#2/2011 DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA ICA-Stig om livet efter cigaretterna Generationsväxling så klarar du skiftet Cissis väg Hälsotopp på Elgiganten tillbaka hon fann kraften i naturen Koppla av i sommar! tipsen för nedvarvning hälsa på djupet Höga krav på professionella dykare. Grön Rehab Spänn av i spenaten på Wij Trädgårdar. fokus på friskhet Forskning och företag för hälsa.
Ledare Naturens läkande kraft Examenstider, jobbfester, hinna-allt-innan-semestern. Juni månad är bedövande vacker men också en månad då vi ofta har mer än någonsin på agendan. Vi är många som ibland inte lyssnar på kroppens signaler att vi har nått vår smärtgräns för hur fullbokade våra liv är. Cissi Elwin Frenkel delar i detta nummer av Prima med sig av sin berättelse om hur en alltför stressig tillvaro till slut blev för mycket. Utmattningsdepression är en tung diagnos, men det finns en väg ut, vilket Cissi är ett talande exempel på. Att naturen är vilsam för kropp och själ är kanske ingen nyhet, men numera kan även forskningen belägga att naturvistelse och trädgårdsarbete är läkande mot stress. Läs mer om Previas gröna rehabilitering vid vackra Wij trädgårdar på sidan 10. En viktig förutsättning för att få ett helhetsgrepp om det förebyggande hälsoarbetet är att cheferna är involverade. På Elgigantens centrallager i Jönköping började man därför med cheferna när arbetet att få ner den höga sjukfrånvaron inleddes för ett år sedan. I dag börjar man redan se resultat av den medvetna hälsosatsningen där bland annat Previas Hälsoeffekten har varit ett viktigt verktyg. De närmaste fem, tio åren är det stora förändringar på gång runt om på Sveriges arbetsplatser fyrtiotalisterna går i pension samtidigt som stora kullar av 80- och 90-talister ska ta över. Läs mer om hur generationsskiftet kan göras så smidigt som möjligt på sidan 12. Och så har Prima fått nytt utseende! Vi satsar på ny, fräsch form och ännu bättre artiklar och reportage. Nytt är också att du numera kan läsa Prima i din ipad. Vi hoppas att du kommer att gilla förändringarna! Trevlig läsning! Jobba bättre i grönt sällskap Arbetsmiljö Plantor inomhus ökar inte bara trivseln utan också prestationerna. Det visar en norsk studie som genomförts av Universitetet för miljö- och biovetenskap i Norge. En grupp studenter placerades i kontorsrum tillsammans med bland annat silverkalla, paraplyaralia och violetta orkidéer. En kontrollgrupp fick sitta i ett rum utan växter. Båda grupperna fick lösa uppgifter på en dator, bland annat läsa korrektur och memorera ord. Studenterna som löste uppgifter omgivna av växter presterade enligt uppgift bättre och bättre medan kontrollgruppen låg kvar på samma nivå. Det är enligt forskarna viktigt att växterna ser friska ut. Källa: Du&Jobbet Utbrändhet är en samhällsfråga Chef? Cissi Elwin Frenkel, Läs hela intervjun på s. 8. Nej tack! Harald Abelin vd, Previa previa prima Ansvarig utgivare: Harald Abelin Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom Produktion: Spoon Publishing AB Omslagsfoto: Samir Soudah Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, ISSN 1651 8063 Chefsrekrytering Mindre än var tredje ung högskoleutbildad kvinna kan tänka sig att bli chef. Det visar en Sifo-undersökning beställd av företaget Wiminvest som hjälper företag att rekrytera kvinnliga talanger till nyckelpositioner. De orsaker som uppges av kvinnorna i undersökningen är ökad arbetsbelastning, tvivel på den egna förmågan att klara kraven och en hierarkisk och trög organisation. Enligt Wiminvest innebär resultatet att näringslivet måste öppna för förändringar för att locka fler unga talanger, särskilt med tanke på de förestående omfattande pensionsavgångarna. 2 Prima 2 2011
3 000 Så mycket vinner förstapristagaren i OSHA, European Agency for Safety and Health at Work, som anordnar en fototävling på temat säkerhet och hälsa i arbetslivet. Bidraget ska skickas in senast den 31 augusti. Mer information på www.osha.europa.eu Polisen har årets fulaste kontor Kontorstrivsel Polisen vid Utredningsjouren på Södermalm är 2010 års vinnare av tävlingen Årets fulaste kontor som arrangeras av arbetsplatskonsulterna Struktur i samarbete med Elle interiör. Ett hopplock av inventarier, brist på struktur bland pärmar och blanketter, olika färger som förvirrar och en arbetsmiljö under all kritik var vinnarnas egen motivation när de sände in sitt bidrag. Förstapristagaren har fått en välbehövlig omgörning av sin arbetsplats och enligt Therese Johansson, chef över Utredningsjouren på Södermalm, längtar de numera till nästa arbetsskift. Före...... och efter. Per Ranung Upp och hoppa Ergonomi Fyra av tio anställda, 41 procent, besväras av värk i nacke, skuldror och axlar. Bland kvinnor uppger mer än hälften, 51 procent, att de har besvär. Det visar en undersökning som Previa låtit göra bland 55 000 anställda i Sverige. Har man stillasittande eller repetitivt belastande arbetsuppgifter är det stor risk för muskelbesvär som smärta och stelhet. Det är därför viktigt att röra på sig regelbundet. Som arbetsgivare kan man underlätta genom att se till att arbetsplatsen är så bra ergonomiskt utformad som möjligt, säger Urban Svensson, företagsläkare och medicinskt ledningsansvarig på Previa. 70% av de som rehabiliterats enligt Alnarpsmodellen är tillbaka i arbetslivet inom ett år. Läs mer på s. 10. Rotation på Facebook Innovation På Facebooks huvudkontor vill man inte riskera att talangerna bränner ut sig eller blir uttråkade. Därför har man infört en innovativ form av jobbrotation som innebär att medarbetare som har jobbat med samma projekt i mer än ett år, lämnar sin avdelning för att jobba på en annan avdelning under en månad. Företaget uppger att Hackamonth, som konceptet kallas, har mynnat ut i flera kreativa förbättringar för Facebook, och att resterande medarbetare anser att de efter månadens slut har fått tillbaka en kollega med ny energi. Prima 2 2011 3
Hälsoexempel: elgiganten Utmaning: Den totala sjukfrånvaron låg på över tio procent. Lösning: En viktig nyckel återfanns hos chefernas kunskap om att hantera sjukfrånvaro. Genom ett ledarskapsprogram och utbildning i hälsofrämjande ledarskap får alla chefer nu utbildning för att snabbare kunna hjälpa medarbetare tillbaka i arbete och även främja en hälsosam livsstil på arbetsplatsen. Alla medarbetare har också fått möjlighet att delta i en inspirationsföreläsning om hälsa och personer i riskzonen för skador får handledning av sjukgymnast från Previa. Genom tjänsten Sjuk- och Friskanmälan får all personal tillgång till rådgivning från sjuksköterska. Ergonomicoacher utbildas av Previas sjukgymnast för att kunna hjälpa sina kollegor att förebygga belastningsskador. Resultat: Sjukfrånvaron sjunker och chefer och medarbetare har visat ett ökat engagemang för hälsa. Det är till exempel fler som använder gymmet och deltar i uppstartsgymnastik vid skiftbyten. Varje nytt skift inleds med ett uppskattat gympapass.
