobb. Detta bygger dock oftast på att det finns fler helikoptrar i tjänst. Möjligheten till detta ökar betydligt om man är ute med sin beställning i god tid. Helikopterns verkliga begränsning är bränsle och vikt. Maximal vikt för polisens helikopter är 2910 kg. Detta motsvarar en fulltankad helikopter och 2 personer i besättningen. Eftersom varje helikopter består av en pilot och en operatör så är maximal vikt uppnådd redan vid start under förutsättning att helikoptern är fulltankad. Om helikoptern skall lastas med extra utrustning eller personal innebär detta att mängden bränsle måste reduceras. Detta är viktigt att tänka på om du förfogar över en helikopter i samband med ett uppdrag. Uppstår en väntan i operationen så bör man sätta ner helikoptern på marken. På så sätt spar man bränsle och förlänger tiden som helikoptern kan verka. Jenny Kroon summerade sin föreläsning med att polisflyget är ute efter ett utökat samarbete. Hon betonade att det är bra om man kontaktar flyget så tidigt som möjligt vid planläggning av gemensamma insatser. Om det gäller ett känsligt ärende så behöver polisflyget i planeringsskedet inte känna till några detaljer. Polisflyget för din hemmamyndighet når du lättast genom Rikskommunikationscentralen. 39 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 1 LICENSNUMMER 341093

Ordföranden har ordet Äntligen, äntligen är sommaren över och man kan börja arbeta igen. Tänkte sprida positiva tankar omkring mig genom denna öppning. Jag läste någonstans att det är bra om någon, i detta fall får det bli jag, erkänner att jag är trött och sliten efter semestern. Därmed kan flera personer/medlemmar runtomkring i hela Sverige, efter att Ni läst detta, känna att just Ni har haft en bättre semester än mig och får därför extra krafter i arbetet och familjelivet. Kan det verkligen vara så enkelt? Hursomhelst, vi har hunnit med det goda livet till havs under 3 veckor. Självklart prickade vi in alla värre stormar som rasade in slutet av juli, inblåsta heter det visst i båtlivet, under en veckas tid i en gästhamn! Men vad gör det när man har semester, det gavs ju mer tid till fiske och några löprundor. Det sistnämnda är inget normalt inslag i båtlivet av naturliga skäl. Appropå naturliga inslag, kollegorna ifrån narkotikaroteln har hitintills inte varit ute bland båtarna utmed Bohuskusten och letat efter misstänkta, men i år gjorde man punktinsatser för första gången mot det så kallade seglartåget under högsommaren. Ett tusental ungdomar åker omkring i båtar under en veckas tid till olika gästhamnar och festar på rejält. Självklart fanns narkotikan även där. Ett par personer misstänkta för ringa narkotikabrott med småbeslag påträffades, men det är inga Raggefestivalsiffror som i Uppsala med flera hundra misstänkta. Men det är ytterligare en miljö där vi visat att narkotikan finns och konstigt nog så var det många båtar som tystnade och tömdes på folk direkt, med andra ord har vi fått ut vårt budskap bland ungdomarna på ett mycket effektiv sätt. Det händer en hel del även på landbacken under sommaren, vi har klubb, festival och rave-miljön. Speciellt i rave-miljön duggar det tätt, det går inte en helg utan att det är något stamp ute eller inne i Göteborgsområdet. Dessa brukade vara relativt lugna tillställningar rent säkerhetsmässigt för polisen vid ingripanden. I sommar har min bild av detta förändrats i en riktning som jag inte alls tycker om. Till festerna kommer det självklart kriminella personer, en del för att festa, andra för att kolla om personer ifrån fel gäng finns där, ingen åker dit naken dvs. man tar med skjutvapen för att kunna freda sig. Vapen är fel i alla miljöer, men finns det någon plats som är värre än denna? Tänk: fest utomhus, mörker, skog och oftast många narkotikapåverkade dansare per kvadratmeter. Det kan ju inte bli sämre. Vid ett tillfälle kommer polisen till en ravefest i skogen och man parkerar polisbilarna och tar sig ut för att arbeta, allt går enligt plan, men när kollegorna skall åka därifrån, då har någon tyvärr roat sig med att lägga fotanglar under bildäcken! Detta är ju inget man normalt förknippar med ravefester utan snarare bank eller värdetransportrån! Detta visar att vi måste vara ute på plats oavsett om det är en vanlig festival eller ett brytrave och detta oavsett om det är semestertider eller ej. Samtidigt som vi kanske kan och skall sprida vunna kunskaper runt om i landet kring narkotikabrottslighet vid klubb/festival/rave-tillställningar. Detta kanske vi kan lyfta in i våra kommande utbildningskonferenser. Närmast på tur i står utbildningsdagen i Umeå den 1 oktober 2009. Se programmet här intill. Den sedvanliga höstkonferensen kommer vi att avhandla under planeringsmötet i Fjällbacka. Frågan är om vi skall ha kvar den eller sprida mindre föreläsningar runt om i Sverige under hösten. Vad tycker Ni? mika.jornelius@snpf.org 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Info från styrelsen Synpunkter på vårens utbildningskonferens i Göteborg Efter årets konferens i Göteborg skickade styrelsen ut ett frågeformulär till 50 deltagare där vi ville ha synpunkter på olika delar av konferensen. 15 svar kom in med många bra och användbara synpunkter, som t.ex. att innehållet i fredagens invigningsprogram är viktigt och det kan påverka stämningen på resten av konferensen. Några ville ha fler föreläsningar om verkliga fall, utredningar som både är intressanta och lärorika. SKL har stor kunskap på ett brett område som flera vill höra mer om. Vi tackar er som deltog i enkäten och vi kommer att ta till oss era råd och synpunkter. Nästa års konferens i Västerås den 7-9 maj 2010 Planeringen av upplägget inför nästa års utbildningskonferens i Västerås har nu kommit igång. Maila redan nu in tips och idéer om föreläsningar och annat som ni skulle vilja ha med. Vi beaktar alla förslag i den mån de är genomförbara nu eller på kommande konferenser. Maila till snpf@snpf.org Utbildningsdagen i Umeå den 1 oktober..är en av höstens SNPF-utbildningar. Se programmet på hemsidan. Vi har planer på att ordna ytterligare ett par liknande seminarier under hösten istället för den ordinarie höstkonferensen som vi brukar ha en fredag eftermiddag i november någonstans i södra Sverige. Vi återkommer på hemsidan med mer info om höstens program. SNPF-prylar till salu Paraplyer, ryggsäckar och även pikétröjor, både herr- och damstorlekar i färgerna mörkblå och limegrön, finns nu till försäljning och avhämtning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Självkostnadspriser: Paraply 50 kr, ryggsäck 100 kr, pikétröjor 200 kr styck. För mer detaljer om köp av de ovannämnda artiklarna, kontakta snpf@snpf.org Redaktörens spalt Läkemedelsdroger är största hotet. Ja alla håller kanske inte med om det påståendet, men jag menar att det mycket väl kan vara så. Särskilt om vi tittar på utvecklingen under de senaste tio, kanske femton åren. Ingen drogkategori har ökat lika mycket. Ökningen fortsätter och läkemedelsdroger tar allt större plats på den illegala marknaden. Läkemedelsdrogerna har också en fördel gentemot de illegala drogerna, eftersom de också används legalt som medicin och av så många människor. Man har därför ibland svårt att uppfatta läkemedelsdroger och läkemedelsmissbruk som ett lika allvarligt problem som missbruk av t.ex. amfetamin. Den internationella handeln med läkemedel över Internet är oöverskådlig och befinner sig i en ganska okontrollerad gråzon. Vissa läkares överförskrivningar bidrar också till att underhålla läkemedelsmissbruk. Även illegal läkemedelstillverkning förekommer. Därför har vi än en gång ett tema om läkemedel för att sprida så mycket kunskap som möjligt om illegal handel och missbruk av läkemedelsdroger. I detta nummer finns också tre intressanta resereportage skrivna av medlemmar som fått möjlighet att resa till andra länder och förkovra sig, med viss hjälp av resebidrag från SNPF. Under hösten kommer vi att för tredje året i rad ge ut ett extranummer av tidningen, ett temanummer som distribueras till våra annonsörer och övriga medlemmar i vår företagsklubb Näringslivet mot narkotika. Extranumret kommer också att kunna läsas i pdf-format på vår hemsida. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 3