Alla på fötterna för bättre hälsa På Elgigantens centrallager i Jönköping vägrar man acceptera höga sjuktal bara för att andra i branschen ligger på liknande nivåer. Här deltar både anställda och chefer i arbetet för att förbättra hälsan. Det finns ett fokus på att man ska må bra här, säger en medarbetare. text Stina Gerhardt foto Tommy Hvitfeldt Kylskåp, tv-apparater och espressomaskiner står staplade i höga torn längs flera hundra meter långa gångar. Mellan kartongerna löper ett vägsystem, livligt trafikerat av truckar, och en grön linje på golvet markerar fotgängarzonen. Primas reporterteam är på väg från det välutrustade gymmet som sedan en tid tillbaka används flitigt av medarbetarna, till andra änden av byggnaden där det är dags för skiftbyte. Vilket också betyder att det är dags för uppstartsgymnastik för dem som går på sitt skift. Det finns ett fokus på att man ska må bra här, speciellt på senare tid, säger Nassar Odicho, terminalarbetare och en av dem som leder det uppskattade passet denna eftermiddag. Det märks att cheferna har fått utbildning i att arbeta med hälsa Gymnastiken är väldigt bra. Men det märks också att cheferna har fått utbildning i att arbeta med hälsa och har inställningen att det är viktigt. Träning är nämligen bara en del av den satsning på friskare medarbetare som pågår på Elgigantens nordiska centrallager i Jönköping. Arbetet präglas av målmedvetenhet och det på goda grunder, för ett par år sedan låg sjukfrånvaron här på över tio procent. När jag tillträdde 2010 hade sjuktalen utvecklats negativt under en längre tid och det saknades en helhetssyn, berättar Eleonora Svenningsson, HR-chef på Elgigantens centrallager. Att andra företag i vår bransch också har liknande siffror är inget skäl till varför man inte ska verka för friska medarbetare och ha ett aktivt, förebyggande friskvårdsarbete. Problemen på Elgigantens centrallager gällde både kort- och långtidsfrånvaro. Belastningsskador till följd av tunga lyft stod för en del av sjukskrivningarna. Men det var långt ifrån hela förklaringen. Samarbetet med Previa, som sedan tidigare är leverantör till Elgiganten Sverige inleddes 2009 och det visade sig snart att det krävdes ett större grepp. Jag skulle säga att den största anledningen till vår höga sjukfrånvaro har varit bristande kunskap hos cheferna om hur man arbetar hälsofrämjande. Det har saknats tydliga strukturer för friskvårdsarbetet och man har inte satt in arbetet i ett sammanhang. Därför har vi arbetat väldigt mycket med ledarskapsutveckling i olika former, berättar Eleonora Svenningsson. Elgigantens centrallager har sedan en tid tillbaka ett ledarskapsprogram för alla chefer med namnet Vägvisaren. Inom denna utbildning har bland annat Previa Elgigantens HR-chef Eleonora Svenningsson tillsammans med Anna Söderberg från Previa. hand om ett block om hälsofrämjande ledarskap. Vid upprepad korttidsfrånvaro behöver orsakerna följas upp. Vi har också haft långtidssjukskrivna medarbetare som inte haft regelbunden kontakt med sin chef under långa perioder, och det är inte bra hälsofrämjande ledarskap. Cheferna har inte haft verktygen för att hantera situationen. En struktur för samtal mellan chefer och medarbetare som varit sjukskrivna, är ett sätt att undvika att historien upprepar Prima 2 2011 5
Centrallagret distribuerar varor till cirka 300 varuhus i hela Norden samt levererar varor direkt till kunder som väljer att handla via internet. Här arbetar 300 till 500 personer beroende på säsong. Nassar Odicho, terminalarbetare på Elgigantens centrallager. Ju friskare vi blir, desto mer bonus utgår till samtliga medarbetare sig. Numera träffas också chefer, representanter för skyddsorganisationen och Previa regelbundet i ett rehabiliteringssamråd. Fyra gånger om året samlas rådet för att diskutera hälsa, friskvård och rehabilitering. Diskussionerna ligger sedan till grund för handlingsplaner och aktiviteter. Genom Previas tjänst Hälsoeffekten har de faktiska kostnaderna för sjukfrånvaron på Elgigantens centrallager beräknats. Kalkylen visade att kostnaderna inte låg i paritet med de höga sjuktalen men att det fortfarande är betydande summor som avsätts för sjukfrånvaron. Jag rekommenderar absolut att göra 6 Prima 2 2011 en kalkyl och att man följer upp resultatet regelbundet. Kalkylen är även ett bra verktyg för att på ett tydligt sätt påvisa de ekonomiska vinsterna med att arbeta hälsofrämjande, förklarar Eleonora Svenningsson. Vi har också valt att lägga in hälsan som en parameter i vårt bonussystem. Så ju friskare vi blir, desto mer bonus utgår till samtliga medarbetare. Anna Söderberg är kundansvarig för Elgiganten på Previa. Hon tycker att intresset för hälsofrågor hos företaget har växt och fått fäste väldigt fort och instämmer med Eleonora Svenningsson om att helhetssynen är betydelsefull. Det sätt som de har gift ihop rehabilitering och hälsofrämjande insatser ser jag som en viktig nyckel till resultat. Det som har varit unikt här är också att man har valt att involvera samtliga medarbetare. Jag tror att det är en framgångsfaktor att de har fått alla engagerade. Ett och ett halvt år med ett utökat grepp om hälsoarbetet, som alltjämt växer sig starkare i organisationen, har enligt Eleonora Svenningsson börjat ge resultat.
Hallå där... Hans ICA-Stig Mosesson, som för ett halvår sedan i en reklamfilm lovade hela svenska folket att han aldrig mer skulle röka. Se FILMEN om hälsoarbetet hos Elgiganten. previa.se/elgiganten. Du kan också läsa av koden ovan med din smartphone. Sjukfrånvaron minskar på alla avdelningar för varje mätning, som görs fyra gånger om året. Målet är att sänka den totala sjukfrånvaron med 30 procent till 2013, och korttidsfrånvaron med 50 procent. Något som Eleonora Svenningsson är noga med att påpeka, och som tydligt präglar hälsoarbetet på Elgigantens centrallager, är att såväl chefer som medarbetare bär ett gemensamt ansvar för hälsan på arbetsplatsen. Det viktigaste resultatet vi har sett hittills är en förändrad attityd till hälsa och ett ökat engagemang hos medarbetarna. De tränar i företagets gym och utnyttjar övriga friskvårdsförmåner mer aktivt, och de pratar om hälsa. Och cheferna som går vårt ledarskapsprogram brinner verkligen för det här. Hur går det med löftet? Tack, det går alldeles utmärkt! Jag har inte fått något återfall, även om det ibland fortfarande susar till i kroppen av nikotinsug. Men då skakar jag av mig suget och går vidare. För många är cigarettsuget förknippat med speciella tillfällen, men så är det inte för mig. Det kan komma opåkallat när som helst. En lite lustig sak är att jag drömmer mycket om att jag röker, nästan varje natt faktiskt. Det är väldigt skönt att vakna och inse att allt var en dröm. Du har ju rökt sedan du var 25 år och slutat flera gånger tidigare. Hur vet du att det är på allvar denna gång? Ja, jag har ju lovat hela svenska folket denna gång, och så ringer det journalister ibland och håller koll på mig, då måste jag ju hålla mitt löfte (skratt) Skämt åsido, jag hade slutat även om jag inte hade hållit på med reklamfilmerna för ICA. I slutet kände jag mig som en idiot som rökte. Att hosta och känna sig halvdålig för jämnan och själv vara anledningen till det det är ju Well at Work hjälper ICA Tillsammans med Previa har vi satt upp rimliga mål: av våra totalt omkring 6 000 medarbetare anställda på något ICA-bolag i Sverige satsar vi på att 200 personer ska bli rökfria under 2011, säger Peter Munck, HR-chef på ICA. ICA-bolagen har under våren inlett arbetet genom att bjuda in samtliga chefer till inspirationsföreläsningar. Rökavvänjningsgrupper sätter i gång under året. idiotiskt, eller hur? Beslutet att sluta för gott satt inte så långt inne, jag hade helt enkelt rökt färdigt i mitt liv. Har du fått någon hjälp? Till en början tog jag ett receptbelagt läkemedel som minskar nikotinsuget som fungerade väldigt bra för mig. Nu har jag slutat med det och behöver varken medicin eller substitut. Annars har jag förstås fått mycket hjälp av min omgivning och min familj. De har verkligen hejat på mig och är jätteglada att jag lyckats sluta. Märker du av några hälsoeffekter? Jag har fått bättre flås, det märker jag när jag springer lite med hunden eller tar i lite extra. Det där pustandet efter fysisk ansträngning har försvunnit. Rökhostan är ju också borta, och jag märker att luktsinnet har blivit bättre. Har du något tips till alla som kämpar därute för att sluta? Om det är svårt, tveka inte att söka hjälp! Det gäller också att involvera andra berätta vitt och brett att du har slutat och att du behöver stöd och hjälp. Om inte chefen tycker det är viktigt att sluta röka, är det svårt att få med sig medarbetarna, menar Peter Munck. Från och med i år råder totalt rökförbud inomhus, men rökning är tillåten utomhus i rökkurer. Dessutom kommer vi att uppmärksamma medarbetare som lyckas för att skapa ytterligare motivation. ICA-bolagen satsat på att vara en rökfri arbetsplats 2012. Prima 2 2011 7
Jag blev bara tröttare och tröttare Trötthet och ont i ryggen visade sig vara en utmattningsdepression som golvade Cissi Elwin Frenkel i ett halvår. Erfarenheter från sjukskrivningen har hon nytta av i sitt nya jobb på tidningen Chef. text Helena kämpfe fredén foto Samir Soudah Det började gradvis under våren 2010. Drömjobbet som vd för Svenska filminstitutet var visserligen krävande, men samtidigt så roligt och kreativt att Cissi Elwin Frenkel hade svårt att trappa ner på kraven. När sommaren kom tog hon en extra lång semester med familjen. Men det var först när hon en dag satt ensam med maken och verkligen skulle pusta ut, som hon märkte att något inte stämde. Jag orkade inte ens göra enkla saker, blev bara tröttare och tröttare och fick till slut ryggskott, berättar Cissi Elwin Frenkel. Kanske var det tur i oturen att ryggskottet kom och Cissi fick en konkret anledning att uppsöka läkare. Och att husläkaren kunde se vad som egentligen pågick bakom ryggont och obegriplig trötthet. Jag insåg nog på ett djupare plan att jag var utbränd, men jag protesterade och blev arg. När läkaren ordinerade två veckors sjukskrivning tyckte jag det var helt groteskt jag hade ju så mycket att göra! När vi träffas en vacker försommardag har det gått nästan ett år sedan Cissi Elwin Frenkels kropp till slut sade ifrån. Ett gradvis uppskruvat tempo på jobbet i kombination med ett aktivt privatliv hade försatt kropp och själ i ett tillstånd av ständig stress, omöjligt att slå av. De två sjukskrivningsveckorna utökades i takt med att Cissis tillstånd förvärrades. Totalt var hon sjukskriven i sex månader. För en högpresterande person med stor arbetskapacitet var tiden som sjuk i utmattningsdepression omvälvande. Jag hade aldrig upplevt en sådan total trötthet förut. När det var som värst låg jag i sängen hela förmiddagen, släpade mig ut på en promenad med hunden och fortsatte sedan att sova i vår röda soffa resten av dagen, berättar hon. Ett annat symtom var oförmågan att sortera sinnesintryck. Cissi blev överkänslig för ljud eftersom hjärnan hade tappat förmågan att avgöra vilket ljud som var viktigast för stunden. Utmattningsdepression är ofta svår att diagnostisera och i många fall hinner tillståndet avancera långt innan den drabbade söker hjälp. I Cissis fall fungerade sjukvårdskedjan exemplariskt hon fick tidig diagnos och omedelbar behandling. Med antidepressiva läkemedel, terapi och kurs för utbrända började hon långsamt komma på rätt köl. En annan läkande kraft fann hon i naturen och i rörelsen. Jag drogs till djupa, tysta skogar och kunde vandra runt i timmar med hunden. Att vara nära ett träd som har stått på samma plats i hundratals år det ger en stor tröst och härlig kraft. I skogen fick jag perspektiv på mitt eget uppskruvade tempo. Att komma tillbaka efter en utmattningsdepression kan liknas vid att byta ut batterierna i stället för att bara ladda Cissis chefstips för mindre stress dem, vilket kan vara tillräckligt i vanliga fall. Alltför höga halter av stresshormonet kortisol rubbar hjärnans balans och till slut slutar den att fungera normalt. Depressionen