Läkemedelsdroger är största hotet Missbruk av och illegal handel med läkemedelsdroger ökar mest och tenderar att mycket snart bli det största problemet på drogbekämpningsfronten. Vi kan skönja denna utveckling i Sverige och detta varnade också FN:s narkotikakontrollorgan INCB för i sin årsrapport 2006 över drogsituationen i världen. Man skrev att effekten av läkemedelsdroger kan jämföras med illegal narkotika när de intas i större mängder och att i många länder är missbruk av beroendeframkallande läkemedel det vanligaste efter cannabis. I USA har missbruket av läkemedelsdroger ökat med 80 procent på sex år och antalet läkemedelsmissbrukare är nu fler än det sammanlagda antalet missbrukare av kokain, heroin, hallucinogener, ecstasy och inhalerade medel. Smärtstillande opioida läkemedel toppar missbrukslistan och orsakar i USA fler dödliga överdoser än kokain och heroin tillsammans. Den senaste i raden av amerikanska kändisar som dött av överdos av läkemedel tycks vara Michael Jackson. I hans hem hittade polisen fler än tjugo olika psykotropa läkemedel. DEA varnar på sin hemsida för: Prescription Drug Abuse: Crisis in America. På den illegala marknaden här i landet har vi ett ökat missbruk av; smärtstillande opioida läkemedel som Subutex, metadon, morfin, kodein och tramadol; lugnande och ångestdämpande medel som Blå Valium, Xanor och Imovan; uppiggande medel som Concerta och Ritalina; hormonläkemedel som anabola steroider och tillväxthormon, samt därtill en del andra både receptbelagda och receptfria preparat som t.ex. Alvedon (paracetamol). Läkemedelsdroger är lättillgängliga, ger önskade drogeffekter och anses säkrare än illegal narkotika. Internethandel har bidragit till den ökade tillgängligheten, men överförskrivande läkare hjälper ibland till med frikostiga recept på narkotiska läkemedel, som ibland kan jämföras med ren langning, och deras tilltag är ännu inte att betrakta som narkotikabrott. Vi vill också varna för försäljning av rena läkemedelssubstanser och illegalt tillverkade läkemedel, en lukrativ bransch som snabbt har blivit populär över hela världen. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Langning via receptblocket TEXT: GUNNAR HERMANSSON En enda läkare kan, i skydd av sin förskrivningsrätt, underhålla många människors missbruk och förse den illegala marknaden med mängder av preparat, som till stor del bekostas av skattebetalarna, utan att det är straffbart enligt lag i Sverige. En numera 62-årig Malmöläkares verksamhet har sedan sommaren 2007 granskats av Socialstyrelsen avseende läkarens förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel. Från ett 40-tal apotek i Skåne och Blekinge har man samlat in en stor mängd recept som läkaren förskrivit. Recepten har sorterats och granskats tillsammans med 51 av patientjournalerna. Socialstyrelsen har också gjort en inspektion på läkarens mottagning och den sammantagna bilden av hans handlande är minst sagt anmärkningsvärd. Medverkan till kriminell verksamhet I sin rapport till HSAN skriver Socialstyrelsen att den allmänpraktiserande läkaren förskrivit beroendeframkallande läkemedel i sådan omfattning att det resulterat i beroende och underhåll av missbruk hos enskilda patienter. Man skriver vidare att läkaren förefaller troskyldig, lättmanipulerad och medgörlig och går oftast med på patienternas önskemål om recept på olika läkemedel. Han har dessutom, för 500 kronor per besök, flera gånger felaktigt skrivit ut dyrbart tillväxthormon till ett värde av hundratusentals kronor. Det kan inte uteslutas att LW under täckmantel av behandlande läkare utnyttjas i ren kriminell verksamhet, där narkotikalangning och handel med dopningspreparat ingår, enligt Socialstyrelsens rapport. Här återges tre patientfall ur Socialstyrelsens journalgranskningsrapport som omfattade 80 patienter. Man född 1981, heroinmissbrukare Journalen omfattar åtta månader under 2007 då patienten haft kontakt med läkaren vid tretton tillfällen, vid samtliga tillfällen per telefon. Patienten fick vid kontakterna med läkaren recept på stora mängder av de mest begärliga bensodiazepinerna, Xanor och Flunitrazepam. Enligt läkarens egen dokumentation fick missbrukaren under drygt åtta månader recept på 6160 st Xanor, 2140 st Flunitrazepam, 360 st Buspar och 100 st Nitrazepam. Förskrivningen av dessa ångestdämpande och lugnande preparat skedde dessutom under upptrappning. Eftersom läkaren aldrig träffat patienten har han följaktligen heller inte gjort någon undersökning eller ställt en riktig diagnos. Socialstyrelsen utesluter inte att en del av tabletterna sålts vidare på missbruksmarknaden. Ett gift par. Man född 1969, av romsk härkomst och invandrad från Ungern 1990. Kvinna född 1977, förtidspensionerad. Paret har varit patienter hos läkaren sedan 2006. Mannen sökte ursprungligen för bland annat ångest och nedstämdhet och fick psykofarmaka förskrivet. Efter ytterligare uttag av medicin mot de psykiska besvären började läkaren skriva ut tillväxthormonet Genotropin utan angiven anledning. Förskrivningar av Genotropin fortsatte på obefintliga indikationer och Socialstyrelsen fann i sin utredning att den manlige patienten var kroppsbyggare och hade använt stora mängder anabola steroider, vilket orsakat en del av hans nuvarande besvär. Även mannens hustru besökte läkaren för besvär med ångest och nedstämdhet och hon fick, förutom psykofarmaka, också Genotropin förskrivet vid flera tillfällen. Båda makarna har dessutom förmått läkaren att skriva ut nya recept på Genotropin sedan de tappat bort nyligen uttagna mängder. Den 62-årige läkaren har av Socialstyrelsen anmälts för att dessutom ha försett sina patienter med oacceptabla mängder smärtstillande morfin- och kodeintabletter, viktminskningspreparat med mera. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) gick på Socialstyrelsens linje och beslutade att läkarens legitimation skulle återkallas. Det förtjänar också att nämnas att samme läkare, som i grunden är ekonom, i september 2008 dömdes av Lunds tingsrätt för grovt skattebrott till två och ett halvt års fängelse. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 7

WorldTramadol.com - klippet som straffade sig TEXT: GUNNAR HERMANSSON För några år sedan var tramadol ett vanligt receptbelagt läkemedel som ofta ordinerades mot olika smärttillstånd. Tramadol ansågs, i motsats till morfin- och kodeinpreparat, vara ofarligt ur beroendesynpunkt. Man talade då inte om något missbruk av tramadol. I mars 2009 dömde tingsrätten en 43-årig frisör från Eskilstuna till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Mannen hade bedrivit omfattande Internetförsäljning av tramadol till hundratals unga missbrukare. Sedan missbruk av tramadoltabletter och den illegala handeln med tabletter, och även tramadolpulver i ren form, ökat kraftigt under ett par-tre år, beslöt regeringen att narkotikaklassa substansen tramadol den 1 december 2007. Då startade polisen en intensiv kartläggning av de aktörer i Sverige som saluförde tramadol på Internet. En 24-årig Göteborgare, som drev hemsidan www.puretramadol.se, greps och dömdes till sluten psykiatrisk vård för försäljning av tramadol. Pulvret i tunnorna byttes ut och en polis från Eskilstuna agerade DHL-personal och levererade tunnorna till frisören. Denne greps i samband med mottagandet. I fickan hade han ett USB-minne som innehöll mängder av information som t.ex. fraktsedlar, Internetbeställningar av tramadol m.m. Detta bekräftade misstankarna om tramadolförsäljning och tydde på en stor omfattning. Försäljning från källarlokal I mannens bostad fanns inga tecken på att hanteringen sköttes därifrån, men efter lite letande fann polisen Tunnor med tramadolpulver På Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet fortsatte man hålla utkik och blev intresserade av webbsajten WorldTramadol.com. Texten var på svenska och engelska och här erbjöds tramadol i ren pulverform. Kriminalinspektör Cecilia Fant på Rikskriminalen lyckades identifiera en frisör i Eskilstuna som mannen bakom WorldTramadol. Rikskriminalpolisen informerade narkotikaroteln i Eskilstuna som kunde konstatera att frisören via en medhjälpare, en målvakt, hade tagit emot stora summor pengar på ett bankkonto. Polisen anade inte just då den egentliga omfattningen av tramadolförsäljningen och ärendet fick ligga vilande eftersom narkotikaroteln var involverad i andra utredningar. Den 17 november 2008 meddelade tullen på Arlanda att man hade stoppat en DHL-försändelse från Indien adresserad till frisören i Eskilstuna. Försändelsen innehöll två plasttunnor märkta med hårvårdsprodukter, men som vardera innehöll 10 kilo rent tramadolpulver. Narkotikarotelns chef, Thomas Karlsson, visar två tunnor som innehållit vardera 10 kilo tramadolpulver adresserade till frisören. Den indiske leverantören hade deklarerat innehållet som hårvårdsprodukter. Foto: Gunnar Hermansson 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Frisören hyrde ett källarrum i kvarteret där han bodde, som ett kontor för paketeringen och adresseringen av de beställda mängderna tramadol. Foto: Polisen i Eskilstuna En kompis hade skapat webbsajten WorldTramadol, som snabbt fick ett gott rykte bland missbrukare. en källarlokal i samma fastighet som disponerades av frisören. Lokalen var inredd med ett skrivbord med dator, en säng och en låst väska innehållande två kilo tramadolpulver, förpackningsmaterial och annan utrustning. Härifrån sköttes tramadolförsäljningen. Frisören sålde tramadolpulver i fyra olika mängder, 7 gram för 450 kronor, 13 gram för 810 kronor, 24 gram för 1530 kronor och 55 gram för 2880 kronor, via hemsidan WorldTramadol. I källarlokalen fanns redline-påsar med de uppmätta mängderna och försedda med etiketter. Polisen fann också nycklar till ett bankfack som innehöll drygt 200 000 kronor och ett kundregister. Den 11 december kom ytterligare en försändelse med 10 kilo tramadol från Indien. Polisen i Eskilstuna hade nu 32 kilo rent tramadol i beslag samt kundregister och mängder av namn på köpare som fört över pengar till bankkontot enligt instruktioner på hemsidan. Många nätkunder fastnade i polisens garn Två poliser avdelades för att spåra och identifiera köpare. Bankkontot hade spärrats för uttag men pengar fortsatte att strömma in från köpare innan polisen spärrade även inkommande transaktioner. Som en kuriositet kan nämnas att en av dessa inbetalare krävde att få tillbaka sina 450 kr av polisen eftersom man gripit frisören och inte genast stängt av hans konto och möjligheterna att beställa tramadol. Polisen sökte personer som gjort sina inköp efter den 1 december 2007 då tramadol blev narkotikaklassat. Man beräknade att frisören fram till den dag han greps, knappt ett år senare, hade sålt 20 kilo tramadol till 448 köpare vid 1422 tillfällen. Frisören hävdade dock att han sålt mindre mängd än 20 kilo eftersom fyra av tio kunder inte fått det tramadol som de betalat för. Några fick ingen försändelse alls och några fick tomma kuvert. Frisörens invändning styrktes av att många kunder klagat på uteblivna försändelser och tingsrätten ansåg därför att mannen totalt hunnit sälja 12 kilo tramadol sedan den 1 december 2007. Den 43-årige Eskilstunabon var tidigare ostraffad men dömdes av tingsrätten och hovrätten till det högsta straffet för grovt narkotikabrott, 10 års fängelse. Den olagliga verksamheten, som pågått i mer än ett år, hade varit omfattande och inbringat minst 1,3 miljoner kronor bara under det senaste året. Den stora mängden tramadol som polisen beslagtagit, 32 kilo, motsvarar 320 000 tabletter á 100 mg tramadol, som är en normal ordinerad dagsdos. Försäljningen skedde också helt utan kontroll av vilka köparna var och de som köpte mer än 13 gram fick en våg som lockvara. Operation med förebyggande effekt De flesta köparna var ungdomar, mestadels killar, och tre fjärdedelar av dem var tidigare ostraffade. De fanns över hela landet och polisen fick en känsla av att ungdomarna inte insåg allvaret eftersom det var så oerhört enkelt och anonymt att beställa narkotikan på nätet. Tramadol, liksom andra läkemedelsdroger, ses heller inte som lika farliga som illegal narkotika. Polisen i Eskilstuna beslöt, tillsammans med Rikskriminalen, att i en samordnad aktion söka upp alla de 448 köparna. Razzian döptes till Operation Plattång och genomfördes i mitten av mars 2009, veckan efter tingsrättens dom. Poliserna mötte till synes helt vanliga ungdomar som i många fall fastnat i ett beroende av de droger de köpt på nätet. Hos en del fann man andra preparat som narkotikaklassade tabletter, hasch och LSD och i något fall också vapen. För Thomas Karlsson, chef för narkotikaroteln i Eskilstuna, och för Cecilia Fant på Rikskriminalen kändes det viktigt att genomföra operationen för att stoppa nyrekrytering och markera för de unga narkotikaköparna att det är olagligt att göra sådana affärer på nätet och att polisen har möjlighet att avslöja dem. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 11

Kodein- och tramadoltabletter är narkotika TEXT: GUNNAR HERMANSSON Nu är det juridiskt fastställt att åtminstone kodeintabletter, som t.ex. Treo Comp och Citodon, är att anse som narkotika. Iförra numret av tidningen ställde vi frågan om de rubricerade tabletterna var att betrakta som narkotika eller ej, eftersom det då saknades en prejudicerande dom om vad som gällde. Nu är det klarlagt att kodeintabletter är narkotikaklassade. Kodein Kalmar tingsrätt dömde den 1 april en 52-årig man för grovt narkotikabrott sedan han innehaft och sålt 12 500 tabletter Treo Comp och 900 andra narkotikaklassade tabletter. Tingsrätten ansåg alltså att kodeintabletterna var narkotika och det var första gången en domstol i Sverige gjorde den bedömningen. Per-Åke Sandvold från Läkemedelsverket hördes som sakkunnig i tingsrätten och han uppgav bl.a: Enligt 1961 års FN-konvention, som Sverige tillträtt, är kodein att betrakta som narkotika. Kodein bör således enligt konventionen vara narkotika oavsett i vilken beredning den finns i. Läkemedelsverkets föreskrifter stämmer inte fullt ut överens med konventionen. I händerna på en person utan recept är kodein alltså fråga om narkotika. Göta hovrätt gjorde samma bedömning som tingsrätten, dvs. att Treo Comp är att anse som narkotika enligt 8 narkotikastrafflagen. Hovrätten kommenterade också att även om Läkemedelsverkets föreskrifter i denna fråga är svårtolkade och delvis missvisande, är det FN-konventionen som reglerar att, som i det här fallet, Treo Comp ska anses vara narkotika. Målet överklagades till Högsta domstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Tramadol När substansen tramadol narkotikaklassades i Sverige, hamnade den i samma svårtolkade kategori i Läkemedelsverkets föreskrifter som kodein. Tramadol är däremot inte klassat i FN:s narkotikakonvention. Enligt Per-Åke Sandvold på Läkemedelsverket är tramadol i alla former och beredningar att anse som narkotika. För att få inneha tramadoltabletter i Sverige krävs recept utfärdat av läkare. Annars är innehavet olagligt och betraktas som narkotikabrott. Den statliga Narkotikautredningen (SOU 2008:120) kritiserade i sitt betänkande den otydliga skrivningen i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) som avser bl.a. kodein och tramadol. Läkemedelsverket har gått med på att göra en justering av texten så att lydelsen överensstämmer med FN-konventionen och inte som nu ger sken av att undanta alla läkemedelsberedningar från narkotikaklassning. Per-Åke Sandvold tror dock inta att justeringen kommer att genomföras förrän om ett år, eftersom man avvaktar regeringens proposition på Narkotikautredningens förslag. Men oavsett detta är alltså enligt Läkemedelsverket alla tramadoltabletter narkotikaklassade och innehavare av sådana tabletter måste kunna visa ett giltigt recept för att inte göra sig skyldig till narkotikabrott. Dextropropoxifen dras bort från marknaden Dextropropoxifen är ett smärtstillande medel som ingår i tabletterna Doloxen och Dexofen. Substansen har funnits på marknaden i omkring 40 år och är narkotikaklassad på samma sätt som kodein. Många dödsfall har varje år rapporterats till följd av avsiktliga eller oavsiktliga överdoser av dextropropoxifen. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA anser nu att riskerna överstiger nyttan av dessa mediciner och man rekommenderar att dextropropoxifen dras bort från marknaden i alla EU-länder före hösten 2010. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Parasiten - en tablettmissbrukares berättelse TEXT: JESSICA VIKBERG Jag sitter på tåget mot Stockholm och har just avslutat Fredriks Ljungs bok Parasiten, som delvis bygger på hans egna erfarenheter. Jag känner mig omskakad. Det känns overkligt att strax efteråt höra Fredriks röst i telefonen. Han lever ju. Trots allt. En stund senare träffas vi i hans lokaler i Gamla stan. Här följer berättelsen jag fick höra av honom: Den första kartan tabletter fick jag av en kompis vars pappa var läkare. Jag var så nervös inför en stundande rättegång att jag bokstavligen sket ner mig. Oron inför rättegången, som var sviterna efter ett bråk på Ålandsfärjan, förbyttes som i ett trollslag mot att jag med förväntan såg fram emot den istället. Det mörka hade blivit ljust och att jag förbannade mig själv för att inte hade provat att ta tabletter tidigare. Tabletter blev min drog nummer ett. De små pillren tog bort alla negativa känslor. Alkoholen var min grund. Men piller gav mig allt det som alkoholen gav, fast jag slapp bli packad. Jag använde ett par dagar i stöten med att göra besök hos läkare. Det gav mig ett lager med diverse tabletter. Jag lärde mig snacket, vad man inte bad om direkt, till exempel Flunitrazepam. Men att Stilnoct och Zopiklon gick lätt att få utskrivet. Jag visste hur jag skulle leda in det så att jag fick hundrapack. Jag var väl hos olika läkare ungefär 200 gånger. Bara en gång blev jag ordentligt nekad. Krisade det handlade jag illegalt. Då blev det andra grejer som roppar och blå Valium. Jag tog jag vad som fanns, bara det var benso eller liknande; Xanor, Flunitrazepam, Mogadon, Stilnoct, Imovan, Sonata. Jag njöt av att läsa Fass på nätet och förundrades över att det kunde vara ett jävla tryck i piller som inte var narkotikaklassade. En del tabletter, exempelvis Imovan, har gott rykte. Men om man har anlag för beroende är det som att hälla bensin på en eld. Kokain och amfetamin började jag med när jag behövde hitta en balans i missbruket. Men det enda som kändes livsnödvändigt var tabletterna. Effekten fick mig att känna mig självsäker. Jag kände mig vassare och vågade ta för mig mer. När jag efter ett tag kom upp i doser blev jag rädd och känslig. Men fler piller gav snabbt total befrielse från all oro och rädsla. Inget funkade som tabletterna. Finansbranschen Jag arbetade i finansbranschen och hade sedan utbildningstiden som mål att komma upp mig snabbt och göra internationell karriär. När jag började missköta mig körde jag med uppdiktade historier om min ökande frånvaro. Jag skyllde på ångest på grund av det ena eller andra. Jag kunde svimma på möten. Eller sitta med mössa på för att dölja ett bandage som jag fått efter att ha trillat. Chefen körde den mjuka varianten och frågade om alkohol. Tre gånger hade jag varit på sjukhuset och röntgat skallen det senaste året utan att någon förstod att mina skador var resultat av drogmissbruk. På slutet upplevde jag att arbetet liksom allt annat i mitt liv upphörde att fungera. Jag använde ett par dagar i stöten med att göra besök hos läkare. Det gav mig ett lager med diverse tabletter Botten var nådd Drogerna gjorde mig föraktfull och fördömande Ju skitigare insidan blev desto viktigare blev ytan. Jag hade de dyraste märkeskläderna och de lyxigaste klockorna. Jag betedde mig som ett svin, både mot tjejer, familj och gamla vänner. Jag kastade ut min allra första barndomsväns telefon från femte våningen för att jag blev så förbannad när han gråtande vädjade om att få hjälpa mig. Jag lurade alla, kollegor och chefer, flickvännen, terapeuter. Mamma och pappa. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Fredrik Ljung signerar sin bok Parasiten där han skrivit om sina mångåriga erfarenheter som tablettmissbrukare. Foto: Jessica Vikberg Jag kan räkna på ena handens fingrar de gånger jag var helt opåverkad under de här åren. Den obegränsade tillgången av droger var farligast. Pengar var det viktigast för att kunna fortsätta. Avtändningen var ren och skär dödsångest. Det var bara att ligga under täcket. Sakta, sakta fick den nattsvarta tillvaron mer färg. Till slut bestod mitt enda kvarvarande umgänge av kriminella, missbrukare och hemlösa. Jag hade korta moments of clearing då jag insåg hur lågt jag sjunkit. Jag började gå till olika terapeuter men lurade dem alla. Jag provade med antabus. Jag drack ändå med kollegorna och fick hitta på en historia för att förklara varför jag blev så himla dålig. Sprickan i förnekelsen Så kom sprickan i förnekelsen. Mina föräldrar hade inte fattat. De hade ju inte sett mig ligga i kramper i fosterställning och skaka i abstinens. Men under en semesterresa tillsammans med dem och en flickvän gick det inte att dölja hur långt nere i skiten jag var. Jag fick en ny terapeut. I början gick jag påtänd till henne. Men hon var för bra. Hon såg igenom mig och gick inte att lura. Det i kombinationen av alla konsekvenser; skulder, jobbet, familjen, fick mig att börja den långa vägen tillbaka. Mamma och pappa hjälpte mig. De ställde krav. De gav mig ingen chans att underhålla missbruket. De satte käppar i hjulet om jag försökte. Jag kände mig som 12 år och fick bo hemma hos dem. Den skyddade miljön blev min räddning. För Fredrik blev tabletter drog nummer ett. De små pillren tog bort alla negativa känslor och det enda som kändes livsnödvändigt var tabletterna. Två år efter sista tabletten kunde jag känna stickningar i benen och yrsel. Psykiskt har det också varit tungt. Omvärderat Jag har tvingats reda ut mina problem i stället för att fly dem. Känner att jag har mer koll på värden i livet nu. Försöker göra riktig nytta nu. Har skrivit en bok för chefer om det som min egen chef hade behövt veta. Romanen Parasiten, kom till då jag vandrade runt och kedjerökte hela nätterna. Jag märkte att jag mådde bra av att skriva. Jag har varit drogfri i sju år nu. Jag har bett de jag har kunnat om ursäkt; Familjen, chefen, min första barndomsvän, han med telefonen. När jag blev nykter insåg jag att nolltolerans var det enda som gällde. Ett glas vin till maten är bara att glömma. Många läkare skriver ut för lättvindigt. Jag tror inte det är för att framförallt göra pengar. Jag tror det är okunskap. Jag skulle vilja uppmana läkare att vara mer skeptiska när någon ber om narkotiska preparat utan att beskriva sitt problem. Jag märker på min syrra som är läkare, att hon är bra uppdaterad. Det kanske är en generationsfråga. Företagshälsovården behöver mycket kunskap och mod att våga fråga mer medan personen är mottaglig. Beroende leder alltid till moraliskt förfall, misär. Och det är en skitig och korrumperad resa. Det finns fan inget glamoröst i den. Bara förnedring. Missbruk käkar upp människor inifrån som en parasit. De flesta resor slutar inte lyckligt utan att du ligger nerpissad och nersliten. Det har jag lärt mig. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 15