med utmattning, apati och glädjelöshet som följd är ett faktum. På kursen fick Cissi lära sig en teknik för att få hjärnan på rätt spår igen. För mig handlade det framför allt om att hitta ett nytt förhållningssätt. Om man har några extra stressiga dagar på jobbet och hemma, måste man planera in motsvarande mängd återhämtning och lugn och ro. Det finns inga genvägar, man måste ta hand om sig själv. I samband med tillfrisknandet fick Cissi ett nytt jobberbjudande. I februari 2011 tillträdde hon tjänsten som chefredaktör och vd för tidningen Chef. Erfarenheterna från sjukskrivningen har gett Cissi en extra dimension i sitt chefskap. Jag tror att vi blir utbrända inte bara för att vi stressar för mycket på jobbet, utan också för att samhället ställer så höga krav, inte minst på oss kvinnor. Vi måste lära oss att släppa kontrollen och sätta tydligare gränser, både på jobbet och hemma. Och inse att även positiv stress kan vara farligt i längden det är jag ett levande bevis på, säger hon. 1. Tydlighet mot medarbetarna är jätteviktigt. Vad förväntas av mig, vad består mina arbetsuppgifter av? Raka besked gör det lättare att styra sitt eget liv, något som både minskar pressen och ökar prestationen. 2. Se till att medarbetarna blir sedda och respekterade för sina insatser. 3. Välfungerande rutiner är viktigt, det skapar trygghet 4. Skratta mycket och visa att du som chef vågar göra bort dig. Det skapar ett varmare klimat. 8 Prima 2 2011
Även positiv stress kan vara farligt i längden det är jag ett levande bevis på Cissi Elwin Frenkel Ålder: 46 år Yrke: Chefredaktör och vd för Chef Familj: Två egna barn 16 och 18 år, make Henrik och hans två utflugna barn, hund Bor: På Södermalm i Stockholm Bästa hälsotips: Jag älskar att promenera i skogen med min hund. Nu har jag dessutom skaffat mig en PT för att sparka i gång träningen. Det känns väldigt lyxigt. Prima 2 2011 9
Wij Trädgårdar i Ockelbo erbjuder en enastående naturupplevelse. Här minskar stressen Hur kan mindfulness och trädgårdar hjälpa oss att motverka stress? Det undersöker Previa som tillsammans med Wij Trädgårdar flyttar en av sina stresshanteringskurser till Ockelbo. text Marie-louise olsen foto Samir soudah De sitter runt bordet i tornrummet på Wij Trädgårdar. Fem kursdeltagare, sjukgymnasten Ann-Louise Sjöstrand och herbalisten Lisen Sundgren. Flera av kursdeltagarna är chefer på olika myndigheter och de har alla upplevt att stressen stundtals blivit för stor. Vid blädderblocket framför det spröjsade fönstret står Anders Åkerlund, beteendevetare från Previa i Gävle. Samtalet kretsar kring stunder i vardagen som gruppen associerar till mindfulness, eller medveten närvaro som det ibland översätts till. Att vara stilla i naturen, kratta löv, cykelturer och körsång skrivs upp på blädderblockslistan. Anders Åkerlund leder samtalet vidare till hur spontana upplevelser av mindfulness kan bli redskap för att hantera stress även i andra situationer. Så har klockan plötsligt blivit tolv. Förmiddagens teoripass är slut och det är dags för lunch. Vi har i flera år haft kurser i mindfulness och stresshantering på kontoret i Gävle. Men när jag förra hösten besökte Wij Trädgårdar och hörde om deras arbete med grön rehabilitering blev jag nyfiken på vad de kan tillföra, säger Anders Åkerlund. Ute har det precis slutat regna och fågelsång tränger in genom en öppen dörr. Det är lätt att förstå att platsen tilltalar Anders Åkerlund. Vi känner att både vi och kursdeltagarna omedelbart får en distans till stressen på våra arbetsplatser när vi kommer hit till Wij, säger Anders Åkerlund. Samtidigt är lugnet bedrägligt. De fem deltagarnas arbetssituationer är långt från spirande rosor och väldoftande örtagårdar. Kursen får inte bara bli en tillfällig andningspaus. Allt vi talar om kopplas till den verklighet som de som deltar lever i till vardags. Så att de ser hur de kan använda redskapen när de åker härifrån. Efter lunchen flyttar kursen ut till örtagården där Lisen Sundgren leder eftermiddagens praktiska övningar. Hon berättar hur hon själv blev utbränd på 1990-talet, men hittade vägen tillbaka rehabilitering i det gröna Grön rehabilitering är ett samlingsnamn för metoder som bygger på närvaro i naturen, exempelvis en trädgård. Förra hösten fick Alnarps rehabiliteringsträdgård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skåne i uppdrag av regeringen att utreda hur grön rehabilitering kan hjälpa långtidssjukskrivna ungdomar. Tidigare studier visar att nästan sjuttio procent av de som rehabiliterats genom intresset för växter och deras helande kraft. Nu driver hon företaget Life by Lisen och arbetar bland annat på Rosendals trädgård i Stockholm med grön rehabilitering. På trädgårdsbordet under en blommande hägg har Lisen dukat fram ätbara örter och ogräs. Under tystnad smakar, luktar, känner och tittar kursdeltagarna på växterna. Grusgången knastrar när de enligt Alnarpsmodellen är tillbaka i arbetslivet inom ett år. Projektet Spänn av i spenaten är en förebyggande och rehabiliterande kurs om stress och mindfulness som Previa utarbetat tillsammans med Högskolan i Gävle, Wij Trädgårdar och Lisen Sundgren. Vid fyra kurstillfällen i Wij Trädgårdar får deltagarna både teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan hantera stress. 10 Prima 2 2011
Fler tips om hur stressen kan minska på sidan 18 Malin Eriksson är vd på Wij Trädgårdar. Många örter innehåller näringsämnen som våra kroppar behöver för att bygga upp det stressen bryter ner. rör sig runt bordet. Alla sinnen är närvarande mindfulness. Efter tio minuter börjar Lisen tala igen. Hon berättar om de olika örterna, vad de använts till historiskt och vilka egenskaper de har. Att med alla sinnen gå in i att undersöka något i naturen hjälper oss att koppla bort det som stressar oss. Vi får en paus, en stund av njutning och återhämtning. Men örter innehåller även näringsämnen och mineraler som kroppen behöver, säger Lisen Sundgren. Grön rehabilitering är inget nytt inslag på Wij Trädgårdar. Vi tar hela tiden emot människor som behöver hjälp att hitta tillbaka till arbetslivet igen. Det är personer som har insett att de mår bra av att vara i naturen. Vi bidrar med att ge deras dag en rytm, att dela in arbetet i lagom stora uppgifter och lära dem att uppskatta vad de åstadkommer. Våra trädgårdsmästare blir både deras handledare och samtalsterapeuter, säger Malin Eriksson, vd på Wij Trädgårdar. Man träffas klockan åtta för att fördela dagens första uppgifter. Klockan halv tio är det kafferast. Då talar vi om vad vi har gjort, att en rabatt har fått vatten eller att man har skolat om ett antal plantor. Det blir en stund av bekräftelse, säger Malin Eriksson. Att med alla sinnen gå in i att undersöka något i naturen hjälper oss att koppla bort det som stressar oss Sen fortsätter dagen, uppdelad i segment med bekräftelse däremellan. Långsamt bygger de upp orken och självkänslan, säger hon. Med i förberedelsearbetet inför stresshanteringskursen fanns även Olov Dahlin, lektor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle, med grön rehabilitering som särskilt intresse. I dag är fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter självklara i modern rehabilitering. I grön rehabilitering, liksom i många andra komplementära metoder, finns ofta även det existentiella perspektivet med och människans förmåga att självläka betonas. Forskningen visar att människor som vistas i naturen återhämtar sig snabbare än de som inte gör det. Jag tror att grön rehabilitering måste få större utrymme om vi ska kunna hjälpa många av de människor som i dag sitter fast i långa sjukskrivningar, menar han. Gruppen under det blommande trädet i örtagården är på väg att bryta upp, de ska ut på en kort vandring för att samla vilda växter till en vitaminspäckad ogräsdrink. Det är två kurstillfällen kvar i den här omgången, sedan kommer vi att utvärdera upplägget. Men vi har redan beslutat att fortsätta med ytterligare en kurs i höst, säger Anders Åkerlund. Prima 2 2011 11
Snart går en stor del av den rekordstora fyrtiotalistgenerationen i pension. Samtidigt strömmar åttio- och nittiotalister in på arbetsplatserna. Men se upp om ung och gammal inte bara ska mötas i dörren behövs kunskapsöverföring och långsiktig planering. text HENRIK EMILSSON ILLUSTRATION SYSTER DIESEL Generationsväxling: Så blir skiftet smidigt Att bara mötas i dörren är inte bra det är ju värdefull kunskap som vandrar ut från företaget. Kunskapsöverföring är därför central vid generationsskiften. Det säger psykologen Mandus Frykman som är organisationskonsult inom enheten Ledarskap och Organisation på Previa, samt forskare på Karolinska institutet i verksamhetsutvecklingsfrågor. Ett av hans viktigaste råd för att generationsskiftet ska bli så lyckat som möjligt är att arbeta medvetet med kunskapsöverföring, genom till exempel mentorsprogram eller utbildningar. Han tipsar även om att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som är bundna till vissa individer (humankapital), och vad som handlar om rutiner och arbetsbeskrivningar (strukturkapital). Hur mycket humankapital kommer att försvinna ut genom dörren? Och hur kan det omvandlas till strukturkapital? säger Mandus Frykman. Eftersom kulturen på en arbetsplats är summan av hur medarbetarna på arbetsplatsen beter sig, förändras den naturligt när någon slutar eller börjar. Därför är ett introduktionsprogram med mål och värderingar för de nya medarbetarna en bra start för att lära sig kulturen, menar Mandus Frykman. En arbetsplats kan ha tongivande personer som bär kulturen och när de försvinner faller den. Det kan också vara som på Ikea, där kulturen är robust och snarare styrs av tydliga processer och en struktur. Jag tycker att ett generationsskifte är ett utmärkt tillfälle att se hur förankrad kulturen är och om den klarar förändringar, säger han. Emma Pihl är professionell coach, föreläsare och författare till boken Att leda nästa generation. Hennes slutsats är att de olika generationerna skiljer sig i sitt förhållande till arbetet. En utmaning ligger i att åttio- och nittiotalisterna har nya krav på arbetsmarknaden, på ledarskap och har andra utpräglade egenskaper, vilket krockar med andra generationer på arbetsplatserna. Samtidigt kan det uppstå en kostnad när den nya generationens illojalitet och avsaknad av tålamod och what s in it for me - mentalitet gör att de många gånger drar innan de ens blivit lönsamma, säger hon. Emma Pihl menar att ledarskapet måste generationsanpassas, att det kan vara nu kommer Generation Y och Z Personer födda mellan 1980-1990 kallas Generation Y, eller Mewe-generationen. Brukar anses vara ifrågasättande, nätverkande och kaxiga. Nittiotalisterna är följaktligen Generation Z, eller Generation Ordning som de också kallas eftersom de anses vara trygghetstörstande och socialkonservativa. 2 261 201 personer är födda mellan 1980 och 1999. 12 Prima 2 2011
förlegat och behövas uppdateras. Som exempel nämner hon ett mer coachande ledarskap, att ge ansvar tidigt, regelbunden återkoppling och snabba belöningar. Individer inom samma generation är förstås olika, men de yngre generationerna är oräddare, tar sig an utmaningar, är mer egocentriska och utgår ofta från sina egna personliga vinningar. I detta stora generationsskifte vi står inför, vem ska egentligen anpassa sig efter vem, de gamla efter de nya, eller tvärtom? Emma Pihl tror att anpassningen behöver komma från båda hållen. En modern organisation bör präglas av det nya samhället, dess utveckling och de nya medarbetarnas behov. Många inom de äldre generationerna upplever också att ett generationsanpassat ledarskap är av godo. Men givetvis behöver även den nya generationen anpassa sig efter befintliga generationer och strukturer och ha respekt för det som är etablerat och efterföljs, säger Emma Pihl. Mandus Frykman menar dock att det finns en risk med att dra för hårda växlar på skillnaderna mellan generationerna, om det nu ens finns så Emma Pihl. stora skillnader. Jag är lite tveksam till vår tendens att fokusera på skillnader mellan grupperingar generationerna har ofta mer likheter med varandra än olikheter. Det kan därför vara problematiskt att skapa en förenklad förklaringsmodell om man bara fokuserar på skillnaderna. Människors drivkrafter handlar oavsett ålder om en sorts trygghet i sitt arbete, ett behov av självförverkligande och meningsfulla arbetsuppgifter. Det tror jag gäller alla och är en viktig poäng, säger han. Björn trappar ner på sommaren Många går ner i arbetstid för att få en bättre balans i livet. Björn Sundström i Visby valde en något annorlunda modell att lägga sin arbetstidsförkortning som ledig tid under sommarhalvåret. För tre år sedan, med barnen utflugna och med mer egentid över i kalendern upptäckte Björn Sundström hur lätt det var att denna tid lades på mer jobb. Eftersom han skulle klara sig bra ekonomiskt bestämde han tillsammans med sin chef en något udda modell för nedtrappning. I dag jobbar Björn Sundström heltid under högsäsong, februari till maj och oktober till december. I juni jobbar han 80 procent och från juli fram till mitten av september är han helt ledig. Lönen är 80 procent av en heltidslön - året runt. Det är en mental kullerbytta ibland - kan det vara bra för mig samtidigt som det är bra för arbetsgivaren? Ja ibland kan båda vinna på det, förklarar Björn Sundström, som arbetar som beteendevetare på Previa i Visby. Det finns olika varianter på att gå ner i tid, att vara ledig en dag i veckan, gå någon timme tidigare eller som Björn Sundström samla arbetstiden som har trappats ned till en sammanhängande ledighet. Oavsett modell är det viktigt att beslutet om hur nedtrappningen ska se ut tas i samtycke med närmaste chef, menar Ann-Charlotte Laurell, organisationskonsult på Previa i Stockholm. Det går inte bara att dra ner på tiden, man måste skära ner på arbetsbördan också, säger hon. Allting handlar om en balans mellan arbetstid, lön och fritid, en balans som kan vara svår att förutspå om den kommer att uppnås. Ann-Charlotte Laurell tipsar därför om att medarbetare och arbetsgivare prövar sig fram under några månader. En annan variant kan vara att ha kortare arbetstid under vissa perioder, till exempel sommaren när dagis är stängt. 3 tips för nedtrappning Chef och anställd bör tillsammans diskutera hur nedtrappningen ska gå till. Ett alternativ är att jobba hemma en dag i veckan. Då behöver man inte gå ner i tid, men får ändå en annan rytm i arbetslivet. Flextid kan också få arbetet och livspusslet att gå ihop bättre. Prima 2 2011 13