KRIS håller koll på nya droger Genom sina kontaktytor får Kriminellas Revansch I Samhället snabbt information om nya droger och missbruksmönster. Inom Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) finns ett brett kontaktnät bland medlemmarna men även ute i de stora grupperna av missbrukare och brottslingar. Det gör organisationen till en viktig men ofta förbisedd källa for information om nya droger på den illegala marknaden. Vi var bland de första att varna för Rohypnol som smörjmedel för brott, t.ex. vid planerade rån. Vi hade flera medlemmar som internt berättade öppenhjärtigt om detta. Det säger Christer Karlsson, förbundsordförande i RIKS-KRIS. Vi har sett hur många av våra medlemmar lärt sig hur olika läkemedel fungerar, långt mer än vad läkare förstår. Särskilt vill vi varna för det frikostiga förskrivandet av bensodiazepiner. Sådana kan snabbt bli ersättning för andra droger, noterar Jana Gröhn, ordförande i KRIS City-avdelning i Stockholm. Hon har nyligen genomfört en serie djupintervjuer med intagna på ett LVM-hem. KRIS avvisar substitutionsbehandling, t.ex. metadon eller subutex för heroinister: Behandlingen ersätter ett missbruk med ett annat. Och den minskar inte kriminaliteten. I en studie fann man en nedgång i kriminaliteten med bara 10 procent, från 89 procent till 79 procent. Det känns lite löjligt när man beskriver det som en framgång, markerar Karlsson. Det utbredda blandmissbruket beror enligt Karlsson på att många försöker klara sig undan drogtester i behandlingsprogram. Missbrukare konsumerar det de kan komma över och kan använda utan att fasta i kontroller. Annars riskerar de att åka ur substitutionsbehandling, t.ex. metadon. Man kan vara kvar i programmet och vara lite flummig, slår Karlsson fast. Levande FASS En de missbrukare, särskilt heroinister, är levande FASS. De vet det mesta om läkemedel och hur man kan blanda dem. Men deras erfarenheter tas inte till vara vid avgiftningar, som kan bli onödigt komplicerade, påpekar Gröhn. Under senare år har KRIS varnat för den aningslösa förskrivningen av bensodiazepiner. Det gäller även den som sker i medicinskt syfte, som behandling av sömnsvårigheter. Man kan ha en läkare i Spånga, en läkare i Stockholm, en i Södertälje och en i Nyköping. Om man är Christer Karlsson är förbundsordförande i Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) och Jana Gröhn ordförande i KRIS City-avdelning i Stockholm. Foto: JH. känd kan man få recept efter bara ett telefonsamtal. Dessutom finns det alltid massor av intyg om att man är sjuk av det ena eller andra, säger Karlsson, som anser att det borde finnas någon central samordning av apotekens hantering så att man kan stoppa rundvandringen. Karlsson berättar om hur missbrukare kan reagera när ett nytt medel kommer in på marknaden: När fentanylet dök upp på den svenska marknaden 2003, skapade detta stor oro på heroinmarknaden. Ingen vågade köpa något, eftersom man inte visste om man fick China white (fentanyl, JH anm.) eller riktigt horse. Subuxone Sedan i våras har vi hört om missbruk av Subuxone, trots att det inte skall vara möjligt, säger Gröhn. Subuxone är ett läkemedel för behandling av opiatberoende. Det innehåller Subutex (buprenorfin) tillsammans med naloxone. Enligt tillverkaren skall kombinationen göra att det inte skall gå att injicera, medlet skall därmed inte heller kunna missbrukas i russyfte. Vi har lärt oss att inte ha för bråttom med att säga vad man inte kan göra med droger. Det finns en stor kreativitet att prova nya varianter, som läkare, apotekare och andra inte kunnat föreställa sig. Så vi vill inte säga att det inte går att missbruka Subuxone förrän vi sett hur den stora gruppen av gamla heroinister reagerar, säger Karlsson. Inga droger tillåtna KRIS funktionärer behöver ingen särskild utbildning i polisens drogtecken och symptom. Man uppfattar direkt om en person har petat i sig något otillåtet. Inom förbundets verksamhet och lokaler är alkohol, narkotika och till och med sinnespåverkande läkemedel förbjudna. Det gäller även om de förskrivits av läkare. Skälet är att vi har allt för många medlemmar som är experter på att manipulera läkare för att få recept på narkotikaklassade läkemedel. Vi kan inte ha påverkade personer i vår verksamhet, det skapar oro och ökar risken för återfall, förklarar Karlsson. Jonas Hartelius 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Oxykodon - fattigmansheroin i USA Oxykodon är en halvsyntetisk opiat som blivit föremål för omfattande missbruk i USA. Beredningar och medicinskt bruk Oxykodon (oxycodone) är en halvsyntetisk opiat (opioid). Som läkemedelsberedning tillverkas oxykodon i form av injektionslösning i ampuller eller glasflaskor, depåtabletter eller suppositorier (ett slags piller som införs i ändtarmen). Det förekommer eller har förekommit som läkemedelsberedningar under handelsnamn som Dinarkon, Eucodal, Eukodal, Oxanest, OxiContin, OxyContin, Oxyfast, Oxygesic, Oxynorm m.fl. samt i kombinationspreparat under namn som Endocet, Percocet, Percodan, Roxicet och Tylox m.fl. (dessa innehåller även paracetamol) eller Combunox (detta innehåller även ibuprofen). Oxykodon används i sjukvården för behandling av långvarig smärta, bl.a. vid cancer. Biverkningar vid medicinskt bruk kan vara förstoppning, trötthet, illamående, yrsel, huvudvärk, muntorrhet, kräkningar, ångest, klåda, eufori och svettning. Oxykodon är narkotika enligt Läkemedelsverkets narkotikaförteckning II (LVFS 2000:7). Missbruk i russyfte Oxykodon är på den illegala marknaden känt även under namn som OC, OX, Oxy, Oxycotton samt blue, Hillbilly heroin (ung. fattigmansheroin ) och kicker. Vid missbruk i russyfte kan oxykodon intas genom nedsväljning av tabletter, indragning av pulver eller finfördelade tabletter i näsan ( snortande ) eller injektion av krossade och upplösta tabletter. På den illegala amerikanska narkotikamarknaden har även påträffats en gul, trögflytande och sötluktande vätska innehållande oxykodon. Oxykodons viktigaste ruseffekt är eufori, d.v.s. den samma som för andra opiater. Biverkningar kan omfatta bl.a. rubbningar i tankeverksamhet och sömn, koncentrations- och minnesstörningar, oro, synstörningar, parestesier (ett slags känselstörningar i eller under huden som myrkrypningar ). Missbrukaren kan bli slö och omtöcknad, bli dysforisk och få kraftigt dämpad aktivitetsnivå. Överdosering av oxykodon kan framkalla svettningar, nedsatt andning och livshotande förgiftningar samt i värsta fall leda till döden. Abstinensreaktionerna (utsättningsreaktionerna) är de samma som för andra opiater och kan omfatta ångest, illamående, sömnproblem, muskelsmärta, feber, influensaliknande symptom och besvärande rastlöshet. Oxykodon har visat sig kunna ersätta heroin som missbruksmedel. Farlighetsbedömning Oxykodon har samma euforiserande effekter som heroin, samma biverkningar och risker, samma risk för beroende och toleransutveckling och samma abstinensreaktioner. Medlen kan båda framkalla livshotande förgiftningar med dödsfall. Oxykodonmissbruk kan få betydande spridning. I USA rapporterades under första delen av 2000-talet ett ökande missbruk av oxykodon i samtliga åldersgrupper. Antalet personer som någon gång i livet använt oxykodon utan samband med korrekt medicinskt bruk utan att ha använt heroin uppskattades till 13,7 miljoner. Av dessa ansågs 7,2 procent uppfylla de diagnostiska kriterierna för beroende eller missbruk av smärtstillande medel. I en amerikansk studie befanns 340 dödsfall vara orsakade av oxykodonintag. Vid farlighetsbedömning enligt narkotikastrafflagen bör oxykodon jämställas med heroin. Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande. Detta och referenser kan fås från författaren. Jonas Hartelius 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Piller per post TEXT: HEIDI JOENSUU Vi kan kalla honom Tomas. Den 25-årige chalmersstudenten som från sitt studentrum etablerat sig som en pålitlig nätleverantör av bensodiazepiner till kunder runt om i Sverige. Kunder som istället för att söka kontakt med läkare försökte självmedicinera mot fysiska och psykiska besvär. Tomas visar sig själv vara en mycket ensam människa med psykiska problem som trivdes bäst bakom sina studieböcker eller bakom sin dator. Ett första paket med 1000 tabletter från Rumänien hade fastnat i en tullkontroll. Tomas nekade till brott. När ytterligare ett paket trillade in bestämde sig Carin Ingefors, utredare på Tullkriminalen i Göteborg, att titta lite närmare på vad Tomas var för en kille. Tomas hade en bakgrund som missbrukare och polisen hade information om att han var aktiv inom försäljning av diverse piller och amfetamin. Detta räckte för att få en husrannsakan. Studentrum kontor för pillerdistribution Vid husrannsakan i Tomas studentbostad beslagtogs stora mängder piller. Främst benso för försäljning, färdigförpackade och klara för distribution. I en garderob fanns en skokartong med ytterligare benso, sprutor och anabola steroider. Förmodligen för det egna missbruket. I en postbox tillhörande Tomas fanns ett kuvert innehållande ca 7 000 kronor vilket troligen utgjorde betalning för ett köp. Brevbäraren vittnade om att det kom mycket vadderade kuvert till Tomas postbox. I lägenheten hittades även vågar, etiketteringsmaskiner, förpackningsmaterial, tomma kuvert och pengar från tablettförsäljning. Det liknade faktiskt mer ett kontor än ett studentrum. Och det var en lönsam verksamhet som Tomas bedrev. Under 2008 hade det kommit in runt 400 000 kr på hans bankkonto. Leverantörer från Serbien Tomas hade ett par månader tidigare blivit kontrollerad i tullen. Han kom inresande till Landvetter tillsammans med en kompis från Amsterdam. Båda togs ut för tullkontroll som inte resulterade i några beslag. Men båda var positiva på narkotika. Tomas var positiv på kokain och benso och hans kompis var positiv på amfetamin. En beslagtagen Western Union- inbetalning till Österrike med kompisens underskrift väckte intresse hos utredaren. Tomas kompis, som också hade problem med missbruk, berättade efter några förhör att han lånat ut sitt namn. Utbetalningen gällde tabletter som Tomas beställt från Serbien. Betalningen skickades dock till Österrike allt för att inte väcka myndigheternas uppmärksamhet. Resan till Amsterdam var en nöjesresa som kompisen blivit övertalad till att följa med på. Kunder som självmedicinerar Kunderna som köpte de serbiska tabletterna var väldigt olika, både vad gäller ålder och deras motiv för att köpa läkemedel över nätet. De flesta hade någon form av psykiska problem och detta gällde framförallt de yngre köparna. Medan fysiska problem eller missbruksproblem var vanligare hos de äldre köparna. Slutsatsen är dock att det stora flertalet hade besvär som de försökte bota genom självmedicinering istället för att uppsöka läkare och få hjälp via sjukvården. Den kriminelle Tomas Vid husrannsakan kunde man se att Tomas var en mycket ordningsam person. Sin olagliga verksamhet hade han fullständig kontroll på och det rådde ordning och reda. Han räknade till exempel alla piller för hand. Tomas använde en krypterad nätsida för att saluföra de importerade tabletterna och han tog endast emot beställningar via krypterad mail. På Internet var Tomas populär. Han rekommenderades av många och ansågs vara trevlig. Han går att lita på, Han är en av dom bästa säljarna är några av vitsorden. Tomas förnekade hela tiden att han låg bakom smugglingen. Han uppgav att han agerade på uppdrag av en huvudman som han inte ville säga namnet på. Tomas var också mycket misstänksam och nojig. Flertalet oanvända sim-kort hittades vid husrannsakan. Sina aktiva telefoner lyckades han göra sig av med innan gripandet. Ett annat exempel är de 30 000 kro- 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Tabletter köptes in från en leverantör i Serbien och förpackades prydligt i plastpåsar för leverans till Internetkunderna. Tabletterna såldes i förpackningar om 100-1000 styck. nor i kontanter som hittades i ett kuvert på skrivbordet. Detta kuvert var strategiskt placerat vid ett annat kuvert som innehöll ett dokument om en försäkringspremie som Tomas fått utbetald till sig. Antagligen för att förklara vad pengarna kom ifrån om någon skulle fråga. Vid förhör medgav han dock att pengarna kom från pillerförsäljning och dom förverkades. Eftersom man visste att Tomas använde Internet för sin verksamhet var det viktigt att ta datorer i beslag. Detta var dock förgäves, Tullverket lyckades inte knäcka koderna för att komma in i datorerna. Personen Tomas Tomas hade växt upp i Värmland men flyttat till Göteborg för att studera på Chalmers. Studierna gick emellertid inte så bra och till slut fick han inte ihop nog med poäng ens för att behålla sitt studiebidrag. Tomas använde anabola steroider och hade vid Tullverkets tillslag precis börjat en ny kur. I grund och botten var han alkoholmissbrukare. Efter en tid med anabolmissbruk blev han deprimerad och började självmedicinera med benso. Efter ökad tillvänjningen av benso gick han över till amfetamin. Tomas var en inbunden person. Hans mamma misstänker att han lider av någon form av Aspergers syndrom. Enligt henne saknar han bland annat empati för andra. Även Tullverkets utredare tyckte att Tomas var ovanligt tillbakadragen. Under förhören mötte han aldrig hennes blick. Kanske fungerade han bara på det anonyma nätet? Under häktningsperioden var Tomas inte intresserad av att ta emot besök. Han skrev inga brev och ville absolut inte sitta med någon annan. Hans mamma besökte honom någon gång men hans enda önskan var att få tillgång till studielitteraturen. Domen Tomas erkände eget missbruk men uppgav att han förvarade det stora antalet tabletter för en annan huvudmans räkning. Trots sitt nekande fälldes han och dömdes till fängelse i tre år och nio månader, en dom han valde att inte överklaga. Hans datorer blev också förverkade. Mera piller per post I efterdyningarna av Tomas -utredningen fick Tullkriminalen i Göteborg ett snarlikt ärende att utreda. I början av 2009 öppnade posttullen på Arlanda en försändelse från Österrike som innehöll 12 000 narkotikaklassade alprazolamtabletter. Adressaten, en man i Trollhättan, greps när han hämtade ut paketet på posten. Mannen hävdade att han på uppdrag av två andra personer agerat mottagare av paket med för honom okänt innehåll. För detta fick han mellan 1500 och 3000 kronor varje gång. Utredningen kunde styrka att han tagit emot sju försändelser med sammanlagt 70 000 narkotikaklassade tabletter och för detta dömdes Trollhättebon i tingsrätten till två och ett halvt års fängelse. Flera gemensamma nämnare De båda uppdragsgivarna/huvudmännen var liksom Tomas kroppsbyggare och steroidmissbrukare. En annan gemensam nämnare var att de beställde tabletterna från samme person i Serbien som Tomas gjort. De insmugglade tabletterna såldes likaledes via ett forum på Internet till ett stort antal köpare i Sverige. Ett 100-pack alprazolam kostade 900 kronor och 1000 tabletter kunde man köpa för 5000 kronor. Klonazepam (Iktorivil) var något dyrare och 100 tabletter kostade 1200 kronor. I detta ärende dömdes huvudmännen till tre och ett halvt års fängelse vardera i tingsrätten. Huvudmännen är fortfarande häktade i avvaktan på att domarna ska vinna laga kraft och alla de tre dömda har överklagat sina domar till hovrätten. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 27

Den komplexa bilden av steroidmissbrukare TEXT: GUNNAR HERMANSSON En ny avhandling bekräftar många tidigare rön om den komplexa bilden av en steroidmissbrukare. Användare av anabola steroider, AAS, har ofta en bakgrund och en aktuell situation som präglas av sociala problem i kombination med missbruk av andra droger och preparat. AAS-missbruk är också ofta koppalt till kriminalitet såsom våldsbrott och vapenbrott och kan vara en inkörsport till missbruk av andra droger. Detta är en sammanfattning av de iakttagelser som nyligen presenterades i en doktorsavhandling i Örebro. Behandling gav underlag för forskning På Beroendecentrum UBB i Örebro har man sedan drygt tio år även tagit emot missbrukare av anabola steroider för behandling. Socionom Kurt Skårberg har varit med från starten och han är den som hållit kontakten och samtalat med de närmare 250 steroidmissbrukare som sökt hjälp på UBB. När han inlett sitt arbete sökte han själv information om AAS-missbruk och fann att forskning på området var bristfällig. Kurt Skårberg beslöt att samla och dokumentera den värdefulla information och kunskap han fick vid samtalen med sina patienter. Han valde så småningom ut 36 hjälpsökande AAS-missbrukare, 34 män och två kvinnor i olika åldrar, som var villiga att delta i studierna. Som jämförelsegrupp rekryterades 259 män som tränade på olika gym i Örebro och aldrig hade använt anabola steroider. Komplicerad social bakgrund Den första studien indikerade klart att AAS-patienternas sociala bakgrund var avsevärt mer komplicerad än kontrollgruppens. Deras relation till föräldrarna var i regel sämre och i dessa familjer hade oftare förekommit missbruk och såväl fysisk som psykisk misshandel. Patienterna levde nu i en mer oordnad tillvaro än männen i kontrollgruppen som aldrig använt AAS. Många hade barn i tidigare förhållanden men levde nu ensamma och hade flera tillfälliga partners. Kriminalitet var vanligare i AAS-gruppen och detta inkluderade inte sällan våld och hot mot partnern då man levde i en nära relation. Blandmissbruk Att steroidmissbrukare oftast är blandmissbrukare visade en annan studie i avhandlingen. Fler än hälften Kurt Skårberg har i sitt arbete på Beroendecentrum i Örebro fått en unik insikt i steroidmissbrukares liv och leverne vilket nu resulterat i en doktorsavhandling med titeln Anabolic androgenic steroid users in treatment. missbrukade både narkotika och receptbelagda mediciner och knappt hälften uppvisade ett riskmissbruk av alkohol. Man självmedicinerar med en mängd olika medel för att till exempel öka träningsintensiteten och muskelmassan (insulin, efedrin, amfetamin, kokain), för att bränna fett (efedrin, clenbuterol, sköldkörtelhormon), för att lindra smärtor (opiater), för att dämpa ångest och sömnproblem (bensodiazepiner, GHB, cannabis, heroin), och för att motverka andra fysiska och psykiska biverkningar (HCG-preparat, antiöstrogener, aromatashämmare, medel mot acne, högt blodtryck, inflammationer, impotens m.m.). Så gott som alla AAS-missbrukare som ingick i studien använde också kosttillskott såsom proteinpulver och kreatin. Kriminalitet Kopplingen mellan steroidmissbruk och kriminalitet är omvittnad och denna koppling undersökte också Kurt Skårberg i sin avhandling. 32 av de 36 patienterna var dömda för brott. Kriminaliteten hade i regel ökat efter det att de börjat använda droger, och detta märktes tydligast bland de som inlett sin missbrukskarriär med anabola steroider. Som tidigare nämnts dominerade våldsbrott och vapenbrott bland AAS-missbrukarna. I avhandlingen Anabolic-androgenic steroid users in treatment ingår sex av AAS-patienternas livshistorier som nedtecknats efter djupintervjuer. Två av dessa återges i något avkortad version på nästa sida. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Bill 25 Bill hade en normal uppväxt tillsammans med sina föräldrar och en yngre syster. Han var mycket aktiv i idrotter som fotboll, ishockey, boxning och taekwondo. Vid 15 års ålder lämnade han hemmet och övergick då till gymträning som blev så intensiv och tidskrävande att skolarbetet blev eftersatt och betygen låga. Bill blev alltmer fokuserad på bodybuilding och ville börja tävla. Han insåg att han då måste börja ta anabola steroider för att öka muskelmassan och vid 20 års ålder tog han sin första kur. Den bestod av tabletter, ryssfemmor, och Sustanon, en blandning av olika testosteronderivat som han injicerade. Förutom en ökning av muskelmassa och styrka beskrev Bill att han fick en mäktig pump - känsla, särskilt i biceps, när han tränade. Han fick också ökad sexualdrift och ett markant ökat självförtroende, en känsla av att vara kung på stan. Han sökte ofta bråk eftersom det gav honom en skön känsla när andra personer blev rädda för honom. Bill blev alltmer upptagen av sitt steroidanvändande och läste mycket om träning och preparat. Han hade tidigare börjat använda kosttillskott i form av proteinpulver och kreatin och lade nu till ytterligare några tillskott. Styrkan och muskelmassan ökade, men Bill ville bli ännu större. Då började han även kombinera AAS med tillväxthormon och insulin. Under fyra år använde han dessutom nio olika anabola steroider tillsammans med efedrin och klenbuterol för att förbränna fett. Han provade också amfetamin och hasch och drack ibland alkohol. Bills näst sista kur, som också innehöll tillväxthormon och insulin, orsakade ett så dramatiskt blodsockerfall att han hamnade på sjukhus. Han gick då ner fyra kilo, från 128 till 124 kilo, och blev deprimerad. Nu kunde han ju inte visa sig på gymmet och kände sig därför tvingad att ta en ny AAS-kur. Men under denna kur fick han så svåra både fysiska och psykiska problem att han nu bestämde sig för att totalt sluta med anabola steroider. När Bill sökte hjälp på UBB led han av förstorade bröstkörtlar, acne, hudförändringar, förminskade testiklar och potensproblem. Han plågades också av humörsvängningar, ökad aggressivitet, panikattacker och en ökad kroppsfixering. I samband med sitt steroidmissbruk hade Bill också utvecklat en kriminell livsstil och blivit dömd ett flertal gånger för olika typer av våldsbrott. Irene 26 Irene beskrev sin barndom som mycket problemfylld. Hennes två bröder fick all uppmärksamhet, hon blev sexuellt utnyttjad av en nära släkting och mobbad i skolan. I de tidiga tonåren blev hon alltmer kroppsfixerad och misskötte skolan. Som tonåring var Irene aktiv i olika idrotter tills hon som 17-åring började träna på gym. Kroppsbyggningen tog då över i hennes liv och hon siktade på att tävla i bodybuilding. Detta ledde till att hon började använda anabola steroider vid 20-årsåldern och under den första kuren injicerade hon substansen stanozolol under tre månader. Sedan Irene börjat använda AAS märkte hon att kroppsfixeringen ökade. Under sin andra kur provade hon också tillväxthormon. Psykiska biverkningar som humörsvängningar, ångest och irritation blev allt värre. Även fysiska problem som förstorad klitoris, håravfall och gulare hud blev märkbara. Under sex år av AAS-missbruk använde Irene fyra olika anabola steroider, två i tablettform och två andra som hon injicerade. Flera av kurerna innehöll också tillväxthormon. Redan i början av sitt missbruk hade Irene tagit klenbuterol samt en mix av efedrin, koffein och aspirin för att reducera underhudsfett och vätska i musklerna. Irene tränade hårt och ibland flera gånger om dagen, vilket orsakade smärtor i musklerna. För att kunna fortsätta träna tog hon därför smärtstillande medel. Med hjälp av steroiderna blev hon mycket starkare och hon föredrog därför att träna tillsammans med män. De positiva AAS-effekterna beskrev Irene som ökad muskelmassa, hårdare kropp och ett kraftigt förhöjt psykiskt välmående med ökat självförtroende. Hon noterade emellertid samtidigt svåra psykiska problem såsom svartsjuka, extrem kroppsfixering, kraftiga humörsvängningar, aggressivitet samt depression med självmordstankar. De olika antidepressiva mediciner hon provade resulterade i ökad vätskeansamling i kroppen och gick därför inte att fortsätta med. Hennes röst hade blivit djupare och hon hade förstorat sina bröst genom operation. Irene var mycket populär bland män och hennes ökade sexualdrift orsakade otrohet. Många förhållanden tog slut på grund av hennes extrema svartsjuka. Innan Irene sökte hjälp på UBB hade hon varit i kontakt med flera andra läkare utan att få hjälp eftersom de saknade kunskap om de fysiska och psykiska problem som orsakas av anabola steroider. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 31