Varje dyk kan bli farligt Extrema arbetsplatser Det är fysiskt tungt. Det är mentalt påfrestande. Och det är mörkt, ensamt och farligt. Men det är precis det som gör att Magnus Augustinsson gillar sitt jobb som yrkesdykare i marinen. text Karin Aase foto Lars Ardarve Det var en vanlig dag på jobbet 2004. Magnus Augustinsson och hans kollegor jobbade på havsbottnen med att plocka upp en kabel, och koncentrerad som han var märkte han inte att han simmade in under ett fisknät. Först när luften i tuberna höll på att ta slut och det var dags att avsluta märkte han att han satt fast, 22 meter under havsytan. Först fattade jag inte vad det var, varför jag inte kunde simma vidare, minns han när han tänker tillbaka. Och då är det klart att jag blev lite nervös. Men så fort jag insåg vad det var som höll mig fast kunde jag ta fram min kniv och skära mig loss. Det slutade lyckligt den gången, Magnus Augustinsson kom upp till ytan i princip samma sekund som luften i tuberna tog slut. Sedan dess har han inte varit med om någon allvarligare incident, och rädd är han inte heller. Snarare är det den fysiska och mentala utmaningen i jobbet som lockar honom. Dykningen är en tjänst som alltid är skarp. Varje gång jag går ner i vattnet, oavsett om det är hemma i Göteborg eller på utlandsuppdrag, så kan det bli farligt och det är väl lite det som lockar. Jag har alltid tyckt om att utmana mig själv, att testa mina begränsningar, både fysiskt och mentalt. Och det är framförallt mentalt som han utmanas i jobbet menar han, även om det naturligtvis innebär fysiska påfrestningar också. Den ständiga medvetenheten om att det när som helst kan bli farligt, att du kan tappa orienteringen eller fastna som jag gjorde, den medvetenheten ger en pulshöjning som det tunga fysiska arbetet inte ger. Arbetsuppgifterna som Magnus Augustinsson och hans kollegor utför är inte farliga i sig. Det kan handla om underhåll av båtskrov eller att hjälpa Försvarets materialverk att testa hur nya produkter uppför sig under vatten. Faran är i stället det faktum att de befinner sig under vatten, med allt vad det innebär. För att minska riskerna med jobbet tränar Magnus Augustinsson och hans kollegor därför ständigt på olika situationer. De har hälsokontroller varje år, och så långt det är möjligt dyker de alltid tillsammans med samma kollega. Ju bättre man känner varandra desto lättare är det att förstå varandras tecken och kroppsspråk under vattnet, och då blir dyken säkrare. Flera av Magnus kollegor har valt att sluta med dykningen när de har fått barn eftersom de inte vill utsätta sig för de extra riskerna. Men i hans fall har det aldrig varit aktuellt. Jag har en bra utbildning och vi övar så pass mycket på alla möjliga situationer som kan uppstå att jag känner mig trygg. Sedan var det väl lite otur med det där fiskenätet, men jag visste hur jag skulle hantera det och allt gick bra. Än så länge har inget hänt som har gjort att jag ser mitt jobb som riktigt farligt. 14 Prima 2 2011
Magnus Augustinsson Ålder: 37 Yrke: officer Bor: Partille Bäst med jobbet: omväxlande Gör på fritiden: tränar och umgås med vänner och familj. Vänd Hälsoregler för yrkesdykaren Prima 2 2011 15
Tuffa krav på djupet Ingen diabetes, inga öronproblem och absolut inga hjärt- och kärlsjukdomar. Det är några av de medicinska krav som ställs på yrkesdykare. Maths Karlsson är företagsläkare på Previa och undersöker regelbundet civila yrkesdykares hälsa. De har ett arbete som innebär väldigt stora risker, och dålig hälsa kan äventyra både deras egen och deras kollegors liv. Därför är reglerna för dykares hälsokontroller noga utarbetade hos Maths Karlsson, Previa Arbetsmiljöverket. Vid en hälsokontroll kontrolleras dels hjärta och lungor genom bland annat arbets- EKG och lungfunktionstest. Dessutom kontrollerar läkaren att dykaren inte har några problem med bihålor och öron. Sådana problem gör att man får svårt att tryckutjämna under dyket, och då kan smärtan från öronen bli så stor att dykarna får en yrselattack eller svimmar när de kommer ner på djupet, förklarar Maths Karlsson. Vid undersökningarna kontrolleras även att personen inte har några sjukdomar som påverkar nervsystemet, till Regler för yrkesdykning Arbetsmiljöverket reglerar på vilket sätt personer som har riskyrken ska undersökas medicinskt. En civil yrkesdykare ska läkarundersökas inom 12 månader innan dykeriarbete påbörjas första gången. Sedan ska personen undersökas minst var femte år, eller vartannat år för den som fyllt 40 år. Den som har råkat ut för sjukdom, eller olycksfall ska undersökas innan han eller hon får dyka igen. exempel diabetes och epilepsi, eftersom till exempel blodsockerfall skulle kunna leda till medvetslöshet under ytan. Även blodtryck, muskelkraft och vikt måste vara på normalnivå. Upptäcker läkaren att dykaren inte klarar någon av dessa punkter blir han eller hon avstängd från dykjobb med omedelbar verkan. Läkaren kan sedan ge remiss till en specialist som utreder problemet ytterligare. Om ett EKG visar avvikelser så kan en mer detaljerad undersökning ge andra resultat. Då får jag ett nytt underlag, och om det är ok kan jag ge dykaren tillstånd att jobba igen. Men om det i stället är en kronisk åkomma som visar sig i läkarundersökningen, till exempel nedsatt lungfunktion, så får personen inte arbeta som dykare igen. Trots att reglerna är så hårda har Maths Karlsson aldrig varit med om att någon har försökt slippa undan. Precis lika noga som de är med sin utrustning är de med sin hälsa. Både dykarna och deras arbetsgivare vet att följderna av fusk kan vara fatala. Karin Aase Reglerna gäller inte bara arbete under vatten utan även arbete under förhöjt tryck i tryckkammare eller liknande. De här reglerna gäller för dykare i civil tjänst. Försvarets dykare lyder under andra regler och undersöks regelbundet av försvarets egna läkare. Skatt eller ej? Om man vill erbjuda sina medarbetare hjälp med sjukvård, vem får skatta och för vad? Här är några riktlinjer för att få ordning på förmånerna. Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad sjukvård, till exempel i form av patientavgifter för den anställde, är detta en skattepliktig förmån. Arbetsgivaren har i detta fall avdragsrätt för kostnaden. Om arbetsgivaren däremot bekostar privat sjukvård för en anställd, det vill säga vård som inte är offentligt finansierad, är detta en skattefri förmån. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. En arbetsgivare kan alltså bekosta en läkarbehandling hos en privat läkare eller ett privat sjukhus utan att den anställde beskattas för denna förmån. Arbetsgivaren kan efter överenskommelse göra ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera för kostnaden. Förmån av rehabilitering eller förebyggande behandling är skattefri. All arbetslivsinriktad rehabilitering som en arbetsgivare har skyldighet att svara för är i princip skattefri. Dessutom kan en arbetsgivare få göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling som behövs för att medarbetaren ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Några exempel är behandling hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Numera anses massage på arbetsplatsen som skattefri friskvård om behandlingen erbjuds hela personalen. Källa: Skatteverket Syster diesel 16 Prima 2 2011
Konkurrera med hälsa Forskningsvärlden och näringslivet samarbetar för hälsan. Keep the healthy people healthy. Se till att de friska fortsätter att vara friska. Det var ett av grundbudskapen när professor Dee W. Edington, chef på Health Management Research Center vid University of Michigan och veteran inom folk- och arbetslivshälsa, sammanfattade resultatet av cirka trettio års forskning. Åhörarna var deltagarna vid konferensen Hälsan som konkurrensfördel som hölls i Stockholm i april och lockade ett stort antal deltagare från näringslivet och forskarvärlden. Dee W. Edington menar att det är hög tid att inrikta resurserna på de människor som i dag endast kan bocka av ett fåtal riskfaktorer för ohälsa, för att förhindra att de så småningom blir högriskare. Under sitt mångåriga arbete med några av USA:s största företag har Dee W. Edington kartlagt ett antal grundpelare som utmärker friska arbetsplatser. En hälsofrämjande strategi, tydligt förankrad i företagsledningen, är en av dem. Börje Svensson är vd för KI Health Management, Karolinska institutets bolag inom folk- och arbetshälsa och arrangör av konferensen. En väsentlig del i bolagets verksamhet är att föra ut nya rön och vara en länk från arbetsgivarna för att föra in frågor i forskningen, så att det forskas på rätt saker. Utöver metoder för hur man får friskare medarbetare, är en viktig uppgift för forskarna att ta fram mätverktyg för att kunna följa upp resultat och bevisa lönsamhet. Utmaningen för oss och företag som Previa som hjälper företag och organisationer att gå bättre tack vare friska medarbetare, är att få utrymme i budgeten. Därför är det upp till oss att kunna visa på resultat. Och det är olika saker som måste kunna mätas. I den privata sektorn handlar det om avkastning, i organisationer och offentlig sektor måste man kunna mäta till exempel effektivitet, säger Börje Svensson. Christer Zaar, vice vd på Previa, deltog också i konferensen. Han tycker att Dee W. Edington sätter fingret på något väldigt betydelsefullt. Högriskgrupper har det alltid satsats engagemang och forskning på. Men flest Högriskgrupper har det alltid satsats engagemang och forskning på. Men de flesta befinner sig i medelriskgruppen. personer befinner sig i medelriskgruppen. I USA har man sett att förflyttningen till högriskgruppen sker ganska snabbt och även i Sverige måste vi öka tempot för att Dee W. Edington Dee W. Edington är professor i kinesiologi (vetenskapen om fysisk rörelse) och chef på Michigan Health Management Research Center. Författare till bland annat boken Zero Trends: Health as a Serious Economic Strategy. Boken kartlägger orsakerna till höga kostnader för ohälsa och låg produktivitet på arbetsplatsen, och sammanfattar de viktigaste faktorerna för att lyckas i hälsoarbetet. Ledningen och styrelsen har insikten att när de satsar resurser på hälsan så lyfter de företagets prestation. kunna hejda vandringen, säger Christer Zaar. Han instämmer i att de arbetsplatser som har gjort hälsoarbetet till en ledningsfråga lyckas bäst. Ett exempel är Coop som Previa samarbetar med sedan flera år tillbaka. På konferensen delade de med sig av sina goda resultat och erfarenheter. Ledningen och styrelsen har insikten att när de satsar resurser på hälsan så lyfter de företagets prestation. Det är lika viktigt som att tänka på marginalerna vid inköp till exempel. På Coop börjar det bli så och det är då man får effekten, säger Christer Zaar. S stina Gerhardt KI Health Management KI Health Management är ett av Karolinska institutets vinstdrivande bolag och grundades 2008 för att sprida kunskap och kompetens inom folkoch arbetshälsa. Camilla svensk Prima 2 2011 17
Gå till fots från Stockholm till Köpenhamn! Med den uppmaningen vill Previa få fler att koppla på stegräknaren och ge sig ut på jakt efter bättre kondis. Från och med 14 april och resten av året ordnar Previa en stegtävling tillsammans med friskvårdsföretaget Tappa. Med hjälp av stegräknare uppmanas 900 000 anställda till en mer aktiv livsstil. Målet är att under två månader gå en sträcka som motsvarar avståndet Stockholm- Köpenhamn, vilket i genomsnitt är 10 000 steg per dag. Nyfiken? Läs mer på previa.se/konditionsjakten. Snacka snyggt: modern retorik. Elaine Bergqvist, Norstedts. Så får du folk att gilla dig på tre minuter, konsten att säga besvärliga saker snyggt, konsten att genomskåda och nyckeln till framgångsrika presentationer. Det är några av kapitlen i boken författad av en av Sveriges mest polpulära retorikkonsulter, anlitad av bland annat SVT och Aftonbladet. Användbart såväl på affärsluncher som på sommarens grillmiddagar. Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter. Emma Pihl, TUK Förlag. Generation Y, det vill säga 80- och 90-talisterna tillskrivs, liksom generationer före dem, har sina egna karaktärsdrag i arbetslivet. Den här boken vänder sig till dig som vill utveckla ditt ledarskap mot nästa generations medarbetare, men också till medarbetare från nästa generation som vill utvecklas, förstå koderna och ta plats. Previa kommer närmare Previa omorganiserar sin säljorganisation till sju geografiska marknadsområden. Fördelarna för kunderna är att de nu får både en lokal huvudkontakt och en lokal försäljnings- och marknadschef. Detta leder till kortare beslutsvägar, en klar fördel för kunderna. 