Amerikansk narkotikaexpert: - Sverige har unika erfarenheter av narkotikakontroll Det finns mycket att lära av de svenska erfarenheterna inom narkotikakontroll. I Sverige växte den framgångsrika, balanserade och restriktiva narkotikapolitiken fram ur den tidigare permissiva hållningen, som omfattade förskrivning av narkotika till narkomaner på 1960-talet. Sverige lärde sig att skademinskning inte fungerade när psykiatriker tilläts att förskriva stora mängder till narkotikamissbrukare som en humanitär strategi för att avvänja dem från narkotika och frigöra dem från narkotikalangarna. Förskrivningen av missbrukade droger hjälpte inte narkomanerna att upphöra med missbruk och ökade narkomanins spridning. Den erfarenheten måste nu tillämpas i andra länder. Det är inte tillräckligt att bara visa välvilja mot narkotikamissbrukarna om det innebär att man accepterar deras drogmissbruk. Det är nödvändigt att använda kraftfulla metoder för att ändra deras beteende om de skall kunna frigöras från narkomanin. Detta var de slutsatser som den amerikanske narkotikaexperten Robert L. DuPont, MD, presenterade vid ett besök i mitten av maj i Sverige för att deltaga i ett seminarium om drogtester i skolor i Stockholm arrangerat av RNS och föreläsa vid konferensen Sverige mot narkotika i Örebro. Sedan början av 1970-talet har DuPont arbetat med att minska illegalt drogbruk, bl.a. som presidentrådgivare i narkotikafrågor. Under senare år har han samarbetat med skolor som använder drogtester i sina förebyggande verksamheter. Studenter som upptäcks vid dessa tester blir inte avstängda från skolan eller rapporterade till polisen. I stället får de och deras familjer hjälp att bli drogfria. DuPont har goda kunskaper om svensk narkotikapolitik. Han betonar att Sverige har ett unikt samarbete mellan narkotikapolisarbete och missbrukarbehandling. Svensk narkotikapolis har ett annat fokus i sina insatser mot de lokala drogkulturerna och handeln på gatunivå. Sanktioner Den svenska narkotikapolitiken fokuserar på efterfrågeminskning. Den rymmer ett stort mått av samhällssanktioner med brett stöd riktade mot olovligt bruk av missbrukare. Detta omfattar både behandling och polisingripanden. Sverige har ett starkt engagemang för social rättvisa, som speglas i förståelsen att narkotika måste förbjudas med kraft. Denna strategi är både klok och human. Att låta missbrukare fortsätta med droger är skadligt för både individen och samhället. När Sverige säger nej till permissiva attityder skapar det ett tydligt alternativ till narkotikamissbruk. En viktig grund för styrkan i svensk narkotikapolitik Robert L. DuPont, MD, är psykiater, professor i medicin och expert på narkotikamissbruk. Han har varit rådgivare åt de amerikanska presidenterna Richard M. Nixon och Gerald Ford och den första direktören för USA:s nationella drogforskningsinstitut. Idag arbetar han med att utveckling av strategier som minskar narkotikamissbruk. Han är även direktör för den fristående organisationen Institute for Behavior and Health Inc. (www.ibhinc.org). Foto: JH. är dess breda folkliga stöd. Den starka folkopinionen har uppmuntrat Sveriges regering, oavsett vilket parti som varit vid makten, att handla på ett humant sätt för att hejda narkotikamissbruk och för att förkasta krav på tolerans, än mindre på legalisering av narkotika från cannabis och kokain till amfetamin och heroin. Denna erfarenhet och den narkotikapolitik som vuxit fram ur den gör Sverige till en förebild för andra länder. DuPont påpekade även att Sverige under senare år fått internationellt erkännande för sin balanserade och restriktiva narkotikapolitik i en särskild rapport från FN:s narkotikakontor (UNODC). Jonas Hartelius 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09

Segdragen utredning gynnade brottsmisstänkta TEXT: GUNNAR HERMANSSON Brott kan löna sig om utredningstiden blir lång. Tingsrätten halverade straffen för två män på grund av oacceptabelt lång tid mellan tillslag och huvudförhandling. Ijuni 2009 dömde Södertörns tingsrätt två 28-åriga män för grovt vapenbrott och grovt dopningsbrott. Straffvärdet för brotten var enligt tingsrätten fyra års fängelse, men straffen halverades och männen dömdes till vardera två års fängelse. Steroidtillverkning och vapenlager Förundersökningen inleddes i januari 2006 sedan Tullkriminalen i Stockholm efter en tids spaning gripit tre män i anslutning till en källarlokal i Årsta. I källaren pågick storskalig tillverkning av anabola steroider och man anträffade en stor mängd färdiga preparat samt råvaror och annan utrustning för tillverkningen. I lokalen förvarades också ett antal handeldvapen och automatvapen med ammunition, 1500 tårgasburkar och 35 teleskopbatonger. När männen greps höll de på att lasta in ytterligare en stor mängd AAS-preparat i källaren, preparat som de hämtat i en lagerlokal i Upplands Väsby. Ärendet blev uppmärksammat i bl.a. media eftersom det var, och fortfarande är, det särklassigt största beslaget av anabola steroider som gjorts i Sverige. Den pågående tillverkningen av preparat och vidareförsäljningen via Internet överträffar också allt annat som hittills uppdagats. (Se SNPF-tidningen nr 2-06). Tingsrätten kritisk De två nu dömda männen satt häktade från gripandet den 29 januari till den 22 maj 2006. Den dåvarande åklagaren valde då att försätta dem på fri fot, trots att de var misstänkta för allvarliga brott med högt straffvärde. Av utredningen återstod egentligen bara några kompletterande åtgärder. Ändå kom det att dröja till oktober 2008, två år och åtta månader efter tillslaget, innan åtal väcktes. En planerad huvudförhandling i december 2008 blev inställd, eftersom en av de tilltalade inte hade delgetts kallelsen. Huvudförhandling kunde slutligen hållas i juni 2009. Södertörns tingsrätt är i sin dom mycket kritisk I denna källarlokal i Årsta pågick storskalig tillverkning av anabola steroider. till den oacceptabelt långa tidsutdräkten mellan tillslag och huvudförhandling. Detta strider mot Artikel 6 i Europakonventionen och därför beslöt man att halvera strafftiderna. Åklagaren överklagar Den relativt långa handläggningstiden fram till åtal har delvis sin grund i några speciella omständigheter, bland annat byte av åklagare. Kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm, var den åklagare som slutförde ärendet. Hon är inte nöjd med tingsrättens domslut och överklagar därför. Ylva Johansson anser att straffvärdet för de åtalade brotten är minst fem års fängelse. Hon menar också att det inte har förflutit så onormalt lång tid att det motiverar en halvering av straffen. Hovrättens avgörande kan dröja ytterligare några månader eftersom ingen är frihetsberövad i målet. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 35

Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv TEXT: LENNART KARLSSON Helikopterövervakning är kanske inte den första arbetsmetod man kommer att tänka på när det gäller narkotikabekämpning. Detta är dock något som helikopterpiloten Jenny Kroon vill ändra på. Ge oss fler uppdrag! Detta konstaterande var något som Jenny återkom till flera gånger under föreläsningen på SNPF:s utbildningskonferens i Göteborg. Under föreläsningen visades ett flertal filmsekvenser som uppskattades av besökarna. Helikoptern är utrustad med en gyrostabiliserad videokamera. Kameran har inspelningsfunktion. Bilderna kan även länkas till ledningscentralerna. Jenny förevisade en filmsekvens där helikoptern dokumenterar en motorcyklists vansinnesfärd. Det gick ett sus bland besökarna när motorcyklisten, i sin iver att undkomma, åker slalom mellan lastbilar och trafikskyltar. Trots att motorcyklisten håller extremt hög hastighet har helikoptern inga som helst problem att följa färden. Motorcyklisten lyckas till slut undkomma. Detta har dock ingenting med hastigheten att göra utan beror på att motorcyklisten har turen att hinna in i Stockholms vägtunnelsystem. Spaning på hög höjd Helikoptern och kamerans förträfflighet demonstrerades även i en annan videosekvens. Vid bra väder med god sikt kan helikoptern ligga på högsta höjd som är 5000 fot (ca 1,5 km). Från objektet kan inget höras av 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09