18 Prima 2 2011 Stäng av i sommar För att sommaren ska bli precis så där avslappnad och härlig som vi hoppas på, gäller det att koppla bort jobb och vardag. Planera in en lång ledighet Enligt experter behöver man ungefär tre veckors sammanhängande ledighet för att gå ner i varv och kunna tillgodogöra sig en ledighet. Stäng av......smartphones, bärbara datorer och ipads. Att inte komma ihåg lösenordet till e- posten efter semestern är ett gott tecken på att du lyckats koppla bort jobbet. Var närvarande där du är Det vanligaste problemet för den som försöker stressa av är att man är någon annanstans i tankarna. Meditation, mindfulness eller något så enkelt som trädgårdsarbete tränar dig att vara i nuet. Motsatt sysselsättning Hängmattan är inte alltid rätt medicin mot stressen. Ibland kan det vara bra att använda semestern till motsatta sysslor än vad man utsätts för i vardagen. Har du ett stillasittande arbete är det bra att du är utomhus och rör på dig. Om du däremot har ett fysiskt krävande arbete är det i stället viktigt att låta kroppen vila. Johnér
Kompetensutveckling? Previa erbjuder ett flertal utbildningar och aktiviteter. Hitta rätt på previa.se/ aktiviteter Snabb hjälp i vardagen Previa erbjuder nu snabb och enkel hjälp till sina kunders medarbetare med vardagsfrågor som ofta skapar stress och oro. Psykologer, jurister och ekonomer finns tillgängliga för att ge stöd per telefon och e-post, oavsett om problemen är privata eller arbetsrelaterade. För arbetsgivaren innebär personalstödet att medarbetare snabbare kan komma till rätta med problem som annars riskerar att växa sig stora, med nedsatt arbetsförmåga som följd. Stödet omfattar allt från relationsproblem till oro över tonårsbarnen eller vardagsjuridiska frågor, säger Bodil Paulin, försäljningschef på Previa. Bakgrunden till att vi erbjuder tjänsten är att många företag är angelägna om att hjälpa sina medarbetare att få ihop livspusslet. Arbetsliv och privatliv flyter ihop mer i dag än tidigare, och arbetsgivarna får allt större insikt om att en medarbetares personliga situation också påverkar arbetet. Detta inkluderar personalstödet: Tjänsten är tillgänglig dygnet runt för alla anställda. Obegränsat nyttjande per e-post och telefon. Kostnadsfritt för användaren. Återkoppling från specialist inom 48 timmar (på vardagar). För mer information, kontakta Bodil Paulin, marknadsutveckling på Previa, 08-627 43 00. Syster diesel Previakompetens Träning en väg ut ur stressen Tre frågor till Sagari Zingmark, beteendevetare på Previa som arbetar med personer som har stressrelaterade problem. 1 Hur hjälper man personer som stressar för mycket? Många av dem jag träffar har levt för länge i obalans mellan kroppens belastande och återhämtande system. Vi är gjorda för att stressa, men vi behöver återhämta oss och bygga upp det som stressen bryter ner. Det gör vi när kroppen hittar sitt lugnoch-ro-påslag. Dessa reaktioner orsakas inte bara av att vi befinner oss i en yttre situation som vi inte klarar av, vi blir också stressade av att tänka på att vi inte hinner, att vi har så mycket inbokat eller att det är så hopplöst Hjärnan och kroppen reagerar både på yttre och inre triggers. Ett första steg är därför att lära känna sin egen kropp, bli medveten om när den är i full gång och när den är i ro. Utifrån den medvetenheten kan vi börja sortera vad som är yttre och vad som är inre orsaker. De yttre orsakerna kan vi ibland ändra genom att till exempel sätta gränser, men ofta måste vi lära oss ett nytt förhållningssätt. Stressande tankar behöver vi upptäcka och även förändra, som man gör i kognitiva terapier. 2 Nadja Zingmark Finns det någon quick-fix för den som vill stressa ner? Nej, tyvärr finns inget sådant. Man måste börja med att avsätta sin dyrbara tid för att överhuvudtaget bli medveten om hur man lever sitt liv. Meditativa tekniker som till exempel mindfulness är redskap för att öva oss i att vara närvarande i nuet, att bli medvetna. Finns det något annat man 3 kan göra själv för att minska stressen? Eftersom stressreaktionerna förbereder kroppen på fysisk aktivitet, är träning och rörelse en väg ut ur stressen. God sömn är jätteviktigt det är under djupsömnen vi återhämtar oss som mest. Stöd från andra är också en otroligt kraftfull friskfaktor. Forskning visar att den som känner stöd från sin omgivning har en bättre hälsa än den som känner sig ensam. Beröring av olika slag lugnar kroppen det kan vara en kram, klapp eller massage kroppen reagerar omedelbart. Detta naturligtvis under förutsättning att jag vill ha beröringen av den som ger den. Ett första steg är att lära känna sin kropp, bli medveten om när den är i full gång och när den är i ro. Vi vet också att naturen är en viktig källa för återhämtning. Naturen kan också hjälpa oss att vara närvarande vi ser träden, hör vindens susning och känner den mot huden. Trädgårdsarbete kan ha en liknande effekt. Uppmärksamheten styrs till händerna som arbetar i jorden. Medveten andning fungerar enligt samma princip när vi uppmärksammar andningen, blir den ett slags ankare till nuet - och när vi lever i nuet har kroppen lättare att hitta sin ro. Prima 2 2011 19
posttidning B returadress: AB Previa Box 6047 102 31 Stockholm porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på info@previa.se Läs Prima på IPad Prima på Ipad Nu kan du ladda ner Prima till din Ipad. Gå in på App Store och sök på Prima. Här finns Previa Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand Gotlands län: Visby Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, Hofors, Sandviken, Skutskär Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Varberg Jämtlands län: Östersund Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo Kalmar län: Borgholm, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult Norrbottens län: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå Skåne län: Bjuv, Broby, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga Stockholms län: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Kat rineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs Uppsala län: Uppsala, Enköping Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, Karlstad Västerbottens län: Dorotea, Lycksele, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, Vännas, Åsele Västernorrlands län: Husum, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Västmanlands län: Enköping, Köping, Västerås, Sala Västra Götalands län: Borås, Falköping, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Lidköping, Lilla Edet, Skövde, Strömstad, Tibro, Tidaholm, Troll hättan, uddevalla, Vänersborg Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro, Östergötlands län: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena Christer Jansson Kontakta oss på telefon: 08-627 43 00 mail: info@previa.se hemsida: www.previa.se